# Kritik mot Polismyndigheten för bristande dokumentation av åtgärder i samband med en inresekontroll

JO 2026-04-29 dnr 8518-2025

[P]

## BESLUT

Datum                    Dnr                     Sid
                                                                  2026-04-29               8518-2025              1 (7)



Stf justitieombudsmannen
Stefan Holgersson




                   Kritik mot Polismyndigheten för bristande dokumentation av åtgärder
                   i samband med en inresekontroll


                    Beslutet i korthet: Vid en inresekontroll av två tredjelandsmedborgare på Arlanda
                    flygplats genomförde Polismyndigheten en intervju med vardera resenären utan tolk.
                    Övriga intervjuer och efterföljande delgivning av beslut genomfördes däremot med
                    tolk. När tjänstemän kontrollerade resenärernas bagage tog de vidare del av innehåll i
                    mobiltelefoner i form av installerade appar och skärmbilder.
                    JO konstaterar att Polismyndigheten inte har dokumenterat vare sig skälen för att tolk
                    inte användes vid vissa intervjuer eller de närmare detaljerna kring undersökningen
                    av de medhavda mobiltelefonerna och är kritisk till det.
                    JO uttalar att Polismyndigheten, om myndigheten vid något tillfälle under en
                    inresekontroll bedömer att tolk inte behövs trots att den kontrollerade personen inte
                    behärskar svenska, bör dokumentera sin bedömning.
                    JO uttalar vidare att det är tveksamt om det fanns något lagstöd för en undersökning
                    av innehållet i de medhavda mobiltelefonerna men att det är svårt att göra några
                    närmare uttalanden om det mot bakgrund av den bristande dokumentationen.

## Anmälan

I en anmälan till JO förde AA fram klagomål mot Polismyndigheten och
                   uppgav bl.a. följande. Den 9 juli 2025 anlände han och BB, som båda är
                   tredjelandsmedborgare, till Arlanda flygplats från ett annat EU-land. De
                   stoppades då av polis för vad som beskrevs som en rutinkontroll. Kontrollen
                   slutade bl.a. med att han och BB avvisades från Sverige och att de fick sina
                   Schengenviseringar upphävda. Polismyndighetens behandling av honom och
                   BB under kontrollen var diskriminerande och bristfällig. De hölls kvar i flera
                   timmar och fick ingen ordentlig förklaring till varför de skulle kontrolleras.
                   Både han och BB intervjuades dessutom utan tolk vid ett varsitt tillfälle, trots att
                   han vid sin första intervju varit tydlig med att hans språkkunskaper inte var
                   tillräckliga för den typen av samtal på engelska. Detta ledde till att viktiga
                   uppgifter om hans arbete kom att missuppfattas av Polismyndigheten. Vidare
                   genomsöktes hans bagage och telefoner utan att han fick närvara och utan att
                   det dokumenterades på ett ordentligt sätt.




    Riksdagens ombudsmän     Postadress: Box 16327, 103 26 Stockholm    Besöksadress: Västra Trädgårdsgatan 4 A
    Telefon: 08-786 51 00    Texttelefon: 020-600 600                    E-post: justitieombudsmannen@jo.se
                                                                      Dnr 8518-2025       Sid 2 (7)




Utredning
JO begärde att Polismyndigheten skulle yttra sig över det som fördes fram av
AA. Polismyndigheten (juristen CC) yttrade sig efter att berörda
befattningshavare (däribland polismannen DD) lämnat upplysningar och
redogjorde för bl.a. följande händelseförlopp.

AA och BB blev den 9 juli 2025 utvalda för en fördjupad gränskontroll.
Polismyndigheten höll tre utredningssamtal med AA och två med BB. Av
samtalsprotokollen framgår att de två första samtalen med AA och det första
med BB genomfördes med tolk. Vid det tredje samtalet med AA närvarade
endast en handläggare och en polisman. Vid det andra samtalet med BB
närvarade endast en handläggare.

Efter samtalen beslutade Polismyndigheten om avvisning av både AA och BB.
Besluten delgavs muntligt med hjälp av tolk och verkställdes sedan den 10 juli
2025 kl. 12.05, då flyget till hemlandet avgick.

Av en tjänsteanteckning den 10 juli 2025 framgår att AA:s och BB:s bagage
kontrollerades och genomsöktes av Tullverket. I en av väskorna hittades ett
flertal telefoner. De påträffade telefonerna var i flygplansläge och det gick att
komma in i telefonerna, som innehöll appar som skyddar internetanslutning
genom kryptering (s.k. VPN-appar) och skärmbilder på koordinater i USA.

DD lämnade i yttrandet bl.a. följande upplysningar. Tullen röntgade AA:s och
BB:s bagage och reagerade direkt på all elektronik som fanns i väskorna.
Därefter öppnade tullen väskorna för att kontrollera innehållet mer djupgående.
Mobiltelefonerna togs ut och var enkla att öppna. Det behövdes ingen kod för
att komma in i dem, utan det räckte att komma åt skärmarna eller sidoknapparna
för att de skulle lysa upp och apparna bli synliga.

Polismyndigheten redogjorde för rättslig reglering och redovisade därefter
följande bedömning.

      Kontroll av bagage och mobiltelefoner
      –––
      … Tullverket utförde kontroll av [AA:s] och [BB:s] bagage. Vid kontrollen togs
      [AA:s] mobiltelefoner ur väskan och skärmarna aktiverades via
      sidoknapp/skärm, varvid installerade appar kunde ses. Ingen kod angavs, inga
      appar öppnades och inget innehåll granskades eller dokumenterades.
      Polismyndigheten konstaterar att uppgifterna i utredningen om syftet med
      kontrollen i detta fall är knapphändiga, vilket försvårar en efterhandsbedömning.
      […] I efterhand kan det därför ifrågasättas om undersökningen av bagage och
      mobiltelefoner hade stöd i lag, vilket är beklagligt.
      Det är vidare oklart om kontrollen av mobiltelefonerna var tillåten utan
      föregående beslut om beslag. Någon närmare genomgång av innehållet i
      telefonerna gjordes visserligen inte. Information som kan observeras utan kod
      via skärm eller knapp på sidan av en mobiltelefon kan dock vara
      integritetskänslig. Utredningen ger emellertid inte underlag för en säker
      bedömning av om åtgärden i detta fall var så begränsad att den ryms inom
                                                                       Dnr 8518-2025      Sid 3 (7)




      ändamålet med en bagagekontroll eller om den utgjorde en sådan närmare
      undersökning som kräver beslut om beslag.
      –––

      Avsaknad av tolk under de sista samtalen
      Polismyndigheten konstaterar att utredningen visar att tolk inte varit närvarande
      under de sista samtalen med [AA] respektive [BB]. Därefter har tolk närvarat
      igen vid delgivning av Polismyndighetens beslut om avvisning.
      –––
      Av utredningen framgår att [AA] och [BB] ansågs prata flytande engelska.
      Polismyndigheten konstaterar att verksamheten bedömt att behov av tolk funnits
      både i de inledande samtalen, men även senare vid delgivning av
      avvisningsbesluten. Därmed utgör det en brist att Polismyndigheten inte använt
      tolk under hela ärendets gång. Bristen får anses anmärkningsvärd då uppgifter
      som framkommit under samtalet på engelska lagts till grund för
      avvisningsbeslutet. Utredningen ger dock inte svar på om bristen påverkat de
      beslut som fattats.

AA kommenterade Polismyndighetens yttrande.

Rättslig reglering m.m.
Myndigheters dokumentationsskyldighet
En myndighet som får uppgifter på något annat sätt än genom en handling ska
snarast dokumentera dem, om de kan ha betydelse för ett beslut i ärendet. Det
ska framgå av dokumentationen när den har gjorts och av vem. (27 §
förvaltningslagen.)

De krav som kommit till uttryck genom JO:s granskningsuttalanden innebär att
en myndighet, utöver alla uppgifter som kan komma att ligga till grund för olika
slags beslut, även bör dokumentera allt som krävs för att man ska kunna följa
gången i ett ärende. Sådana anteckningar kan gälla t.ex. särskilda händelser som
har förekommit under handläggningen och eventuella klagomål från den
enskilde i fråga om handläggningen och hur dessa har hanterats av
myndigheten. Anteckningarna kan ha särskild betydelse i vissa ärenden, t.ex.
sådana som är särskilt ingripande mot enskilda. Saknas dokumentation blir det
svårt, och i vissa fall till och med omöjligt, att överblicka vad som har hänt i ett
enskilt ärende. (Se prop. 2016/17:180 s. 176 f. och JO 2014/15 s. 330, dnr 3972-
2012.)

Användning av tolk
En myndighet ska använda tolk om det behövs för att den enskilde ska kunna ta
till vara sin rätt när myndigheten har kontakt med någon som inte behärskar
svenska (se 13 § första stycket förvaltningslagen).

Det ställs alltså enligt 13 § förvaltningslagen ett uttryckligt krav på tolkning och
översättning för fall då den enskilde behöver sådan hjälp för att kunna ta till
vara sin rätt, t.ex. för att kunna förstå ärendets innehåll och själv göra sig
förstådd. Tolkning eller översättning kan också vara en förutsättning för att
relevant material ska kunna beaktas vid prövningen av ärendet, oavsett om
                                                                    Dnr 8518-2025      Sid 4 (7)




materialet tillförs av den enskilde själv eller av någon annan. Bestämmelsens
behovskriterium skapar dock ett utrymme för myndigheten att pröva behovet
utifrån bl.a. ärendets art och sakens betydelse för den enskilde. (Se prop.
2016/17:180 s. 299 och Lundmark och Säfsten, Förvaltningslagen – En
kommentar [12 december 2025, version 2, JUNO], kommentaren till 13 §.)

Utrymmet att undersöka mobiltelefoners innehåll
Var och en är gentemot det allmänna skyddad mot kroppsvisitation,
husrannsakan och liknande intrång. Skyddet får endast begränsas genom lag.
(Se 2 kap. 6 och 20 §§ regeringsformen.)

Med kroppsvisitation avses en undersökning av kläder och annat som någon bär
på sig samt av väskor, paket och andra föremål som någon har med sig. En
kroppsvisitation som genomförs med stöd av rättegångsbalken kräver att det
finns en misstanke om brott. Om det finns avvikande bestämmelser i annan lag
ska dock dessa tillämpas. (Se 28 kap. 11 och 15 §§ rättegångsbalken).

I samband med inresekontroll enligt kodexen om Schengengränserna får en
polisman med stöd av bestämmelserna i utlänningslagen bl.a. undersöka en
utlännings bagage, handresgods, handväskor och liknande, i den utsträckning
som det är nödvändigt för att ta reda på utlänningens identitet. Sådana
undersökningar får också göras för att ta reda på en utlännings resväg till
Sverige, om den är av betydelse för bedömningen av rätten att resa in i och
vistas här i landet. När inresekontrollen sköts av tulltjänstemän har de samma
befogenheter som en polisman i detta avseende (se 9 kap. 2 § första och andra
styckena utlänningslagen).

Vid inresa från ett annat EU-land får en tulltjänsteman även kontrollera att en
resenär bl.a. har iakttagit förbud eller villkor för införsel av vissa varor. Vid en
sådan kontroll får tulltjänstemannen undersöka bagage, handväskor och
liknande som medförs av den resande. För polisman som medverkar i denna
kontroll gäller det som sägs om tulltjänsteman. (Se 4 kap. 4 § första stycket och
6 kap. 32 § tullbefogenhetslagen).

Ett beslut om kroppsvisitation enligt rättegångsbalken har inte ansetts kunna ge
någon rätt att undersöka innehållet i en telefon utan att telefonen först tas i
beslag. JO har tidigare uttalat att den praxis som utbildats i förhållande till
tvångsmedel som regleras i rättegångsbalken som utgångspunkt bör gälla för
samma tvångsmedel när det genomförs med stöd av en annan lag, om det inte
finns några särskilda avvikande bestämmelser där eller det mot bakgrund av
tvångsmedlets ändamål finns anledning att göra en annan bedömning. (Se
Lindberg, Straffprocessuella tvångsmedel [2022, version 5, JUNO], s. 793 och
JO 2019/20 s. 416, dnr 6093-2017).
                                                                    Dnr 8518-2025      Sid 5 (7)




Bedömning
Granskningens inriktning
Min granskning har avsett Polismyndighetens användning av tolk och
undersökningen av AA:s mobiltelefoner.

Användning av tolk
Av utredningen framgår att Polismyndigheten använde tolk vid majoriteten av
de samtal som genomfördes med AA och BB. Endast den tredje intervjun med
AA och den andra intervjun med BB genomfördes utan tolk.

En inresekontroll som den som AA och BB blev föremål för är av ingripande
karaktär och kan få långtgående konsekvenser för den enskilde. Vid en sådan
kontroll ska Polismyndigheten naturligtvis anlita tolk i samband med intervjuer,
när den enskildes språkkunskaper kräver det. Om Polismyndigheten vid något
tillfälle under en kontroll bedömer att tolk inte behövs trots att den
kontrollerade personen inte behärskar svenska, bör myndighetens bedömning
därför dokumenteras. Sådan dokumentation framstår som särskilt viktig om den
enskilde själv har gett uttryck för att han eller hon behöver tolk.

Polismyndigheten har i sitt remissvar fört fram att AA och BB vid kontrollen
bedömdes tala flytande engelska. I de handlingar som JO tagit del av från
kontrollen finns dock ingen dokumentation av hur Polismyndigheten bedömde
deras språkkunskaper. Det framkommer inte heller vilka överväganden som
ledde till att tolk inte användes vid vissa intervjuer, eller vad som föranledde att
tolk därefter kom att anlitas på nytt.

Avsaknaden av dokumentation av tjänstemännens överväganden är
otillfredsställande och gör att jag saknar underlag för att bedöma om
Polismyndigheten borde ha använt tolk vid den tredje intervjun med AA och
den andra intervjun med BB. Myndighetens bristande dokumentation
omöjliggör således en effektiv granskning av ärendet i efterhand, vilket inte är
acceptabelt. Polismyndigheten förtjänar kritik för det.

Undersökning av AA:s mobiltelefoner
I samband med kontrollen av AA:s och BB:s bagage tog tjänstemännen del av
innehåll i form av installerade appar och skärmbilder i de mobiltelefoner som
hittades i AA:s väska. Även om innehållet var lättåtkomligt och det inte var
fråga om en teknisk undersökning måste ingreppet betraktas som en
undersökning av elektroniskt lagrad information inuti telefonerna. Detta särskilt
med hänsyn till den integritetskänsliga information som kan finnas tillgänglig
redan genom en telefons hemskärm i upplåst läge (se JO:s beslut den 20 januari
2020, dnr 1447-2018). Undersökningen har därmed gått utöver vad som kan
anses som enbart en yttre kontroll av telefonerna.

Det har inte gått att klarlägga vad syftet med den närmare undersökningen av
telefonernas innehåll var och med stöd av vilket regelverk den gjordes.
Undersökningen skedde dock i samband med en bagagekontroll som, såvitt
                                                                    Dnr 8518-2025      Sid 6 (7)




framkommit, genomfördes med stöd av reglerna i utlänningslagen eller
tullbefogenhetslagen.

En bagagekontroll har inget brottsutredande ändamål, utan syftar i huvudsak till
att kontrollera efterlevnaden av införselregler för vissa varor samt utreda någons
identitet eller resväg. Kontrollen är inte tänkt att gå utöver vad som kan
betraktas som en ytlig kroppsvisitation (se prop. 1988/89:86 s. 171). Den
begränsade kontroll som det därmed är fråga om kan enligt min uppfattning inte
omfatta någon utökad möjlighet att undersöka påträffade mobiltelefoner än vad
som är fallet vid en kroppsvisitation enligt rättegångsbalken. Jag noterar i det
avseendet att regeringen i en lagrådsremiss med förslag om en stärkt
återvändandeverksamhet nyligen har föreslagit att de nuvarande reglerna i
9 kap. utlänningslagen ska kompletteras med en möjlighet att i vissa särskilt
angivna situationer omhänderta och undersöka innehållet i just mobiltelefoner.

Mot denna bakgrund är jag, i likhet med Polismyndigheten, tveksam till om det
fanns något lagstöd för undersökningen av innehållet i AA:s mobiltelefoner
inom ramen för den aktuella bagagekontrollen. Eftersom syftet med
undersökningen inte tydligt framkommit är det emellertid svårt för mig att uttala
mig närmare i den frågan. Det går inte heller att dra några säkra slutsatser om
Polismyndighetens ansvar för de åtgärder som vidtogs vid bagagekontrollen,
eftersom kontrollen formellt genomfördes av Tullverket. Utredningen ger inget
tydligt svar på om polismännen som närvarade vid kontrollen deltog i
undersökningen av AA:s mobiltelefoner eller på vilken myndighets initiativ
undersökningen genomfördes.

Jag kan dock konstatera att Polismyndigheten, trots den betydelse som
mobiltelefonerna och deras innehåll fick för myndighetens fortsatta utredning
och bedömning i inresefrågan, inte har kunnat visa någon dokumentation över
syftet med undersökningen och vilket lagstöd den grundades på. Även i detta
avseende brister alltså dokumentationen på ett sätt som gjort det svårt för mig
att granska det som hänt. Det är givetvis inte godtagbart att uppgifter som kan
ha betydelse för ett beslut i ett ärende inte dokumenteras på ett tillfredsställande
sätt. Polismyndigheten ska kritiseras även för detta. Jag förutsätter att
myndigheten ser över sina rutiner för dokumentation vid inresekontroller och
säkerställer att uppgifter om t.ex. syftet och lagstödet för en viss undersökning
dokumenteras så att handläggningen kan följas i efterhand.

Vad som i övrigt har kommit fram i ärendet föranleder inget uttalande från min
sida.

Ärendet avslutas.



Beslutet har fattats av stf JO Stefan Holgersson. Dokumentet har fastställts
digitalt och har ingen underskrift.
                                                             Dnr 8518-2025   Sid 7 (7)




Rättssakkunniga Melinda Maxe har föredragit ärendet och byråchefen Sara
Johannesson har deltagit i beredningen.
