# Behandlingen av häktade och användandet av fängsel i domstolslokaler

JO 2023-05-09 dnr 8643-2021

[P]

## BESLUT

Datum                  Dnr                    Sid
                                                                          2023-05-09             8643-2021             1 (8)
Justitieombudsmannen
Katarina Påhlsson




                        Behandlingen av häktade och användandet av fängsel i
                        domstolslokaler


                          Beslutet i korthet: Kriminalvården hade inte tillgång till något utrymme som
                          klassades som säkrat i tingsrätten Hudiksvall. Det medförde att den som var häktad
                          bar fängsel utanför rättssalen i den domstolen. Vid normal incidentrisk belades den
                          intagne med handfängsel och midjefängsel med handtag eller rem. Enligt anmälan
                          användes dessa fängsel även under måltider och toalettbesök.
                          I beslutet uttalar JO att det är viktigt att en häktad persons grundläggande behov kan
                          tillgodoses oavsett i vilken byggnad en förhandling genomförs. Det får t.ex. inte
                          förekomma att den häktade tvingas att avstå från att äta, dricka, ta medicin eller gå på
                          toaletten på grund av att fängslen omöjliggör detta. Inför transporter till domstols-
                          byggnader där det inte tillhandahålls säkrade utrymmen anser hon därför att Kriminal-
                          vården måste överväga om det genom kompensatoriska åtgärder är möjligt att
                          tillgodose den intagnes behov på ett humant sätt. Det bör enligt JO vidare ingå i
                          transportplaneringen att i förväg ta ställning till om lättnad av fängsel kan ske vid
                          toalettbesök och måltider.

## Inledning

Anmälan i det här ärendet gjordes när tingsrätten i Hudiksvall hade sin
                        verksamhet i en äldre domstolsbyggnad. Även Kriminalvårdens remissvar
                        lämnades under den tid som domstolen låg i de tidigare lokalerna. I månads-
                        skiftet mars–april 2023 flyttade tingsrätten, som sedan den 1 november 2022
                        heter Hälsinglands tingsrätt, till nya lokaler. Ärendet rör således förhållandena
                        före flytten.

## Anmälan

I en anmälan som kom in till JO den 2 november 2021 klagade advokaten AA
                        på hur intagna i häktet Gävle behandlades när de transporterades till förhandling
                        vid tingsrätterna i Hudiksvall och Gävle. Hon anförde i huvudsak följande.

                        Häktets användning av fängsel vid förhandlingar i framför allt Hudiksvalls
                        tingsrätt är djupt kränkande för de intagna. Alla klienter bär handbojor som är
                        fästa i ett midjebälte. Dessa fängsel används under transport i bil, till och från




 Riksdagens ombudsmän                         E-post:         justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                    Telefon:        08-786 51 00
 103 26 Stockholm                             Texttelefon:    020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A             Fax:            08-21 65 58                                  www.jo.se
                                                                      Dnr 8643-2021        Sid 2 (8)




förhandlingssalar, vid pauser i rättegångar, under lunchtid och vid toalettbesök.
Inne i förhandlingssalen tas fängslen av rakt framför domstolens ledamöter.
Detta gäller oavsett om förhandlingssalen kan nås från de låsta utrymmena eller
inte. Det görs inte någon individuell bedömning utifrån vilken typ av brott som
den intagne misstänks för, om denne är överviktig, äldre eller har svårt att gå.

Under lunchen och vid andra pauser får den intagne sitta i tingsrättens låsta
utrymmen med handfängslen fästa vid midjebältet, vilket gör det omöjligt att
t.ex. dricka kaffe eller vatten. Om klienten behöver ta medicin får hon som
advokat öppna medicinpåsen, lägga in tabletten i den intagnes mun och ”mata”
denne med vatten. De intagna är hänvisade till att äta lunch och gå på toaletten
med handfängsel på båda händerna. Vid flera tillfällen har intagna som bett om
att handfängslen ska låsas upp under toalettbesök nekats detta.

I samband med en förhandling i Hudiksvalls tingsrätt uttryckte hennes klient att
han fick lov att hålla sig eftersom det inte gick att kissa när han satt fast. Hon
påtalade detta för kriminalvårdspersonalen som till slut, efter telefonkontakt
med en chef, låste upp fängslet på den ena handen. Klienten var gravt överviktig
och rörde sig sakta, varför han inte skulle ha kunnat rymma.

Häktets förhållningssätt motverkar en jämställd process mellan parterna. Flera
av hennes klienter har valt att delta i tingsrättsförhandlingar via videolänk för
att undvika den förnedrande behandlingen vid personlig inställelse i domstolen.

AA bifogade en bild på en person med handfängsel fästa i ett midjebälte.

Utredning m.m.
JO uppmanade Kriminalvården att lämna upplysningar om och yttra sig över
vad som hade framförts i AAs anmälan till JO. Vidare begärde JO att yttrandet
skulle besvara de frågor som framgår av remissvaret nedan.

Kriminalvårdens remissvar
I sitt remissvar anförde Kriminalvården, Rättsavdelningen vid huvudkontoret,
genom den dåvarande chefen för sektionen för verksjuridik, följande:

      Utredning m.m.
      Kriminalvården har i ärendet hämtat in uppgifter om sakförhållandena från
      myndighetens Region Nord som i sin tur hämtat in uppgifter från häktet Gävle.

## Rättslig reglering

Av 5 kap. 9 § rättegångsbalken (1942:740), RB, framgår att rättens ordförande
      ska upprätthålla ordningen vid rättens sammanträden och besluta de ordnings-
      regler som behövs.
      Av 1 kap. 6 § häkteslagen (2010:611), HäL, framgår följande. Verkställigheten
      får inte innebära andra begränsningar i den intagnes frihet än som följer av HäL
      eller som är nödvändiga för att ordningen eller säkerheten ska kunna upprätt-
      hållas. En kontroll- eller tvångsåtgärd får endast användas om den står i rimlig
      proportion till syftet med åtgärden. Om en mindre ingripande åtgärd är tillräcklig
      ska den användas.
                                                                 Dnr 8643-2021        Sid 3 (8)




Av 4 kap. 10 § HäL framgår bl.a. att en intagen får beläggas med fängsel vid
förflyttning inom förvaringslokalen och vid transport eller annan vistelse utanför
lokalen, om det är nödvändigt av säkerhetsskäl.
Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd om transporter av frihetsberövade
personer, KVFS 2020:2, FARK Transport, innehåller kompletterande bestäm-
melser till bl.a. HäL. Av 3 § framgår att med transport avses samtliga förflytt-
ningar som Kriminalvården utför av en frihetsberövad person utanför den lokal
som personen annars förvaras i samt bevakningsuppgifter i samband med
förflyttningen.
Av 4 § FARK Transport framgår bl.a. följande. En transport ska planeras och
genomföras på ett säkert och effektivt sätt. De negativa konsekvenser som en
transport kan medföra för en klient ska i möjligaste mån begränsas. Planering
och genomförande av en transport ska ske med respekt för klientens personliga
integritet och klientens särskilda behov ska beaktas.
Enligt 5 § FARK Transport får beläggande av fängsel i samband med en
transport endast användas om det står i rimlig proportion till syftet med åtgärden.
Om en mindre ingripande åtgärd är tillräcklig ska den användas. Enligt till
bestämmelsen hörande allmänt råd ska vid tvångsåtgärder särskilt beaktas
klientens situation och hälsotillstånd samt de säkerhetsmässiga förhållandena vid
transporten. Vidare bör en säkerhetsbedömning alltid göras utifrån individuella
och relevanta faktorer.

Kriminalvårdens bedömning m.m.

Svar på JO:s frågor samt yttrande över innehållet i anmälan
1. Gör häktet Gävle vid planering av transporter till förhandlingar i domstol
   en individuell bedömning av behovet av fängsel, fängselnivå och i vilka
   situationer som fängsel ska/bör/kan tas av eller lättas.
Samtliga klienter i häkte har en aktuell säkerhetsbedömning. Säkerhets-
bedömningen är individuell och grundar sig på den information som Kriminal-
vården har om klienten. Denna bedömning ligger sedan till grund för beslut om
riskhantering vid t.ex. transporter.
På häktet Gävle görs planeringen inför transporten av en transportplanerare.
Transportplaneraren har befattningen vakthavande befäl. Med utgångspunkt i
bland annat säkerhetsbedömningen och i vilken miljö transporten ska utföras så
beslutar transportplaneraren om fängsel. Transportplaneraren beslutar även i
förväg om i vilka situationer fängsel kan lättas, även denna bedömning görs
utifrån riskerna kring klienten och i vilken miljö transporten utförs.
Hudiksvalls tingsrätt är av Kriminalvården inte klassat som ett säkrat utrymme,
detta innebär att klienterna av säkerhetsskäl ska bära fängsel utanför rättssalen.
Inte heller de utrymmen som i anmälan beskrivs som ”låsta” utrymmen är enligt
Kriminalvården att klassa som säkra. Med anledning av att Hudiksvalls tingsrätt
inte är att betrakta som ett säkrat utrymme har häktet Gävle upprättat ett sam-
arbete med arresten i Hudiksvall för att kunna göra lunchuppehåll där, detta för
att möjliggöra för klienterna att äta lunch utan fängsel. Möjligheten att kunna
nyttja arresten i Hudiksvall för lunchuppehåll är dock beroende av om det finns
plats. Den nya tingsrätten i Hudiksvall är därtill under uppbyggnad och när den
är färdig vid årsskiftet 2022/23 kommer detta också innebära att Kriminal-
vårdens klienter inte kommer att behöva bära fängsel i samma omfattning som
nu.
2. Om det i förväg görs en bedömning av behovet av fängsel, vilken tjänsteman
   gör bedömningen och vilka hänsyn tas?
Se svar på fråga 1.
3. Vilket utrymme har transportpersonalen att under transportuppdraget
   bestämma om avtagande/lättnad av fängsel? Vad gäller om behov av att ta
                                                                       Dnr 8643-2021        Sid 4 (8)




          av fängsel uppstår under transportuppdraget? Kontaktas beslutsfattare i
          häktet?
      Föreligger det fara för klientens liv eller risk för allvarlig skada kan transport-
      ledaren bestämma om avtagande/lättnad av fängsel. Bedömer transportledaren i
      andra fall att det är nödvändigt med sänkning av fängselgraden ska beslutsfattare
      i häkte (vakthavande befäl) kontaktas för beslut kring lättnad av fängsel samt
      vilka kompensatoriska åtgärder som ska vidtas på grund av lättnaden.
      I det fall som nämns i anmälan meddelade advokaten transportpersonalen att den
      intagne inte kunnat kissa då denne var belagd med fängsel. Transportledaren
      kontaktade då vakthavande befäl som godkände lättnad av en hand men med
      kompensatoriska åtgärder i form av två bevakande personal.
      4. Var går gränsen mellan Kriminalvårdens ansvar för bevakningen av en
         frihetsberövad person och det ansvar som rättens ordförande har för
         ordningen vid en domstolsförhandling?
      Kriminalvården har ansvar för bevakningen av klienten under hela transporten
      samt under domstolsförhandlingen. Det är rättens ordförandes ansvar att upprätt-
      hålla ordningen vid rättens sammanträden och att meddela de ordningsregler som
      behövs. Det är därmed också rättens ordförande som beslutar om fängsel i
      rättssalen.
      Häktet Gävle uppger att man direkt vid ankomst till rättssalen tar av klienten
      fängsel och normalt placerar sig också en personal framför klienten för att
      hanteringen av fängsel ska ske så diskret som möjligt.

## Kriminalvårdens bedömning

Enligt vad som framkommit i ärendet följs de ovan refererade bestämmelserna
      då det gäller häktet Gävles användning av fängsel i samband med förhandlings-
      situationer. Det finns sammanfattningsvis inte anledning att anta att Kriminal-
      vården har agerat på ett felaktigt sätt.
Efter genomgång av remissvaret bedömde JO att yttrandet behövde komplette-
ras och uppmanade Kriminalvården att i ett förnyat remissvar besvara de frågor
som framgår av yttrandet nedan.

Kriminalvårdens kompletterande remissvar
I sitt kompletterande remissvar anförde Kriminalvården, Rättsavdelningen vid
huvudkontoret, genom chefen för sektionen för verksjuridik, följande:

      Utredning m.m.
      Kriminalvården har hämtat in kompletterande uppgifter från myndighetens
      region Nord (regionen), Säkerhetsavdelningen samt Nationella transportenheten.
      Nedan följer Kriminalvårdens svar på JO:s kompletterande frågor.
      1. Vad är enligt Kriminalvårdens uppfattning ett säkrat utrymme?
      I Kriminalvårdens säkerhetshandbok (2018:9) definieras ett säkrat utrymme
      enligt följande.
      ”Säkrat utrymme innebär ett slutet utrymme där klient inte har möjlighet att
      rymma/avvika till exempel genom att öppna en olåst dörr eller ta sig ut via
      vanligt fönster. Säkrat utrymme kan vara kulvert, fordon eller rum med låsta
      dörrar utan fönster. En kontroll och bedömning av lokalen ska alltid genomföras
      av den som ansvarar för bevakningen vid tillfället.”
      2. Vad är det som gör att Hudiksvalls tingsrätt inte klassas som ett säkrat
      utrymme? Gäller det samtliga utrymmen i domstolsbyggnaden?
                                                                        Dnr 8643-2021         Sid 5 (8)




      Inget av de utrymmen i Hudiksvalls tingsrätt dit Kriminalvården är hänvisad
      uppfyller kraven på säkrat utrymme enligt definitionen i Kriminalvårdens
      säkerhetshandbok.
      3. Har klassningen lett till att Kriminalvården har kontakt med tingsrätten i
      frågor som rör säkerhet vid transporter i större utsträckning än vad som normalt
      är fallet?
      Ja. Både häktet Gävle och tingsrätten är väl medvetna om svårigheterna med
      lokalernas utformning. Häktet Gävle har vid flera tillfällen haft kontakt med
      tingsrättens ordningsvakt inför förhandlingar. Detta med anledning av de risker
      som finns då allmänhet, målsägande och tilltalad kan komma att mötas vid sluss-
      ningar eller försöka kommunicera vid uppehåll. Det kan handla om fall där det
      finns information om att det kan komma att bli ordningsstörningar eller känsliga
      mål. I vissa fall har även ordningsvakt vid tingsrätt haft kontakt med polisen för
      att de ska ha information om förhöjd beredskap inför vissa förhandlingar.
      4. Tas det vid planeringen av transport till Hudiksvalls tingsrätt alls hänsyn till
      den intagnes individuella förutsättningar att t.ex. avvika eller använda våld?
      Vid samtliga transporter från häktet Gävle görs en individuell bedömning
      gällande klientens förutsättningar att t.ex. avvika eller använda våld. För klienter
      i häkte bedöms dock transporter alltid utgöra ett riskmoment och fängsel i någon
      form anges av regionen användas i princip alltid.
      Vid normal incidentrisk använder sig häktet Gävle av handfängsel och midje-
      fängsel med handtag eller rem. Detta sker dock utan att personal är samman-
      kopplad eller håller i remmarna. Ett sådant förfarande krävs endast när säker-
      hetsbedömningen visar att två personal behöver hålla klienten. När individuella
      förutsättningar gör att normal fängselgrad inte bedöms vara nödvändig, t.ex. när
      en klient är rullstolsburen, kan endast handfängsel användas. Det kan även finnas
      individuella förutsättningar som gör att handfängsel eller midjefängsel inte kan
      anbringas, t.ex. kraftig övervikt eller en skadad arm. I stället kan då fotfängsel
      eller fotfängsel i kombination med annat fängsel användas. Bedömningen av om
      normal fängselgrad kan frångås görs utifrån klientens individuella förutsätt-
      ningar. Det kan därmed även finnas individuella förutsättningar som gör att
      fängsel inte bedöms vara nödvändigt, t.ex. på grund av sjuklighet. Detta anges av
      regionen vara väldigt sällan förekommande.
      5. Har Kriminalvården övervägt att utöver möjligheten till lunchuppehåll i
      arrestlokalen vidta några andra kompensatoriska åtgärder för att möjliggöra för
      de intagna att t.ex. kunna äta, dricka och uträtta toalettbehov på ett värdigt sätt?
      Häktet Gävle bedömer att det utifrån lokalernas utformning inte finns några
      andra kompensatoriska åtgärder, utöver ytterligare medföljande personal, som
      kan kompensera för fängsel i tingsrättens lokaler. Ytterligare medföljande
      personal enbart i syfte att klienten ska kunna äta eller gå på toaletten utan fängsel
      bedöms det inte finnas resurser för. Bedöms det nödvändigt med en sänkning av
      fängselgraden för att klienten t.ex. ska kunna utföra ett toalettbesök så har
      beslutsfattare i häktet dock möjlighet att fatta beslut om lättnader.
Anmälarens kommentarer
AA kommenterade remissvaren och anförde bl.a. att Hudiksvalls tingsrätt har
tjänat som domstolsbyggnad sedan 1909. Hennes erfarenhet är att det tidigare
gjordes individuella bedömningar som resulterade i olika utfall och att de flesta
klienter då bedömdes kunna gå på toaletten utan handfängsel. Den individuella
bedömning som Kriminalvården nu påstår att häktet genomför leder alltid till
samma resultat; att klienterna får äta, fika och göra toalettbesök med hand- och
midjefängsel. Innan hon gjorde sin anmälan till JO hade hon aldrig varit med
om att häktade klienter förts till polisarresten för att äta lunch. Kriminalvården
                                                                  Dnr 8643-2021       Sid 6 (8)




borde till Hudiksvalls tingsrätt ha fört fram det orimliga i att hålla
domstolsförhandlingar i lokaler där häktade personer behandlas på detta
omänskliga sätt. Behovet av att sätta lås på dörren till de rum där de intagna äter
mat och har rast borde ha påpekats och åtgärdats för länge sedan.

Rättslig reglering
Kriminalvården har i sitt yttrande redogjort för flera bestämmelser som har
betydelse i ärendet. Därutöver kan nämnas att varje intagen enligt 1 kap. 4 §
häkteslagen (2010:611) ska bemötas med respekt för sitt människovärde och
med förståelse för de särskilda svårigheter som är förenade med frihets-
berövandet.

Bedömning
Användning av fängsel i domstolsbyggnad
Som framgår av Kriminalvårdens remissvar får en intagen beläggas med
fängsel, t.ex. vid transport om det är nödvändigt av säkerhetsskäl eller om han
eller hon uppträder våldsamt och det är absolut nödvändigt med hänsyn till den
intagnes egen eller någon annans säkerhet till liv eller hälsa (4 kap. 10 § häktes-
lagen).

Kriminalvården använder sig av fem olika säkerhetsnivåer där nivå 5 är den
minst ingripande och nivå 1 är den mest ingripande (avsnitt 15 i myndighetens
säkerhetshandbok).

JO har vid flera tillfällen understrukit att Kriminalvårdens säkerhets-
bedömningar måste vara individualiserade (se t.ex. JO 2012/13 s. 203 och
JO 2017/18 s. 131). Myndigheten får alltså inte tillämpa rutiner som innebär att
intagna regelmässigt beläggs med fängsel i samband med transporter. Det får
inte heller förekomma att bedömningen är så standardiserad att samma fängsel-
nivå alltid gäller (se t.ex. mitt beslut den 20 november 2020, dnr 6354-2019).
Kriminalvården förutsätts göra en individuell bedömning av om det är nödvän-
digt att under ett visst transportuppdrag använda fängsel och i så fall vilken nivå
av fängsel och ytterligare anpassningar som behövs. Beslutsfattaren måste
också ta ställning till om tvångsåtgärden är proportionerlig.

Enligt Kriminalvården görs det vid samtliga transporter från häktet Gävle en
individuell bedömning av klientens förutsättningar för att t.ex. avvika eller
använda våld. Myndigheten har vidare hävdat att hänsyn tas till bl.a. rörelse-
hinder, kraftig övervikt och skador. Kriminalvården har dock också klargjort att
transporter av häktade alltid bedöms utgöra ett riskmoment och att fängsel i
någon form därför i princip alltid används. Vid normal incidentrisk beläggs
intagna i häktet Gävle med handfängsel och midjefängsel med handtag eller
rem.

Utifrån Kriminalvårdens uppgifter framstår det som att den individuella bedöm-
ningen i praktiken består i att avgöra om det krävs en högre, dvs. mer
                                                                   Dnr 8643-2021      Sid 7 (8)




ingripande, nivå av fängsel än hand- och midjefängsel. Jag har i och för sig
förståelse för att myndigheten betraktar transporter av häktade personer till
förhandlingar som riskfyllda situationer. Det synsättet får dock inte leda till att
häktet slentrianmässigt belägger i princip samtliga häktade med fängsel av
samma nivå. Enligt min mening kan det ifrågasättas om häktets förhållningssätt
ger utrymme för en tillräckligt individualiserad bedömning. Det är vidare
bekymmersamt att utformningen av den byggnad där Hälsinglands tingsrätt
tidigare var inrymd gjorde att intagna i normalfallet hänvisades till att äta mat,
dricka och gå på toaletten med både handfängsel och midjefängsel.

För att den häktade ska ha goda förutsättningar att kunna delta i brottmåls-
processen är det viktigt att hans eller hennes grundläggande behov kan tillgodo-
ses oavsett i vilken byggnad förhandlingen genomförs. Det får t.ex. inte
förekomma att en häktad person tvingas att avstå från att äta, dricka, ta medicin
eller gå på toaletten på grund av att fängslen omöjliggör detta. Inför transporter
till domstolsbyggnader där det inte tillhandahålls sådana säkrade utrymmen som
Kriminalvården anser sig kunna använda anser jag därför att myndigheten
måste överväga om det genom kompensatoriska åtgärder är möjligt att
tillgodose den intagnes behov på ett humant sätt.

Kriminalvården har i yttrandet anfört att häktets transportplanerare i förväg
fattar beslut om i vilka situationer transportpersonalen kan lätta på fängslen.
Denna bedömning görs, enligt remissvaret, utifrån riskerna kring klienten och i
vilken miljö transporten utförs.

Jag inser att det kan vara svårt att vid transportplaneringen förutse alla situat-
ioner när det kan uppstå ett behov av att lätta på fängslen. En ordning som
innebär att transportpersonalen får kontakta en beslutsfattare i häktet vid behov
kan därför vara påkallad. Att den häktade kommer att behöva besöka toaletten
måste dock rimligtvis vara så vanligt förekommande att det regelmässigt bör
ingå i transportplaneringen att ta ställning till om lättnad av fängsel kan ske och
vilka eventuella kompensatoriska åtgärder som då krävs. I vart fall om det är en
förhandling som är planerad att pågå under hel dag måste man givetvis också
kunna utgå från att den häktade kommer att behöva äta. Transportplaneraren bör
alltså i förväg i sådana fall även ta ställning till om lättnad av fängslen kan ske
under måltiden.

När det gäller den specifika händelse som AA beskrivit i sin anmälan vill jag
inledningsvis nämna att det som utgångspunkt inte är JO:s uppgift att avgöra
om den fängselnivå som Kriminalvården har beslutat om i ett visst givet fall är
nödvändig. Jag konstaterar emellertid att det som har kommit fram om
händelsen inte ger intryck av att transportplaneraren redan vid planeringen av
transporten hade tagit ställning till att lättnad av fängsel kunde ske vid
toalettbesök. Som framgår är jag kritisk till detta och finner alltså anledning att
ifrågasätta att bedömningen i det aktuella fallet varit tillräckligt nyanserad och
individualiserad.
                                                                 Dnr 8643-2021       Sid 8 (8)




Fängsel i rättssalen
Rättens ordförande ska upprätthålla ordningen i rättssalen. Kriminalvården har
ansvar för bevakningen av en häktad person under hela transporten och ska
givetvis se till att han eller hon inte rymmer. Ordföranden har dock exklusiv
bestämmanderätt i frågan om fängsel vid sammanträdet (se 5 kap. 9 § RB och
bl.a. JO 1994/95 s. 172). Om en häktad person förs in i rättssalen fängslad ska
rättens ordförande självmant pröva frågan om fängslen ska tas av (se JK:s beslut
den 19 februari 2008, dnr 1217-07-21). Vid denna prövning blir det naturligtvis
viktigt att ordföranden har kännedom om de eventuella risker som finns kring
personen i fråga och som kan påverka bedömningen.

Jag noterar med tillfredsställelse att häktet Gävle enligt remissvaret har som
rutin att ta av klientens fängsel direkt vid ankomst till rättssalen.

Av Kriminalvårdens yttrande framgår det att häktet Gävle vid flera tillfällen har
haft kontakt med tingsrättens ordningsvakt inför förhandlingar. Enligt vad som
förts fram tycks dessa kontakter ha rört risker vid pauser i förhandlingen och vid
förflyttningar inom domstolsbyggnaden. Det är naturligtvis positivt. Enligt min
mening kan en sådan kontakt företrädesvis avse frågor utanför förhandlings-
salen. Om det finns skäl att uppmärksamma eventuella risker runt en häktad
person som har betydelse för säkerheten i rättssalen bör Kriminalvården också i
god tid före en förhandling ta kontakt med rättens ordförande. Det är alltså han
eller hon som upprätthåller ordningen vid sammanträdena.

Övrigt
Jag har idag fattat ett gemensamt beslut i två andra ärenden som rör frågor om
användning av fängsel i samband med en häktningsförhandling, dnr 3043-2021
och 10207-2021, som gäller Polismyndigheten respektive Uppsala tingsrätt.

Ärendet avslutas.
