# Initiativärende mot Byggnadsnämnden i Östhammars kommun angående utformningen av ett beslut

JO 2006-06-02 dnr 882-2005

BESLUT
                                                                            Datum                    Dnr                     Sid
                                                                            2006-06-02               882-2005               1 (4)
Justitieombudsmannen
Nils-Olof Berggren




                        Initiativärende mot Byggnadsnämnden i Östhammars kommun
                        angående utformningen av ett beslut

## Initiativet

I ett tidigare ärende (dnr 594-2005) framkom bl.a. följande. En ansökan om för-
                        handsbesked enligt 8 kap. 34 § plan- och bygglagen (1987:10; PBL) samt om
                        dispens från strandskyddsbestämmelserna i 7 kap. 16 § miljöbalken kom in till
                        Byggnadsnämnden i Östhammars kommun den 31 januari 2000. Nämndens beslut
                        den 25 februari 2004 (dnr 2000BN063) var utformat på följande sätt.

                                  Byggnadsnämnden beslutar
                                  att ej till länsstyrelsen tillstyrka förhandsbesked för uppförande av 4 st.
                                  övernattningsstugor, bastu, vindskydd och torrtoa för kanotturism,
                                  att ej pröva anläggandet av stugorna genom upprättande av detaljplan, samt
                                  att nämnden ej är beredd medge strandskyddsdispens för uppförande av 4 st.
                                  övernattningsstugor, bastu, vindskydd och torrtoa för kanotturism.
                        Efter överklagande undanröjde Länsstyrelsen i Uppsala län den 27 augusti 2004
                        (dnr 403-2834-04) nämndens beslut och visade ärendet åter för förnyad behand-
                        ling. Nämnden överklagade länsstyrelsens beslut.

                        Enligt muntliga upplysningar från Stockholms tingsrätt, Miljödomstolen, samt från
                        Länsrätten i Uppsala län pågick handläggningen av domstolarnas respektive mål
                        med anledning av nämndens överklagande.

                        Jag inledde ett initiativärende mot Byggnadsnämnden i Östhammars kommun och
                        anmodade nämnden att yttra sig över utformningen av beslutet den 25 februari
                        2004.

## Utredning

Nämnden beslutade den 22 juni 2005 att anta advokaten AA:s yttrande som sitt
                        eget yttrande i ärendet. I yttrandet, som endast behandlar den punkten i beslutet
                        som rör frågan om upprättande av detaljplan, anfördes bl.a. följande (bilagorna
                        utelämnade här).

                                  Det är väl känt för byggnadsnämnden att den inte har möjlighet att ge förhands-
                                  besked eller andra bindande besked beträffande upprättande av detaljplan.



 Riksdagens ombudsmän                            E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                       Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                                Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                  Fax:           08-21 65 58                                     www.jo.se
                                                                          Dnr 882-2005     Sid 2 (4)



      Förekomsten av den aktuella satsen – om att inte pröva anläggandet av stugorna
      genom upprättande av detaljplan – har en mycket enkel förklaring. Som framgår av
      sökandens skrivelse till byggnadsnämnden av den 29 oktober 2003, så har sökanden
      själv framhållit att han önskar att en detaljplan skall upprättas för området. Se inled-
      ningen sid. 1 och sid. 2, sjunde stycket i skrivelsen. ”En detaljplan är enligt min
      mening det säkraste sättet att garantera att området kommer att användas på avsett
      sätt. Detaljplanen skulle förslagsvis omfatta den fastighet som jag vill bilda och
      ändamålet med den skulle t.ex. kunna vara ”friluftsområde” enligt Boverkets all-
      männa råd (beteckningen N)”. Skrivelsen bifogas, bilaga 1.
      Att byggnadsnämnden i ett beslut där ställning tas till ansökan om förhandsbesked
      och ansökan om dispens från strandskyddet, väljer att meddela sökanden att
      byggnadsnämnden inte avser att upprätta detaljplan för att möjliggöra en placering
      av stugorna på den avsedda platsen, kan inte anses strida mot reglerna i plan- och
      bygglagen. Tvärtom är den omstridda meningen att se som en upplysning till sök-
      anden att någon kommunal planering inte avses genomföras med anledning av det
      önskade projektet. Att byggnadsnämnden, som är den nämnd som i förevarande fall
      har till uppgift att fatta beslut om detaljplaneläggning, meddelar en sökande att
      nämnden inte önskar planlägga viss mark är en för den sökande viktig upplysning att
      få. Sett i ljuset av den ansökan som byggnadsnämnden fått, var det inte bara natur-
      ligt utan också nödvändigt för nämnden, att till den enskilde klargöra sin inställning
      i en så viktig fråga som påkallad detaljplaneläggning. Upplysningen ligger helt i lin-
      je med den skyldighet byggnadsnämnden har att enligt 11 kap. 1 § inte bara lämna
      råd och upplysningar till enskilda utan också ta tillvara de möjligheter lagen ger att
      förenkla och underlätta ärenden för enskilda.
      JO:s föredragande har vidare påpekat att kommunen inte genom formella förhands-
      besked eller på annat sätt kan binda sig i fråga om upprättandet av detaljplan. Det är
      naturligtvis helt korrekt. Kommunens besked till den sökande i detta fall innebär inte
      att byggnadsnämnden bundit sig i frågan om detaljplan. Beskedet är, som framgår av
      beslutet, endast en information om nämndens ståndpunkt i planfrågan vid tiden för
      besluten i de övriga frågorna. Nämnden är således oförhindrad att när som helst i
      framtiden behandla en planfråga beträffande aktuellt område.
      Mot bakgrund av detta kan byggnadsnämndens besked angående detaljplanefrågan
      knappast anses strida mot lag. Inte heller kan den ha orsakat någon som helst rätts-
      förlust för den enskilde. Tvärtom har denne klart och tydligt fått reda på byggnads-
      nämndens inställning i frågan.
Av därefter inhämtade upplysningar framgick bl.a. följande. Länsrätten fastställde
den 15 mars 2005 länsstyrelsens beslut i fråga om förhandsbesked. Länsrättens
dom överklagades till Kammarrätten i Stockholm som den 11 maj 2006 biföll
överklagandet och undanröjde länsrättens dom och länsstyrelsens beslut. Något
överklagande hade vid telefonkontakt med kammarrätten den 24 maj 2006 inte
kommit in. I dom den 26 oktober 2005 fastställde miljödomstolen, med undan-
röjande av länsstyrelsens beslut, nämndens beslut, såvitt avsåg frågan om strand-
skyddsdispens. Svea hovrätt, Miljööverdomstolen, beslutade den 6 mars 2006 att
inte meddela prövningstillstånd.

Bedömning
Som framgår av den till remissen fogade promemorian föranleddes remissen av
vissa konstaterade oklarheter i utformningen av nämndens beslut den 25 februari
2004. Nämnden har i sitt remissyttrande berört endast det avsnitt i beslutet som
avser detaljplanefrågan. Yttrandet är i detta hänseende anmärkningsvärt och jag har
övervägt att återremittera ärendet i övriga delar, men har stannat för att avgöra det i
befintligt skick.
                                                                      Dnr 882-2005    Sid 3 (4)



JO:s granskning är av rättslig art och avser främst en kontroll av att myndigheterna
har följt de regler som gäller för förfarandet. JO kan inte ändra eller upphäva
myndigheters beslut. Granskningen är inte heller avsedd att föregripa eller ersätta
den prövning som kan eller har kunnat ske i ordinarie ordning. JO brukar således
inte ta ställning till om ett beslut är riktigt i sak. I enlighet med det anförda har min
granskning begränsats till att avse enbart utformningen av nämndens beslut.

Varje ärende där någon enskild är part skall enligt 7 § förvaltningslagen (1986:223)
handläggas så enkelt, snabbt och billigt som möjligt utan att säkerheten eftersätts.
Av bestämmelsen följer vidare bl.a. att myndigheten skall sträva efter att uttrycka
sig lättbegripligt och även på andra sätt underlätta för den enskilde att ha med
myndigheten att göra.

Förhandsbesked
På ansökan skall byggnadsnämnden enligt 8 kap. 34 § PBL ge förhandsbesked om
en åtgärd som kräver bygglov kan tillåtas på den avsedda platsen.

Beslutet skall således innehålla ett definitivt besked till sökanden om vad denne har
att rätta sig efter. Nämndens formulering är oklar och skulle kunna uppfattas som
att det slutliga ställningstagandet skall ske hos länsstyrelsen.

Upprättande av detaljplan
Det är en kommunal angelägenhet att planlägga användningen av mark och vatten
(1 kap. 2 § PBL). Det s.k. kommunala planmonopolet innebär att kommunen i prin-
cip ensam bestämmer om och när planläggning skall ske. Detta tar sig bl.a. uttryck
i att ett beslut av kommunen att vägra anta eller ändra en detaljplan efter över-
klagande kan prövas endast i den begränsade omfattning som laglighetsprövning
innebär (13 kap. 1 § 3 PBL). Någon möjlighet för en kommun att genom formella
förhandsbesked eller på annat sätt binda sig i fråga om upprättande av detaljplan
förekommer inte i byggnadslagstiftningen (jfr bl.a. JO 2000/01 s. 484 och JO:s
protokoll den 28 oktober 2003, dnr 1624-2003). Typiskt sett är det kommunen själv
som tar upp frågan om ett förslag till detaljplan skall upprättas eller inte. Enskilda
kan inte genom en ansökan anhängiggöra ett sådant ärende och påfordra ett av-
görande av kommunen.

Om man från nämndens sida i dessa delar inte begränsar sig till informella råd och
upplysningar enligt 11 kap. 1 § första stycket 4 PBL är man visserligen oförhindrad
att inom ramen för ett beslutsprotokoll nämna sina avsikter om planprövning m.m.,
dock inte med en sådan utformning att det ser ut som bindande besked med rätts-
verkningar (jfr prop. 1985/86:1 s. 791 och bilagedel s. 309). I sammanhanget kan
nämnas att byggnadsnämnden, om någon begär det, skall lämna skriftliga upplys-
ningar om planläggning, byggande och fastighetsbildning (11 kap. 2 § första styck-
et PBL; som anges i förarbetena kan sådana upplysningar föranleda uttag av avgift
enligt 5 § första stycket, a. prop. s. 791).

Av det sagda följer att nämndens uttalande om upprättande av detaljplan inte borde
ha utgjort en del av själva beslutsmeningen.
                                                                   Dnr 882-2005     Sid 4 (4)



Strandskyddsdispens
Om det finns särskilda skäl kan länsstyrelsen enligt 7 kap. 18 § miljöbalken med-
dela dispens från bestämmelserna om strandskydd i 16 § samma kapitel. Läns-
styrelsen kan, vilket synes ha skett här, med stöd av 12 § förordningen (1998:1252)
om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. delegera rätten att medge dispens till
kommunal nämnd för annan åtgärd än byggande av försvarsanläggningar och
allmän väg (jfr 7 kap. 31 § miljöbalken).

Också denna punkt i beslutet är utformad på ett sätt som kan ge upphov till
osäkerhet om det som nämnden har uttalat verkligen utgör ett slutligt ställnings-
tagande.

Avslutande synpunkter
Jag förutsätter att nämnden informerar sig och berörd personal om regelsystemet
samt vidtar åtgärder för att besluten i fortsättningen utformas i enlighet med såväl
kraven på tydlighet i 7 § förvaltningslagen som de regler som i övrigt gäller för
prövningen av varje enskilt ärende.

Ärendet avslutas med den kritik som ligger i det som jag nyss har sagt.
