# En tingsrätt har utan grund förbjudit ljudupptagning vid muntliga förberedelser i tvistemål

JO 2023-03-13 dnr 8765-2020

[P]

## BESLUT

Datum                    Dnr                      Sid
                                                                           2023-03-13               8765-2020               1 (7)
Justitieombudsmannen
Katarina Påhlsson




                        En tingsrätt har utan grund förbjudit ljudupptagning vid muntliga
                        förberedelser i tvistemål


                          Beslutet i korthet: En tingsrätt förbjöd ljudupptagning vid två muntliga förberedelser i
                          tvistemål. I det ena fallet fattades beslutet i förväg. Besluten dokumenterades inte i
                          protokollen från sammanträdena.
                          JO konstaterar att det inte finns något lagligt stöd för att rent allmänt förbjuda ljudupp-
                          tagningar vid muntliga förberedelser i tvistemål och uttalar att ett förbud mot
                          ljudupptagning med stöd av 5 kap. 9 § RB förutsätter att ordföranden i det enskilda
                          fallet bedömer att förbudet behövs för att upprätthålla ordningen. Mot det behovet
                          måste ställas offentlighetsprincipen och den enskildes intresse av att kunna göra
                          ljudupptagningen. Enligt JO bör försiktighet visas med att meddela parter och ombud
                          ett förbud. Det kan dessutom endast i undantagsfall bli aktuellt att fatta ett sådant
                          beslut i förväg. JO noterar att tingsrätten inte tycks ha gjort någon egentlig bedömning
                          i de enskilda fallen utan snarare haft inställningen att det rent generellt är olämpligt
                          med ljudupptagningar vid muntliga förberedelser i tvistemål. Tingsrätten kritiseras för
                          handläggningen.
                          JO uttalar vidare att frågan att inte tillåta ljudupptagningar är av sådan vikt att
                          tingsrätten i båda fallen borde gjort ställningstagandet tydligt för parterna och
                          nedtecknat beslutet i respektive protokoll.

## Anmälan

I anmälningar till JO klagade AA på Varbergs tingsrätt med anledning av
                        handläggningen av två tvistemål. Han anförde i huvudsak följande.

                        Han var styrelseledamot i en bostadsrättsförening som var part i två tvistemål
                        vid tingsrätten. Vid den muntliga förberedelsen i respektive mål blev han
                        tillsagd att han inte fick spela in ljud från sammanträdet. Det var inte samma
                        ordförande i de båda målen.

                        Till anmälningarna hade AA fogat brevkorrespondens han haft med tingsrätten
                        med anledning av den muntliga förberedelsen i det första målet och en
                        ljudinspelning från den muntliga förberedelsen i det andra målet.




 Riksdagens ombudsmän                          E-post:         justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                     Telefon:        08-786 51 00
 103 26 Stockholm                              Texttelefon:    020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A              Fax:            08-21 65 58                                      www.jo.se
                                                                         Dnr 8765-2020         Sid 2 (7)




Utredning
JO inhämtade och granskade dagboksblad och protokoll från de muntliga
förberedelserna i tingsrättens mål. I samband med det noterade JO att det inte
vare sig i protokollen eller dagboksbladen var antecknat att tingsrätten hade
fattat något beslut om förbud mot ljudupptagning. I ett av protokollen var det
inte heller antecknat att någon ställföreträdare varit närvarande.

Därefter uppmanade JO Varbergs tingsrätt att lämna upplysningar om
handläggningen och yttra sig över det som anförts i anmälningarna.

Tingsrätten lämnade genom lagmannen BB sammanfattningsvis följande
remissvar:

      Yttrande från rådmannen CC
      Målet tillhörde en kollegas rotel men jag tog den muntliga förberedelsen
      eftersom min kollega hade förhinder.
      Det var en del komplicerade frågor så notarien DD och jag hade förberett oss
      mycket väl och hade en del frågor som vi behövde få förtydligat. AA var tydligt
      irriterad vid förhandlingen och såg, som jag förstod saken, mina frågor som
      okunskap. Möjligen hade han fel förväntningar på vad en muntlig förberedelse
      syftar till. Mitt intryck var att han trodde att han skulle komma till tingsrätten och
      få medhåll om att han och föreningen hade rätt.
      En bit in i förhandlingen observerade jag att AA hade lagt en mobiltelefon på
      kanten av bordet och jag frågade om han spelade in. Han sade att han gjorde det
      och att han också hade rätt till det och att han hade kontrollerat detta med sin
      advokat. Jag förklarade att i salen bestämmer jag och att man frågar innan man
      spelar in andra. AA blev väldigt arg men stängde av inspelningen. Jag tog inte in
      incidenten i protokollet eftersom jag inte ansåg att det var en fråga av sådan art
      att det var nödvändigt att fatta ett beslut i frågan. Snarare rörde det sig om en
      vanlig ordningsfråga. Hade AA begärt att få ett beslut hade han fått det. I
      kommentaren till 5 kap. 9 § rättegångsbalken står följande:
         "Det går inte att ställa upp några allmängiltiga regler för i vilka fall det bör
         ske ett ingripande. Vad som ska anses vara ordningsstörande eller innebära
         ett olämpligt beteende i rättssalen är nämligen ytterst beroende av bedöm-
         ningar som ordföranden måste göra i varje enskilt fall. Några riktlinjer för i
         vilka situationer som en ordförande bör agera kan dock anges. En viktig
         aspekt gäller givetvis rättssäkerheten. Den är betjänt av att det råder ett
         avspänt arbetsklimat i rättssalen och att det inte i den förekommer några
         ovidkommande eller störande moment som distraherar de personer som
         medverkar".
      Just inspelning vid muntliga förberedelser är olämpligt eftersom det under
      sådana bland annat förs förlikningsdiskussioner löpande under sammanträdets
      gång. Tingsrätten har som mål att försöka nå en lösning som alla kan vara nöjda
      med. Just i detta fall var det mycket olika saker som kom upp från båda parter
      och som var av den arten att dessa inte togs in i protokollet och inte heller hade
      med målets formella karaktär att göra. Det krävs ett ömsesidigt förtroende vid
      den typen av möten och att parter spelar in de diskussioner som förs och kanske
      delar med sig av dessa till vänner och bekanta undergräver att alla inblandade
      kan föra en öppen och konstruktiv diskussion. Vid ett sådant sammanträde blir
      en inspelning därmed ordningsstörande och distraherande för de medverkande
      personerna och försvårar målets klarläggande.
      En helt annan sak är en huvudförhandling. Då är målet utrett och klart och jag
      ser inte att det som utgångspunkt skulle vara ordningsstörande att en part då
      spelar in förhandlingen.
                                                                   Dnr 8765-2020       Sid 3 (7)




Skälet till att notarien EE vid den senare muntliga förberedelsen sade till att
mobiltelefoner skulle vara avstängda var att DD var protokollförare även då och
att de hade bestämt att säga till AA i förväg om de ordningsregler som gällde för
den muntliga förberedelsen och den ordningsstörande karaktären av en
ljudinspelning vid en muntlig förberedelse. De ansåg att en ljudinspelning vid
den muntliga förberedelsen då skulle störa själva ordningen i rättssalen.
Att det i protokollet saknas att även ställföreträdare var närvarande är ett
förbiseende från min sida.

Yttrande från numera hovrättsfiskalen EE
Vid sammanträdet för muntlig förberedelse den 20 november 2020, i mål nr […],
informerade jag parterna om att mobiltelefoner skulle vara avstängda och att
inspelning av sammanträdet inte var tillåten. Jag betraktade det som en ordnings-
fråga och tog beslutet inom ramen för det ansvar som ordföranden har enligt
5 kap. 9 § rättegångsbalken. Av bestämmelsen följer bland annat att ordföranden
ska verka för att skapa en lugn och avspänd atmosfär i rättssalen. Detta är viktigt
inte minst vid muntliga förberedelser, vid vilka rätten vanligtvis verkar för att få
parterna att komma överens. Det riskerar att motverkas om ena parten spelar in
vad som sägs. Jag hade före sammanträdet fått information från en av mina
kollegor att käranden i det aktuella målet tidigare hade uppträtt som part vid en
muntlig förberedelse, och att det då hade uppstått en situation som gällde
inspelning med mobiltelefon. Jag gjorde därför, på förhand, bedömningen att en
liknande inspelning vid sammanträdet den 20 november 2020 skulle verka
ordningsstörande och få en hämmande effekt i relation till möjligheterna för
parterna att prata och uppträda avspänt, vilket jag bedömde som ett överordnat
intresse i den aktuella situationen.
Vid sammanträdet nådde parterna en förlikning och begärde att få denna stadfäst
i dom. Domen avkunnades i anslutning till sammanträdet och målet var därmed
avslutat.
Mitt beslut om inspelning togs inte med i protokollet. Jag gjorde bedömningen
att det var en ordningsfråga som inte var sådan att den enligt rättegångsbalkens
bestämmelser ska antecknas (jfr 6 kap. 3 och 4 §§ rättegångsbalken).

Tingsrättens upplysningar över hand läggningen
Såväl rådmannen CC som numera hovrättsfiskalen EE har i sina respektive
yttranden redogjort för vad som inträffade vid respektive förhandling i de
avseenden som är relevanta i sammanhanget.
Beträffande det som JO noterat och begärt upplysningar om, dvs. utebliven
anteckning av ställföreträdare och att besluten att neka inspelning inte
dokumenterats finns följande att anföra.

Utebliven anteckning av ställföreträdares närvaro [första målet]
Den omständigheten att ställföreträdaren inte i protokollet antecknades som
närvarande (se 6 kap. 3 § RB) är givetvis en brist. Denna brist har emellertid inte
inneburit någon vare sig processuell eller materiel skada för parten eller påverkat
handläggning av målet eller dess utgång. En lärdom av det inträffade är givetvis
att fortsättningsvis tillse att alla vid en förhandling närvarande också korrekt
redovisas i protokollet. Det är min fulla övertygelse att så sker redan nu och att
det som skedde i aktuellt fall var ett undantag.

Utebliven dokumentation av förbudet att spela in [båda målen]
Bestämmelser om vad ett protokoll från ett sammanträde för muntlig
förberedelse ska innehålla finns reglerat i 6 kap. 3 och 4 §§ RB (se även 15 §
förordningen [1996:271] om mål och ärenden i allmän domstol). Den del av nu
nämnda bestämmelser som ligger närmast till hands att studera är 6 kap. 3 §
första stycket 9 RB som har följande lydelse.
   Vid ett sammanträde skall följande antecknas:
                                                                         Dnr 8765-2020          Sid 4 (7)




         1–8. (...)
         9. det som i övrigt förekommer vid ett sammanträde, i den mån det kan ha
         betydelse för parterna eller för högre rätt att det antecknas.
      Det förhållandet att tingsrätten beslutar att en inspelning inte får ske är en
      ordningsfråga. Någon annan betydelse för parten än att denne måste upphöra
      med inspelningen har beslutet inte. Beslutet kan inte heller överklagas varför det
      inte har någon betydelse för högre rätt. Det finns inte någon annan bestämmelse
      än den nu anförda som reglerar huruvida någon anteckning av beslut som nu är
      ifråga ska antecknas. Jag delar därför den bedömning som gjorts av EE dvs. att
      beslutet att med stöd av 5 kap. 9 § RB neka en part att spela inte behöver
      antecknas i protokollet. Sedan är det givetvis så att det inte är felaktigt att anteck-
      ning därom görs, men formellt sett är det inte nödvändigt eftersom det saknas
      någon betydelse i de avseenden som anges i 5 kap. 9 § första stycket 9 RB.
      –––

      Tingsrättens yttrande
      –––
      När det gäller besluten som sådana vid respektive förhandling är det som jag
      tidigare svarat klaganden den 10 november 2020 […] så att när det gäller frågan
      om beslut under en förberedelse som tar sikte på ordningen så är det ordföranden
      som fattar dessa. Ordförandens vid respektive förhandling bedömning att inspel-
      ningen och sättet dessa gjordes på störde förhandlingen kan jag inte överpröva.
      Någon anledning att rikta kritik mot det beslut CC fattade under den muntliga
      förberedelsen finns således inte. När det gäller EE har han väl redogjort för hur
      han resonerade inför sitt beslut. Ska någon kritik riktas mot honom är det i så fall
      för att han fattade sitt beslut före förhandlingen eftersom beslutet, som
      bestämmelsen är utformad, torde skola grundas på vad som förekommer vid
      förhandlingen, dvs. en bedömning ad hoc av en inträffad händelse.
AA kommenterade remissvaret.

Rättslig reglering
Ljudupptagning
En förhandling vid domstol ska enligt huvudregeln vara offentlig (2 kap. 11 §
andra stycket regeringsformen, RF, och 5 kap. 1 § rättegångsbalken, RB).
Begränsningar i det avseendet får göras genom lag (2 kap. 20 § första stycket 4
RF). Fler bestämmelser om offentligheten – inskränkningar i denna – och
ordningen vid domstolens sammanträden finns i 5 kap. RB. Rätten har enligt
dessa regler bl.a. möjlighet att under vissa förutsättningar besluta om stängda
dörrar eller att utvisa den som stör ett sammanträde eller på något annat sätt
uppträder olämpligt.

Det finns inte någon allmän regel om förbud mot ljudupptagning eller ljudöver-
föring under ett sammanträde motsvarande den som gäller för fotografering och
annan bildupptagning (se 5 kap. 9 b § RB). Ljudupptagning eller ljudöverföring
vid sammanträden är som utgångspunkt tillåtet. Rättens ordförande har dock
möjlighet att besluta om förbud.

Ordföranden får förbjuda ljudupptagning eller ljudöverföring som görs av
någon annan än rätten under ett förhör, om det kan antas att upptagningen eller
överföringen besvärar den som hörs i sådan grad att det påverkar utredningen
negativt (5 kap. 9 c § RB). Paragrafen infördes 2019 och motsvarar den tidigare
                                                                  Dnr 8765-2020      Sid 5 (7)




regleringen i 5 kap. 9 § andra stycket andra meningen RB med den ändringen
att det numera är rättens ordförande och inte rätten som fattar beslut. Enligt de
tidigare motiven som fortfarande är vägledande får bestämmelsen inte ges större
räckvidd än som påkallas av dess syfte, och särskild försiktighet bör visas när
det är fråga om att förbjuda en inspelning som görs av en part eller ett ombud
för part (se prop. 1979/80:87 s. 10).

Ordföranden ska enligt en allmän regel upprätthålla ordningen vid rättens
sammanträden och besluta de ordningsregler som behövs (5 kap. 9 § RB). Han
eller hon kan också med stöd av den bestämmelsen besluta om förbud att ta upp
eller överföra ljud från sammanträdet t.ex. om själva upptagningstekniken i sig
stör ordningen. (Se a. prop. s. 5 f. och JO 2007/08 s. 33.)

Nämnas bör även den allmänna bestämmelsen beträffande åhörare – den gäller
alltså inte parter och ombud – enligt vilken elektronisk utrustning som kan störa
ordningen eller användas för att ta upp bild (t.ex. mobiltelefon) ska vara
avstängd och undanstoppad (5 kap. 9 d § RB). Ordföranden får besluta om
undantag om det finns skäl för det. Bestämmelsen infördes 2019 i samband med
andra ändringar i 5 kapitlet.

Anteckningar vid domstolssammanträde
I 6 kap. 3 § första stycket RB finns en uppräkning av uppgifter vid ett samman-
träde som ska antecknas. Det är t.ex. vilka som deltar i sammanträdet samt när
det hålls inom stängda dörrar och anledningen till det. Utöver det som särskilt
räknas upp ska även, enligt sista punkten, övrigt som förekommer vid samman-
trädet antecknas, i den mån det kan ha betydelse för parterna eller för högre rätt
att det görs. Anteckningarna ska göras i anslutning till sammanträdet och – när
det är fråga om en muntlig förberedelse – som huvudregel i ett protokoll (15 §
förordningen [1996:271] om mål och ärenden i allmän domstol).

Bedömning
Av utredningen framgår att AA vid den muntliga förberedelsen i det första
målet lade en mobiltelefon på bordet och spelade in ljudet från sammanträdet.
Upptagningen fortsatte till dess att rådmannen CC upptäckte mobiltelefonen
och, som det får förstås, uppmanade AA att stoppa den. Ordföranden har
förklarat att hon såg det som en vanlig ordningsfråga, att det inte var nödvändigt
att fatta ett beslut och att det därför inte antecknades i protokollet. Hon har
också anfört att det enligt hennes uppfattning är olämpligt att ta upp ljud vid
muntliga förberedelser. Under sådana förs nämligen bl.a. förliknings-
diskussioner löpande, vilket kräver ett ömsesidigt förtroende och att parterna
kan föra en öppen och konstruktiv diskussion. En inspelning blir därmed enligt
CC:s mening ordningsstörande och distraherande för de medverkande
personerna och försvårar målets klarläggande.

Av utredningen framgår vidare att AA redan vid inledningen av den muntliga
förberedelsen i det andra målet blev tillsagd att det råder strikt mobilförbud och
                                                                     Dnr 8765-2020        Sid 6 (7)




att det enligt rättegångsbalken inte är tillåtet att spela in ljud eller ta bilder med
mobiltelefon. Dåvarande tingsnotarien EE har förklarat att han betraktade det
som en ordningsfråga och att han hade tagit beslutet i förväg inom ramen för det
ansvar som ordföranden har att verka för att skapa en lugn och avspänd
atmosfär i rättssalen (5 kap. 9 § RB).

Så som tingsrätten också konstaterat är den särskilda bestämmelsen i 5 kap.
9 c § RB, enligt vilken ordföranden under vissa förutsättningar får förbjuda
ljudupptagning i samband med ett förhör, inte tillämplig i det här fallet.
Detsamma gäller för den specifika ordningsregeln för elektronisk utrustning i
5 kap. 9 d § RB. CC och EE har uppgett att de grundat sina ställningstaganden
på den allmänna regeln i 5 kap. 9 § RB om att rättens ordförande ska
upprätthålla ordningen och besluta de ordningsregler som behövs.

Det går inte att ställa upp några allmängiltiga regler för i vilka fall det får ske ett
ingripande enligt 5 kap. 9 § RB. Vad som anses vara ordningsstörande eller
innebära ett olämpligt beteende i rättssalen är ytterst beroende av bedömningar
som ordföranden måste göra i varje enskilt fall (se Fitger m.fl., Rättegångs-
balken [3 juni 2022, version 92, JUNO], kommentaren till 5 kap. 9 § RB).
Offentlighetsprincipen är emellertid en grundläggande princip i den svenska
rättegångsordningen. I det nu aktuella avseendet innebär denna princip att
ljudupptagningar vid sammanträden generellt bör tillåtas i största möjliga
utsträckning och att det måste finnas starka skäl för att göra inskränkningar. För
en part och dennes ombud kan dessutom en ljudupptagning vara värdefull under
sakens fortsatta handläggning eller inför ett eventuellt överklagande. Därför bör
särskild försiktighet visas med att meddela sådana personer förbud. (Se prop.
1979/80:87 s. 8 f.)

Det finns alltså inte något lagligt stöd för att rent allmänt förbjuda ljudupp-
tagningar vid muntliga förberedelser i tvistemål. Dessa är liksom andra
sammanträden vid domstolen enligt huvudregeln offentliga. I sammanhanget
förtjänar det att framhållas att ett beslut om stängda dörrar inte heller innebär en
inskränkning i en enskilds rätt att göra en ljudupptagning, även om det då kan
finnas anledning att också särskilt förbjuda detta (se a. prop. s. 11).

Ett förbud mot ljudupptagning vid ett sammanträde med stöd av 5 kap. 9 § RB
förutsätter att ordföranden i det enskilda fallet bedömer att förbudet behövs för
att upprätthålla ordningen. Mot det behovet måste ställas offentlighetsprincipen
och den enskildes intresse av att kunna göra ljudupptagningen. Det kan endast i
undantagsfall bli aktuellt att fatta ett sådant beslut i förväg.

Av utredningen i det här ärendet har inte framkommit några omständigheter
som talar för att AA:s ljudupptagningar skulle ha varit störande för ordningen
under sammanträdena. Tingsrätten tycks inte heller egentligen ha gjort någon
bedömning i frågan kopplat till de specifika situationerna, utan snarare haft
inställningen att det rent generellt är olämpligt med ljudupptagningar vid
muntliga förberedelser i tvistemål. Ordförandena har pekat på de
                                                                     Dnr 8765-2020        Sid 7 (7)




förlikningsdiskussioner som ofta förs i samband med dessa sammanträden. Det
är visserligen så att rätten har en skyldighet att verka för att parterna förliks eller
på annat sätt uppnår en samförståndslösning, om det inte är olämpligt med
hänsyn till målets beskaffenhet och övriga omständigheter (42 kap. 17 § första
stycket RB). De närmare formerna för hur förlikningsdiskussioner ska genom-
föras regleras inte i rättegångsbalken, men utgångspunkten torde vara att
tvistefrågorna och parternas inställningar i olika delar först klarläggs (42 kap.
6 § RB). Under alla förhållanden riskerar enligt min mening tingsrättens
förhållningssätt och resonemang i det här avseendet att sätta offentlighets-
principen ur spel på ett sätt som lagstiftaren inte har avsett. Jag är kritisk till
handläggningen.

Jag anser slutligen att frågan om att inte tillåta ljudupptagningar är av sådan vikt
att de båda ordförandena borde gjort sina ställningstaganden tydliga för parterna
och nedtecknat besluten i respektive protokoll. Precis som ett beslut om stängda
dörrar inskränker offentligheten gör även ett beslut om att förbjuda en
ljudupptagning det. Det får också anses ha betydelse för parterna och kan vara
av intresse för överrätten (se 6 kap. 3 § första stycket 9 RB). Detta oberoende av
att beslutet inte kan överklagas.

I protokollet ska naturligtvis också noteras vilka företrädare för parterna som är
närvarande. Att detta inte gjordes vid den muntliga förberedelsen i det första
målet synes ha berott på ett förbiseende.

Det som i övrigt har förekommit i ärendet ger inte anledning till något uttalande
från min sida.

Avslutningsvis kan nämnas att jag i dag har gett beslut i ett ärende som rör bl.a.
ljudupptagning och ordförandens ansvar för ordningen vid en huvudförhandling
i ett brottmål (se JO:s dnr 4039-2021).

Ärendet avslutas.
