# Kritik mot Varbergs tingsrätt för handläggningen av en begäran om utlämnande av allmän handling

JO 2023-01-31 dnr 8989-2021

[P]

## BESLUT

Datum                   Dnr                    Sid
                                                                           2023-01-31              8989-2021             1 (6)
Justitieombudsmannen
Katarina Påhlsson




                        Kritik mot Varbergs tingsrätt för handläggningen av en begäran om
                        utlämnande av allmän handling


                          Beslutet i korthet: En person begärde att få ut ett förundersökningsprotokoll från
                          Varbergs tingsrätt och lämnade flera uppgifter om vad saken rörde. Trots det gjorde
                          tingsrätten inte några egna egentliga efterforskningar för att identifiera handlingen.
                          Inte heller fick sökanden information om att han kunde få ett överklagbart avslags-
                          beslut. JO konstaterar att tingsrätten borde ha gjort mer för att eftersöka den aktuella
                          handlingen. Vidare understryker hon att en sökande har rätt till ett avslagsbeslut
                          oavsett varför en allmän handling inte lämnas ut. I stället för att hänvisa sökanden till
                          JO borde tingsrätten ha upplyst honom om detta. JO är kritisk mot tingsrättens
                          hantering.
                          Med anledning av vad som framkommit i korrespondensen med sökanden erinrar JO
                          tingsrätten om att domstolar ska ha ett sakligt och korrekt bemötande.

## Anmälan

I en anmälan som kom in till JO den 12 november 2021 klagade AA på
                        Varbergs tingsrätt. Han anförde sammanfattningsvis att han den 11 november
                        2021 hade begärt att få ta del av ett förundersökningsprotokoll, som tingsrätten
                        trots tillräckliga uppgifter från honom inte hade lämnat ut och inte ens eftersökt.
                        Enligt AA hade han hänvisats till JO om han var missnöjd med handläggningen.

                        Till anmälan fogades mejlkorrespondens mellan AA och registratorn på
                        Varbergs tingsrätt.

## Utredning

JO uppmanade Varbergs tingsrätt att lämna upplysningar om och yttra sig över
                        det som fördes fram i anmälan. Av yttrandet skulle särskilt framgå hur hand-
                        läggningen förhöll sig till bestämmelserna i 2 kap. 15–16 §§ tryckfrihets-
                        förordningen, TF, och 6 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400),
                        OSL.

                        Varbergs tingsrätt lämnade genom lagmannen BB i huvudsak följande
                        remissvar (bilagorna har här utelämnats).




 Riksdagens ombudsmän                          E-post:         justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                     Telefon:        08-786 51 00
 103 26 Stockholm                              Texttelefon:    020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A              Fax:            08-21 65 58                                   www.jo.se
                                                                Dnr 8989-2021         Sid 2 (6)




TINGSRÄTTENS REGISTRATORS YTTRANDE ÖVER VAD KLAGANDEN ANFÖRT
AA gjorde med hjälp av en hyperlänk i ett mejl en begäran om ett
förundersökningsprotokoll den 11 november 2021. Uppgifterna som AA angav i
sitt mejl är inte sökbara i vårt verksamhetsstöd. Länkinnehållet har jag ej tagit
del utav.
Begäran innehöll inte så pass detaljerade upplysningar att jag kunde identifiera
vilket mål som avsågs.
I ett svarsmejl samma dag som den inkomna begäran gav jag AA tillfälle att
precisera sin begäran med uppgifter vi behöver för att kunna hantera
beställningen.
AA återkom då med ytterligare en skrivelse som var alltför obestämd för att
kunna hanteras utan att göra omfattande efterforskning, varpå denne
informerades om tingsrättens uppfattning att beställningen inte kunde slutföras
med de uppgifter som fanns tillhanda.
AA upplystes slutligen om att liknande skrivelser kunde komma att lämnas utan
åtgärd.

RÄTTSLIG REGLERING
Av 2 kap. 15 § tryckfrihetsförordningen (TF) framgår, såvitt nu är av intresse, att
den som begär ut en handling som får lämnas ut ska genast eller så snart det är
möjligt få del av handlingen. Denna bestämmelse är den närmast relevant för
bedömningen av tingsrättens handlande. Det gäller frågan om vilken precisering
som behövs av ett yrkande att få en allmän handling utlämnad. Denna fråga
behandlas i bl.a. JO 1978/79 s. 214, RÅ 1991 ref. 50, rättsfallet NJA 1998 s. 559,
JK beslut den 5 februari 2002, dnr 1930-01-30 och JK beslut den 31 maj 2007,
dnr 3740-07-30. Även rättsfallet NJA 1985 s. 537 kan, inte mot bakgrund av vad
klaganden anfört utan med hänsyn till hur JO formulerat sin frågeställning, vara
av intresse.
I 2 kap. 16 § TF framgår bl.a. att en begäran om utlämnade ska handläggas
skyndsamt.
Bestämmelsen i 6 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400 [OSL])
reglerar vem som i första hand prövar ett utlämnande av en allmän handling och
möjligheten för denna person att låta myndigheten göra prövningen. I
bestämmelsens andra stycke anges att myndigheten ska pröva frågan om
utlämnande bl.a. om den anställde som i första hand ska pröva utlämnandet
vägrar att lämna ut handlingen. Tredje stycket innehåller regler om
informationsplikt för myndigheten i vissa närmare angivna situationer.

INNEHÅLLET I BEGÄRAN OM YTTRANDE OCH TINGSRÄTTENS SVAR
Av den e-postlogg som klaganden bifogar sin anmälan till JO och vad
tingsrättens registrator anfört förelåg följande korrespondens mellan klaganden
och Varbergs tingsrätt (registrator).
Klagandens begäran om att utfå allmänna handlingar skickades till tingsrätten
den 11 november 2021 kl. 10:47 och hade följande innehåll.
   Jag är intresserad av att få en digital kopia av förundersökningsprotokollet
   som ligger till grund för åtalet mot tre personer, en kvinna och två män,
   gällande bl.a. grov mordbrand och mordförsök. Tyvärr har jag inte
   målnumret, men om det är till någon hjälp så skriver DN om fallet i den här
   artikeln.
Tingsrättens registrator besvarade samma dag kl. 13:15 begäran av utfående
enligt följande.
   För att kunna hitta ett mål behöver vi målnummer, avgörandedatum och/eller
   identifierande personuppgift på part.
                                                                Dnr 8989-2021        Sid 3 (6)




Klaganden besvarade tingsrättens begäran om komplettering samma dag kl.
15:27 i på följande sätt.
   Något målnummer eller namn på de tilltalade har jag inte, och med tanke på
   att åtal nyss väckts finns inget avgörandedatum. Enligt Justitiedepartementet
   krävs inte heller att den som begär att få ta del av en allmän handling behöver
   beskriva handlingen särskilt noga, till exempel genom att ange dess datum
   eller diarienummer. Någon större utredning från er sida vilken
   förundersökning jag är ute efter tror jag inte är nödvändig. Jag antar att
   Varbergs tingsrätt inte har alltför många mål gällande grova mordbränder och
   mordförsök på gång just nu. Med tanke på det mediaintresse som visats sedan
   dådet skedde i Frillesås i Kungsbacka kommun, bör jag inte heller vara den
   enda som begär att få ut denna allmänna handling.
Fortfarande samma dag, nu kl. 16:07, återkom tingsrätten till klaganden med
följande meddelande.
   Varbergs tingsrätt har gjort den sökning som vi är skyldiga att göra. Att på
   grund av uppgifter i en tidningsartikel försöka leta fram ett en
   stämningsansökan eller ett domstolsavgörande ingår inte i uppgifterna. Är Ni
   missnöjd med hanteringen av tingsrättens efterforskning av uppgifter eller
   utlämnade av allmänna handlingar står det Er fritt att begära att
   Justitieombudsmannen granska tingsrättens handläggning.
Klaganden återkom till tingsrätten tio minuter senare, dvs. kl. 16:17, med en
förnyad framställning om utlämnande varvid denne anförde följande.
   Jag menar att ni inte gjort den utredning ni är skyldiga att göra. Åklagaren
   som lämnat in åtalet heter CC, detta och de uppgifter jag lämnat i tidigare
   mail är fullt tillräckliga för att kunna hitta och skicka nämnda
   förundersökning. Jag hoppas att ni på Varbergs tingsrätt inser att ni genom att
   tillämpa offentlighetsprincipen ska verka för att öka transparensen i
   samhället. Genom att låtsas om att ni inte förstår vilken handling jag
   eftersöker, gör ni det motsatta. För tredje gången ber jag er nu vänligen att
   skicka förundersökningsprotokollet till det nämnda åtalet.
Det sista meddelandet som utväxlades mellan klaganden och tingsrätten var det
som tingsrätten skickade dagen efter, dvs. den 12 november 2021 kl. 15.40 och
som hade följande lydelse.
   Om Ni är missnöjd med hanteringen av tingsrättens efterforskning av
   uppgifter eller utlämnade av allmänna handlingar står det Er fritt att begära
   att Justitieombudsmannen granska tingsrättens handläggning. Varbergs
   tingsrätt kan komma att lämna vidare liknande skrivelser utan åtgärd.

TINGSRÄTTENS YTTRANDE

Skyndsam handläggning
Tingsrätten inledde inom mycket kort tid, ca två och en halv timme,
handläggningen av klagandens begäran om utlämnanden. Klagandens därefter
inkomna e-postmeddelanden behandlades gott och väl även de med hänsyn till
det skyndsamhetskrav som framgår av 2 kap. 16 § TF.

Precisering från klagande av den handling som begärs utlämnad
Kravet på vilken precisering av vilken handling som begärs utlämnad anges i
kommentaren till Offentlighets- och sekretesslagen, Norstedts Juridik, Juno
Version 24, publicerad den 23 november 2021 (2 kap. 15 § TF).
   En förutsättning för att handlingar ska kunna lämnas ut är att myndigheten
   kan identifiera dem. Den som önskar ta del av en handling måste därför
   kunna precisera vilken handling som avses eller i vart fall lämna så
   detaljerade upplysningar om handlingen och dess innehåll att den kan
   identifieras. Det ställs dock inte några högre krav på beskrivningen av
                                                                       Dnr 8989-2021        Sid 4 (6)




          handlingen i fråga. En begäran kan t.ex. anses tillräckligt preciserad om den
          avser en begränsad grupp av handlingar. En myndighet måste dessutom i
          rimlig utsträckning försöka undanröja otydligheter i en framställan. För att
          försöka hitta handlingar som motsvarar en framställan är en myndighet bl.a.
          skyldig att söka i sina diarier och register. Myndigheten är dock inte skyldig
          att bedriva någon mer omfattande efterforskning av om det finns en viss eller
          vissa handlingar som motsvarar en allmänt hållen beskrivning.
      Någon möjlighet att med stöd av de uppgifter som klaganden angett identifiera
      den handling som begärdes utlämnad fanns inte. Identifiering av handlingar vid
      tingsrätten sker genom sökning i tingsrätten målhanteringssystem. Domstolen är
      inte skyldig att därutöver bedriva någon mer omfattande efterforskning av om
      det finns en viss eller vissa handlingar som motsvarar en allmänt hållen
      beskrivning.
      För att kunna få en träff på en handling krävs, som tingsrätten upplyste
      klaganden om, målnummer, avgörandedatum och/eller identifierande
      personuppgift på part. Här kan tilläggas att åklagaren inte anges som part till
      namnet utan åklagaren anges som Åklagarkammaren i Halmstad. Någon
      möjlighet att få träff i målhanteringssystemen genom att söka på åklagarens CC,
      namn som klaganden angett, finns således inte. Tingsrätten har bistått klaganden
      med information om vilken data som behövs för att tingsrätten ska kunna
      identifiera den aktuella handlingen, dvs. i rimlig utsträckning försöka undanröja
      otydligheter i en framställan. Sammanfattningsvis saknades möjlighet att utifrån
      angiven information återfinna handlingen. Någon handling att lämna ut fanns
      därför inte. Slutsatsen blir att tingsrätten fullgjort sin skyldighet till
      efterforskning enligt TF.

      Handläggning enligt 6 kap. 3 § OSL
      Av framställningen ovan har framgått att det var tingsrättens registrator som
      handlade frågan om utlämnande, dvs. helt i enlighet med vad som anges i 6 kap.
      3 § OSL. Eftersom det inte funnit något identifierbar handling som skulle kunna
      utlämnas förelåg inte någon situation där frågan om utlämnande skulle
      överlämnas till myndigheten. Av samma anledning, dvs. det fanns inte någon
      identifierad handling som vägrades utlämnad, fanns inte något beslut att
      överklaga (jfr NJA 1985 s. 537 där handlingar kunde identifieras men det var
      oklart vilken/vilka handlingar som avsågs).

      Tingsrätten slutsats
      Tingsrätten har inte genom efterforskning i tillgängligt register kunna identifiera
      den efterfråga handlingen. Någon skyldighet enligt TF att vidta ytterligare
      efterforsningsåtgärder föreligger inte. Handläggningen av begäran har i övrig
      uppfyllt de krav som framgår av ovan angivna bestämmelser. Tingsrättens har
      således korrekt handlagt klagandens begäran om utlämnande.
AA kommenterade remissvaret och anförde bl.a. att målet i fråga var ovanligt
och uppmärksammat i media varför det inte borde ha varit några större
svårigheter för en mindre tingsrätt att identifiera det.

Bedömning
Tingsrätten har i sitt remissvar i allt väsentligt redogjort för relevant rättslig
reglering, varför jag hänvisar dit. Jag vill för egen del tillägga följande.

Som har berörts i tingsrättens remissvar finns det gränser för hur omfattande
efterforskning en myndighet är skyldig att göra för att efterkomma en begäran
om utlämnande av allmän handling. JO har emellertid flera gånger understrukit
att den allmänna serviceplikten i denna typ av ärenden får anses innefatta krav
                                                                  Dnr 8989-2021      Sid 5 (6)




på att myndigheten inte bara upplyser sökanden om att han eller hon ska lämna
sådana uppgifter att handlingen kan identifieras, utan också aktivt bistår honom
eller henne t.ex. genom att anlita sina diarier och register. Däremot är
myndigheten inte skyldig att bedriva arkivforskning eller att annars företa mera
omfattande utredningsåtgärder. (Se t.ex. JO 2019/20 s. 264, JO:s beslut den
18 juni 2008 i dnr 1250-2008 och JO 1994/95 s. 571.)

Enligt remissvaret var det inte möjligt att utifrån de uppgifter som lämnades i
framställningen identifiera handlingen genom en sökning i tingsrättens
målhanteringssystem. Serviceskyldigheten i den här typen av ärenden medför
dock, som jag nyss beskrivit, att om det är möjligt att på någon annan väg ta
reda på vilka handlingar som avses så bör myndigheten göra det, så länge det
inte kräver mera omfattande utredningsåtgärder. Det innebär att tingsrätten i
vissa fall inte kan låta sig nöja med att endast söka efter en viss handling som
begärts utlämnad i målhanteringssystemet.

I det här fallet avsåg AA:s begäran ett förundersökningsprotokoll i ett mål som
gällde grova brott. Enligt begäran hade den påstådda brottsligheten begåtts inom
tingsrättens domsaga och uppmärksammats i en tidningsartikel i en rikstäckande
dagstidning. Med hänsyn till de förhållandevis konkreta uppgifter som AA hade
lämnat anser jag att tingsrätten borde ha gjort mer för att få klarhet i vilken
handling som avsågs. En sökning hade enligt min mening exempelvis kunnat
göras på inkomna brottmål av förturskaraktär under en begränsad period i
målhanteringssystemet. Tingsrätten hade härutöver genom ett internt e-
postmeddelande kunnat tillfråga de anställda som hanterade den typen av mål
om någon kände till det. Om det förhöll sig på det sätt AA beskrev i sin begäran
hade det inte varit osannolikt, särskilt med tanke på tingsrättens storlek och den
uppmärksamhet som målet rönt. Sådana åtgärder kan inte heller tänkas ha krävt
annat än en mindre arbetsinsats. Jag anser således att tingsrätten inte har gjort
tillräckliga ansträngningar för att försöka identifiera handlingen. För det
förtjänar tingsrätten kritik.

Det kan noteras att AA:s skriftliga begäran dessutom innehöll en länk till den
omnämnda tidningsartikeln, vilken påstods handla om den aktuella händelsen.
Av hänsyn till informationssäkerheten är förstås en myndighet många gånger
förhindrad att öppna en sådan länk. Om det är fallet bör emellertid den enskilde
upplysas om det och även få tillfälle att själv ta fram den information som
länken hänvisar till samt komplettera sina uppgifter med detta.

Regleringen i 6 kap. 3 § OSL innebär att en sökande som inte får ut den
handling han eller hon begär har rätt att få ett beslut av myndigheten som kan
överklagas. En sådan rätt tillkommer sökanden oavsett vad skälet är till att
handlingen inte lämnas ut. Även om det skulle vara så att en efterfrågad
handling helt enkelt inte finns hos myndigheten har sökanden rätt till ett
avslagsbeslut där denna motivering framgår (se t.ex. JO 1995/96 s. 471 och
JO:s beslut den 18 juni 2008 i dnr 1250-2008 samt bl.a. NJA 1998 s. 559).
                                                                  Dnr 8989-2021       Sid 6 (6)




Istället för att hänvisa AA till JO borde tingsrätten alltså ha informerat honom
om rätten till ett beslut som han kunde överklaga (se tredje stycket i den
aktuella bestämmelsen). Tingsrätten förtjänar kritik även för att ha underlåtit att
lämna en sådan upplysning.

Med anledning av hur tingsrätten svarat AA och framför allt det snara besked
han fick om att liknande skrivelser kunde komma att lämnas obesvarade, vill jag
avslutningsvis erinra om att domstolar ska ha ett sakligt och korrekt bemötande
i sina kontakter med enskilda.

Ärendet avslutas.
