# Kritik mot en åklagare för att skyddade personuppgifter togs in i ett förundersökningsprotokoll trots att uppgifterna saknade betydelse för utredningen

JO 2026-01-27 dnr 880-2025

[P]

## BESLUT

Datum                   Dnr
                                                                   2026-01-27              880-2025                Sid 1 (8)
                                                                                           2360-2025


Justitieombudsmannen
Per Lennerbrant




                   Kritik mot en åklagare för att skyddade personuppgifter togs in i ett
                   förundersökningsprotokoll trots att uppgifterna saknade betydelse
                   för utredningen


                    Beslutet i korthet: En person förekom som misstänkt i en förundersökning, men
                    avfördes innan åtal väcktes. I förundersökningsprotokollet redovisades bl.a. hans
                    namn och adress. Personen hade då skyddade personuppgifter i form av en
                    sekretessmarkering i folkbokföringen.
                    Enligt JO var personens namn av betydelse för utredningen. Det var därför godtagbart
                    att det redovisades i förundersökningsprotokollet. Däremot saknade personens
                    adress och de tvångsmedelsblanketter som avsåg honom betydelse för utredningen.
                    Adressen och tvångsmedelsblanketterna borde därför inte ha tagits in i protokollet.
                    JO kritiserar den ansvarige åklagaren för bristen i handläggningen. JO betonar vikten
                    av noggrannhet vid handläggningen av ärenden där det förekommer skyddade
                    personuppgifter. JO noterar att även handläggningen vid Polismyndigheten har
                    brustit.

## Bakgrund och anmälan

Under en förundersökning blev NN anhållen och förhörd, men avfördes som
                   misstänkt i december 2024. Flera andra misstänkta förekom i utredningen. I
                   förundersökningsprotokollet redovisades förhören med NN, samt protokollen
                   över tvångsmedlen (tvångsmedelsblanketterna).

                   I en anmälan som kom in till JO i januari 2025 förde NN fram klagomål mot
                   Polismyndigheten för att bl.a. hans namn och adress togs in i
                   förundersökningsprotokollet, trots att han har skyddade personuppgifter. Enligt
                   NN blev protokollet offentligt när utredningen avslutades och det fanns sedan
                   tillgängligt under den efterföljande rättegången. NN uppgav att han blivit hotad
                   på sin hemadress och inte längre kunde bo kvar där samt att han numera lever
                   under stor stress och oro.

## Initiativ

JO hämtade in handlingar från Polismyndigheten. Av ärendet framgick att en
                   åklagare varit undersökningsledare. Mot bakgrund av det som kommit fram




    Riksdagens ombudsmän       Postadress: Box 16327, 103 26 Stockholm   Besöksadress: Västra Trädgårdsgatan 4 A
    Telefon: 08-786 51 00      Texttelefon: 020-600 600                  E-post: justitieombudsmannen@jo.se
                                                                      Dnr 880-2025       Sid 2 (8)
                                                                          2360-2025




beslutade JO att i ett initiativärende utreda även handläggningen hos
Åklagarmyndigheten.

Utredning
Av handlingarna från Polismyndigheten framgick vidare att det hölls tre förhör
med NN under förundersökningen. I anteckningarna från förhören angavs NN:s
efternamn och tidigare förnamn. I ett av förhören angavs dessutom hans nya
förnamn och hans adress. NN:s adress samt efternamn och tidigare förnamn
förekom också i tvångsmedelsblanketterna.

I innehållsförteckningen till förundersökningsprotokollet angavs NN:s nya
förnamn. Det nya förnamnet förekommer även i förhör med andra. De
kvarvarande misstänkta slutunderrättades om förundersökningen i december
2024.

Enligt upplysningar som JO hämtat in från Skatteverket har NN sedan augusti
2024 haft skyddade personuppgifter i form av sekretessmarkering enligt 22 kap.
1 § offentlighets- och sekretesslagen. NN genomförde ett byte av förnamn den
27 december 2024.

JO begärde att Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten skulle yttra sig över
hur NN:s skyddade personuppgifter hanterats i förundersökningsprotokollet.

Polismyndighetens yttrande
Polismyndigheten (juristen AA) yttrade sig till JO i maj 2025 efter att
upplysningar lämnats av bl.a. polisassistenten BB, som var den som signerade
förundersökningsprotokollet och redovisade det till åklagaren.

Polismyndigheten redogjorde för bakgrund, i huvudsak enligt ovan och med
följande tillägg.

Förundersökningen redovisades till åklagaren i januari 2025. Dessförinnan hade
personuppgifterna i förundersökningsprotokollet automatiskt uppdaterats med
hjälp av underlag från andra myndigheter. NN hade då bytt förnamn, vilket bl.a.
framgår av protokollets innehållsförteckning. NN har tidigare använt sig av det
nya förnamnet och det förekommer även i förhör med andra personer i
utredningen. Anledningen till att det nya förnamnet förekommer i förhör är att
NN själv nämnt det och för att en av de misstänkta sedan tidigare känner NN
vid det namnet.

Polismyndigheten redovisade upplysningar från BB enligt följande.
      I samband med att [NN] blev aktuell i utredningen tog Polismyndighetens
      brottsoffer och personsäkerhet, BOPS, kontakt med utredarna. Detta då
      Skatteverket hade fattat ett interimistiskt beslut om skyddade personuppgifter i
      väntan på bedömning från BOPS sida. BOPS ville ha information för att bedöma
      huruvida [NN] var aktuell för att ha skyddade uppgifter. Deras bedömning skulle
      sedan skickas vidare till Skatteverket.
                                                                       Dnr 880-2025       Sid 3 (8)
                                                                           2360-2025




      Att [NN] bytt förnamn hos Skatteverket och inte bara kallade sig vid ett nytt
      förnamn, hade inte kommit till utredarnas kännedom vid tidpunkten då
      protokollet delgavs de kvarstående misstänkta. När det var dags för redovisning
      av ärendet beslöts ändå i samråd med åklagare att maskera [NN:s]
      adressuppgifter. Att maskera [NN:s] förnamn (både tidigare och nuvarande) var
      dock inte något som diskuterades med åklagaren. Detta mot bakgrund av att en
      av de övriga misstänkta kände [NN] som en person med det nya förnamnet sedan
      en lång tid tillbaka och att [NN] låg inlagd med det namnet i hennes telefon. Det
      talade för att [NN:s] nya förnamn redan var känt för vissa. För att förstå
      kopplingen mellan [NN] och de andra misstänkta fanns därmed ett visst syfte att
      ha med det namnet i förundersökningen.
      Vid maskningen och genomgången av förundersökningsprotokollet skedde ett
      misstag och sidorna rörande tvångsmedlen mot [NN] maskerades därmed inte.
      Efter att utredarna uppmärksammats på misstaget tog BB omgående kontakt med
      åklagaren och informerade honom. Åklagaren bad BB att ta ut aktuella sidor och
      maskera dessa, så att åklagaren kunde lämna över ett exemplar av
      förundersökningen där uppgifterna var maskerade till tingsrätten som kunde byta
      ut de sidorna. Detta gjorde hon omgående. […]

Polismyndigheten redogjorde för rättslig reglering och redovisade därefter
följande bedömning.
      [NN] har tagits in i förundersökningsprotokollet som tidigare misstänkt.
      Bestämmelsen i 21 § FuK [förundersökningskungörelsen, JO:s anm.] fjärde
      stycket tar sikte på personer som vid den tidpunkt då
      förundersökningsprotokollet upprättas fortfarande är misstänkta. När en person
      inte längre är misstänkt, ska denne inte behandlas som misstänkt enligt 21 §
      FuK. Det innebär att den detaljerade uppräkningen av uppgifter (namn,
      personnummer, adress osv.) inte automatiskt ska antecknas om personen har
      avförts från misstanke. Personuppgifter bör dock inkluderas i protokollet om det
      är av betydelse för utredningen (23 kap. 21 § RB [rättegångsbalken, JO:s anm.]
      och 22 § första stycket FuK). Om personen, som i detta fall, har skyddade
      personuppgifter i form av sekretessmarkering och dessutom byter namn under
      förundersökningens gång, bör särskild försiktighet iakttas.
      BB har, i samråd med åklagare, beslutat att maskera [NN:s] adressuppgifter. Av
      misstag har dock vissa adressuppgifter inte maskerats i handlingarna. När
      misstaget uppmärksammades skedde rättelse. Detta är givetvis ändå beklagligt,
      men ingenting i utredningen tyder på att det rör sig om annat än ett enskilt
      misstag.
      Enligt BB diskuterades inte frågan om att maskera [NN:s] förnamn (både
      tidigare och nuvarande) med åklagaren. Det framgår inte av utredningen om det
      gjorts någon verklig prövning av ifall namnuppgiften behövts för att förstå
      förundersökningen.
      Det har framkommit att [NN:s] nya förnamn redan var känt för vissa misstänkta,
      vilket talar för att det för dem inte var nödvändigt att namnet uppgavs i
      förundersökningen. För andra involverade i utredningen och för utomstående var
      det nya namnet dock inte känt, vilket talar för att ha med uppgiften i
      förundersökningen. Mot detta talar dock [NN:s] intresse av att hålla
      informationen om det nya namnet och namnbytet hemligt.
      Polismyndigheten bedömer att det enligt det ovan sagda funnits vissa skäl att ha
      med det nya namnet i förundersökningen för att förstå varför [NN] blivit
      misstänkt och vilken roll denne hade i förundersökningen. Myndigheten anser
      dock att uppgiften om själva namnbytet, alltså att [NN] bytt förnamn i
      folkbokföringen inte nödvändigtvis behövdes i protokollet då själva namnbytet
      inte haft någon avgörande roll i utredningen.
                                                                        Dnr 880-2025       Sid 4 (8)
                                                                            2360-2025




      Polismyndigheten anser även att ett alternativ hade varit att hantera uppgifterna
      rörande [NN] i en sekretessmarkerad bilaga. Därmed hade det tydliggjorts att
      personuppgifterna behövde hanteras med särskild försiktighet vid förhandling i
      domstol eller vid sekretessprövningen inför ett utlämnande.

Åklagarmyndighetens yttrande
Åklagarmyndigheten (riksåklagaren CC) inkom med yttrande i april 2025 efter
att upplysningar lämnats av seniora åklagaren DD och kammarchefen, tillika
chefsåklagaren, EE.

Åklagarmyndigheten redogjorde för bakgrund, i huvudsak enligt vad som
tidigare redovisats, och uppgav även bl.a. följande.

Efter slutdelgivning registrerades förundersökningsprotokollet i
Åklagarmyndighetens ärendehanteringssystem Cåbra den 9 januari 2025 och
innehöll bl.a. förhören och tvångsmedelsblanketterna avseende NN. I det förhör
som hölls med NN den 19 november 2024 har förhörsplatsen maskerats.
Däremot framgår hans adress av förhöret och av tvångsmedelsblanketterna.

DD väckte åtal den 13 januari 2025 och expedierade i samband med det
förundersökningsprotokollet till tingsrätten. Två veckor senare, den 27 januari
2025, registrerades en handling från Polismyndigheten i Cåbra. Handlingen
innehöll ett utdrag från förhöret med NN den 19 november 2024 samt
tvångsmedelsblanketterna. NN:s adress hade då maskerats. Samma dag
expedierade DD handlingen till tingsrätten tillsammans med ett yttrande. I
yttrandet angavs bl.a. följande.

      På grund av förbiseende har förundersökningsprotokoll i aktuellt ärende getts in
      utan att adressuppgift maskerats. Jag bifogar därför nu de fyra sidor där det
      framgår vilken maskering jag anser borde ha ägt rum i en särskild handling.
DD uppgav bl.a. följande.

      [– – –] Jag hade uppmärksammat att NN hade skyddade personuppgifter och är
      medveten om vikten av att sådana uppgifter inte röjs.
      När utredningen slutligen sammanställdes var det en självklarhet att NN:s
      förhörsuppgifter behövde finnas med i förundersökningsprotokollet […] I
      kontakten med utredande polis inför färdigställandet av
      förundersökningsprotokollet nämndes aldrig något angående om NN:s
      tvångsmedelsblanketter skulle vara med i det slutliga protokollet.
      Jag har av förbiseende varken i samband med slutdelgivning eller åtals väckande
      själv uppmärksammat och inte heller uppmärksammats på att NN:s
      adressuppgifter funnits med i tvångsmedelsblanketter … gällande honom och att
      han själv nämnt vilken gata han bor på i förhör. När jag, efter åtal, av utredande
      polis uppmärksammades på att dessa uppgifter fanns med i
      förundersökningsprotokollet tog jag … omedelbart kontakt med tingsrättens
      ordförande i målet för att uppmärksamma henne på vilka uppgifter jag ansåg inte
      skulle lämnas ut vid en sekretessprövning och bilagerade de sidor i
      förundersökningsprotokollet där aktuella uppgifter nu hade maskats. De aktuella
      uppgifterna har varken åberopats eller på annat sätt framkommit vid
      huvudförhandlingen, där NN inte heller hördes.
      [– – –] Jag var dessvärre inte ens medveten om att tvångsmedelsblanketterna
      avseende honom lagts med, bland tvångsmedelsblanketterna avseende de
                                                                        Dnr 880-2025       Sid 5 (8)
                                                                             2360-2025




      personer som kom att åtalas, i slutet av det redovisade
      förundersökningsprotokollet. Jag hade efter tidigare övervägande redan tagit
      ställning till att NN inte skulle höras i den kommande rättegången och läste
      därför inte det avslutande förhöret med honom tillräckligt noggrant. Inte heller
      hade jag en tanke på att han i förhör själv skulle nämna sin gatuadress.

Kammarchefen EE framhöll vikten av att noggrant kontrollera om handlingar
innehåller skyddade personuppgifter och uppgav vidare i huvudsak att det
inträffade föreföll bero på en kombination av olyckliga omständigheter och
förbiseende hos DD.

Åklagarmyndigheten redogjorde för rättslig reglering och redovisade därefter
följande bedömning.

      Det är klarlagt att det förundersökningsprotokoll som delgavs de misstänkta
      personerna och expedierades till tingsrätten innehöll handlingar av vilka
      framgick NN:s namn, det namn han bytte till den 27 december 2024 samt NN:s
      bostadsadress. Det är vidare klarlagt att NN har skyddade personuppgifter i form
      av sekretessmarkering sedan augusti 2024 samt att sekretessmarkeringen
      framgick av Cåbra.
      Jag kan vidare konstatera att det är åklagaren, i egenskap av
      förundersökningsledare, som har haft det yttersta ansvaret för innehållet i
      förundersökningsprotokollet. [– – –]
      [– – –] Jag kan konstatera att NN:s adress såvitt framgår av handlingarna och
      åklagarens uppgifter saknat betydelse för brottsutredningen och åtalsfrågan. Jag
      kan vidare konstatera att det får anses stå klart att det intresse som sekretessen
      ska skydda har företräde framför den misstänktes intresse av att ta del av
      uppgiften. Trots att det rört sig om ett omfattande förundersökningsmaterial
      anser jag att åklagaren borde ha uppmärksammat och maskerat eller på annat sätt
      tagit bort NN:s adress från förundersökningsprotokollet innan det slutdelgavs de
      misstänkta personerna och expedierades till tingsrätten. Däremot är det
      naturligtvis positivt att åklagaren omedelbart vidtog åtgärder för att begränsa
      skadan när han uppmärksammade att NN:s adress framgick av handlingar i
      förundersökningsprotokollet.
      När det gäller NN:s namn så har det enligt min bedömning varit en sådan uppgift
      av betydelse för brottsutredningen och åtalsfrågan att den behövde framgå av
      förundersökningsprotokollet, oavsett om den omfattades av sekretess eller inte.
      Härtill kommer att det namn som NN bytte till i december 2024 har varit känt för
      en eller flera av de misstänkta personerna. Det saknas enligt min bedömning
      därför skäl att kritisera åklagaren i den delen. Däremot borde åklagaren ha
      uppmärksammat tingsrätten på att sekretess kunde föreligga avseende namnet.

NN kommenterade remissvaren.

Rättslig reglering
Förundersökningsprotokollet och dess innehåll
Vid en förundersökning ska det föras ett protokoll över det som har förekommit
som är av betydelse för utredningen (se 23 kap. 21 § första stycket
rättegångsbalken, RB). Protokollet ska ge en trogen bild av vad som
förekommit vid förundersökningen av betydelse för målet (se 22 § första stycket
förundersökningskungörelsen, FUK). I protokollet ska bl.a. antecknas
berättelser av hörda personer samt nödvändiga upplysningar om dem
(se 20 § FUK).
                                                                   Dnr 880-2025      Sid 6 (8)
                                                                       2360-2025




I en utredning enligt bestämmelserna om förundersökning i brottmål gäller
sekretess för uppgift om en enskilds personliga och ekonomiska förhållanden
om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon
närstående till honom eller henne lider skada eller men (se 35 kap. 1 § första
stycket 1 offentlighets- och sekretesslagen, OSL). Sekretessen upphör att gälla
om uppgiften lämnas till domstol med anledning av åtal. Det gäller dock inte
bl.a. om uppgiften uppenbarligen saknar betydelse i målet. (Se 35 kap.
7 § OSL.)

Vid en förundersökning ska den s.k. hänsynsprincipen beaktas. Den innebär att
undersökningen ska bedrivas så att inte någon i onödan utsätts för misstanke
eller orsakas kostnad eller olägenhet (se 23 kap. 4 § andra stycket RB).
Hänsynsprincipen är tillämplig på såväl misstänkta som andra personer som
berörs av en förundersökning.

Det är undersökningsledaren som ansvarar för förundersökningen i dess helhet
(se 1 a § andra stycket FUK). Ansvaret omfattar även dokumentationen.
Undersökningsledaren har därvid att se till att endast uppgifter som är av
betydelse för utredningen tas in i förundersökningsprotokollet. Är uppgiften av
betydelse, saknas det rättsligt utrymme för att avstå från att ta in den i
protokollet. Det gäller oavsett om uppgiften omfattas av sekretess eller inte. (Se
t.ex. JO 2024 s. 288, dnr 8057-2023, och JO 2017/18 s. 286, dnr 741-2016.)

Skyddade personuppgifter
Begreppet skyddade personuppgifter förekommer inom
folkbokföringsverksamheten och utgör där ett samlingsnamn för de olika
skyddsåtgärderna sekretessmarkering, skyddad folkbokföring och fingerade
personuppgifter (se Lenberg m.fl., Offentlighets- och sekretesslagen,
5 december 2025, JUNO, kommentaren till 22 kap. 1 §).

En sekretessmarkering utgör endast en varningssignal som är avsedd att göra
den myndighet som hanterar uppgiften uppmärksam på att det kan finnas hinder
mot att uppgiften lämnas ut. Om Skatteverket, som ansvarar för
folkbokföringen, har infört en sekretessmarkering i folkbokföringsdatabasen
följer information om detta med när andra myndigheter hämtar upplysningar
från folkbokföringen (se 1 § tredje stycket folkbokföringslagen och Lenberg
m.fl., a.a., kommentaren till 5 kap. 5 § OSL).

Skyddad folkbokföring och fingerade personuppgifter utgör mer kvalificerade
skyddsåtgärder än sekretessmarkering, och berörs inte närmare här.

Bedömning
Min granskning är begränsad till hur NN:s skyddade personuppgifter hanterades
i förundersökningsprotokollet. Avgörande för om uppgifterna skulle tas in i
protokollet var om de hade betydelse för utredningen (se 23 kap. 21 § första
stycket RB).
                                                                  Dnr 880-2025      Sid 7 (8)
                                                                      2360-2025




Det står klart att samtliga eller delar av NN:s namnuppgifter förekom i förhör
med honom och andra personer, samt i tvångsmedelsblanketterna och i
innehållsförteckningen. Därutöver förekom NN:s adress i ett av förhören med
honom själv och i tvångsmedelsblanketterna.

Jag tolkar seniora åklagaren DD:s upplysningar till JO på så sätt att samtliga
förhör i förundersökningsprotokollet i allt väsentligt var av betydelse för
utredningen. DD har dock inte uttryckligen uttalat sig om huruvida uppgiften i
förhören om NN:s nya förnamn var av betydelse för utredningen. Med
beaktande av vad polisassistenten BB anfört hos JO om behovet av att förstå
kopplingen mellan NN och de åtalade samt vad som i övrigt kommit fram i
ärendet, framstår det som att namnet hade sådan betydelse. Mot den bakgrunden
var det godtagbart att det nya förnamnet redovisades i förhören i
förundersökningsprotokollet. Detsamma gäller för NN:s efternamn och tidigare
förnamn.

Det får emellertid anses stå klart att NN:s adress saknade betydelse för
utredningen. Uppgifter om adressen borde därför, särskilt med hänsyn till att
NN hade en sekretessmarkering för sina personuppgifter, ha utelämnats i
förundersökningsprotokollet.

När det gäller tvångsmedelsblanketterna, där adressen också förekom, har jag
förstått DD på så sätt att han bedömde att dessa saknade betydelse för
utredningen. De borde redan av det skälet inte ha tagits in i
förundersökningsprotokollet. Någon entydig förklaring till varför
tvångsmedelsblanketterna överhuvudtaget togs med i protokollet har inte
kommit fram.

DD hade i egenskap av undersökningsledare det yttersta ansvaret för innehållet i
förundersökningsprotokollet. Han borde därför ha sett till att protokollet inte
innehöll uppgiften om NN:s adress och inte heller tvångsmedelsblanketterna.
DD har i detta avseende brustit i sin handläggning och han kritiseras för det.
Med detta sagt noterar jag att även handläggningen vid Polismyndigheten har
brustit. Det var dock positivt att DD agerade i syfte att uppmärksamma
tingsrätten på att adressuppgiften kunde omfattas av sekretess.

Avslutningsvis vill jag säga att jag har förståelse för den stress och oro som NN
beskriver att han upplevt med anledning av det inträffade. Jag vill understryka
vikten av noggrannhet vid handläggningen av ärenden där det förekommer
skyddade personuppgifter och att undersökningsledaren noga överväger vilka
uppgifter som behöver tas in i förundersökningsprotokollet så att
integritetskänsliga uppgifter inte sprids i onödan (se tidigare nämnda JO 2024
s. 288).

Vad som i övrigt har kommit fram i ärendet ger inte anledning till några
uttalanden från min sida.
                                                                   Dnr 880-2025    Sid 8 (8)
                                                                       2360-2025




Ärendet avslutas.



Beslutet har fattats av JO Per Lennerbrant. Dokumentet har fastställts digitalt
och har ingen underskrift.

Rättssakkunniga Mauro Villaggi har föredragit ärendet och byråchefen Nils
Västberg har deltagit i beredningen.
