# Anmälan mot Utbildningsnämnden i Essunga kommun för handläggningen av en ansökan om placering i förskola samt kritik
mot nämnden för bristfällig handläggning av en begäran att få del av en handling

JO 2019-07-12 dnr 8482-2017

BESLUT
                                                                         Datum                   Dnr                    Sid
                                                                         2019-07-12              8482-2017             1 (7)
Justitieombudsmannen
Lars Lindström




                        Anmälan mot Utbildningsnämnden i Essunga kommun för
                        handläggningen av en ansökan om placering i förskola samt kritik
                        mot nämnden för bristfällig handläggning av en begäran att få del av
                        en handling


                          Beslutet i korthet: I en anmälan har frågan uppkommit om en kommuns hantering av
                          en ansökan om en förskoleplacering där det visat sig att föräldrarna inte var överens
                          om en sådan placering. JO uttalar att frågor om placering i förskola är sådana som
                          barnets vårdnadshavare som huvudregel måste vara överens om. Ett erbjudande från
                          en kommun om en förskoleplacering är emellertid just ett erbjudande. Verksamheten
                          är frivillig och kommunens erbjudande medför inget tvång att utnyttja den erbjudna
                          placeringen. Även om vårdnadshavarna i normalfallet måste vara eniga i frågor som
                          rör deras barns placering i förskola kan det enligt JO inte ställas krav på att
                          kommunen kontrollerar att vårdnadshavarna är överens. Kommunen måste kunna
                          utgå från att vårdnadshavarna är ense. Mot bakgrund av detta har nämnden inte fått
                          kritik för att ett placeringsbeslut har fattats utan att man kontrollerat att
                          vårdnadshavarna varit överens om en sådan placering.
                          Nämnden har dock fått kritik för att inte ha informerat anmälaren om att det krävs ett
                          skriftligt beslut av myndigheten för att ett beslut att inte lämna ut en handling ska
                          kunna överklagas.

## Anmälan

AA klagade i en anmälan till JO den 14 december 2017 på Utbildningsnämnden
                        i Essunga kommun för handläggningen av en ansökan om en förskoleplacering
                        och en begäran att få del av en handling. Av hennes anmälan framgick i
                        huvudsak följande:

                        AA har två barn tillsammans med en man som hon vid den aktuella tidpunkten
                        inte var sammanboende med. Barnen bodde växelvis hos sina föräldrar som
                        hade gemensam vårdnad om barnen. Under våren 2017 ansökte barnens pappa
                        om en förskoleplats för det yngsta barnet som då var ett år. Detta gjorde han
                        mot AA:s vilja. Essunga kommun beslutade om en förskoleplacering utan att ta
                        reda på AA:s inställning till placeringen, detta trots att kommunen hade som
                        rutin att hämta in båda vårdnadshavarnas godkännande inför ett sådant beslut.
                        AA var kritisk till detta. Hon var också kritisk till att förskolan inte ville lämna



 Riksdagens ombudsmän                         E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                    Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                             Texttelefon:   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A             Fax:           08-21 65 58                                   www.jo.se
                                                                       Dnr 8482-2017        Sid 2 (7)




ut ett dokument, vars innehåll hon blivit muntligen informerad om vid ett
utvecklingssamtal gällande hennes äldsta barn. Förskolan hävdade att
dokumentet endast var minnesanteckningar.

Det framgick av AA:s anmälan till JO att hon även gjort en anmälan till
Skolinspektionen.

Utredning
JO inhämtade Skolinspektionens beslut i aktuella ärenden hos myndigheten
samt Essunga kommuns yttrande till Skolinspektionen.

JO uppmanade Utbildningsnämnden i Essunga kommun att yttra sig över AA:s
anmälan och att lämna upplysningar om – och lämna sin bedömning av –
handläggningen av ansökan om förskoleplacering, med hänvisning till
Kammarrätten i Göteborgs dom den 12 december 2017 (mål nr 4023-17), och
hennes begäran att få ta del av en handling.

Nämnden beslutade den 12 mars 2018 att lämna följande remissvar:

      Angående placeringen av …
      När ärendet var aktuellt i maj 2017 hanterades det i enlighet med då gällande
      regler vilket också bekräftades av jurister på SKL (se svar till Skolinspektionen).
      Om placeringen rent hypotetiskt varit aktuell idag hade kammarrättsdomen från
      december och det faktum att växelvis boende för barnen meddelades i en dom av
      Skaraborgs tingsrätt mål T 1091-17 den 14 november 2017 inneburit att
      kommunen innan placering hade behövt båda vårdnadshavarnas godkännande.
      Detta var dock inte fallet i maj. Det är beklagligt att AA, som vid tiden för den
      aktuella placeringen bor i Örebro och därför inte vet någonting om vilka
      rekommendationer och vilken vägledning som gavs till barnens pappa, låter sin
      frustration över att barnets far fick sitt behov av barnomsorg tillgodosett
      utmynna i anmälningar mot kommunens hantering av ärendet. I och med
      vårdnadshavarnas separation upphörde behovet att ha bådas signatur på
      ansökningsblanketten för barnomsorg, speciellt eftersom de är bosatta på mycket
      stort avstånd från varandra.
      ___

      Angående utlämnande av arbetsmaterial
      Något formellt fel har inte gjorts då kommunen inte har skyldighet att lämna ut
      ej upprättade handlingar.
      För att innebörden av texten i ett arbetsmaterial som ständigt ändras och
      kompletteras ska kunna tolkas på rätt sätt krävs det att man har kunskap om det
      interna arbetet vilket gör att det behövs en muntlig genomgång vilket också
      gjordes vid det aktuella utvecklingssamtalet. Ingenting hindrar att en
      vårdnadshavare gör egna anteckningar under samtalets gång eller återkommer
      med frågor om man känner att man inte förstått eller missat någon information.

      Handläggning placering av …
      Efter föräldrarnas separation begärde den förälder som bodde kvar i kommunen
      en barnomsorgsplats till det yngsta barnet. Barnet placerades i en inaktiv kö i
      avvaktan på ett beslut om vilken folkbokföringsort som barnen skulle få. Detta
      eftersom vi ville vara säkra på att det var i Essunga som barnen ska bo.
                                                                      Dnr 8482-2017         Sid 3 (7)




      Enligt jurister på SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) som kontaktades,
      krävdes det bara en underskrift på en ansökan om barnomsorgsplats eftersom det
      vid en separation är respektive vårdnadshavares behov av omsorg för sina barn
      som ska tillgodoses. I detta fall innebär det att pappan hade rätt att själv ansöka
      om barnomsorg i Essunga kommun och mamman hade rätt att ansöka i Örebro
      för samma barn. När beskedet kom från folkbokföringen att barnet var
      folkbokfört tillsammans med sin far och syster i Essunga placerades barnet i aktiv
      kö. En plats på samma förskola som systern redan gick på erbjöds och
      accepterades av den förälder som bodde kvar i Essunga. Därefter genomfördes
      en vanlig inskolning.

      Handläggning minnesanteckningar
      Efter den muntliga genomgången av förskolans minnesanteckningar under ett
      utvecklingssamtal rörande … begärde AA att få minnesanteckningarna
      översända. Förskolläraren nekade att lämna ut detta interna arbetsmaterial då
      innehållet kan misstolkas om man inte har all information. Efter att AA framfört
      klagomål till kommunchefen på hanteringen lämnas frågan till förskolechef BB
      som efter kontakt med förskolan och kontroll av vilka handlingar det rörde sig
      om, meddelade att det inte gjorts något fel när man nekade att lämna ut
      minnesanteckningarna.
AA fick tillfälle att kommentera remissvaret.

Bedömning
Handläggningen av en ansökan om förskoleplacering
Enligt 8 kap. 3 och 12 §§ skollagen (2010:800) ansvarar hemkommunen för att
barn som är bosatta i Sverige erbjuds förskoleverksamhet.
Förskoleverksamheten ska enligt 8 kap. 5 § skollagen erbjudas i den omfattning
det behövs med hänsyn till föräldrarnas arbete eller studier eller barnets eget
behov. Enligt 8 kap. 15 § skollagen ska plats erbjudas vid en förskoleenhet så
nära barnets eget hem som möjligt samt skälig hänsyn tas till barnets
vårdnadshavares önskemål.

Grundläggande bestämmelser om vårdnadshavares ansvar finns i 6 kap. 2 §
andra stycket föräldrabalken (FB). Närmare regler om vårdnadens utövande
finns i 6 kap. 11–13 §§ FB. Barnets vårdnadshavare har i enlighet med
ovanstående regler rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör barnets
personliga angelägenheter. Har barnet två vårdnadshavare ska de tillsammans
utöva bestämmanderätten (6 kap. 13 § första stycket FB). Det krävs alltså
normalt gemensamma beslut i frågor som rör vårdnaden. Är en av
vårdnadshavarna till följd av frånvaro, sjukdom eller annan orsak förhindrad att
ta del i beslut som inte utan besvär kan skjutas upp, bestämmer den andra ensam
(6 kap. 13 § andra stycket FB). Han eller hon får dock inte ensam fatta beslut av
mer ingripande betydelse för barnets framtid, om inte barnets bästa
uppenbarligen kräver det. I förarbetena till bestämmelserna om vårdnad
uttalades att dessa inte får tolkas så att båda föräldrarna, om ingen är direkt
förhindrad, måste delta i alla de vardagliga beslut som behöver tas när det gäller
vårdnaden om barnet och att det ligger i sakens natur att bestämmanderätten
utövas än av den ena och än av den andra föräldern, beroende på vem av dem
som för tillfället finns till hands eller på hur föräldrarna har organiserat
                                                                   Dnr 8482-2017      Sid 4 (7)




utövandet av vårdnaden. I de fall föräldrarna inte bor tillsammans måste med
nödvändighet den förälder som har barnet hos sig ensam fatta de vardagliga
besluten om vårdnaden, såsom i fråga om bl.a. barnets mat och kläder, sovtider
och hur barnet ska tillbringa sin fritid. Man kan utgå från att föräldrarna i dessa
fall vanligtvis kommer överens om hur vårdnaden i stort ska utövas och vem
som ska fatta de nödvändiga besluten (prop. 1975/76:170 s. 178).

JO har i ett tidigare beslut (JO 1999/2000 s. 283, dnr 2680-1997) ansett att
frågan om vilken förskola som ska väljas för ett barn i normalfallet bör kunna
hänföras till den dagliga omsorgen. JO uttalade att det verkade som mest
naturligt att boföräldern, vars ekonomi och arbetsförhållanden var av betydelse
för valet av barnomsorg, hade det avgörande inflytandet i den frågan. JO
uttalade vidare att man måste kunna utgå från att det sker ett sådant samråd
mellan föräldrarna att de i realiteten är ense om vilken förskola som ska väljas
och att det under alla förhållanden är tveksamt om det kan ställas något krav på
att en kommun regelmässigt ska kräva ett formellt medgivande från den andra
vårdnadshavaren i de fall den vårdnadshavare som är platsinnehavare begär
omplacering av barnet. Se även JO:s beslut den 24 januari 2002, dnr 3285-2000,
samt den 30 mars 2004, dnr 2293-2002. JO uttalade att resonemanget ska ses
mot bakgrund av att reglerna om skolplikt i skollagen inte är tillämpliga när det
gäller förskolan.

JO har i de nämnda besluten emellertid konstaterat att rättsläget är oklart och att
det kan framföras skäl till stöd för såväl den uppfattningen att frågan om val av
förskola bör ingå i den dagliga omsorgen som för den motsatta uppfattningen
samt att det finns ett behov av klargöranden i frågan.

Frågan har varit föremål för utredningar. 2002 års vårdnadskommitté uttalade
att ett beslut om var ett barn ska gå i förskola borde falla under huvudregeln om
vårdnadshavarnas gemensamma beslutsfattande enligt 6 kap. 13 § första stycket
FB, detta mot bakgrund bl.a. av att den utveckling som förskolan har genomgått
innebär att det pedagogiska perspektivet har förtydligats och att verksamheten
är starkt förknippad med barnets fortsatta skolgång (SOU 2005:43 s. 129).
Samma slutsats drog Utredningen om beslutanderätt vid gemensam vårdnad
m.m. (SOU 2007:52 s. 114).

Frågan om vårdnadshavarnas beslutanderätt när det gäller barns placering i
förskola kom upp till prövning i domstol under 2017. I en dom den 6 juli 2017 i
mål nr 6376-17 beslutade Förvaltningsrätten i Göteborg att upphäva en
kommuns beslut om placering av ett barn i förskola i strid med den ena
vårdnadshavarens vilja, med motiveringen att beslutet var lagstridigt.
Förvaltningsrättens dom överklagades. Kammarrätten i Göteborg gjorde samma
bedömning som förvaltningsrätten i en dom den 12 december 2017 (mål nr
4023-17). I det aktuella fallet bodde barnet växelvis hos föräldrarna, men var
folkbokförd hos den vårdnadshavare som hade ansökt om byte av förskola.
Domstolen uttalade att det är viktigt att understryka den grundläggande
                                                                 Dnr 8482-2017       Sid 5 (7)




principen i föräldrabalken om gemensam beslutanderätt som gäller vid
gemensam vårdnad och att undantag för beslut om barnets dagliga omsorg av
principiella skäl inte bör tolkas extensivt utan i första hand endast bör omfatta
frågor om praktiska nödvändigheter snarare än beslut av mer ingripande
karaktär. Domstolen uttalade att det visserligen kan finnas praktiska skäl för
ståndpunkten att en förälder ensam bör kunna fatta beslut om placering i
förskola, om barnet bor stadigvarande hos den föräldern och endast i mindre
utsträckning hos den andra föräldern, men att det resonemanget inte är helt
oemotsagt. Bland annat har det pedagogiska perspektivet under de senaste åren
förtydligats i förskolan, och förskoleverksamheten har blivit starkt förknippad
med barnets fortsatta skolgång. Domstolen menade i det aktuella fallet att
barnets folkbokföring inte kunde legitimera ett undantag från huvudregeln i
6 kap. 13 § första stycket FB och konstaterade att beslutet, att placera barnet i
förskola trots att barnet bodde växelvis hos vårdnadshavarna och dessa inte var
överens om placeringen, var i strid med bestämmelsen, varför beslutet skulle
upphävas.

När ett barn står under vårdnad av två vårdnadshavare har dessa rätt och
skyldighet att tillsammans fatta beslut om barnets personliga angelägenheter. Är
en av vårdnadshavarna förhindrad att ta del i beslut som inte utan besvär kan
skjutas upp får den andra vårdnadshavaren bestämma själv, med vissa undantag.
Av bl.a. praktiska skäl måste dock bestämmanderätten ofta utövas av endast den
ena vårdnadshavaren, även i sådana fall där den andra inte är direkt förhindrad
att ta del i besluten, när det gäller alla de vardagliga beslut som måste tas om
barnets personliga angelägenheter. Det är naturligt att bestämmanderätten i
sådana fall utövas av den vårdnadshavare som för tillfället är närmast till hands
för barnet. Vårdnadshavarna kan också ha organiserat utövandet av vårdnaden
mellan sig på något sätt. Utgångspunkten är dock alltjämt att vårdnadshavarna,
även när det gäller de vardagliga frågorna, i stort måste vara överens om hur
vårdnaden ska utövas och vem som ska fatta de nödvändiga besluten. En
utomstående tredje man måste också i allmänhet kunna utgå från att den
vårdnadshavare som han eller hon har att göra med handlar i samförstånd med
den andra vårdnadshavaren i frågor som rör barnet.

En förutsättning för att ett upplägg med gemensam vårdnad ska fungera är att
föräldrarna åtminstone i huvudsak kan komma överens om vårdnadens
utövande. Om vårdnadshavarna inte kan enas återstår ytterst att den
gemensamma vårdnaden måste upplösas.

Förskolan är fortfarande en frivillig form av utbildning och omsorg. Att
tillhandahållandet av barnomsorg har haft och fortfarande har utgångspunkt i
bl.a. föräldrarnas behov av barnpassning och praktiska överväganden framgår
direkt av lagtexten. I allmänhet kan frågor som rör ett barns placering i förskola
antas ha stor praktisk och ekonomisk betydelse för barnets föräldrar.
Förskoleverksamheten ska dock även erbjudas i den omfattning det behövs med
hänsyn till barnets eget behov (8 kap. 5 § skollagen). Frågor som rör ett barns
                                                                  Dnr 8482-2017       Sid 6 (7)




placering i förskola kan också av många skäl antas ha stor betydelse för barnet,
inte bara mot bakgrund av den utveckling som förskolan har genomgått och
som innebär att det pedagogiska perspektivet har förtydligats och att
verksamheten har blivit starkare förknippad med barnets fortsatta skolgång.
Frågor om placering i förskola rör alltså i hög grad barnets personliga
angelägenheter och är därmed sådana frågor som barnets vårdnadshavare som
huvudregel måste vara överens om.

Omständigheterna i det här fallet är inte sådana att AA varit förhindrad att delta
i beslut om hennes barns placering i förskola. Ett sådant beslut borde därför
enligt min mening ha fattats av henne och barnets andra vårdnadshavare
gemensamt.

Kommunerna är enligt bestämmelserna i skollagen skyldiga att erbjuda
förskoleverksamhet. Det handlar alltså om ett erbjudande. Verksamheten är
frivillig, och kommunens erbjudande medför inget tvång att utnyttja den
erbjudna placeringen. Även om vårdnadshavarna i normalfallet måste vara
eniga i frågor som rör deras barns placering i förskola kan det enligt min
mening inte ställas krav på att kommunen kontrollerar att vårdnadshavarna är
överens. Kommunen måste kunna utgå från att vårdnadshavarna är ense. Mot
bakgrund av detta finner jag ingen anledning att rikta någon kritik mot nämnden
för att ett placeringsbeslut i detta fall har fattats utan att man kontrollerat att
vårdnadshavarna varit överens om en sådan placering.

AA:s begäran att få del av en handling
I 2 kap. tryckfrihetsförordningen (TF) finns grundläggande bestämmelser om
allmänna handlingars offentlighet. Den som begär att få ta del av allmänna
handlingar som inte innehåller sekretessbelagda uppgifter har rätt till det.
Myndigheten ska ge honom eller henne en möjlighet att på stället ta del av
handlingarna genast eller så snart det kan ske. Den som har rätt att ta del av
allmänna handlingar har också rätt att få kopior av handlingarna. En begäran att
få en kopia av allmänna handlingar ska behandlas skyndsamt. 2 kap. TF
ändrades den 1 januari 2019. Innehållet i bestämmelserna i det här avseendet är
dock fortfarande detsamma.

Om en begäran om att få del av allmänna handlingar helt eller delvis inte kan
tillmötesgås, ska den som gjort framställningen underrättas om detta. Enligt
6 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen (OSL) ska han eller hon också
informeras om möjligheten att begära myndighetens prövning och att det krävs
ett skriftligt beslut av myndigheten för att beslutet ska kunna överklagas. Rätten
att få ett skriftligt beslut gäller oavsett om avslaget grundar sig på en
sekretessbestämmelse, på att de begärda handlingarna inte är allmänna eller på
att handlingarna över huvud taget inte finns eller kan påträffas.

Av nämndens remissvar framgår att kommunen bedömt att den handling som
AA velat få del av utgjorde minnesanteckningar och därför inte var en allmän
handling. Oavsett hur den frågan bedömdes skulle kommunen, i enlighet med
                                                                Dnr 8482-2017      Sid 7 (7)




vad som redogjorts för ovan, ha informerat AA om möjligheten att begära
myndighetens prövning och att det krävs ett skriftligt beslut av myndigheten för
att beslutet ska kunna överklagas. Enligt vad som framgått av utredningen
gjorde kommunen inte det. Nämnden ska därför kritiseras.

Övrigt
Vad som i övrigt har förekommit i ärendet ger inte anledning till några
ytterligare åtgärder eller uttalanden från min sida.

Ärendet avslutas.
