# Kritik mot Lunds tingsrätt för dröjsmål med att hålla konkursförhandlingar och för att vid utsättningar ha särbehandlat staten som borgenär

JO 2021-05-20 dnr 8454-2019

## Beslut

BESLUT
                                                                          Datum                    Dnr                     Sid
                                                                          2021-05-20               8454-2019              1 (6)
Justitieombudsmannen
Katarina Påhlsson




                        Kritik mot Lunds tingsrätt för dröjsmål med att hålla konkurs-
                        förhandlingar och för att vid utsättningar ha särbehandlat staten som
                        borgenär


                          Beslutet i korthet: En borgenärs konkursansökan som upptas ska som utgångspunkt
                          prövas vid en konkursförhandling. Förhandlingen ska som huvudregel hållas inom två
                          veckor från det att ansökningen kom in till rätten. I samband med en inspektion av
                          Lunds tingsrätt uppmärksammade JO att tingsrätten avvaktat med att sätta ut ett antal
                          ärenden till förhandling. Tingsrätten förklarade detta med att staten i egenskap av
                          sökanden dröjt med att betala ansökningsavgiften och att ärendena inte kunde sättas
                          ut förrän detta skett.
                          När det gäller beräkning av tidsfristen för utsättning konstaterar JO att bestämmelsen
                          i 2 kap. 16 § konkurslagen är klar och tydlig, och att det bl.a. mot den bakgrunden inte
                          finns utrymme att uppfatta den på annat sätt än att tvåveckorsfristen ska beräknas
                          från det att ansökningen kom in till tingsrätten och inte från tidpunkten när
                          ansökningsavgiften betalats och ansökningen därmed upptas.
                          JO framhåller vidare att regleringen är oproblematisk så länge konkursansökan är
                          komplett och ansökningsavgiften är betald när ansökningen kommer in till domstolen.
                          Om ansökningsavgiften däremot betalas t.ex. en vecka senare har rätten en mycket
                          begränsad tid på sig att sätta ut ärendet till förhandling och delge gäldenären. Mot
                          bl.a. den bakgrunden finner JO inte tillräckliga skäl att kritisera tingsrätten för att ha
                          beräknat tidsfristen från det att ansökningsavgifterna hade betalats. Tingsrätten kan
                          däremot inte undgå kritik då den inte heller har hållit förhandlingarna inom två veckor
                          från att detta skett.
                          JO uttalar även kritik mot tingsrätten för att den haft en särskild överenskommelse
                          med Skatteverket om utsättningar av konkursförhandlingar, vilken inte varit förenlig
                          med kravet på saklighet och objektivitet i 1 kap. 9 § regeringsformen.


                        Upptagande av initiativ
                        Vid min inspektion av Lunds tingsrätt den 19–21 november 2019 (JO:s ärende
                        med dnr 7403-2019) uppmärksammades nedanstående fyra konkursärenden.
                        Ansökningarna om konkurs hade gjorts av borgenärer och skulle prövas vid en
                        förhandling. Av handlingarna i ärendena framgick bl.a. följande.

                        Ärende K 3849-19: Konkursansökan inkom till tingsrätten den 8 augusti 2019.
                        Ansökningsavgiften registrerades den 14 augusti. Samma dag kallade


 Riksdagens ombudsmän                          E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                     Telefon:       08-786 51 00
 103 26 Stockholm                              Texttelefon:   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A              Fax:           08-21 65 58                                     www.jo.se
                                                                     Dnr 8454-2019       Sid 2 (6)




tingsrätten till en konkursförhandling som skulle äga rum den 3 september.
Förhandlingen ställdes emellertid in då gäldenären inte var närvarande och
heller inte var delgiven kallelsen till förhandlingen. Samma dag beslutade
tingsrätten om kungörelsedelgivning till nästa förhandlingstillfälle, som skulle
äga rum den 24 september. Vid den förhandlingen försattes gäldenären i
konkurs.
Ärende K 3917-19: Konkursansökan inkom till tingsrätten den 13 augusti 2019.
Ansökningsavgiften registrerades den 19 augusti. Samma dag kallade
tingsrätten till en konkursförhandling som skulle äga rum den 3 september.
Förhandlingen ställdes emellertid in då gäldenären inte var närvarande och
heller inte var delgiven kallelsen till förhandlingen. Samma dag kallade
tingsrätten till en ny förhandling som skulle hållas den 1 oktober. Vid den
förhandlingen försattes gäldenären i konkurs.
Ärende K 4398-19: Konkursansökan inkom till tingsrätten den 9 september
2019. Ansökningsavgiften registrerades den 13 september. Samma dag kallade
tingsrätten till en konkursförhandling som skulle äga rum den 1 oktober. Den 23
september medgav gäldenären ansökan om konkurs och förhandlingen ställdes
in. Samma dag försattes gäldenären i konkurs.
Ärende K 4518-19: Konkursansökan inkom till tingsrätten den 16 september
2019. Ansökningsavgiften registrerades den 20 september. Samma dag kallade
tingsrätten till en konkursförhandling som skulle äga rum den 8 oktober. Vid
förhandlingen försattes gäldenären i konkurs.
Av dokumentationen i ärendena framgick inte vilka överväganden tingsrätten
hade gjort när tidpunkten för förhandlingarna hade bestämts.

Med anledning av det som kom fram i de redovisade konkursärendena beslutade
jag den 17 december 2019 att ta upp saken till utredning i ett särskilt ärende.
Kopior av handlingarna i ärendena och tingsrättens promemoria
Konkursärenden –Handläggningsrutiner (januari 2016) tillfördes detta ärende.

## Utredning

Utredning
Tingsrätten uppmanades att lämna upplysningar om och yttra sig över hand-
läggningen av de fyra konkursärendena. Av yttrandet skulle det särskilt framgå
hur handläggningen förhöll sig till bestämmelserna i 2 kap. 16 § första och
andra styckena konkurslagen (1987:672), KonkL. Tingsrätten skulle i yttrandet
också beröra den uteblivna dokumentationen i ärendena kring avvikelserna från
de tidsfrister som anges i bestämmelsen samt redogöra för domstolens generella
rutiner vid utsättningen av konkursärenden till förhandling i förhållande till de
tidsfrister som anges i lagen.

Tingsrätten lämnade genom lagmannen AA i huvudsak följande remissvar:

      Inledningsvis konstaterar jag att i samtliga de ärenden som uppmärksammats har
      staten genom Skatteverket varit sökande. Tingsrätten har sedan lång tid tillbaka
      en ordning som innebär att konkursförhandlingar med Skatteverket som sökande
                                                                        Dnr 8454-2019      Sid 3 (6)




      sätts ut till förhandling varannan tisdag (udda veckor). Bakgrunden till denna
      ordning har varit ett önskemål från och en överenskommelse med Skatteverket
      för att deras processförare ska kunna närvara vid förhandlingarna inte bara vid
      Lunds tingsrätt utan vid samtliga tingsrätter som de ansvarar för i södra Sverige.
      Rutinen är också dokumenterad i tingsrättens handläggningsrutiner för
      konkurser.
      Jag kan konstatera att rutinen har inneburit att tvåveckorsfristen i 2 kap. 16 §
      konkurslagen inte har upprätthållits i alla fall. De fyra uppmärksammade
      ärendena är exempel på detta. Tidsutdräkten har dessutom förstärkts av att
      Skatteverket har dröjt med att betala in ansökningsavgifterna och av att tings-
      rätten inte har ansett sig ha kunnat sätta ut ärendet till förhandling innan an-
      sökningsavgiften har varit betald och registrerats i Domstolsverkets
      betalningssystem. Detta har lett till att ärendena har blivit liggande i 3–4 dagar
      innan de har planerats ut till förhandling.
      Förklaringen till avsaknad av dokumentation i de enskilda ärendena är helt enkelt
      att handläggningen har skett i enlighet med de rutiner som tingsrätten tillämpat.
      Några individuella överväganden som motiverar förlängd tidsfrist har inte skett i
      något av ärendena.
      Även om den hittillsvarande rutinen byggt på en överenskommelse med
      Skatteverket är givetvis tidsfristen i 2 kap. 16 § konkurslagen betingad även av
      andra hänsyn än sökandens behov och önskemål. Samtidigt är verkligheten sådan
      att tvåveckorsfristen ofta leder till att förhandlingen får ställas in på grund av
      bristande delgivning av gäldenären. JO:s belysning av rutinerna har emellertid
      föranlett oss att ta kontakt med Skatteverket och att ändra våra rutiner. Sedan
      början av januari 2020 sätter vi ut konkursärenden till förhandling varje tisdag.
      Vår bedömning är att den ändrade rutinen leder till att tvåveckorsfristen normalt
      kan upprätthållas. Om det finns särskilda skäl att överskrida fristen kommer detta
      att dokumenteras i det enskilda ärendet.

Rättslig reglering
Ansökan om konkurs och ansökningsavgift
En ansökan om konkurs görs skriftligen hos den tingsrätt där gäldenären bör
svara i tvistemål som angår betalningsskyldighet i allmänhet (2 kap. 1 § första
stycket KonkL). Förordningen (1987:452) om avgifter vid de allmänna dom-
stolarna, den s.k. avgiftsförordningen, gäller bl.a. avgifter för en sådan ansökan.
En ansökningsavgift ska enligt förordningen betalas av den som inleder ett
ärende. Av 1–4 §§ framgår att en ansökningsavgift ska betalas när ett ärende
inleds och med det belopp som anges i en särskild avgiftslista som finns som
bilaga till avgiftsförordningen. Den som ansöker om att själv bli försatt i
konkurs är dock befriad från skyldigheten att betala avgiften.

Vid handläggningen av ett konkursärende ska rättegångsbalkens regler om
handläggningen av tvistemål gälla i tillämpliga delar, om inte något annat sägs
i konkurslagen (16 kap. 2 § första stycket KonkL). Det innebär bl.a. att om
ansökningsavgiften inte betalats ska tingsrätten förelägga sökanden att betala
den. Följer sökanden inte ett sådant föreläggande ska tingsrätten avvisa ansökan
(42 kap. 3 och 4 §§ rättegångsbalken, RB). Följden av att tingsrätten avvisar
ansökan är att den inte tas upp till prövning.

Upptas en borgenärs konkursansökan, ska rätten sätta ut en förhandling för
prövning av ansökningen. Förhandlingen ska hållas inom två veckor från det att
                                                                  Dnr 8454-2019      Sid 4 (6)




ansökningen kom in till rätten. Om det finns särskilda skäl får den hållas senare,
dock senast inom sex veckor. Till förhandlingen ska parterna kallas. I kallelsen
till gäldenären ska han eller hon föreläggas att svara på konkursansökningen vid
förhandlingen. Om gäldenären före förhandlingen medger en borgenärs
konkursansökan ska dock rätten genast pröva ansökningen. Detta framgår av
2 kap. 16 och 18 §§ KonkL.

Likabehandling, objektivitet och dokumentation
En domstol ska i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iaktta
saklighet och opartiskhet (se 1 kap. 9 § regeringsformen, RF). Bestämmelsen
ger uttryck för principerna om likabehandling och objektivitet. En domstols
valda arbetssätt och prioriteringar mellan ärenden av samma ärendeslag måste
följaktligen motiveras av objektivt godtagbara skäl.

Förordningen (1996:271) om mål och ärenden i allmän domstol, den s.k.
ärendeförordningen, gäller vid handläggningen av bl.a. ärenden vid en tingsrätt.
Av förordningen framgår att registrering ska göras med hjälp av automatisk
behandling eller i dagböcker och under handläggningen av ett ärende ska det
fortlöpande registreras t.ex. vilka åtgärder som domstolen utför i ärendet och
vad som i övrigt förekommer i detta (1, 4 och 5 §§ nämnda förordning).

## Bedömning

Bedömning
Utsättning till konkursförhandling
I ärendet aktualiseras frågan om när en konkursförhandling ska hållas om en
borgenär dröjer med att betala ansökningsavgiften. Lunds tingsrätt har i sitt
remissvar uppgett att Skatteverket som sökande i konkursärendena dröjde med
att betala in ansökningsavgifterna, och att tingsrätten ansåg sig inte kunna sätta
ut ärendena till förhandling förrän så hade skett.

En ansökning om konkurs, som upptas, ska alltså prövas vid en förhandling
inom två veckor från det att den kom in till rätten. Som framgått av
redogörelsen för den rättsliga regleringen får en domstol frångå denna
huvudregel om det finns särskilda skäl. Sådana skäl kan vara förutsebara
delgivningssvårigheter eller att gäldenären behöver längre rådrum, t.ex. om han
eller hon vistas utomlands eller om gäldenärens ekonomiska förhållanden är
svårbedömda (se prop. 1986/87:90 s. 199). Av yttrandet från tingsrätten drar jag
slutsatsen att undantagsregeln inte har varit tillämplig i de fyra ärenden som
omfattas av det här initiativet.

En konkursansökan har kommit in till domstolen den dag som handlingen når
domstolen (33 kap. 3 § RB). Som ansökningsdag räknas dagen när ansökan togs
emot av tingsrätten, detta även om ansökningsavgiften betalas senare eller
ansökan behöver kompletteras i något avseende (se Palmér m.fl. Konkurslagen,
kommentaren till 2 kap. 1 §, Norstedts Juridik [Juno]). Som nyss redovisats ska
en ansökningsavgift betalas när ett konkursärende inleds och därmed innan
tingsrätten tar upp en borgenärs konkursansökan till prövning. Betalningen av
                                                                   Dnr 8454-2019       Sid 5 (6)




ansökningsavgiften är således en grundläggande processförutsättning (jfr t.ex.
NJA 1993 s. 231).

I sammanhanget finns anledning att uppmärksamma ansökningsdagens
betydelse i ett konkursärende och en efterföljande konkurs. I konkurslagen finns
sålunda flera bestämmelser som utgår från dagen när ansökan om konkurs kom
in till rätten. Dagen för konkursansökan utgör s.k. fristdag, vilken har betydelse
för bl.a. vilka rättshandlingar som kan återvinnas till konkursboet och för
omfattningen av vissa förmånsrätter i det enskilda fallet (4 kap. 2 § KonkL).
Vidare ska om en konkursansökan har gjorts hos en tingsrätt som inte är behörig
att ta upp ansökan, denna översändas till behörig tingsrätt. Ansökan anses då
gjord när ansökningshandlingen kom in till den förra tingsrätten (2 kap. 2 §
KonkL). Och om det finns flera konkursansökningar mot samme gäldenär
anhängiga samtidigt och en annan ansökan bifalls än den som kom in först, ska
enligt 2 kap. 21 § KonkL det vad gäller frågor som är beroende av tiden för
konkursansökan anses som om konkursbeslutet har grundats på den ansökan
som kom in först. (Se NJA 2007 s. 29, jfr NJA 2019 s. 826.)

Dagen när en konkursansökan kommer in till en tingsrätt har alltså både
praktisk och principiell betydelse i flera sammanhang. Av den anledningen samt
då lagtexten i 2 kap. 16 § KonkL är klar och tydlig, finns det enligt min mening
inte utrymme att uppfatta bestämmelsen på annat sätt än att tvåveckorsfristen
för när en förhandling ska hållas ska beräknas från det att ansökningen kom in
till tingsrätten och inte från den tidpunkt då ansökningen upptas.

Regleringen är oproblematisk så länge konkursansökan är komplett och
ansökningsavgiften är betald när ansökningen kommer in till domstolen. Under
sådana förhållanden sammanfaller tidpunkten för när ansökningen upptas med
när den kom in.

Däremot kan det uppstå problem om ansökningen inte kan tas upp till prövning
i samband med att den kom in till rätten, på grund av att ansökningsavgiften inte
har betalats. Om det görs t.ex. en vecka efter att ansökningen kom in till
tingsrätten innebär det att rätten har en mycket begränsad tid på sig att sätta ut
ärendet till förhandling och delge gäldenären. Av den anledningen har jag
förståelse för att Lunds tingsrätt har försökt hantera den uppkomna situationen
genom att beräkna fristen från det att avgiften betalats in och därmed från den
tidpunkt som ansökningen upptogs till prövning. Jag har förstått att även andra
tingsrätter valt att beräkna tiden för utsättning av konkursförhandlingar på det
sätt som skett vid Lunds tingsrätt.

Mot den bakgrunden finner jag inte tillräckliga skäl att kritisera Lunds tingsrätt
för att ha beräknat tidsfristen från det att ansökningsavgifterna hade betalats.
När det gäller de fyra konkursärenden som omfattas av den här granskningen
kan jag emellertid konstatera att tingsrätten inte heller har hållit förhandlingarna
inom två veckor från det att ansökningsavgiften betalades. Tingsrätten kan
därför inte undgå kritik för dessa dröjsmål.
                                                                     Dnr 8454-2019       Sid 6 (6)




Tingsrättens särskilda överenskommelse med Skatteverket m.m.
Tingsrätten har haft en överenskommelse med Skatteverket som innebar att
statens ansökningar om konkurs prövades vid konkursförhandlingar varannan
vecka. Syftet var att Skatteverkets processförare skulle kunna närvara vid
förhandlingar hos andra tingsrätter i södra Sverige. Ordningen har dock
inneburit att huvudregeln i 2 kap. 16 § andra stycket KonkL, om att
ansökningen ska prövas inom två veckor från det att den kom in till rätten,
svårligen har kunnat upprätthållas. En domstol ska dessutom tillämpa regler på
ett objektivt och likvärdigt sätt. Tingsrätten har genom att särbehandla staten
som borgenär inte iakttagit kravet på saklighet och objektivitet i 1 kap. 9 § RF.
Jag är kritisk mot detta.

Jag ser positivt på att tingsrätten har ändrat sina rutiner och att konkursärenden
sätts ut till förhandling varje vecka. Vidare noterar jag att tingsrätten har uppgett
att om det finns särskilda skäl att sätta ut en ansökning till förhandling senare än
inom två veckor från det att den kom in, kommer detta att dokumenteras i det
enskilda ärendet.

Avslutande kommentar
Det kan vara av visst intresse att Konkurslagskommittén i det betänkande som
föregick den nuvarande konkurslagen föreslog att 2 kap. 16 § första och andra
styckena KonkL skulle ha följande lydelse (se SOU 1983:24 s. 21):

      Upptas en borgenärs konkursansökan, skall rätten vid en förhandling pröva
      frågan om gäldenärens försättande i konkurs.
      Förhandlingen skall hållas inom två veckor. Om särskilda skäl föreligger får den
      hållas senare, dock senast inom sex veckor. [– – –]
I lagrådsremissen gjordes emellertid ett tillägg som innebär att tvåveckorsfristen
ska beräknas från det att ansökningen kom in till rätten (se prop. 1986/87:90,
bilaga 7, s. 115). Ändringen motiverades inte i propositionen. Bestämmelsen
har inte ändrats sedan konkurslagen trädde i kraft den 1 januari 1988.

En ansökan om konkurs ska handläggas snabbt och det finns många skäl för det.
Samtidigt måste förstås en ansökan uppfylla de formella kraven i konkurslagen
och ansökningsavgiften vara betald, dvs. ansökan vara upptagen, innan rätten
kan påbörja handläggningen i sak och delge gäldenären. Som framgått i detta
ärende är bestämmelsen i 2 kap. 16 § KonkL oproblematisk så länge en
konkursansökan är komplett och ansökningsavgiften betald när ansökan
kommer in, men det kan i praktiken uppstå problem när en betalning av avgiften
dröjer. Tingsrätten har i sitt remissvar också lyft fram att tvåveckorsfristen i den
aktuella bestämmelsen ofta leder till att en förhandling får ställas in på grund av
att domstolen inte har hunnit delge gäldenären.

Med hänsyn till vad som kommit fram i ärendet finner jag skäl att skicka en
kopia av det här beslutet till regeringen för kännedom.

Ärendet avslutas.
