# Om Kriminalvårdens rutiner för urinprovtagning

JO 2023-12-08 dnr 8843-2021

[P]

## BESLUT

Datum                   Dnr                     Sid
                                                                           2023-12-08              8843-2021              1 (8)
Justitieombudsmannen
Katarina Påhlsson




                        Om Kriminalvårdens rutiner för urinprovtagning


                          Beslutet i korthet: Kriminalvårdens rutiner för urinprovtagning och tillämpningen av
                          dessa innebär i praktiken att en intagen så gott som undantagslöst måste lämna
                          sådana prov helt naken. Den främsta anledningen till detta är enligt myndigheten att
                          motverka risken för manipulation.
                          I beslutet uttalar JO att regelverk som avser ingripande tvångsmedel såsom
                          urinprovtagningar inte får utformas på ett alltför generellt och ingripande sätt eller utan
                          beaktande av den s.k. hänsynsprincipen. Hon lyfter vidare fram synpunkter som
                          Europarådets kommitté mot tortyr (CPT) har lämnat på den gällande ordningen.
                          Enligt JO kan den aktuella regleringen och rutinmässiga tillämpningen vid
                          urinprovtagningar ifrågasättas, och hon framhåller att det bör göras individuella
                          bedömningar av om det är nödvändigt att en intagen lämnar urinprov naken. JO är
                          sammanfattningsvis kritisk till hur Kriminalvården har utformat rutinerna och delar
                          CPT:s uppfattning att myndigheten bör se över dem.

## Anmälan

I en anmälan som kom in till JO den 9 november 2021 framförde AA klagomål
                        mot Kriminalvården, anstalten Saltvik, och anförde bl.a. följande.

                        Anstaltens nya rutiner för urinprovtagning innebär att en intagen måste klä av
                        sig naken inför tre kriminalvårdare och lämna provet i deras närvaro. Detta är
                        mycket svårt att genomföra eftersom förfarandet är ingripande och kränkande.
                        Det vore bättre om man i stället fick vara ensam på en toalett med öppen dörr
                        iförd morgonrock efter en visitation. Sedan de nya reglerna infördes har ingen
                        intagen på hans avdelning lämnat urinprov.

                        Tillsammans med anmälan lämnade AA in ett beslut om varning med
                        tillhörande utredning.

## Utredning

Med anledning av att JO begärde att få del av anstaltens skriftliga rutiner för
                        urinprovtagning uppgav en kriminalvårdsinspektör bl.a. följande.




 Riksdagens ombudsmän                          E-post:         justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                     Telefon:        08-786 51 00
 103 26 Stockholm                              Texttelefon:    020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A              Fax:            08-21 65 58                                    www.jo.se
                                                                      Dnr 8843-2021        Sid 2 (8)




Det finns inga lokala riktlinjer för urinprovtagning utan anstalten tillämpar
Kriminalvårdens centrala rutiner. Enligt dessa ska den som kontrolleras stå
under ständig tillsyn av två kriminalvårdare av samma kön som den intagne.
Den som lämnar provet ska göra det naken i ett rum med spegelglas som gör att
det inte går att se kriminalvårdarna. Den intagne erbjuds en morgonrock att ha
på sig såväl före som efter provtagningen. Ibland kan fler än två kriminal-
vårdare vara med av säkerhetsskäl eller om ny personal behöver närvara i
utbildningssyfte.

Därefter remitterades anmälan till Kriminalvården för yttrande om rutinerna
kring lämnande av urinprov. JO uppmanade myndigheten att ge sin syn på hur
rutinerna förhåller sig till viss reglering och till de uttalanden som Europarådets
kommitté mot tortyr och omänsklig eller förnedrande behandling eller
bestraffning (CPT) gjorde i sin rapport den 9 september 2021. 1 Vidare skulle
Kriminalvården redogöra för hur myndigheten säkerställer att det görs en
individuell bedömning när det gäller nödvändigheten av att en intagen lämnar
urinprov naken för att syftet med undersökningen inte ska äventyras.

I sitt remissvar anförde Kriminalvården, huvudkontoret, genom dåvarande
chefen vid sektionen för verksjuridik, bl.a. följande:

## Utredning

Uppgifter om sakförhållandena har hämtats in från säkerhetsavdelningen vid
      Kriminalvårdens huvudkontor och Region Nord som i sin tur inhämtat uppgifter
      från anstalten Saltvik. Av uppgifterna framgår i huvudsak följande.
      AA ankom till anstalten Saltvik den 22 april 2021 med placering på säkerhets-
      avdelningen. AA har under sin vistelse på anstalten anmodats att lämna drogprov
      vid två tillfällen. Vid det första tillfället den 28 oktober 2021 uppmanades AA
      kl. 08.00 att lämna ett urinprov. AA undrade då under vilka former prov-
      tagningen skulle ske och uppgav att han inte tänkte medverka om det krävdes att
      han skulle vara utan kläder då han lämnade urinprovet. Personalen meddelade att
      provtagningen skulle ske enligt gällande rutiner i enlighet med vad som anges i
      säkerhetshandboken. AA valde då att vägra lämna drogprov och en rapport om
      misstänkt misskötsamhet upprättades som senare renderade i en varning. Efter
      anmodan lämnade AA ett drogprov den 17 december 2021 som genomfördes
      utan anmärkning.
      På anstalten Saltvik lämnas urinprov i ett särskilt provtagningsrum beläget på
      avskildhetsavdelningen. Provtagningsrummet är försett med speglar som innebär
      att närvarande personal, oftast två, genom speglar kan kontrollera att provet inte
      manipuleras.
      Provtagningen inleds med att klienten transporteras till avskildhetsavdelningen
      och dess provtagningsrum. Med anledning av att säkerhetsavdelningen på
      anstalten Saltvik utgör den högsta säkerhetsklassen deltar vanligtvis tre personal




1
 Report to the Swedish Government on the visit to Sweden carried out by the European
Committee for the Prevention of Torture and Inhuman or Degrading Treatment or
Punishment (CPT) from 18 to 29 January 2021, CPT/Inf (2021) 20.
                                                                        Dnr 8843-2021         Sid 3 (8)




      varav två av personalen befinner sig i provtagningsrummet där de genom speglar
      kontrollerar att provet inte manipuleras. Eventuell ytterligare personal finns
      utanför provtagningsrummet.
      För att motverka risken för manipulation av proven och med hänsyn till den
      enskildes integritet är rutinen att klienten tar av sig alla kläder i provtagnings-
      rummet och lämnar urinprovet direkt på plats. Klienten får därefter omedelbart ta
      på sig kläderna efter att provet har lämnats. Klienten får sedan ta del av den
      fortsatta hanteringen av urinprovet. En klient som uppger sig ha svårt att lämna
      urinprov och själv vill avvakta, kan hållas avskild från andra klienter i väntan på
      att provet ska lämnas. I väntan på att lämna prov erbjuds klienten en morgonrock
      eller andra kläder.
      –––
      I avsnitt 9.2.7 i Kriminalvårdens i säkerhetshandbok anges bl.a. följande. Vid
      urinprovstagning ska klienten ta av sig samtliga kläder och erbjudas morgonrock
      (eller liknande) i avvaktan på att lämna urinprovet. Morgonrocken ska alltid tas
      av helt då klienten lämnar urinprovet för att säkerställa att provet inte
      manipuleras.

## Kriminalvårdens bedömning

[…] Att lämna ett urinprov är ett kroppsligt ingrepp, en s.k. kroppsbesiktning.
      Det framgår av fängelselagen att en intagen ska lämna urinprov under vissa
      förutsättningar. Lagstiftaren har alltså bedömt att det är ett ingrepp som en
      intagen har en skyldighet att underkasta sig om det bedöms nödvändigt för att
      kontrollera att den intagne inte är påverkad av vissa i lagen angivna preparat.
      En av Kriminalvårdens nollvisioner är att förhindra förekomsten av droger i
      verksamheten. En viktig del i det arbetet är att kontrollera eventuell drog-
      påverkan. Provtagning ger också ett underlag för identifiering av klienter med
      missbruksproblematik, vilket kan resultera i viktiga insatser i motivations- och
      behandlingsarbete. Ett av de viktigaste verktygen i arbetet är urinprovskontroll.
      Urinprov är det mest effektiva sättet att spåra förekomst av droger. Droger
      förekommer alltid i en högre koncentration i urin och går dessutom att spåra en
      längre tid tillbaka, jämfört med till exempel blod eller andra provtagnings-
      metoder. Urinprovstagning är också ett viktigt instrument för att kunna hålla en
      drogfri miljö på anstalter och häkten. Den drogfria miljön är en förutsättning för
      att Kriminalvården med framgång ska kunna genomföra och bedriva behandling.
      Urinprovstagningen blir därför också ett viktigt hjälpmedel för att stötta klienter i
      sin förändringsprocess samt för att främja Kriminalvårdens ambition med att
      minska återfallsrisken.
      Urinprov tas när en nyintagen kommer till en anstalt, när det föreligger
      misstanke om missbruk och som stickprover för att upptäcka missbruk i klient-
      populationen. Urinprovstagning måste genomföras på sådant sätt att risken
      minimeras för att urinprovet manipuleras. Risk för manipulation bedöms
      generellt finnas när någon har ett missbruk. Detta innebär att ett plagg som
      skymmer relevanta delar av kroppen normalt inte bör användas eftersom detta
      leder till en ökad risk för manipulation. Vidare bör provet oftast tas i närvaro av
      personal. Kriminalvården anser alltså inte, oaktat CPT:s synpunkter, att det som
      huvudregel går att genomföra drogtesterna på något annat sätt än genom att den
      enskilde är naken i närvaro av personal vid lämnandet av urinprovet. Det finns
      annars en ökad risk för att urinproverna manipuleras, varvid det inte längre finns
      något syfte med att ta urinprovet. För det fall en intagen anser att hen har
      synnerliga skäl för att inte behöva lämna urinprovet i närvaro av personal är det
      upp till den intagne att visa upp t.ex. läkarintyg som styrker detta.
AA fick tillfälle att kommentera remissvaret.
                                                                   Dnr 8843-2021        Sid 4 (8)




Rättslig reglering
Artikel 8 i den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättig-
heterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen) föreskriver att
var och en har rätt till skydd för bl.a. sitt privat- och familjeliv. Denna rättighet
kan bara begränsas med stöd av lag och om det i ett demokratiskt samhälle är
nödvändigt med hänsyn till bl.a. förebyggande av oordning eller brott, till skydd
för hälsa eller moral eller till skydd för andra personers fri- och rättigheter.

Motsvarande reglering finns i regeringsformen. Av 2 kap. 6 § framgår att var
och en är gentemot det allmänna skyddad mot påtvingat kroppsligt ingrepp och
andra intrång såsom kroppsvisitation. Skyddet får enligt 2 kap. 20 och 21 §§
begränsas genom lag.

Det nyss nämnda skyddet har inskränkts genom 8 kap. 6 § fängelselagen
(2010:610) enligt vilken en intagen är skyldig att lämna bl.a. urin- eller
utandningsprov för kontroll av att han eller hon inte är påverkad av någon
förbjuden substans såsom alkohol eller narkotika.

Vid kroppsvisitation eller kroppsbesiktning ska den som kontrolleras visas den
hänsyn som omständigheterna medger. Åtgärderna ska, om möjligt, utföras i
närvaro av en annan person än den som genomför kontrollen. Kroppsbesiktning
ska, förutom när saliv-, svett- och hårprov lämnas, utföras med beaktande av så
stor enskildhet som omständigheterna medger och, om möjligt, i ett enskilt
utrymme. Detta sägs i 23 § fängelseförordningen (2010:2010).

Enligt 8 kap. 3 § Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd (KVFS 2011:1)
om fängelse, FARK Fängelse, ska den som underkastas en kroppsvisitation eller
kroppsbesiktning få ombyteskläder eller annat att skyla sig med, om det behövs
och syftet med undersökningen därigenom inte äventyras.

Andra prov för drogkontroll än blodprov ska tas av eller lämnas i närvaro av
kriminalvårdspersonal. En intagen får dock lämna urinprov enskilt om det finns
synnerliga skäl och det kan ske utan risk för att provet manipuleras. Den här
regleringen finns i 8 kap. 5 § FARK Fängelse.

I Kriminalvårdens allmänna råd till de nu redovisade bestämmelserna anges
följande. Det är myndigheten som bestämmer vilken form av prov för
drogkontroll en intagen ska lämna. Syftet med ett urinprov kan äventyras om
den intagne får ha på sig t.ex. en morgonrock när provet lämnas och det
därigenom uppstår en risk för manipulation. Synnerliga skäl att få lämna
urinprov enskilt kan finnas t.ex. om en intagen har dokumenterade medicinska
svårigheter att lämna urinprov i närvaro av personal. Om den intagne har
missbruksproblem finns normalt en risk för att provet manipuleras. (Se råden
till 8 kap. Särskilda kontroll- och tvångsåtgärder FARK Fängelse.)

Av intresse i ärendet är vidare att varje intagen ska bemötas med respekt för sitt
människovärde och med förståelse för de särskilda svårigheter som är förenade
                                                                      Dnr 8843-2021    Sid 5 (8)




med frihetsberövandet. Dessutom får verkställigheten inte innebära andra
begränsningar i den intagnes frihet än som följer av denna lag eller som är
nödvändiga för att ordningen eller säkerheten ska kunna upprätthållas. En
kontroll- eller tvångsåtgärd får endast användas om den står i rimlig proportion
till syftet med åtgärden. Om en mindre ingripande åtgärd är tillräcklig ska den
användas. (Se 1 kap. 4 och 6 §§ fängelselagen.)

Bedömning
Allmänna utgångspunkter och ramen för JO:s granskning
Utöver att verka för att påföljder verkställs på ett säkert, humant och effektivt
sätt samt förebygga återfall i brott ingår det i Kriminalvårdens uppdrag att
bekämpa narkotikamissbruk (se 2 § förordningen [2007:1172] med instruktion
för Kriminalvården). Som framgår ger fängelselagen myndigheten långtgående
befogenheter för att säkerställa en drogfri miljö i sina verksamheter. Att intagna
genomgår urinprovtagningar och andra drogkontroller har ansetts vara viktiga
verktyg i det arbetet och för att med framgång kunna behandla intagna och
motverka återfall. Eftersom en urinprovtagning under de aktuella villkoren
utgör en tvångsåtgärd i form av kroppsbesiktning ställs höga krav på utform-
ningen av rutinerna och genomförandet av själva åtgärden. Det är en
självklarhet att sådan tvångsmedelshantering ska präglas av tydlighet och
proportionalitet.

JO får återkommande klagomål som rör urinprovtagningarna, inte minst om att
en intagen i ett enskilt fall då har tvingats att klä av sig sina kläder. Även under
inspektioner för intagna fram synpunkter på såväl själva rutinerna som hur det
går till när de ska lämna ett sådant prov.

Granskningen i det här ärendet rör Kriminalvårdens rutiner för urinprov-
tagningar och hur dessa förhåller sig till den rättsliga regleringen på området.
Jag tar även upp frågan hur myndigheten säkerställer att det görs en individuell
prövning av om det är nödvändigt att en intagen lämnar urinprov naken för att
syftet med undersökningen inte ska äventyras. I mina uttalanden kommer jag
vidare in på bl.a. vissa rekommendationer från CPT, dvs. Europarådets
kommitté mot tortyr. CPT har till uppdrag att förstärka frihetsberövade
personers skydd mot tortyr och omänsklig eller förnedrande behandling eller
bestraffning, och kommittén lämnar efter besök i enskilda stater de
rekommendationer som den anser vara nödvändiga i detta syfte. Sverige har
liksom andra fördragsstater åtagit sig att samarbeta med kommittén. 2




2
  Se 1987 års europeiska konvention till förhindrande av tortyr och omänsklig eller
förnedrande behandling eller bestraffning (se också prop. 1987/88:133).
                                                                     Dnr 8843-2021        Sid 6 (8)




JO brukar som regel inte uttala sig om bedömningsfrågor i enskilda fall, och jag
finner inte skäl att frångå denna princip i det följande. Det innebär att jag inte
kommer att uttala mig om huruvida det var godtagbart av anstalten Saltvik att
uppmana AA att avlägsna sina kläder inför ett urinprov.

Närmare om rutinerna för urinprovtagningar och hur dessa genomförs
I Kriminalvårdens remissvar beskrivs rutinerna för urinprovtagning på det sättet
att den intagne tar av sig alla kläder i provtagningsrummet och lämnar
urinprovet direkt på plats. Därefter ska den intagne omedelbart få klä på sig.
Detta görs enligt yttrandet för att motverka risken för manipulation och av
hänsyn till den enskildes integritet. Jag noterar att det i det citerade avsnittet
från myndighetens säkerhetshandbok framstår som om den intagne regelmässigt
dock först erbjuds morgonrock, i avvaktan på att lämna sitt prov. De inhämtade
muntliga upplysningarna från anstalten Saltvik ger intrycket att tillvägagångs-
sättet där är i enlighet med säkerhetshandboken. Oavsett hur det egentligen
förhåller sig står det klart att rutinerna i princip innebär att den intagne alltid ska
vara helt naken när han eller hon lämnar själva urinprovet.

Av utredningen framgår visserligen att en intagen som inte förmår lämna ett
prov erbjuds en morgonrock eller andra kläder. Jag utgår från att det då är fråga
om ett avskiljande som äger rum med stöd av 6 kap. 9 § fängelselagen för att
genomföra kroppsbesiktningen. I det följande bortser jag både från den situa-
tionen och från den mycket begränsade möjligheten som finns enligt 8 kap. 5 §
FARK Fängelse att medge en intagen med dokumenterade medicinska
svårigheter att lämna urinprov enskilt.

Som tidigare redovisats anger 8 kap. 3 § FARK Fängelse att den som
underkastas en kroppsbesiktning ska få ombyteskläder eller annat att skyla sig
med, om det behövs och syftet med undersökningen därigenom inte äventyras.
Å andra sidan sägs i de allmänna råden till bestämmelsen att syftet med ett
urinprov kan äventyras om den intagne får ha på sig t.ex. en morgonrock när
provet lämnas och det därigenom uppstår en risk för manipulation. Jag uppfattar
således att Kriminalvården menar att om det finns en risk för manipulation så
ska den intagne vara naken när han eller hon lämnar provet, och samtidigt att
om en intagen bär morgonrock så föreligger det mer eller mindre alltid en risk
för manipulation. Detta ger intryck av att myndigheten i princip genomgående
presumerar en manipulationsrisk. Rutinerna och deras tillämpning i praktiken
innebär i vart fall, som jag har varit inne på, att en intagen så gott som
undantagslöst måste ta av sig alla klädesplagg och inte får ha något på sig när
han eller hon lämnar ett urinprov. Förfarandet framstår som mycket ingripande,
i synnerhet som den intagne, som jag förstår det, regelmässigt först genomgår
en kroppsvisitation och därefter avlägsnar plagg efter plagg samt kriminalvårds-
personal iakttar den enskilde genom hela processen och även i övrigt kan vidta
andra kontrollåtgärder. Vidare tycks alltså tillämpningen av den interna
regleringen inte ge något egentligt utrymme för att i ett enskilt fall pröva om
den enskilde kan få skyla sig under provtagningen.
                                                                   Dnr 8843-2021       Sid 7 (8)




Den aktuella ordningen har behandlats vid ett flertal tillfällen av CPT. Efter sitt
besök i Sverige år 2021 rekommenderade kommittén i sin rapport en översyn av
rutinerna för att säkerställa att syftet med att motverka bruket av bl.a. narkotika
står i överensstämmelse med den grundläggande respekten för de intagnas
människovärde. CPT framhöll att alla rimliga ansträngningar bör vidtas för att
minimera den enskildes utsatthet i situationen (embarrassment) och att de som
genomgår urinprovtagning normalt sett inte bör tvingas att avlägsna alla sina
kläder samtidigt. Enligt kommittén bör en frihetsberövad person exempelvis
tillåtas att först ta av sig kläderna ovanför midjan och ta på sig dem igen innan
ytterligare kläder avlägsnas.3

Kammarrätten i Göteborg har relativt nyligen prövat om det fanns grund att
tilldela en intagen en varning när han efter anmaning inte lämnat ett urinprov. 4
Den intagne hade följt med för provtagning och genomgått en kroppsvisitation,
men när han inte tilläts bära morgonrock under provet hade han förklarat att han
inte kunde lämna det. Då han enligt Kriminalvården därmed hade brutit mot de
föreskrifter och villkor som gäller för verkställigheten tilldelades han en
varning. Den upphävdes av förvaltningsrätten. Kammarrätten fastställde
utgången och konstaterade att tillvägagångssättet att inte låta en intagen ha på
sig en morgonrock när denne ska lämna ett urinprov tycks tillämpas
rutinmässigt av kriminalvårdsanstalterna utan hänsyn till omständigheterna i det
enskilda fallet. Domstolen uppfattade att någon riskbedömning inte hade gjorts
beträffande den intagne och noterade att Kriminalvården för övrigt inte heller
gjort gällande att det fanns någon risk för manipulation i just det aktuella fallet.
Eftersom själva tillvägagångssättet bedömdes gå utöver de föreskrifter och
villkor som gällde för verkställigheten saknades det enligt kammarrätten skäl
för varning.

Enligt remissvaret bedömer Kriminalvården att det som huvudregel inte går att
genomföra testerna på något annat sätt än genom att den enskilde är naken i
närvaro av personal när han eller hon lämnar urinprovet. Myndigheten har inte
närmare resonerat kring CPT:s rekommendationer och inte heller utvecklat hur
risken för manipulation skulle kunna öka om urinprovtagningen gick till på det
sätt som CPT exemplifierat eller om en intagen efter de inledande kontrollerna
då på annat sätt får skyla sig.

Givetvis finns det behov för Kriminalvården att kunna genomföra urinprov-
tagningar på ett sådant sätt att risken för manipulation minimeras. Men ett
regelverk som avser ingripande tvångsmedel, däribland urinprovtagningar, får




3
 Se punkt 48 i CPT:s rapport den 9 september 2021, CPT/Inf (2021) 20.
4
 Se kammarrättens dom den 14 juli 2023, mål nr 2249-23. Kriminalvården överklagade
domen till Högsta förvaltningsdomstolen som den 27 oktober 2023 beslutade att inte
meddela prövningstillstånd, mål nr 5077-23.
                                                                 Dnr 8843-2021       Sid 8 (8)




inte utformas på ett alltför generellt och ingripande sätt eller utan beaktande av
den s.k. hänsynsprincipen (se 23 § fängelseförordningen, jfr bl.a. JK:s beslut
den 17 maj 2010, dnr 1166-09-21). I det ljuset ifrågasätter jag Kriminalvårdens
reglering och den rutinmässiga tillämpningen vid urinprovtagningar i det
avseende som här har behandlats. Utredningen visar vidare att det i praktiken
finns tydliga brister ifråga om individuella bedömningar när det gäller
nödvändigheten av att en intagen lämnar urinprov naken. Jag har stor förståelse
för att intagna upplever ordningen som stelbent och själva situationen som
integritetskränkande. Det finns anledning för mig att understryka att verkställig-
heten inte får innebära andra begränsningar i den intagnes frihet än de som är
nödvändiga för att ordningen eller säkerheten ska kunna upprätthållas och att
varje tvångsåtgärd ska föregås av en avvägning mellan syftet med åtgärden och
ingreppet i den personliga integriteten (1 kap. 6 § fängelselagen). Det sagda
betyder inte att det aldrig kan finnas skäl för Kriminalvården att bestämma att
en intagen ska lämna urinprov naken. Under vissa omständigheter kan det
självfallet vara motiverat att han eller hon först uppmanas att avlägsna sina
kläder, i syfte att minimera risken för manipulation. Ytterst är det dock alltid
fråga om en bedömning av omständigheterna i varje enskilt fall.

Sammanfattningsvis är jag kritisk till hur Kriminalvården har utformat sina
rutiner för urinprovtagningar och jag delar CPT:s uppfattning att myndigheten
bör se över dem.

Ärendet avslutas.




Katarina Påhlsson


Ärendet har föredragits av rättssakkunnige Johannes Aronsson. Byråchefen
Catrine Björkman har deltagit i beredningen.
