# Kritik mot Falu tingsrätt för bristfällig hantering av sekretessfrågor. Även uttalanden om att domstolen borde ha kontaktat den socialnämnd som begärt sekretess

JO 2025-02-14 dnr 8898-2023

[P]

## BESLUT

Datum                    Dnr                      Sid
                                                                  2025-02-14               8898-2023               1 (8)



Chefsjustitieombudsmannen
Erik Nymansson




                   Kritik mot Falu tingsrätt för bristfällig hantering av
                   sekretessfrågor. Även uttalanden om att domstolen
                   borde ha kontaktat den socialnämnd som begärt
                   sekretess


                    Beslutet i korthet: ChefsJO har på eget initiativ granskat Falu tingsrätts hantering av
                    vissa sekretessfrågor i ett vårdnadsmål.
                    En socialnämnd ansökte om att vårdnaden av ett barn skulle flyttas över till två
                    särskilt förordnade vårdnadshavare. Av handlingarna framgick att nämnden ansåg att
                    bl.a. person- och adressuppgifter för de särskilt förordnade vårdnadshavarna
                    omfattades av sekretess med hänvisning till barnets säkerhet och att sekretessen
                    gällde även gentemot svaranden. Med hänvisning till att uppgifterna redan var röjda i
                    förhållande till svaranden skickade tingsrätten samtliga handlingar till denna. I
                    tingsrättens dom – som innehöll bl.a. namn och personnummer för de särskilt
                    förordnade vårdnadshavarna – fanns inget beslut om sekretess. I sitt yttrande till JO
                    har tingsrätten anfört att de aktuella uppgifterna genomgick ett s.k. offentlighetsdop
                    när handlingarna skickades över till svaranden och att det därefter inte fanns
                    förutsättningar för sekretess.
                    ChefsJO konstaterar att en uppgift inte kan anses ha genomgått ett offentlighetsdop
                    eller på annat sätt offentliggjorts enbart på den grunden att den har kommunicerats
                    med en part i målet. Det fanns därför skäl för tingsrätten att göra ytterligare
                    överväganden om sekretess i samband med att målet avgjordes. Vidare konstaterar
                    chefsJO att tingsrätten har brustit vid sin handläggning genom att inte ange tillämpliga
                    sekretessbestämmelser. Sammantaget är chefsJO kritisk till tingsrättens hantering.
                    I beslutet uttalar chefsJO att det hade varit lämpligt om domstolen kontaktat
                    socialnämnden redan innan stämning utfärdades för att klargöra innebörden i begäran
                    om sekretess eller, i vart fall, informerat om sitt ställningstagande i fråga om huruvida
                    sekretess gällde.

## Bakgrund och initiativ

I en anmälan till JO förde en socialnämnd fram klagomål mot Falu tingsrätts
                   hantering av sekretessbelagda uppgifter i ett mål om överflyttning av vårdnad
                   enligt 6 kap. 8 § föräldrabalken. Socialnämnden gjorde sammanfattningsvis
                   gällande att tingsrätten, i förhållande till såväl vårdnadshavaren som andra, hade
                   röjt de särskilt förordnade vårdnadshavarnas och därigenom barnets sekretess-
                   belagda uppgifter.


    Riksdagens ombudsmän     Postadress: Box 16327, 103 26 Stockholm     Besöksadress: Västra Trädgårdsgatan 4 A
    Telefon: 08-786 51 00    Texttelefon: 020-600 600                    E-post: justitieombudsmannen@jo.se
                                                                        Dnr 8898-2023      Sid 2 (8)




Med anledning av klagomålet hämtade JO in vissa handlingar från tingsrätten.
Av de inhämtade handlingarna framgick bl.a. följande.

Målet inleddes genom en ansökan om stämning ingiven av socialnämnden.
Stämningsansökan innehöll ett yrkande om att vårdnaden om ett visst barn
skulle överflyttas till två särskilt förordnade vårdnadshavare. I ansökan
benämndes barnet ”NAMNSKYDD” [personnummer]. Som bilaga till
stämningsansökan gavs bl.a. en skriftlig utredning in. I den angavs under
rubriken ”Sekretesshandling” att den i sin helhet omfattades av sekretess utifrån
barnets personskydd. Vidare angavs att en kopia på handlingen, i avidentifierat
skick, hade delgetts vårdnadshavaren och även bilagts utredningen. I den
avidentifierade kopian framgick exempelvis inte namnen på de föreslagna
särskilt förordnade vårdnadshavarna eller deras bostadsort.

Enligt vad som angavs i utredningen hade barnet utsatts för mycket allvarlig
brottslighet av en person som tidigare hade haft en nära relation med vårdnads-
havaren.

I samband med ansökan gav socialnämnden även in en samtyckesblankett
avseende vårdnadsöverflyttningen. I blanketten angavs namn och person-
nummer på de två personer som föreslogs att förordnas som särskilt förordnade
vårdnadshavare. Denna blankett var undertecknad av barnets vårdnadshavare.

Efter utfärdande av stämning skickades stämningsansökan med bilagor,
inklusive handlingar i avidentifierat skick, till barnets vårdnadshavare.

Genom dom utsåg tingsrätten två särskilt förordnade vårdnadshavare för barnet.
I domen benämndes barnet på samma sätt som i stämningsansökan. De särskilt
förordnade vårdnadshavarnas namn och personnummer angavs i domen, men
inte deras adresser. På domens förstasida, men inte i domslutet utan ett par rader
nedanför det, noterades att ”Tingsrätten upplyser om att sekretessen avseende
barnets namn- och adressuppgifter består.” Vilken sekretessbestämmelse som
tillämpades framgick inte.

Mot bakgrund av vad som framkommit beslutade jag att i ett särskilt ärende
utreda tingsrättens handläggning. Därefter begärde JO att tingsrätten skulle yttra
sig över vissa frågor.

Utredning
Tingsrätten yttrade sig genom lagmannen AA, som anförde i huvudsak följande.

      Målet har lottats på BB:s rotel när det kom in och hon har därför enligt vår
      arbetsordning varit ansvarig domare för målet. Målet avgjordes sedan av CC
      under semestertid, eftersom han bevakade BB:s rotel under hennes semester.
      Jag delar de bedömningar och slutsatser som BB och CC redovisat och kan
      utifrån de handlingar som finns i målet inte se att tingsrätten borde ha agerat på
      något annat sätt i de frågor som rör sekretess och partsinsyn.
                                                                       Dnr 8898-2023       Sid 3 (8)




Inför tingsrättens svar hade rådmännen BB och CC yttrat sig. BB uppgav bl.a.
följande.

      Det förekom ingen kontakt mellan mig och företrädare för socialnämnden
      gällande sekretessfrågorna i målet, varken före utfärdande av stämning eller
      senare under målets handläggning.
      Jag gjorde vissa överväganden angående sekretess i samband med att stämning
      skulle utfärdas. Oavsett vad socialnämnden skrivit om sekretess och den rätt till
      insyn som gäller för part kunde jag konstatera att det samtycke till vårdnads-
      överflytt som vårdnadshavaren undertecknat innehöll namn och personnummer
      på de två personer som föreslogs att förordnas som särskilt förordnade vårdnads-
      havare. Uppgifterna var således redan kända för denna, varför frågan om
      sekretess i förhållande till parten redan därför blev inaktuell.
      Stämningsansökan med bilagor var belagda med sekretess, vilket innebar att de
      inte utan sekretessprövning hade lämnats ut till någon annan. Jag gjorde
      bedömningen att det var ett tillräckligt skydd för barnets personskydd och
      sekretess.
CC yttrade sig enligt i huvudsak följande.

      Inledningsvis vill jag uttrycka min förståelse för den frustration som framgår av
      den ursprungliga anmälan till JO […].
      Jag kom i kontakt med målet första gången under sommarperioden 2023. Målet
      var då klart för avgörande, vilket medför att jag inte kan uttala mig om vilka
      överväganden som tidigare hade gjorts i de delar som JO efterfrågat.
      När domen skulle meddelas kontrollerade jag om de föreslagna vårdnadshavarna
      hade någon form av sekretess i folkbokföringen, men kunde inte se att så var
      fallet.
      Beaktande det nu redovisade och då aktbilagorna 1–6 hade skickats till
      svaranden vid utfärdandet av stämning i målet, gjorde jag den bedömningen att
      uppgifterna om de föreslagna vårdnadshavarnas namn och personnummer inte
      kunde beläggas med sekretess i domslutet. Skälet för detta var att svaranden då
      fått del av de uppgifterna (offentlighetsdopet). Mot den nu angivna bakgrunden
      ansåg jag att de föreslagna vårdnadshavarnas adress var det enda jag kunde
      utelämna i domslutet. Om jag missförstått gällande rätt, har jag gjort fel och ber
      om ursäkt för det.
      I detta mål tillkommer, såvitt jag kan bedöma, frågeställningen om rätten till
      partsinsyn, vilket komplicerar frågan om möjligheten att sekretessbelägga
      uppgifter om de föreslagna vårdnadshavarna.
      I övrigt hänvisar jag till lagmannens och min kollegas respektive yttrande.
Inför ärendets avgörande framkom vid muntliga kontakter med Skatteverket att
barnet i fråga har en s.k. sekretessmarkering i folkbokföringsdatabasen med
stöd av 22 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen (OSL).

Rättsliga utgångspunkter
Den som är part i ett mål hos domstol har på grund av rätten till insyn i
handläggningen rätt att ta del av handlingar och annat material i målet.
Partsinsynsrätten syftar bl.a. till att tillgodose partens behov av insyn för att
kunna utföra sin talan i målet. Insynsrätten har ansetts utgöra en så grund-
läggande rättssäkerhetsprincip att den inte uttryckligen har slagits fast i
rättegångsbalken (RB). (Se Högsta domstolens beslut den 5 oktober 2021 i mål
nr Ö 2562-21.)
                                                                    Dnr 8898-2023      Sid 4 (8)




Vad som gäller vid en konflikt mellan olika sekretessregler och rätten till
partsinsyn regleras i 10 kap. 3 § OSL. Av bestämmelsens första stycke framgår
att sekretess som huvudregel inte hindrar att en part i ett mål hos en domstol –
med utnyttjande av partsinsynen – tar del av en handling eller annat material i
målet. Undantag från rätten till partsinsyn kan göras endast om det med hänsyn
till ett allmänt eller enskilt intresse är av synnerlig vikt att sekretessbelagd
uppgift i materialet inte röjs. I bestämmelsens andra stycke anges dock att
sekretess aldrig hindrar en part att ta del av en dom eller ett beslut i ett mål och
att sekretess inte heller kan begränsa en parts rätt enligt RB att få ta del av alla
omständigheter som läggs till grund för avgörandet i ett mål.

Av huvudregeln i 43 kap. 5 § OSL följer att en sekretessbestämmelse som gäller
för en uppgift i ett mål i en domstols rättskipande eller rättsvårdande
verksamhet upphör att vara tillämplig i målet, om uppgiften läggs fram vid en
offentlig förhandling i samma mål. Vidare gäller, enligt 43 kap. 8 § OSL,
huvudregeln att en sekretessbestämmelse som gäller för en uppgift i ett mål i en
domstols rättskipande eller rättsvårdande verksamhet upphör att vara tillämplig
i målet om uppgiften tas in i en dom eller ett slutligt beslut i samma mål. Denna
huvudregel tillämpas inte, om domstolen i sitt avgörande har beslutat att
sekretessbestämmelsen ska vara tillämplig även i fortsättningen.

En uppgift som antingen har lagts fram vid en offentlig förhandling, eller tagits
in i ett avgörande utan att domstolen har förordnat om fortsatt sekretess för
uppgiften sägs ha genomgått ett s.k. offentlighetsdop (jfr t.ex. Lenberg m.fl.,
Offentlighets- och sekretesslagen, 11 december 2024 JUNO, kommentaren till
43 kap. 8 §). Uppgifter i målet som inte omfattas av offentlighetsdopet och som
inte har offentliggjorts på annat sätt under handläggningen behåller det
sekretesskydd som de kan ha enligt tillämpliga sekretessbestämmelser.

Ett beslut om fortsatt sekretess ska, enligt 43 kap. 8 a § OSL, fattas om intresset
av sekretess för en uppgift i avgörandet väger väsentligt tyngre än intresset av
offentlighet. Vid denna bedömning ska särskild vikt läggas vid bl.a. intresset av
offentlighet för uppgift om vilka överväganden domstolen har gjort vid sin
prövning och om resultatet av prövningen.

Hos domstol gäller, enligt 36 kap. 1 § andra stycket OSL, sekretess för uppgift
om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om en part begär det
och det kan antas att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada
eller men om uppgiften röjs och uppgiften förekommer i bl.a. mål om vårdnad.
En förutsättning för sekretess på denna grund är alltså att en part har begärt det.
Handläggs målet utan att parterna inställer sig, måste begäran göras innan
domstolen skiljer målet från sig. En ytterligare förutsättning för sekretess är att
det kan antas att den enskilde eller någon närstående till honom eller henne lider
skada eller men om uppgiften röjs. Ett rakt skaderekvisit gäller således, vilket
innebär en presumtion för att uppgifterna är offentliga. (Se a.a., kommentaren
till 36 kap. 1 §.)
                                                                  Dnr 8898-2023      Sid 5 (8)




Vad som menas med personliga förhållanden ska enligt förarbetena bestämmas
med ledning av vanligt språkbruk. Uttrycket avser så vitt skilda förhållanden
som t.ex. en persons adress eller yttringarna av ett psykiskt sjukdomstillstånd.
(Se prop. 1979/80:2 Del A s. 84.) Även exempelvis uppgift om enskilds namn
anses omfattas av begreppet (se prop. 2003/04:93 s. 45).

Vad som gäller för s.k. sekretessmarkeringar på allmänna handlingar regleras i
2 kap. 20 § tryckfrihetsförordningen och 5 kap. 5 § OSL. Av dessa
bestämmelser framgår att det får göras en anteckning på en allmän handling om
det finns en sekretessbestämmelse som omfattar uppgifter i handlingen och som
kan hindra ett utlämnande. Av bestämmelserna framgår också att den
tillämpliga sekretessbestämmelsen i ett sådant fall ska anges i anteckningen. (Se
vidare Heuman m.fl., Sekretess m.m. hos allmän domstol, sjätte upplagan,
s. 27 f.)

Bedömning
Jag har valt att begränsa min granskning till tingsrättens hantering av vissa
sekretessfrågor i det aktuella vårdnadsmålet. I dessa delar gör jag följande
överväganden.

Handläggningen i samband med utfärdande av stämning
BB har angett att hon gjorde vissa överväganden angående sekretess i samband
med att stämning utfärdades. Vilka bestämmelser hon beaktade vid dessa
överväganden framgår emellertid inte av hennes yttrande. Det har inte heller
angetts någon tillämplig sekretessbestämmelse vid sekretessmarkeringarna i
tingsrättens målhanteringssystem Vera. Detta är en brist.

Oavsett denna oklarhet framgår det av utredningen att den samtyckesblankett
som vårdnadshavaren undertecknat innehöll de särskilt förordnade vårdnads-
havarnas namn och personnummer. Uppgifterna var således redan kända för
barnets vårdnadshavare, som var ensam svarande i målet. Med ledning av dessa
uppgifter torde svaranden utan svårighet även ha kunnat ta reda på de särskilt
förordnade vårdnadshavarnas adress, som inte omfattades av något skydd i
folkbokföringen, och således också barnets adress. Till följd av det sagda finner
jag – i likhet med BB – att det i vart fall av detta skäl saknades förutsättningar
att låta uppgifterna om de särskilt förordnade vårdnadshavarna omfattas av
sekretess i förhållande till svaranden.

I denna något speciella situation – dvs. när socialnämnden begärt sekretess med
hänvisning till barnets personskydd och det finns uppgifter om att en person har
dömts för mycket allvarliga brott mot barnet och tingsrätten konstaterat att
förutsättningar för den begärda sekretessen saknas – inställer sig frågan om det
fanns anledning för tingsrätten att kontakta socialnämnden.

I samband med anhängiggörandet av målet hade socialnämnden angett att vissa
uppgifter omfattades av sekretess, även gentemot svaranden. Vilken eller vilka
sekretessbestämmelser som socialnämnden ansåg var tillämpliga framgick
                                                                   Dnr 8898-2023     Sid 6 (8)




emellertid inte av handlingarna. Det som socialnämnden hade angett i
handlingarna lämnade även utrymme för olika tolkningar i frågan om vilka
uppgifter som enligt nämnden omfattades av sekretess. Vidare hade social-
nämnden, redan i samband med att samtyckesblanketten undertecknades, låtit
svaranden ta del av namn och personnummer för de särskilt förordnade
vårdnadshavarna trots att sekretess också gällde gentemot svaranden enligt
nämnden.

Med hänsyn till att sekretessbegäran var delvis oklar och att ett eventuellt
röjande av sekretess skulle kunna medföra mycket allvarliga konsekvenser
anser jag att en kontakt med socialnämnden skulle ha varit lämplig i detta fall.
När tingsrätten gjorde bedömningen att det inte fanns förutsättningar att
sekretessbelägga några uppgifter alls i förhållanden till svaranden borde
tingsrätten, enligt min mening, åtminstone ha upplyst socialnämnden om detta.
Med vetskap om tingsrättens uppfattning i sekretessfrågan hade socialnämnden
haft möjlighet att överväga eventuella åtgärder med anledning av tingsrättens
ståndpunkt. Det framstår därutöver som sannolikt att en kontakt med nämnden
även hade kunnat bidra till ett mer komplett beslutsunderlag för tingsrättens
sekretessbedömningar i målet.

Min granskning har inte omfattat socialnämndens agerande. I sammanhanget
vill jag ändå framhålla att en socialnämnd givetvis också har ett stort ansvar för
att frågor om sekretess hanteras med stor noggrannhet. Det gäller inte minst i ett
fall som detta.

I fråga om sekretess gentemot andra än svaranden har BB gjort gällande att
stämningsansökan med bilagor sekretessmarkerades och att handlingarna
därmed inte skulle lämnas ut till någon annan, utan en föregående sekretess-
prövning. Bortsett från den brist som består i att det inte framgår vilken
sekretessbestämmelse som tillämpades vid sekretessmarkeringarna och vad som
angetts ovan har jag inga synpunkter på handläggningen i samband med
utfärdandet av stämning.

Domens utformning
Redan på grund av att de särskilt förordnade vårdnadshavarnas namn och
personnummer var kända för svaranden torde det inte ha funnits anledning att
gentemot svaranden hemlighålla dessa uppgifter. Med hänsyn till svarandens
rätt till partsinsyn och regleringen i 10 kap. 3 § OSL inställer sig frågan om det
under några förhållanden hade varit möjligt. Det finns dock inte anledning för
mig att närmare gå in på denna fråga i detta fall. Den omständigheten att
svaranden genom domen på nytt kom att få del av de aktuella uppgifterna
föranleder därför inte några ytterligare kommentarer från min sida.

Vad gäller frågan om att inkludera personuppgifter för de särskilt förordnade
vårdnadshavarna i en offentlig del av domen – och därmed göra dessa
tillgängliga även för andra än vårdnadshavaren – blir bedömningen emellertid
en annan.
                                                                   Dnr 8898-2023      Sid 7 (8)




CC har anfört att uppgifterna hade genomgått ett offentlighetsdop genom att de,
i samband med föreläggande om svaromål, hade kommunicerats med
svaranden. Enligt hans uppfattning fanns det därför inte förutsättningar att
sekretessbelägga namn och personnummer för de särskilt förordnade vårdnads-
havarna.

Detta är en felaktig slutsats som sannolikt bygger på ett missförstånd om under
vilka förutsättningar en uppgift blir offentlig. Uppgifter kan inte anses ha
genomgått ett offentlighetsdop eller på annat sätt offentliggjorts enbart på den
grunden att de har kommunicerats med en part i målet. På den av CC anförda
grunden fanns det alltså inte något hinder mot att hemlighålla uppgifterna och
besluta om fortsatt sekretess för dessa. Något annat skäl mot att belägga
uppgifterna med sekretess gentemot utomstående har inte lagts fram av vare sig
tingsrätten eller de ansvariga domarna. Det fanns mot denna bakgrund
anledning för tingsrätten att överväga om det med stöd av någon bestämmelse i
OSL fanns utrymme att låta uppgifterna omfattas av sekretess.

Varken av yttrandena eller utredningen i övrigt framgår vilka sekretess-
bestämmelser som BB och CC hänförde sig till vid sina överväganden. Som
utgångspunkt ankommer det inte heller på mig att överpröva domstolarnas
sekretessbedömningar.

Sett till vad CC har uppgett kan jag emellertid inte dra någon annan slutsats än
att han skulle ha sekretessbelagt uppgifterna om det enligt hans bedömning hade
funnits utrymme för det. Med hänsyn till bl.a. detta vill jag därför ändå påpeka
att mycket talar för att 36 kap. 1 § andra stycket OSL skulle ha varit tillämpligt.
Det finns inte heller något som tyder på att en prövning mot 43 kap. 8 a § OSL
skulle ha utfallit till förmån för offentlighet. Uppgifterna borde därmed ha
kunnat sekretessbeläggas och i stället redovisas i en hemlig bilaga till domen.

Vidare konstaterar jag att noteringen om fortsatt sekretess på domens förstasida,
nedanför domslutet, ger upphov till vissa frågor. Till att börja med är det
otydligt om den är ett förordnande om sekretess eller, som utformningen och
placeringen antyder, endast en upplysning. Till detta kommer att uppgifterna i
fråga vare sig har lagts fram vid en förhandling eller tagits in i domen. Det torde
därför, för det fall det ska förstås som ett förordnande, inte finnas något behov
av fortsatt sekretess. Därutöver saknas det en hänvisning till tillämplig
sekretessbestämmelse, vilket bl.a. innebär att det inte går att avgöra om det
finns stöd för den aktuella sekretessen. Sammantaget medför det nu anförda att
syftet med denna notering framstår som allt annat än klart.

I ljuset av vad som har kommit fram i ärendet vill jag avslutningsvis
understryka vikten av noggrannhet vid hanteringen av mål som innehåller
sekretessbelagda uppgifter, särskilt då som i detta fall ett röjande av uppgifterna
kan få mycket allvarliga konsekvenser för berörda personer.

Med den kritik som ligger i det ovan sagda avslutas ärendet.
                                                               Dnr 8898-2023   Sid 8 (8)




Beslutet har fattats av chefsJO Erik Nymansson. Dokumentet har fastställts
digitalt och har ingen underskrift.

Rättssakkunniga Per Samuelsson har föredragit ärendet och byråchefen Stefan
Nyman har deltagit i beredningen.
