# Barn- och lärandenämnden i Söderhamns kommun får kritik för att ha beslutat om och genomfört en uppföljning och två förhandsbedömningar utan att vara behörig att göra det

JO 2023-11-15 dnr 8528-2022

[P]

## BESLUT

Datum                Dnr                     Sid
                                                                          2023-11-15           8528-2022              1 (5)
Justitieombudsmannen
Thomas Norling




                        Barn- och lärandenämnden i Söderhamns kommun får kritik för att ha
                        beslutat om och genomfört en uppföljning och två
                        förhandsbedömningar utan att vara behörig att göra det


                          Beslutet i korthet: Barn- och lärandenämnden i Söderhamns kommun beslutade om
                          och genomförde en uppföljning enligt 11 kap. 4 a § socialtjänstlagen (2001:453) i
                          fråga om ett barn som hade flyttat till en annan kommun. JO anser att bestämmelsens
                          utformning innebär att en kommun måste vara behörig att besluta om insatser för att
                          kunna besluta om och genomföra en uppföljning. Sådana insatser kan enbart
                          beslutas efter att en ny utredning har inletts, och en sådan kan i de flesta fall inte
                          inledas efter att barnet har bytt bosättningskommun. Om ett barn flyttar under en
                          barnutredning kan nämnden alltså inte besluta om uppföljning när utredningen
                          avslutas. Nämnden kan inte undgå kritik för att ha beslutat om och genomfört
                          uppföljningen.
                          Under uppföljningstiden kom det även in två orosanmälningar avseende barnet. JO
                          uttalar att vistelsekommunens ansvar är begränsat till akuta situationer när en annan
                          kommun ansvarar för stöd och hjälp. Att göra en bedömning av om ett barn som
                          vistas i kommunen är i behov av omedelbart skydd får anses innefattas i det ansvaret.
                          Det kan däremot inte innefattas i ansvaret att därefter göra en förhandsbedömning för
                          att bedöma om en utredning ska inledas eller inte. Nämnden får kritik för att ha gjort
                          två förhandsbedömningar utan att vara behörig att göra det.
                          Slutligen erinrar JO om tidigare uttalanden om förutsättningarna för att samtala med
                          ett barn utan vårdnadshavarnas samtycke under en förhandsbedömning respektive
                          en uppföljning.

## Anmälan

I en anmälan till JO den 1 november 2022 klagade AA på Arbetsmarknads- och
                        socialnämnden (numera Barn- och lärandenämnden) i Söderhamns kommun
                        och framförde bl.a. att en socialsekreterare hade hållit ett samtal med hans son
                        BB utan att han hade gett tillåtelse till det. Sonen bor på heltid med honom i en
                        annan kommun men vistades i Söderhamn över höstlovet.




 Riksdagens ombudsmän                         E-post:         justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                    Telefon:        08-786 51 00
 103 26 Stockholm                             Texttelefon:    020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A             Fax:            08-21 65 58                                 www.jo.se
                                                                 Dnr 8528-2022     Sid 2 (5)




Utredning
JO hämtade in handlingar i ärendet. Därefter begärde JO att nämnden skulle
yttra sig över det som framfördes i anmälan. Nämnden skulle i sitt yttrande
särskilt beröra frågorna om kommunens behörighet att handlägga ärendet och
nämndens möjlighet att hålla samtal med pojken utan båda vårdnadshavarnas
samtycke.

I sitt yttrande uppgav nämnden att en utredning enligt 11 kap. 1 och 2 §§
socialtjänstlagen (2001:453), SoL, pågick mellan maj och september 2022 efter
att orosanmälningar kommit in. Efter att ha fått information om anmälningarna
beslutade AA, som bor i en annan kommun, att hämta BB hem till sig.
Nämnden avslutade utredningen den 19 september 2022 och beslutade samtidigt
om uppföljning för att följa upp BB:s situation. Under tiden för uppföljning
kom det in två orosanmälningar. BB var vid tiden för den första anmälan hos sin
syster i Söderhamn. Genom en överenskommelse med mamman hölls ett samtal
med BB där den 31 oktober 2022. AA kontaktades inte inför samtalet eftersom
det fanns en oro för att han skulle hämta sonen och inte tillåta att ett enskilt
samtal hölls. Den 18 november 2022 avslutades uppföljningen utan åtgärd.

AA fick möjlighet att kommentera yttrandet.

Rättslig reglering
Kommunens behörighet
Av 2 kap. 1 § SoL framgår att varje kommun svarar för socialtjänsten inom sitt
område och har det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp
som de behöver. Av 2 a kap. 1 § SoL framgår att det är den kommun där den
enskilde vistas som ansvarar för stöd och hjälp enligt 2 kap. 1 §, om inte annat
följer av bl.a. 3 §. I den bestämmelsen anges att om den enskilde är bosatt i en
annan kommun än vistelsekommunen, ansvarar bosättningskommunen för det
stöd och den hjälp som den enskilde behöver. Med bosättningskommun avses i
normalfallet den kommun där den enskilde är stadigvarande bosatt.

Om det står klart att en annan kommun än vistelsekommunen ansvarar för stöd
och hjälp åt en enskild, är vistelsekommunens ansvar begränsat till akuta
situationer (2 a kap. 2 § SoL).

Vid utredningar av om socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd eller
stöd är nämnden skyldig att slutföra en sådan utredning och fatta beslut i
ärendet även om barnet byter vistelsekommun (11 kap. 4 § SoL).

Utredning och uppföljning
Socialnämnden ska utan dröjsmål inleda utredning av vad som genom ansökan,
anmälan eller på annat sätt har kommit till nämndens kännedom och som kan
föranleda någon åtgärd från nämnden (11 kap. 1 § SoL). När en anmälan rör
barn eller unga ska socialnämnden genast göra en bedömning av om barnet eller
den unge är i behov av omedelbart skydd (11 kap. 1 a § SoL).
                                                                   Dnr 8528-2022      Sid 3 (5)




Vid en utredning av om socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd eller
stöd får nämnden, för bedömningen av behovet av insatser, ta de kontakter som
behövs. Utredningen ska bedrivas så att inte någon onödigt utsätts för skada
eller olägenhet. Utredningen ska inte göras mer omfattande än vad som är
motiverat av omständigheterna i ärendet (11 kap. 2 § SoL).

När en sådan utredning avslutas utan beslut om insats, får nämnden besluta om
uppföljning av barnets situation. En sådan uppföljning får göras om nämnden
anser att barnet, utan att det finns sådana förhållanden som motiverar
tvångsvård, har ett särskilt behov av stöd eller skydd från socialnämndens sida
men samtycke till en sådan åtgärd saknas (11 kap. 4 a § SoL). Vid
uppföljningen får nämnden ta de kontakter som behövs och samtala med barnet
utan vårdnadshavarens samtycke och utan att vårdnadshavaren är närvarande
(11 kap. 4 c § SoL).

Bedömning
Av utredningen framgår att nämnden genomförde en barnutredning avseende
BB mellan maj och september 2022. Nämnden anger i sin utredning att BB
under utredningstiden blev stadigvarande bosatt hos sin pappa i en annan
kommun och började skolan där. När utredningen avslutades beslutade
nämnden om uppföljning för att kunna följa upp BB:s situation.

Som angetts ovan ska en kommun slutföra en barnutredning och fatta beslut i
ärendet även om barnet byter vistelsekommun. Syftet med bestämmelsen är att
förhindra oklarheter om den fortsatta handläggningen när ett barn flyttar ifrån
kommunen under utredningstiden (se prop. 1996/97:124 s. 111 och JO 2015/16
s. 382). En kommun får alltså slutföra en redan inledd utredning efter att barnet
flyttat. För att kommunen därefter ska vara behörig att inleda en ny utredning
krävs det dock att en akut situation uppstått medan barnet vistas i kommunen. I
andra fall vilar ansvaret att inleda en utredning på den nya bosättnings-
kommunen.

Reglerna om uppföljning infördes 2013. I förarbetena anges att socialtjänsten,
oberoende av samtycke från föräldrarna eller barnet, ska kunna informera sig
om ett barns situation ytterligare en tid efter en avslutad utredning, om det finns
en berättigad misstanke om att barnet kan fara illa. Syftet är att socialtjänsten
ska kunna motivera vårdnadshavarna att ta emot en föreslagen insats utan att det
behöver inledas en ny utredning. Möjligheten till uppföljning ska tillämpas
restriktivt (se prop. 2012/13:10 s. 64 f.). Frågan om kommunens behörighet att
besluta om eller genomföra en uppföljning om ett barn har flyttat till en annan
kommun behandlades inte under lagstiftningsarbetet.

Socialnämndens rätt att besluta om en uppföljning utan vårdnadshavarnas
samtycke är en ingripande åtgärd. Det är därför viktigt att det finns ett tydligt
rättsligt stöd för en sådan åtgärd.
                                                                  Dnr 8528-2022      Sid 4 (5)




I 11 kap. 4 a § SoL anges att uppföljning får ske om barnet bedöms vara i
särskilt behov av nämndens stöd eller skydd. Enligt min mening innebär denna
formulering att kommunen måste vara behörig att besluta om insatser för att
kunna besluta om och genomföra en uppföljning. Sådana insatser kan enbart
beslutas efter att en ny utredning inletts, och en sådan kan i de flesta fall inte
inledas efter att barnet har bytt bosättningskommun. Om ett barn flyttar under
en barnutredning kan nämnden alltså inte besluta om uppföljning när
utredningen avslutas. Nämnden får i stället ta kontakt med den nya
bosättningskommunen för att uppmärksamma den på barnets behov av stöd och
hjälp.

Nämnden fick under utredningen kännedom om att BB hade flyttat och
bedömde att han var stadigvarande bosatt i en annan kommun. Utifrån
omständigheterna i ärendet får BB därmed anses ha bytt bosättningskommun.
Nämnden hade därefter behörighet att slutföra den aktuella utredningen, men
inte att besluta om och genomföra en uppföljning. Nämnden kan inte undgå
kritik för att så ändå skedde.

Under uppföljningstiden kom det in två orosanmälningar avseende BB till
nämnden medan han tillfälligt vistades i Söderhamns kommun. Nämnden
gjorde akuta skyddsbedömningar och bedömde vid båda tillfällena att BB inte
var i behov av omedelbart skydd. Därefter vidtog nämnden, inom ramen för
förhandsbedömningar, flera åtgärder under dagarna som följde; bl.a. hölls ett
samtal med BB den 31 oktober 2022. Förhandsbedömningarna mynnade båda ut
i att nämnden inte inledde någon utredning.

När en annan kommun ansvarar för stöd och hjälp är vistelsekommunens ansvar
begränsat till akuta situationer (se 2 a kap. 2 § SoL). Att efter en orosanmälan
göra en bedömning av om ett barn som vistas i kommunen är i behov av
omedelbart skydd får enligt min uppfattning anses innefattas i det ansvaret. Det
kan däremot inte innefattas i ansvaret att därefter göra en förhandsbedömning
för att bedöma om en utredning ska inledas eller inte. Vid tidpunkten för de
aktuella förhandsbedömningarna hade BB bytt bosättningskommun, vilket
nämnden hade kännedom om. Därmed var nämnden inte behörig att handlägga
det aktuella ärendet. Nämnden tycks dock inte ha gjort några överväganden alls
om sin behörighet, vilket är bekymmersamt. Nämnden förtjänar kritik för att ha
gjort de två aktuella förhandsbedömningarna utan att vara behörig att göra det.

Nämnden var alltså inte behörig alls att hålla samtalet med BB den 31 oktober
2022, vare sig inom ramen för en uppföljning eller inom ramen för en
förhandsbedömning. Av utredningen framgår vidare att vårdnadshavaren AA
inte tillfrågades om sin inställning till samtalet innan det ägde rum. Det finns
därför skäl att erinra om att JO tidigare har uttalat att en socialnämnd inte har
möjlighet att samtala med ett barn under en förhandsbedömning utan vårdnads-
havarnas samtycke, om barnet inte har en sådan ålder eller mognad att han eller
hon själv kan bestämma om sin medverkan (se JO 2016/17 s. 519). JO har även
                                                                    Dnr 8528-2022      Sid 5 (5)




uttalat att ett barnsamtal under en uppföljning kan hållas under samma
förutsättningar som inom en barnutredning enligt 11 kap. 2 § SoL. Det innebär
att utgångspunkten innan samtalet genomförs bör vara att vårdnadshavarna både
ska informeras om samtalet och få tillfälle att klargöra sin inställning till
åtgärden (se JO:s beslut den 8 juni 2022, dnr 4363-2021). Med detta sagt finner
jag inte skäl att uppehålla mig ytterligare vid den saken.

Det som i övrigt framkommit i ärendet ger inte anledning till något uttalande
från min sida.

Detta ärende visar på att det kan finnas vissa oklarheter om en kommuns
behörighet att besluta om och genomföra en uppföljning. För närvarande pågår
ett lagstiftningsarbete som syftar till att införa en ny socialtjänstlag. Jag finner
därför anledning att skicka en kopia av beslutet till regeringen för kännedom.

Ärendet avslutas.




Thomas Norling




Ärendet har föredragits av rättssakkunniga Sara Uhrbom.

Byråchefen Anna Flodin har deltagit i beredningen.
