# Kriminalvårdens hantering av lyhörda häktesceller

JO 2022-06-01 dnr 8978-2020

BESLUT
                                                                            Datum                   Dnr                     Sid
                                                                            2022-06-01                                     1 (8)
                                                                                                    8978-2020 och
Justitieombudsmannen                                                                                2475-2021
Katarina Påhlsson




                        Kriminalvårdens hantering av lyhörda häktesceller


                            Beslutet i korthet: JO får återkommande klagomål från intagna mot olika häkten om
                            lyhörda häktesceller och frågan har även varit uppe vid inspektioner. Anmälarna i
                            dessa ärenden påstår att intagna i säkerhetshäktena Göteborg och Huddinge trots
                            restriktioner kan kommunicera med varandra, att det är oväsen på nätterna och att
                            vissa då utsätts för hot. De menar också att deras sömn och hälsa påverkas negativt.
                            Av utredningen framgår att det finns problem med lyhörda celler i en del av landets
                            häkten. JO ser allvarligt på problemets omfattning. Enligt henne är det anmärknings-
                            värt om Kriminalvården inte fullt ut kan upprätthålla restriktioner eftersom det är ägnat
                            att påverka möjligheterna att lagföra brott och även kan ha en negativ inverkan på
                            allmänhetens förtroende för rättsväsendet. Hon inser samtidigt att det finns svårig-
                            heter att åtgärda problemen, t.ex. kan helt ljudisolerade celler innebära säkerhets-
                            risker och ha en negativ inverkan på intagnas hälsa.
                            JO kan utifrån utredningen inte närmare bedöma hur Kriminalvården hittills har han-
                            terat saken. Med hänsyn till lyhördhetens allvarliga konsekvenser ifrågasätter hon
                            emellertid om inte myndigheten borde ha agerat snabbare och kraftfullare för att
                            försöka finna kort- och långsiktiga lösningar på problemen. Hon bedömer att de
                            beskrivna förhållandena varken är förenliga med de grundläggande värden som ska
                            genomsyra Kriminalvårdens behandling av intagna eller myndighetens uppdrag och
                            är under alla förhållanden kritisk till att problemen kvarstår. JO understryker det
                            angelägna i att Kriminalvården fortsätter att arbeta aktivt med problematiken.
                            Regeringen får en kopia av beslutet.

## Bakgrund

JO har under 2020 och 2021 tagit emot klagomål mot olika häkten om lyhörda
                        häktesceller. 1 Frågan har även varit uppe vid inspektioner av enskilda häkten. 2




                        1
                          Se bl.a. anmälningar i JO:s ärenden dnr 737-2020 om häktet Kronoberg,
                        1362-2021 om häktet Helsingborg och 3017-2021 om ett inte angivet häkte.
                        2
                          Det togs upp av intagna under min inspektion av häktet Sollentuna då också ledningen
                        bekräftade att lyhördheten är ett stort problem i flera häkten, se protokollet i
                        dnr O 5-2020 s. 13 f.


 Riksdagens ombudsmän                            E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                       Telefon:       08-786 51 00
 103 26 Stockholm                                Texttelefon:   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A                Fax:           08-21 65 58                                    www.jo.se
                                                               Dnr 8978-2020 och    Sid 2 (8)
                                                                   2475-2021




I det här beslutet behandlas två av klagomålen. Dessa rör säkerhetshäktena
Göteborg och Huddinge. I ett annat ärende har förhållandena i häktet
Helsingborg utretts. 3

Anmälningarna
Häktet Göteborg, dnr 8978-2020
I en anmälan som kom in till JO den 25 november 2020 framförde en intagen
klagomål mot Kriminalvården, häktet Göteborg. Hon anförde i huvudsak
följande.

I princip varje kväll pratar andra intagna som har restriktioner högt med
varandra, t.ex. om brott som har begåtts, vad som ska sägas i förhör och hur det
går att komma undan trots att man har blodfläckar på kläderna. Samtalen rör
allvarliga brott såsom mord. Det är väldigt lyhört mellan cellerna, främst via
celldörrarna, vilket är absurt med tanke på att det är ett säkerhetshäkte. Eftersom
det råder personalbrist hjälper det inte att informera de anställda om problemet.
Tillsägelser från personalen får inte heller någon effekt i de fall dessa har
möjlighet att komma till avdelningen. Ljudnivån är så hög att de som svarar i
stentofonen kan höra att det gapas och skriks. Belysningen i korridoren tänds
när personal anländer och intagna har kodord för att uppmärksamma varandra
på att personal är på väg till avdelningen. De intagna blir då tysta, vilket gör att
det är svårt att lokalisera exakt var ljudet kommer ifrån. Personalen säger att de
inte kan göra någonting åt situationen. Hon mår fruktansvärt dåligt på grund av
oljudet och det som hon tvingas höra. Hon har vid flera tillfällen skrivit till
chefer och bett om hjälp samt varit beredd att flyttas till en observationscell för
att få lugn och ro.

Häktet Huddinge, dnr 2475-2021
I en anmälan som kom in till JO den 22 mars 2021 framförde en annan intagen
liknande klagomål mot Kriminalvården, häktet Huddinge. Anmälaren anförde i
huvudsak följande.

På en avdelning där intagna med restriktioner placeras är det som en djungel i
korridoren kl. 18–02. Intagna delar information och hotar varandra. Ljuden och
bankningarna är fruktansvärda. Det är tillräckligt påfrestande att vara i en cell
22–23 timmar om dygnet. Situationen förvärras när man inte kan sova.
Personalen och ledningen är väl medvetna om problemet, som eskalerar utan att
man gör någonting förutom att erbjuda öronproppar. Det känns som ett hån att
ha restriktioner under flera månader för att inte kunna påverka utredningen när
det läcker som ett såll och de intagna styr avdelningen när personalen har gått
hem för dagen.




3
    Se mitt beslut denna dag i dnr 1362-2021.
                                                                   Dnr 8978-2020 och        Sid 3 (8)
                                                                       2475-2021




JO:s utredning
Kriminalvården uppmanades att yttra sig över uppgifterna i anmälningarna.
Myndigheten ombads att redogöra för sin syn på vilken inverkan lyhördheten
har på dels de intagnas trygghet och säkerhet, dels deras möjlighet till lugn och
ro på natten samt om lyhördheten kan få andra negativa effekter.

Häktet Göteborg
I sitt remissvar anförde Kriminalvården, huvudkontoret, genom chefsjuristen, i
huvudsak följande:

## Utredning

Uppgifter om sakförhållandena har inhämtats från ekonomi- och fastighets-
      avdelningen vid Kriminalvårdens huvudkontor och region Väst, som i sin tur
      inhämtat underlag från häktet Göteborg. Av utredningen framgår i huvudsak
      följande.
      Det finns en medvetenhet på häktet Göteborg om problematik med lyhördhet i
      lokalerna och man försöker i den mån det är möjligt att motverka dessa. Häktet
      Göteborg för samtal med såväl fastighetsägaren som Kriminalvårdens ledning
      för att försöka komma tillrätta med problematik gällande överhörning. Vidare
      arbetar häktet Göteborg med rondering nattetid samt uppmanar till incident-
      rapportering. Under våren 2021 kommer häktet Göteborg att genomföra en intern
      kartläggning. Även region Väst är medveten om att det finns en problematik
      gällande lyhördhet vid häktet Göteborg och arbetar med frågan tillsammans med
      häktet. I sammanhanget kan noteras att det nyligen har hållits en workshop i
      ämnet vid vilken bl.a. regionens häktesexpert deltog.
      Ekonomi- och fastighetsavdelningen har arbetat och fortsätter att arbeta aktivt
      med Kriminalvårdens lokaler. Arbetet sker i samråd med säkerhetsavdelningen
      och innefattar både befintliga fastigheter och nyproduktion. Vad gäller
      nyproduktion, till exempel häktet Östersund och blivande häkte Kristianstad,
      finns stora möjligheter att arbeta aktivt med frågan om ljudöverföring. Vissa
      åtgärder har redan vidtagits i de nu aktuella lokalerna, men dessa har inte helt
      löst problemen med lyhördhet. Att skapa ett helt ljudisolerat häktesrum kan dock
      medföra problem i form av en skrämmande miljö för den som placeras så.
      Vidare finns en säkerhetsaspekt utifrån individsynpunkt då total ljudisolering
      innebär att personal inte kan höra höga ljud från ett rum ut i korridoren. Utöver
      detta finns en arbetsmiljöaspekt då ljudisolerande dörrar är tunga vilket innebär
      ökad belastning för personal. Vad gäller ljudöverföring genom avlopp finns en
      grundläggande problematik i och med att avlopp består av sammankopplade
      nätverk.

## Rättslig reglering

Av 1 kap. 4 § häkteslagen (2010:611) framgår att varje intagen ska bemötas med
      respekt för sitt människovärde och med förståelse för de särskilda svårigheter
      som är förenade med frihetsberövandet.
      Enligt 1 kap. 5 § häkteslagen ska verkställigheten utformas så att negativa följder
      av frihetsberövandet motverkas. I den utsträckning det är lämpligt och den
      intagne samtycker till det, ska åtgärder vidtas för att ge honom eller henne det
      stöd och den hjälp som behövs.
      Av 1 kap. 6 § häkteslagen framgår att verkställigheten inte får innebära andra
      begränsningar i den intagnes frihet än som följer av denna lag eller som är
      nödvändiga för att ordningen eller säkerheten ska kunna upprätthållas.
      En kontroll- eller tvångsåtgärd får endast användas om den står i rimlig
      proportion till syftet med åtgärden. Om en mindre ingripande åtgärd är tillräcklig
      ska den användas.
                                                                    Dnr 8978-2020 och        Sid 4 (8)
                                                                        2475-2021




      Enligt 35 kap. 15 § första stycket offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)
      gäller sekretess inom kriminalvården för uppgift om en enskilds personliga
      förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående lider men
      eller att fara uppkommer för att någon utsätts för våld eller lider annat allvarligt
      men om uppgiften röjs.

## Kriminalvårdens bedömning

Av utredningen i ärendet framgår att det finns vissa problem med lyhördhet vid
      häktet Göteborg. Kriminalvården är medveten om omständigheterna och arbetar
      aktivt med frågan. Häktet Göteborg har uppmärksammat fastighetsägaren på
      utmaningarna som finns samt har sett över sina rutiner gällande bl.a. rondering
      och incidentrapportering. Dessutom har det hållits utbildningsinsatser i ämnet för
      att uppmärksamma och utbilda personal om aktuella problem och risker.
      Fortsatta insatser är inplanerade under våren 2021.
      Problemet med lyhördhet är mångsidigt och komplext eftersom det innefattar
      flera frågor, risker och avvägningar. Omständigheten att häktet Göteborg kan
      upplevas som lyhört kan innebära risker med hänsyn till de intagnas personliga
      integritet och mående. Härutöver kan ljudöverföring givetvis medföra problem
      beträffande rättssäkerhet och sekretess.
      Motsatsvis kan emellertid även ljudisolerade lokaler utgöra risker och olägen-
      heter. Ljudisolerade rum innebär säkerhetsrisker utifrån individsynpunkt då de
      omöjliggör för personal att höra höga ljud från ett rum ut i korridoren. Vidare
      kan det upplevas som obehagligt eller skrämmande för en intagen att placeras i
      ett helt isolerat och ljudlöst utrymme. Ett sådant alternativ är därmed varken
      humant eller tryggt.
      Kriminalvårdens uppdrag att bedriva häktesverksamhet innefattar en skyldighet
      att motverka negativa följder av frihetsberövandet. Verkställigheten ska vara
      human, proportionerlig och alltid ske med hänsyn till de intagnas välmående.
      Enligt Kriminalvårdens mening är en viss ljudöverföring i häktets lokaler
      ofrånkomlig. Det är också nödvändigt utifrån säkerhetssynpunkt samt med
      hänsyn till de intagnas mående. Vidare är upplevelsen av lyhördhet till viss del
      kopplad till en enskild individs personliga upplevelse, vilket också bidrar till
      frågans komplexitet. Härutöver finns en arbetsmiljöaspekt då ljudisolerade dörrar
      är mycket tunga och därmed innebär ökad fysisk belastning för personal. Vad
      gäller ljudöverföring genom avlopp finns vidare en grundläggande problematik
      hänförlig till omständigheten att avlopp består av sammankopplade nätverk.
      Sammanfattningsvis innebär lyhördhet att ett flertal avvägningar behöver göras
      med hänsyn till främst rättssäkerhetsaspekter, säkerhetsfrågor, de intagnas
      boendesituation och personalens arbetsmiljö. Det är flera beaktansvärda intressen
      som måste värnas och balanseras mot varandra. Det finns i nuläget inte någon
      enkel byggnadsteknisk lösning att tillgå då till synes enkla åtgärder kan ge
      upphov till andra risker och problem. Härutöver kan konstateras att det är
      omöjligt att komma tillrätta med saken enbart genom byggåtgärder. Emellertid är
      Kriminalvården medveten om de problem som finns och bedriver ett
      kontinuerligt och aktivt arbete för att hitta förbättringar och lösningar som
      samtidigt uppfyller myndighetens höga krav på lämpliga lokaler. Kriminalvården
      har vidtagit ett flertal åtgärder med anledning av de brister som har noterats i
      häktet Göteborgs lokaler. Upplysningsvis pågår även ett arbete med att upprätta
      en nationell lägesbild som bland annat innefattar en redovisning av de områden
      som är angelägna att åtgärda på såväl kort som lång sikt.

Häktet Huddinge
I sitt remissvar anförde Kriminalvården, huvudkontoret, genom chefen för
sektionen för verksjuridik, i huvudsak följande:
                                                                     Dnr 8978-2020 och         Sid 5 (8)
                                                                         2475-2021

## Utredning

Uppgifter om sakförhållandena har hämtats in från region Stockholm som i sin
      tur inhämtat underlag från häktet Huddinge. Av utredningen framgår i huvudsak
      följande.
      Det finns problem med överhörning och otillåten kommunikation vid en del av
      landets häkten. Bristerna har varit kända sedan en längre tid tillbaka samt
      försvårats av den ansträngda beläggningssituationen. Mot denna bakgrund har
      region Stockholm beslutat att genomföra en inventering av problematiken vid
      regionens häkten. Härutöver har regionchefen tillsatt en arbetsgrupp med
      representanter från regionens häkten, säkerhetsavdelningen samt ekonomi- och
      fastighetsavdelningen vid Kriminalvårdens huvudkontor. Arbetsgruppen ska
      göra en behovsbedömning och inledningsvis ta fram förslag på åtgärder som
      säkerställer att ett mindre antal rum vid regionens häkten åtgärdas och risken för
      överhörning minskar betydligt. Därefter kan häktade individer där intresset av att
      restriktioner upprätthålls är som allra störst placeras i sådana rum som har
      åtgärdats särskilt. Den regionala arbetsgruppen ska arbeta parallellt med den
      centrala grupp som har i uppdrag att identifiera ansvarsområden inom
      Kriminalvården kopplade till problematiken med överhörning. Utifrån en
      lägesbild ska områden som bör prioriteras på kort och lång sikt identifieras.
      Vid häktet Huddinge sker otillåten kommunikation huvudsakligen genom att
      dörrar saboteras så att minimala glipor bildas. Häktet arbetar med att identifiera
      skador på dörrar och, i mån av plats, bl.a. tillfälligt förflytta intagna till vissa
      bostadsrum med lägre utrustningsstandard med dubbla dörrar. Häktet Huddinge
      har två ljuddämpande moduler som kan placeras framför bostadsrum. Modulerna
      är dock skrymmande och därför går det inte att förvara fler än två i häktet av
      brandskyddsskäl. En tänkbar men relativt kostsam åtgärd är att bygga dubbla
      dörrar till cellerna. En annan tänkbar lösning är att sektionera avdelningar
      nattetid med någon form av provisorisk vägg.
Kriminalvården har återgett samma rättsliga reglering som i remissvaret i fråga
om häktet Göteborg och hänvisat till sin där redovisade syn på vilken inverkan
lyhördhet kan ha på intagnas trygghet och säkerhet. När det gäller bedömningen
av ärendet om häktet Huddinge har myndigheten anfört följande:

      Av utredningen framgår att det finns vissa problem med lyhördhet vid häktet
      Huddinge. Kriminalvården är medveten om omständigheterna och arbetar aktivt
      med frågan på lokal, regional och nationell nivå. På lokal nivå sker detta arbete
      genom att man regelbundet inspekterar häktets lokaler och fortlöpande ser över
      och nyttjar de olika praktiska lösningar som finns att tillgå. På regional nivå
      pågår arbetet genom en särskild arbetsgrupp som har tillsatts för att identifiera
      och hantera aktuella brister. Vidare har en inventering av samtliga regionens
      häkten genomförts. Härutöver arbetar myndigheten även med frågor kopplade
      till lyhördhet på nationell nivå. Det pågår ett projekt med att upprätta en nationell
      lägesbild innefattande de utmaningar som finns inklusive en redovisning av de
      områden som är angelägna att åtgärda på såväl kort som lång sikt.
      Sammanfattningsvis har myndigheten vidtagit ett flertal åtgärder med anledning
      av de brister som har noterats i häktet Huddinges lokaler. Kriminalvården
      bedriver ett kontinuerligt och aktivt arbete för att hitta förbättringar och lösningar
      som samtidigt uppfyller myndighetens höga krav på lämpliga lokaler.

Anmälarna fick tillfälle att kommentera respektive remissvar.

Rättsliga utgångspunkter
Kriminalvården har redogjort för rättslig reglering. Jag vill tillägga följande.
                                                                Dnr 8978-2020 och     Sid 6 (8)
                                                                    2475-2021




Kriminalvården ansvarar för att bedriva häktesverksamhet och ska bl.a. verka
för att lagföring kan ske på ett effektivt sätt och ska särskilt vidta åtgärder som
syftar till att brottslighet under verkställigheten förhindras (1 och 2 §§
förordningen [2007:1172] med instruktion för Kriminalvården).

Den som är häktad får åläggas inskränkningar i sin rätt till kontakt med
omvärlden (restriktioner), om det finns risk för att han eller hon undanröjer
bevis eller på något annat sätt försvårar sakens utredning. Sådana restriktioner
får meddelas endast om den häktade får underkastas restriktioner enligt 24 kap.
5 a § rättegångsbalken. Det framgår av 6 kap. 1 § häkteslagen (2010:611), HäL.
Det är allmän domstol som på åklagarens begäran beslutar om restriktioner
(24 kap. 5 a § rättegångsbalken).

Ett beslut om restriktioner får enligt 6 kap. 2 § HäL avse inskränkningar i
rätten att placeras tillsammans med andra intagna, vistas i gemensamhet, följa
vad som händer i omvärlden, inneha tidskrifter och tidningar, ta emot besök, stå
i förbindelse med annan genom elektronisk kommunikation eller sända och ta
emot försändelser.

Enligt 2 § andra stycket förordningen (2014:1108) om utformningen av häkten
och polisarrester ska ett förvaringsrum (cell) vara tillräckligt ljudisolerat och
även i övrigt utformat så att obehöriga kontakter mellan den intagne och andra
om möjligt förhindras.

I 4 § andra stycket häktesförordningen (2010:2011) anges bl.a. att en intagen
ska visa hänsyn mot personal och medintagna. Enligt de allmänna råden till
bestämmelsen i Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd (KVFS 2011:2)
om häkte, FARK Häkte, innebär skyldigheten t.ex. att en intagen inte får
åstadkomma buller eller annat ljud som väsentligen kan störa annan intagen.

Bedömning
Kriminalvården har bekräftat att det finns problem med lyhörda häktesceller i
en del av landets häkten. Det som har kommit fram om omfattningen är
allvarligt. Lyhördhet, oväsen och otillåten kommunikation förekommer
uppenbarligen i bl.a. häktena Göteborg och Huddinge, som klagomålen i detta
beslut avser. Dessa häkten tar emot häktade med restriktioner och är två av
myndighetens fem säkerhetshäkten.

Anmälarna har påstått att lyhördheten medför att intagna med restriktioner kan
kommunicera med varandra på kvällar och nätter när personalnärvaron är lägre.
De menar vidare att intagna delar information, t.ex. om vad som bör sägas i
förhör, och att vissa av dem utsätts för hot. Vidare har de beskrivit hur ljudet
och uppgifterna påverkar deras nattsömn och hälsa negativt.

Kriminalvården har inte tillbakavisat påståendet att det förekommer hot mellan
intagna, och att de kan framföra dem på grund av lyhördheten. Jag kan
konstatera att det är myndighetens ansvar att se till att såväl tryggheten som
                                                              Dnr 8978-2020 och     Sid 7 (8)
                                                                  2475-2021




säkerheten för de intagna upprätthålls. I det ingår givetvis att se till att de
lokaler där de häktade befinner sig är ändamålsenligt utformade och uppfyller
de krav som gäller enligt bl.a. 2 § andra stycket förordningen om utformningen
av häkten och polisarrester. Det är oacceptabelt att intagna kan utsätta varandra
för hot och andra verbala angrepp utan att häktespersonalen upptäcker det och
kan vidta nödvändiga åtgärder.

Det är inte heller godtagbart att intagna inte kan få lugn och ro på natten. Jag
har i ett annat beslut i dag uttalat mig om den negativa inverkan på intagnas
fysiska och psykiska hälsa som detta kan ha och de ytterligare risker det kan
leda till (se beslutet i ärendet med dnr 1362-2021). Det finns anledning
understryka att redan ett frihetsberövande kan innebära mycket stora
påfrestningar för den häktade. Detta gäller särskilt om det har förenats med
inskränkningar i kontakterna med omvärlden och andra begränsningar. Ett
sådant frihetsberövande får anses vara det mest ingripande personella tvångs-
medlet som finns (jfr t.ex. prop. 2015/16:68 s. 39, JO 2016/17 s. 447 och
Gunnel Lindberg, Straffprocessuella tvångsmedel, 4:e uppl., s. 288).
Restriktioner kan medföra att en häktad person blir avskuren från i princip all
kontakt med yttervärlden, trots att han eller hon ännu inte är dömd.

Som framgått syftar restriktioner till att hindra en häktad person från att
undanröja bevis eller på annat sätt försvåra brottsutredningen mot honom eller
henne. Det är således ett viktigt verktyg under en förundersökning. Som jag
nyss har varit inne på rör det sig emellertid om en mycket ingripande tvångs-
åtgärd. Häktning och restriktioner får bara komma ifråga om skälen för
åtgärderna uppväger de intrång eller men i övrigt som dessa innebär för den
misstänkte eller för något annat motstående intresse och får sedan den 1 juli
2021 som huvudregel pågå endast under en begränsad tid (se 24 kap. 1, 4 a och
5 a §§ rättegångsbalken samt 23 a § lagen [1964:167] med särskilda
bestämmelser om unga lagöverträdare). Mot denna bakgrund är det
anmärkningsvärt om Kriminalvården inte fullt ut kan upprätthålla restriktioner.
Den omständigheten att intagna med restriktioner kan kommunicera med
varandra är inte bara ägnat att påverka möjligheterna att utreda och lagföra
brott, utan kan också ha en negativ inverkan på allmänhetens förtroende för
rättsväsendet. Jag har förståelse för att en enskild som är föremål för t.ex.
inskränkningar i kontakten med sina anhöriga ifrågasätter om tvångsåtgärden är
rimlig om det är så att myndigheten likväl inte kan upprätthålla restriktioner.

JO understryker återkommande vikten av att myndigheten upprätthåller den
s.k. kriminalvårdssekretessen. Det är inte acceptabelt om det finns celler som är
så lyhörda att sekretessbelagda uppgifter riskerar att röjas när en intagen
samtalar med häktespersonalen. Även ur denna aspekt är den problematik som
behandlas i detta ärende bekymmersam.

Problemet med lyhördhet kan alltså medföra en rad allvarliga konsekvenser. Jag
inser, som Kriminalvården närmare har beskrivit, att utmaningarna och svårig-
heterna är komplexa. Detta inte minst med hänsyn till att även ljudisolerade
                                                             Dnr 8978-2020 och      Sid 8 (8)
                                                                 2475-2021




celler kan innebära säkerhetsrisker och – vilket t.ex. intagna framfört till mig
vid inspektioner av häktesverksamhet som bedrivs i gamla arrestlokaler – ett
starkt obehag för den som är inlåst. Även helt ljudisolerade celler kan alltså ha
en negativ inverkan på intagnas hälsa. Det är positivt att myndigheten arbetar
aktivt med frågan och att det arbetet sker på olika nivåer. Enligt Kriminalvården
har bristerna dock varit kända sedan en längre tid tillbaka. Men det framgår inte
av remissvaret när problematiken egentligen uppmärksammades och
myndigheten insåg dess omfattning samt vid vilka tidpunkter de redovisade
åtgärderna har vidtagits. Det är därför svårt för mig att närmare bedöma hur
Kriminalvården hittills har hanterat saken. Utifrån utredningen i de nu aktuella
ärendena förstår jag emellertid att många av åtgärderna har vidtagits relativt
lång tid efter att myndigheten fick kännedom om problemen. Mot bakgrund av
anmälarnas uppgifter, som jag inte har anledning att betvivla, är det tydligt att
vidtagna åtgärder inte är tillräckliga. De beskrivna förhållandena är varken
förenliga med de grundläggande värden som enligt 1 kap. 4 § HäL ska genom-
syra Kriminalvårdens behandling av intagna eller myndighetens uppdrag. Med
hänsyn till lyhördhetens allvarliga konsekvenser kan det ifrågasättas om inte
Kriminalvården borde ha agerat snabbare och kraftfullare för att försöka finna
kort- och långsiktiga lösningar på problemen. Jag är under alla förhållanden
kritisk till att problemen kvarstår.

Det är mycket angeläget att Kriminalvården fortsätter att arbeta aktivt på olika
nivåer med problematiken med lyhördhet i celler och andra utrymmen i häkten.
Det pågår omfattande om- och nybyggnationer av häkten och jag utgår från att
myndigheten i samband med dessa tar hand om frågan. Innan nödvändiga
förändringar av lokalerna har genomförts kan det enligt min mening finnas skäl
för myndigheten att överväga om det bör vidtas andra åtgärder, såsom när det
gäller bemanningen nattetid, för att motverka de risker och problem som
lyhördheten medför.

Med hänsyn till de frågor som berörs finner jag skäl att översända en kopia av
beslutet till regeringen för kännedom.

Ärendena avslutas.
