# Försäkringskassans utformning av en s.k. samtyckesblankett

JO 2005-10-26 dnr 898-2005

## Beslut

BESLUT
                                                                               Datum              Dnr                      Sid
                                                                               2005-10-26         898-2005                1 (3)
Justitieombudsmannen
Cecilia Nordenfelt




                        Försäkringskassans utformning av en s.k. samtyckesblankett


                        I en anmälan som kom in till JO den 24 februari 2005 ifrågasatte AA
                        Försäkringskassans utformning och användning av en s.k. samtyckesblankett,
                        avsedd att möjliggöra överföring av sekretesskyddade uppgifter mellan bl.a.
                        Försäkringskassan, arbetsförmedlingen och behandlande läkare i ett
                        rehabiliteringsärende. AA var också kritisk mot att handläggaren av hennes ärende
                        hade vägrat att lämna information rörande samtyckesblanketten till henne.

                        Anmälan remitterades till Försäkringskassan, som inkom med ett yttrande daterat
                        den 15 juni 2005. En kopia av den i ärendet aktuella samtyckesblanketten samt
                        yttranden av handläggaren BB respektive dennas chef bifogades remissvaret.
                        Samtliga yttranden utelämnas i detta referat. Samtyckesblanketten har följande
                        lydelse.
                                  Samtycke
                                  –––
                                  En förutsättning för att kunna arbeta i en samverkansgrupp med ett initiativärende är
                                  att utbyte av uppgifter kan ske. Den försäkrade måste själv ta ställning till om
                                  informationen om honom/henne får lämnas mellan dem som ingår i
                                  samverkansgruppen.
                                  Med information avses ekonomisk och social (privat och i arbetet) situation, fysisk
                                  och psykisk hälsa, tidigare arbeten och nuvarande situation på arbetsmarknaden.
                                  Jag, – – –, medger härmed att Försäkringskassan får ta del av den information som
                                  finns om mig hos arbetsförmedlingen och hos behandlande läkare, som bedöms
                                  nödvändiga för samverkansarbetet.
                                  Jag, – – –, medger samtidigt att Försäkringskassan får lämna ut information om mig
                                  till handläggare på arbetsförmedlingen och behandlande läkare, om det är
                                  nödvändigt för samverkansarbetet.
                                  Dessutom ger jag mitt medgivande till att mina personuppgifter får registreras i det
                                  webbaserade uppföljningssystemet SUS. Systemet används till att följa upp resultat
                                  av samverkan och finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet. Systemet är
                                  framtaget av Försäkringskassan, Arbetsmarknadsstyrelsen och Socialstyrelsen.
                                  Jag har tagit del av ovanstående.
                                  Personnummer                   Namn
                                  Ort och datum                  Underskrift
                        AA kommenterade remissvaret.


 Riksdagens ombudsmän                             E-post:         justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                        Telefon:        08-786 40 00
 103 26 Stockholm                                 Texttelefon:    08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                   Fax:            08-21 65 58                                www.jo.se
                                                                       Dnr 898-2005     Sid 2 (3)




I sitt beslut den 26 oktober 2005 anförde JO Nordenfelt – såvitt avser den aktuella
blanketten – i bedömningsdelen följande.

Försäkringskassan har ett särskilt ansvar för samordning av rehabiliteringsåtgärder.
Om den försäkrade medger det, skall kassan samverka bl.a. med
arbetsmarknadsmyndigheterna och verka för att en sådan myndighet vidtar de
åtgärder som behövs för en effektiv rehabilitering av den försäkrade.

En reell samverkan mellan de aktörer som kan vara inblandade i ett
rehabiliteringsärende förutsätter att uppgifter om den som behöver rehabilitering
kan överföras mellan dem. Vissa uppgifter kan dock vara av sådant slag att
sekretess hindrar att de utlämnas. I förarbetena till 22 kap. AFL understryks därför
vikten av att att den försäkrade ger sitt samtycke till att uppgifter lämnas ut. I
specialmotiveringen till 22 kap. 5 § AFL uttalas följande (prop. 1990/91:141 s. 90
f.).

      Kassan skall i arbetet med rehabiliteringen samarbeta med arbetsgivare,
      arbetstagarorganisation, hälso- och sjukvården, socialtjänsten,
      arbetsmarknadsmyndigheter och andra myndigheter som kan ha beröring med ett
      ärende. För att den försäkrades personliga integritet inte skall kränkas, förutsätter
      detta emellertid att den försäkrade gett sitt medgivande till det. Detta medför att
      försäkringskassan redan i ett inledningskede bör skaffa den försäkrades medgivande
      härtill. Kassan bör även vara uppmärksam på att viss information om den försäkrade
      kan vara sekretessbelagd. I förekommande fall bör kassan därför diskutera med den
      försäkrade om samtycke kan lämnas till att informationen får användas i samarbete
      med andra.
Det bör i sammanhanget påpekas att bestämmelsen i 2 § förordningen om
skyldighet för Försäkringskassan att lämna uppgifter till andra myndigheter inte
innebär att Försäkringskassan på eget initiativ får lämna ut uppgiften (se JO
1999/2000 s. 374).

Mot bakgrund av ovanstående har jag i och för sig inte något att invända mot att
Försäkringskassan i inledningsskedet av ett rehabiliteringsärende inhämtar
samtycke från den försäkrade till uppgiftsöverföring mellan olika myndigheter.
Innan den enskilde lämnar ett sådant samtycke måste emellertid han eller hon få
klar och tydlig information om vad samtycket innebär och vilka uppgifter som kan
komma att lämnas ut respektive begäras utlämnade. Ett färdigt formulär för
samtycke bör vidare inte ges ett så generellt innehåll att den enskilde allmänt
förklarar sig avstå från sekretessen hos viss myndighet (Regner m.fl.,
Sekretesslagen, s. 14:36). Det bör också tilläggas att en vägran att lämna samtycke
inte får medföra att rehabiliteringsåtgärder uteblir. Däremot kan det bli nödvändigt
att ge dem en annan utformning.

Försäkringskassan har i sitt remissvar uttalat att AA borde ha fått bättre
information om vad det s.k. Fiaprojektet innebar och att det fanns alternativa
rehabiliteringsinsatser till detta projekt. Försäkringskassan har vidare bedömt att
avsikten med samtyckesblanketten inte har varit tillräckligt tydlig och att
                                                                    Dnr 898-2005   Sid 3 (3)




blankettens utformning har varit onödigt omfattande. Jag instämmer i denna

## Bedömning

bedömning.

Vidare konstaterar jag att samtyckesblanketten även avser samtycke till registrering
av personuppgifter. Enligt definitionen i 3 § personuppgiftslagen (1998:204) avses
med ”samtycke” varje slag av frivillig, särskild och otvetydig viljeyttring genom
vilken den registrerade, efter att ha fått information, godtar behandling av
personuppgifter som rör honom eller henne. Det kan på goda grunder ifrågasättas
om AA i förevarande fall fått relevant information om innebörden av registreringen
i SUS. Jag har inhämtat att Arbetsmarknadsstyrelsen, Försäkringskassan och
Socialstyrelsen numera gemensamt tagit fram en för detta ändamål särskilt avsedd
blankett med tillhörande information. Jag utgår från att denna blankett kommer att
användas fortsättningsvis.

Jag vill understryka, att ett medgivande alltid går att återkalla. Det framgår också
av den nyss nämnda blanketten.
