# Kritik mot Attunda tingsrätt för dröjsmål med att avgöra ett tvistemål utan att utfärda stämning

JO 2026-02-27 dnr 8774-2025

[P]

## BESLUT

Datum                   Dnr                      Sid
                                                                   2026-02-27              8774-2025               1 (7)



Chefsjustitieombudsmannen
Erik Nymansson




                   Kritik mot Attunda tingsrätt för dröjsmål med att avgöra ett tvistemål
                   utan att utfärda stämning


                    Beslutet i korthet: ChefsJO har granskat handläggningen av ett tvistemål vid
                    Attunda tingsrätt. Av utredningen framgår att tingsrätten har bedömt käromålet som
                    uppenbart ogrundat och avslagit det utan att utfärda stämning.
                    ChefsJO uttalar att eftersom stämning bör utfärdas utan dröjsmål ligger det i sakens
                    natur att en domstol så snart som möjligt bör bedöma om det finns förutsättningar att
                    genast meddela dom i ett mål utan att stämning utfärdas. Även om detta ibland kan
                    vara en svårbedömd fråga som kan kräva erfarenhet bör något längre dröjsmål med
                    att avgöra målet på detta sätt inte kunna godtas.
                    Handläggningen av målet pågick under cirka ett års tid och inga aktiva
                    handläggningsåtgärder vidtogs under drygt tio månader. ChefsJO konstaterar att en
                    så långsam och passiv handläggning givetvis inte är acceptabel och kritiserar
                    tingsrätten för dröjsmålet.
                    Under större delen av handläggningen var det en tingsfiskal som ansvarade för målet.
                    ChefsJO gör vissa uttalanden rörande fördelningen av lednings- och arbetsuppgifter
                    inom domstolen och understryker att det är av särskild vikt att domare under
                    utbildning får det stöd och den hjälp som arbetsuppgifterna kräver och att
                    arbetsuppgifterna alltid anpassas till den enskilde domarens erfarenhet.

## Anmälan

I en anmälan till JO den 4 augusti 2025 framförde AA, genom BB, klagomål
                   mot Attunda tingsrätt för långsam och bristfällig handläggning av ett tvistemål.
                   Av anmälan med bilagor framgick i huvudsak följande. Målet inleddes genom
                   stämningsansökan den 20 augusti 2024, men sedan september 2024 har inga
                   åtgärder vidtagits i målet. Anmälaren påpekade dröjsmålet för tingsrätten i en
                   skrivelse i mars 2025, men denna har inte registrerats i målet.

## Utredning

Tingsrätten yttrade sig genom lagmannen CC och anförde i huvudsak följande.

                            Handläggningen av målet
                            Stämningsansökan kom in till tingsrätten den 20 augusti 2024. Där yrkade
                            käranden att svaranden skulle betala skadestånd med 5 200 000 kr. Yrkandet
                            avsåg ”ersättning för ekonomisk skada, medicinsk skada, företagsskada och


    Riksdagens ombudsmän       Postadress: Box 16327, 103 26 Stockholm   Besöksadress: Västra Trädgårdsgatan 4 A
    Telefon: 08-786 51 00      Texttelefon: 020-600 600                  E-post: justitieombudsmannen@jo.se
                                                                        Dnr 8774-2025        Sid 2 (7)




      moralisk skada”. Som skäl för talan gjorde käranden gällande att svaranden,
      genom att bl.a. framföra påståenden och klagomål mot honom på felaktiga
      grunder, flyga drönare över hans fastighet samt beljuga honom i polisförhör,
      orsakat honom skada.
      Den 29 augusti 2024 förelades käranden att betala ansökningsavgift. Den kom att
      betalas den 4 september 2024. Samma dag lottades målet till en rotel på
      tingsrättens avdelning 1 (1:10). Ansvarig domare för den aktuella roteln var en
      tingsfiskal.
      Den första handläggningsåtgärd som vidtogs var att tingsrätten förelade käranden
      att komplettera ansökan. Ett sådant föreläggande – vid äventyr av avvisning av
      talan – utfärdades den 6 september 2024.
      Den 16 september 2024 begärde käranden anstånd med att besvara
      föreläggandet. Anstånd begärdes till och med den 30 september. Tingsrätten
      beviljade anståndet. Den 30 september 2024 inkom sedan ett yttrande med en
      komplettering från käranden.
      Någon dagboksförd åtgärd kom därefter inte att vidtas i målet förrän den 22 maj
      2025. Chefsrådmannen på avdelningen beslutade då att lotta om målet till en
      annan rotel med en rådman som ansvarig domare.
      Den ansvarige rådmannen meddelade dom i målet den 22 augusti 2025. Domen
      meddelades på handlingarna och utan att stämning utfärdades. Kärandens talan
      avslogs således som uppenbart ogrundad enligt bestämmelsen i 42 kap. 5 §
      rättegångsbalken.
      Käranden överklagade domen. Den 26 september 2025 beslutade Svea hovrätt att
      inte meddela prövningstillstånd …
      I sitt klagomål till Justitieombudsmannen gör käranden gällande att dennes
      ombud den 4 mars 2025 påtalat dröjsmål med handläggningen genom en skrift
      till tingsrätten. Någon sådan skrift har emellertid inte registrerats i målet. En
      motsvarande skrift har dock den 4 mars 2025 registrerats i ett annat liknande mål
      med samma kärande …

## Utredningen

Chefsrådmannen för den avdelning där målet handlagts har yttrat sig. Det har
      även den tingsfiskal som hade målet lottat på sig från den 1 oktober 2024 till den
      22 maj 2025. Även den rådman som därefter hade ansvar för målet och
      sedermera avgjorde det har yttrat sig. Yttrandena bifogas … Samtliga tre har fått
      del av detta yttrande.
      Tingsrätten har vidare efterforskat den skrift som käranden uppger att ombudet
      gav in den 4 mars 2025.
Tingsrätten redogjorde för den rättsliga regleringen och redovisade därefter
följande bedömning.

      Handläggningen av målet
      Redan inledningsvis vill jag vara tydlig med att klaganden har rätt i att
      handläggningstiden – liksom inaktiva tiden – vid tingsrätten naturligtvis har
      blivit för lång.
      Bestämmelsen i 42 kap. 5 § rättegångsbalken är fakultativ och innebär att rätten
      omedelbart kan meddela en dom och avslå käromålet (se Rättegångsbalken,
      JUNO version:98 2025-06-11). Högsta domstolen har uttalat att bestämmelsen
      ska tillämpas restriktivt och att begreppet uppenbart ogrundat ska ges en tolkning
      som svarar mot de låga krav som gäller för att en tvist ska anses seriös och reell i
      den mening som avses i artikel 6:1 i Europakonventionen (se rättsfallet NJA
      2013 s. 813 med hänvisningar).
                                                                          Dnr 8774-2025         Sid 3 (7)




      Bestämmelsen tar således enligt min mening sikte på tämligen klara fall. Det
      hindrar dock inte att det ändå ibland kan vara en svårbedömd fråga om den
      aktuella bestämmelsen kan tillämpas eller inte. Det är också en fråga som enligt
      min bedömning kan kräva erfarenhet.
      Som framgår av chefsrådmannens yttrande var målet inledningsvis lottat på en
      tingsfiskal. Från den 1 oktober 2024 var det dessutom en ny tingsfiskal på
      tingsrätten som fick ansvar för målet. Av den utredning som genomförts framgår
      att tingsfiskalen under hösten 2024 diskuterade målet med sin handledare och
      chef, varvid frågan om en tillämpning av 42 kap. 5 § var uppe. Målet borde
      enligt min mening redan kring denna tidpunkt ha lottats över på en ordinarie
      domare. Att det kom att dröja åtta månader innan så skedde är beklagligt. Det är
      också beklagligt att domen kom att dröja ytterligare några månader.
      Tingsrätten har vissa väl inarbetade rutiner för att säkerställa att tingsfiskaler inte
      ska behöva handlägga mål som bör hanteras av ordinarie domare. Tingsrätten har
      även rutiner för att mål avgörs i rimlig tid och att det sker bevakningar så att mål
      inte blir liggande utan åtgärder längre tider. Denna händelse har dock visat att
      vissa av dessa rutiner behöver skärpas och utökas.
      Jag avser att vid tingsrätten foga prövningar enligt 42 kap. 5 § andra meningen
      rättegångsbalken till sådana frågor som fiskaler ska anmäla till sin chef och att
      utgångspunkten ska vara att de inte behöver pröva dessa. En otydlighet har
      tidigare funnits här. Tingsrätten skärper också sina rutiner för bevakning av mål
      där inga dagboksförda åtgärder vidtas under viss tid.
      Som framgår av tingsfiskalens egna yttrade upplevde denne också en mycket
      tung arbetssituation och ansåg sig inte få tillräckligt stöd. Jag ser allvarligt på det
      och kommer att följa upp frågorna. Helt klart är att tingsfiskalen under den
      aktuella tiden hade ett omfattande målansvar som denne egentligen inte borde
      ha. Det har nu på den aktuella avdelningen säkerställts att så inte kommer bli
      fallet framöver.

      Skriften från käranden
      Som nämnts har tingsrätten inte registrerat någon sådan skrift som käranden
      enligt sitt klagomål gav in till tingsrätten den 4 mars 2025. En liknande skrift har
      dock samma dag registrerats i ett annat liknande mål med samma kärande […]. I
      det målet finns en anteckning från den handläggare som registrerade handlingen
      om att en felaktig registrering först skett och en rättelse därefter skett genom att
      ett dokument bytts ut.
      Det har inte kunnat klarläggas vad som närmre skedde vid registreringen.
      Eftersom e-postloggar endast sparas i 90 dagar har det inte heller varit möjligt att
      få fram dessa från tillfället. Anteckningen från handläggaren kan dock tyda på att
      något gick fel i samband med registreringen. Eftersom käranden samtidigt gav in
      två närmast likalydande handlingar i två olika mål kan en handling av misstag ha
      förblivit oregistrerad. Normalt sett är tingsrättens befattningshavare dock
      uppmärksammade på sådana risker.

Rättsliga utgångspunkter
Vissa bestämmelser om en domstols handläggning av tvistemål
I 42 kap. rättegångsbalken (RB) finns bestämmelser om stämning i tvistemål
och vilka åtgärder som rätten ska vidta när en ansökan om stämning kommer in
till domstolen.

I 5 § föreskrivs att rätten ska utfärda stämning på svaranden, om ansökningen
inte avvisas. Om kärandens framställning inte innefattar laga skäl för käromålet
                                                                   Dnr 8774-2025       Sid 4 (7)




eller om det annars är uppenbart ogrundat får rätten dock genast meddela dom i
målet utan att stämning utfärdas.

I 2 kap. 11 § andra stycket regeringsformen finns ett uttryckligt krav på att en
rättegång ska genomföras inom skälig tid. Vidare framgår av 42 kap. 6 § tredje
stycket RB att rätten ska driva förberedelsen i ett tvistemål med inriktning på ett
snabbt avgörande av målet.

Fördelningen av lednings- och arbetsuppgifter inom domstolen
Av 1 § första stycket förordningen (1996:381) med tingsrättsinstruktion
(tingsrättsinstruktionen) framgår att lagmannen ansvarar för tingsrättens
verksamhet och ska se till att den bedrivs effektivt och enligt gällande rätt. Av
detta följer att lagmannen är den som är ytterst ansvarig för att mål och ärenden
drivs fram mot ett avgörande inom skälig tid. I det ansvaret ligger en skyldighet
att agera och vidta åtgärder när ett mål inte kan avgöras inom rimlig tid. (Se
bl.a. mitt beslut den 3 december 2025, dnr 9421-2024 m.fl., och NJA 2021 s. 83
p. 11-13.) Om domstolen är indelad i avdelningar som leds av en chefsrådman
har även han eller hon ett ansvar för verksamheten på sin avdelning (se bl.a. 2
§). Grunderna för fördelningen av arbetsuppgifterna och de övriga
bestämmelser som behövs för verksamheten i tingsrätten ska framgå av
arbetsordningen (se 8 §).

Enligt 15 § första stycket tingsrättsinstruktionen ska det för varje mål och vid
varje tidpunkt finnas en ansvarig domare. Det innebär att det i första hand är
denna domare som ansvarar för att handläggningen av ett mål står i
överensstämmelse med gällande rätt. JO har tidigare uttalat att det i den
enskilda domarens ansvar också ligger att domaren ska underrätta domstolens
chef om handläggningen av de mål han eller hon ansvarar för inte fortskrider på
ett acceptabelt sätt. (Se bl.a. JO 2024 s. 39, dnr 4254-2023.) Om domstolen är
indelad i avdelningar som leds av en chefsrådman bör domaren dock i första
hand vända sig till chefsrådmannen.

Om lagmannen, eller i förekommande fall chefsrådmannen, får information om
att ett mål inte har avgjorts inom skälig tid eller inte fortskrider på ett
acceptabelt sätt kan, och bör, denne utöva sitt chefskap genom att diskutera den
uppkomna situationen med den ansvariga domaren. Lagmannen eller
chefsrådmannen bör också vara skyldig att vid behov vidta lämpliga åtgärder.
Detta kan t.ex. innefatta att erbjuda domaren en lättnad i arbetsbördan antingen
genom en begränsning i tilldelningen av nya mål eller genom en möjlighet att
lämna över mål till en annan domare. (Jfr bl.a. JO 2008/09 s. 42, dnr 1677-
2006, JO 2015/16 s. 57, dnr 6119-2013, och NJA 2021 s. 83 p. 12-13.)

Av 5 § tredje stycket tingsrättsinstruktionen framgår att det för varje tingsfiskal
ska utses en ordinarie domare som handledare. Av 11 § första stycket framgår
vidare att en tingsfiskal inte får tilldelas arbetsuppgifter i större omfattning än
vad som är lämpligt med hänsyn till fiskalens erfarenhet av arbete i domstol. En
fiskal får inte heller tilldelas arbetsuppgifter som kräver särskild erfarenhet. Vid
                                                                   Dnr 8774-2025    Sid 5 (7)




tilldelningen av arbetsuppgifter ska fiskalens behov av att delta i utbildning
beaktas. Vid sidan av lagmannen ansvarar handledaren för att fördelningen av
arbetsuppgifter till fiskalen sker på det sätt som anges i första stycket.

Enligt den arbetsordning som gällde för Attunda tingsrätt under det aktuella
målets handläggning skulle chefsrådmännen verka för att arbetsbelastningen var
jämnt fördelad inom och mellan tingsrättens avdelningar och vid behov göra
omfördelningar av mål och ärenden. Chefsrådmännen skulle även med hänsyn
till bestämmelserna i 11 § tingsrättsinstruktionen hålla sig underrättade om de
mål och ärenden som handlades av tingsfiskaler. Chefsrådmännen fick även
besluta om tillfälliga avvikelser från lottningsordningen, varvid särskilt bl.a.
bestämmelserna i 11 § skulle beaktas.

Registrering av handlingar
Under handläggningen av ett mål ska det fortlöpande registreras vilka
handlingar som kommer in till domstolen, vilka åtgärder som domstolen utför i
målet och vad som i övrigt förekommer i det (se 5 § förordningen [1996:271]
om mål och ärenden i allmän domstol).

Bedömning
Det aktuella målet inleddes genom en stämningsansökan som kom in till
tingsrätten den 20 augusti 2024. Målet lottades till en rotel som en tingsfiskal
ansvarade för. Efter föreläggande från tingsrätten kompletterade käranden
ansökan den 30 september. Någon dagboksförd åtgärd vidtogs därefter inte i
målet förrän den 22 maj 2025 då chefsrådmannen på avdelningen lottade om
målet till en annan rotel med en rådman som ansvarig domare. Rådmannen
meddelade en dom i målet den 22 augusti 2025 där käromålet bedömdes som
uppenbart ogrundat och avslogs utan att stämning utfärdades med stöd av 42
kap. 5 § första stycket andra meningen rättegångsbalken.

Tingsrätten har redogjort för att det från den 1 oktober 2024 var en ny
tingsfiskal på tingsrätten som fick ansvar för målet. Tingsfiskalen övervägde
redan inledningsvis om stämningsansökan och kompletteringen var tillräckliga
för att lägga till grund för rättegång, men ansåg att bedömningen var svår och
att den höga arbetsbelastningen på avdelningen gjorde det svårt att hitta
utrymme för mer tidskrävande arbetsuppgifter. Hon vände sig även till andra
rådmän på avdelningen, men upplevde att det var svårt att få den hjälp hon
behövde av andra domare. Tingsfiskalen diskuterade målet med sin handledare
och chef under hösten 2024, varvid frågan om en tillämpning av 42 kap. 5 § RB
var uppe. Lagmannen har i remissyttrandet anfört att målet redan kring denna
tidpunkt borde ha lottats över på en ordinarie domare. Han har även anfört att
det är beklagligt att det kom att dröja åtta månader innan så skedde och att det
dessutom tog ytterligare några månader innan dom meddelades.
Chefsrådmannen på avdelningen har vidare konstaterat att tingsfiskalen tog
ansvar för målet genom att vända sig till honom och att han borde ha lottat över
målet till en rådmansrotel tidigare på grund av att det kunde ifrågasättas om det
                                                                    Dnr 8774-2025      Sid 6 (7)




var lämpligt för en tingsfiskal. Även den rådman som sedermera avgjorde målet
har anfört att målet krävde en del överväganden.

Som JO tidigare har uttalat bör stämning utfärdas utan dröjsmål. Så snart en
stämningsansökan har kommit in bör således rätten ta ställning till om den
behöver kompletteras eller om stämning kan utfärdas. Givetvis kan i vissa fall
viss tid fordras för överväganden av rättslig art innan beslut kan fattas. I de fall
där ställningstagandet innebär att ansökan behöver kompletteras bör ett
föreläggande snarast utfärdas. Att ställningstagandet ska ske skyndsamt har
betydelse bl.a. ur den synpunkten att en svarande inte under någon längre tid
bör hållas ovetande om att talan har väckts mot honom eller henne. (Se bl.a. JO
1982/83 s. 24, dnr 2900-1981, och JO 2005/06 s. 52, dnr 4498-2003.)

Eftersom stämning bör utfärdas utan dröjsmål ligger det i sakens natur att en
domstol så snart som möjligt bör bedöma om det finns förutsättningar att med
stöd av 42 kap. 5 § första stycket andra meningen RB genast meddela dom i ett
mål utan att stämning utfärdas. Bestämmelsen, som är fakultativ, ska dessutom
tillämpas restriktivt (se bl.a. prop. 1983/84:78 s. 43–45, NJA 1998 s. 278 och
Fitger m.fl., Rättegångsbalken [10 december 2025, Version 99, JUNO],
kommentaren till 42 kap. 5 §). Den torde således i likhet med vad tingsrätten
anfört endast bli tillämplig i tämligen klara fall. Jag instämmer visserligen med
tingsrätten att detta inte hindrar att det ändå ibland kan vara en svårbedömd
fråga om den aktuella bestämmelsen kan tillämpas och att denna bedömning
kan kräva erfarenhet. Mot bakgrund av det ovan sagda bör något längre
dröjsmål med att tillämpa bestämmelsen dock inte kunna godtas.

I det aktuella målet skickade tingsrätten ett kompletteringsföreläggande till
käranden i ett tidigt skede. Efter att kompletteringen inkom i september 2024
vidtog tingsrätten dock inga aktiva handläggningsåtgärder förrän domen
meddelades i augusti 2025. En så långsam och passiv handläggning är givetvis
inte acceptabel. Tingsrätten kritiseras för dröjsmålet.

Attunda tingsrätts arbetsordning innehöll vissa rutiner om bl.a. måluppföljning,
omfördelning av mål och tingsfiskalers handläggning av mål. Tingsrätten har i
remissyttrandet anfört att domstolen har rutiner för att säkerställa att
tingsfiskaler inte ska behöva handlägga mål som bör hanteras av ordinarie
domare, samt för att mål avgörs i rimlig tid och att det sker bevakningar så att
mål inte blir liggande utan åtgärder längre tider. Tingsrätten har dock
konstaterat att denna händelse visat att vissa av dessa rutiner behöver skärpas
och utökas. Jag ser därför positivt på att tingsrätten avser att vidta åtgärder i
dessa avseenden.

Lagmannen har konstaterat att tingsfiskalen under den aktuella tiden hade ett
omfattande målansvar som hon egentligen inte borde haft. Enligt honom har det
dock på den aktuella avdelningen säkerställts att så inte kommer bli fallet
framöver. Lagmannen har även anfört att han kommer att följa upp
tingsfiskalens upplevelse av en tung arbetssituation och bristande stöd. Detta är
                                                                   Dnr 8774-2025     Sid 7 (7)




positivt och jag vill i sammanhanget understryka att det är av särskild vikt att
domare under utbildning får det stöd och den hjälp som arbetsuppgifterna
kräver och att arbetsuppgifterna alltid anpassas till den enskilde domarens
erfarenhet (jfr bl.a. 5 och 11 §§ tingsrättsinstruktionen).

Av utredningen framgår att AA, genom BB, gav in en skrift till tingsrätten den
4 mars 2025 där han bl.a. klagade på långsam handläggning. Skriften kom dock
inte att registreras i målet och enligt tingsrätten har det inte kunnat klarläggas
vad som närmare skedde vid registreringen. Inlagan borde naturligtvis ha
registrerats och tingsrätten kan därför inte undgå kritik för denna brist.

Ärendet avslutas.



Beslutet har fattats av chefsJO Erik Nymansson. Dokumentet har fastställts
digitalt och har ingen underskrift.

Rättssakkunniga Erik Thilén har föredragit ärendet och byråchefen Stefan
Nyman har deltagit i beredningen.
