# Kritik mot Finspångs kommun för handläggningen av ett ärende om avstängning av en elev vid en grundskola

JO 2025-09-30 dnr 9040-2024

[P]

## BESLUT

Datum                     Dnr                     Sid
                                                                   2025-09-30                9040-2024              1 (6)



Chefsjustitieombudsmannen
Erik Nymansson




                   Kritik mot Finspångs kommun för handläggningen av ett ärende om
                   avstängning av en elev vid en grundskola


                    Beslutet i korthet: Rektorn vid en grundskola i Finspångs kommun beslutade att
                    stänga av en elev. Beslutet om avstängning kommunicerades inledningsvis muntligt
                    till vårdnadshavarna och överlämnades skriftligt tre dagar senare. Det skriftliga
                    beslutet saknade bl.a. beslutsdatum, avstängningens start- och sluttidpunkt och en
                    överklagandehänvisning. En verksamhetschef på kommunen lämnade därefter det
                    felaktiga beskedet att vårdnadshavare inte kunde överklaga rektors beslut om
                    avstängning och att det var därför som det inte gavs någon hänvisning i dokumentet.
                    Ett skriftligt beslut med start- och sluttidpunkt och överklagandehänvisning tillställdes
                    vårdnadshavarna först efter att avstängningen hade upphört.
                    ChefsJO uttalar bl.a. att ett beslut om avstängning är en ingripande åtgärd för en
                    enskild och kan överklagas. Enligt chefsJO bör ett sådant beslut i de flesta fall fattas
                    skriftligen. ChefsJO understryker särskilt betydelsen av att en enskild får ta del av det
                    fullständiga innehållet i beslutet och en korrekt överklagandehänvisning.
                    ChefsJO riktar i beslutet kritik mot kommunens handläggning. ChefsJO konstaterar att
                    det första skriftliga beslutet inte kan anses ha uppfyllt kraven i förvaltningslagen.
                    ChefsJO ser vidare allvarligt på att en företrädare för kommunen lämnat ett felaktigt
                    besked om möjligheten att överklaga ett beslut i en så känslig och ingripande åtgärd
                    som avstängning av en elev. Att överklagandehänvisningen lämnades först efter att
                    avstängningen hade upphört har enligt chefsJO inte varit acceptabelt och får anses
                    innebära en risk för rättsförlust.

## Anmälan

I en anmälan till JO klagade AA på Finspångs kommun och rektorn vid en
                   grundskola. Av anmälan framgick bl.a. följande.

                   Rektorn beslutade om avstängning av en elev. Beslutet meddelades
                   vårdnadshavarna den 5 september 2024 och började gälla den dagen eller dagen
                   efter. Rektorn gav inte vårdnadshavarna möjlighet att yttra sig inför beslutet.
                   Beslutet om avstängning meddelades muntligen till vårdnadshavarna. Ingen
                   skriftlig version erbjöds förrän vårdnadshavarna krävde det. Det fanns inte med
                   någon information om hur vårdnadshavarna skulle kunna överklaga beslutet och
                   när det efterfrågades så fick de svaret att ett beslut som rektorn fattar inte går att
                   överklaga av vårdnadshavarna. Vårdnadshavarna fick inte beslutet om


    Riksdagens ombudsmän      Postadress: Box 16327, 103 26 Stockholm     Besöksadress: Västra Trädgårdsgatan 4 A
    Telefon: 08-786 51 00    Texttelefon: 020-600 600                     E-post: justitieombudsmannen@jo.se
                                                                      Dnr 9040-2024       Sid 2 (6)




avstängning i skriftlig form förrän den 19 september och även då utan någon
information om överklagan. Det fanns inte heller något beslutsdatum i beslutet.

Utredning
Finspångs kommun yttrade sig över det som fördes fram i anmälan och anförde
bl.a. följande.

      –––
      Utifrån en specifik händelse … fattade rektor, efter samråd med
      verksamhetschef, ett beslut om en avstängning som skulle gälla i fyra dagar
      (5 kap. 14 § och 16 § skollagen).
      Rektor hade en dialog via telefon med vårdnadshavare torsdagen den femte
      september 2024 för att förklara anledningen till och informera om avstängningen
      som trädde i kraft nästkommande dag. Båda vårdnadshavarna hade möjlighet att
      yttra sig vid det tillfället. (5 kap. 16 § skollagen). Rektor bjöd sedan in
      vårdnadshavare till en elevvårdskonferens måndagen den nionde september för
      att i dialog ta fram åtgärder som skulle möta elevens behov (3 kap. 9 §
      skollagen). En överenskommelse gjordes med vårdnadshavare om en återgång
      till skolan den 12 september.
      Måndagen den nionde september träffades skolpersonal, elevens vårdnadshavare
      samt elevens bonusmamma. Vid detta tillfälle lämnades beslutet om
      avstängningen ut i skriftlig form. Enligt 28 kap. 9 § skollagen och 33 §
      förvaltningslagen ska vårdnadshavare informeras om överklaganderätten. Denna
      information saknades vid detta tillfälle i det skriftliga beslutet, vilket
      uppmärksammades under mötet. Huvudman åtgärdade detta och vårdnadshavare
      fick således ett nytt skriftligt beslut med information om överklagan …
      –––
Kommunen redovisade därefter bl.a. följande bedömning.

      Enligt 5 kap. 16 § skollagen ska vårdnadshavare ges möjlighet att yttra sig innan
      rektor fattar beslut om avstängning. Huvudmannen bedömer att båda
      vårdnadshavarna fick möjlighet att framföra sina synpunkter i den dialog som
      fördes vid det muntliga beskedet torsdagen den femte september. […]
      Beslut om avstängning kommunicerades inledningsvis muntligen till
      vårdnadshavarna och överlämnades därmed skriftligt tre dagar senare. I det
      skriftliga beslutet saknades dock information om vårdnadshavarnas rätt att
      överklaga, vilket utgör en brist. Denna brist åtgärdades i efterhand genom att
      beslutsdokumentet rättades till och rektor tillhandahöll sedan vårdnadshavarna
      det korrekta beslutet (33 § förvaltningslagen och 5 kap. 16 § skollagen).
      Huvudmannen bedömer att rektor åtgärdade bristen så fort den
      uppmärksammades.
      Socialnämnden ska kontaktas om eleven är under 18 år (5 kap. 16 § skollagen).
      Huvudmannen kan konstatera att detta inte har skett, vilket får anses vara en
      brist.
AA bereddes tillfälle att kommentera remissvaret.

Rättsliga utgångspunkter
I grundskolan får rektorn besluta att stänga av en elev helt eller delvis om vissa i
lagen angivna förutsättningar föreligger. Ett beslut om avstängning gäller
omedelbart om inte annat beslutas. (5 kap. 14 § skollagen [2010:800])
                                                                   Dnr 9040-2024      Sid 3 (6)




Innan rektorn beslutar om avstängning ska eleven och elevens vårdnadshavare
beredas tillfälle att yttra sig. Rektorn ska informera huvudmannen när han eller
hon har fattat ett beslut om avstängning. Om eleven är under 18 år ska även
socialnämnden informeras om beslutet. (5 kap. 16 § skollagen)

Ett beslut om avstängning ska dokumenteras skriftligt av den som genomfört
åtgärden (5 kap. 24 § skollagen).

Beslut av en rektor om avstängning av en elev enligt 5 kap. 14 § får överklagas
till allmän förvaltningsdomstol (28 kap. 9 § skollagen).

I ärenden enligt skollagen som avser myndighetsutövning mot någon enskild
hos en kommun ska bl.a. följande handläggningsbestämmelser i
förvaltningslagen (2017:900), FL, som huvudregel tillämpas: 31 § om
dokumentation av beslut, 32 § om motivering av beslut och 33 § om
underrättelse om innehållet i beslut och hur ett överklagande går till. I ärenden
där beslut får överklagas enligt 28 kap. tillämpas också 43–47 §§. (29 kap. 10–
11 §§ skollagen.)

Nämnda bestämmelser i förvaltningslagen innebär bl.a. följande. För varje
skriftligt beslut ska det finnas en handling som visar bl.a. dagen för beslutet och
vad beslutet innehåller. Ett beslut som kan antas påverka någons situation på ett
inte obetydligt sätt ska innehålla en klargörande motivering, om det inte är
uppenbart obehövligt. En sådan motivering ska innehålla uppgifter om vilka
föreskrifter som har tillämpats och vilka omständigheter som har varit
avgörande för myndighetens ställningstagande. En myndighet som meddelar ett
beslut i ett ärende ska också så snart som möjligt underrätta den som är part om
det fullständiga innehållet i beslutet, om det inte är uppenbart obehövligt. Om
parten får överklaga beslutet ska han eller hon även underrättas om hur det går
till. En underrättelse om hur man överklagar ska innehålla information om vilka
krav som ställs på överklagandets form och innehåll och vad som gäller i fråga
om ingivande och överklagandetid. (Se 31–33 §§ FL.)

Om en part inte begär att bli underrättad skriftligen kan huvudmannen enligt
33 § FL välja om underrättelsen ska vara skriftlig eller muntlig. Av förarbetena
till förvaltningslagen framgår dock att även om det finns en valfrihet i fråga om
formen för underrättelsen borde det typiskt sett vara lämpligt att lämna en
skriftlig underrättelse även i de fall en enskild inte begärt det. En muntlig
underrättelse bör lämnas endast i undantagsfall, främst då handläggningen i sin
helhet har skett muntligt och beslutet är enkelt att motivera och förstå (se prop.
2016/17:180 s. 324).

Bedömning
Av utredningen framgår inledningsvis följande. Rektorn vid en grundskola
beslutade i september 2024 att stänga av en elev. Rektorn hade en dialog med
vårdnadshavarna via telefon den 5 september. Avstängningen trädde i kraft den
6 september och eleven fick återgå till skolan den 12 september. Skolpersonal
                                                                    Dnr 9040-2024       Sid 4 (6)




och vårdnadshavare träffades den 9 september varvid ett beslut om avstängning
i skriftlig form överlämnades. Detta beslut var underskrivet den 9 september
men saknade bl.a. beslutsdatum, avstängningens start- och sluttidpunkt och en
överklagandehänvisning. Vårdnadshavarna fick senare ett nytt skriftligt beslut
som innehöll bl.a. avstängningens start- och sluttidpunkt och en
överklagandehänvisning. Beslutet angav att ”[a]nteckningens händelsetid” var
den 6 september, men innehöll inte heller något tydligt beslutsdatum.

Det råder delade meningar om huruvida vårdnadshavarna bereddes tillfälle att
yttra sig innan beslutet om avstängning fattades. Anmälaren har påstått att så
inte skedde medan kommunen har gjort gällande att vårdnadshavarna gavs
möjlighet att yttra sig vid telefonsamtalet den 5 september. Jag noterar samtidigt
att kommunen anfört att syftet med telefonsamtalet var att förklara anledningen
till och informera om avstängningen, vilket enligt min mening talar för att
beslutet redan var fattat. I det första skriftliga beslutet som tillställdes
vårdnadshavarna den 9 september angavs dessutom endast att vårdnadshavarna
hade underrättats och det var först i det senare skriftliga beslutet som det angavs
att vårdnadshavarna hade fått tillfälle att yttra sig. Även om mycket således talar
för att beslutet fattades utan att vårdnadshavarna gavs tillfälle att yttra sig kan
det emellertid inte anses helt klarlagt att så var fallet. Det framstår inte heller
som meningsfullt att utreda frågan ytterligare. Det som kommit fram i denna del
ger därför inte tillräckligt stöd för någon kritik.

Jag vill dock framhålla att syftet med kommunicering är att den enskilde ska få
möjlighet att påverka utgången i ärendet. Att kontakta vårdnadshavarna först
efter att ett beslut om avstängning har fattats, men innan beslutet har verkställts,
i syfte att informera om beslutet och diskutera kommande avstängning, innebär
inte att kravet på kommunicering i 5 kap. 16 § skollagen är uppfyllt (se JO:s
beslut den 19 februari 2025 i ärende med dnr 1949-2024).

Ett beslut om avstängning är en ingripande åtgärd för en enskild och kan
överklagas. Ett beslut av sådan karaktär bör i de flesta fall fattas skriftligen. Jag
vill särskilt understryka betydelsen av att en enskild får ta del av det fullständiga
innehållet i beslutet och en korrekt överklagandehänvisning i enlighet med 33 §
FL. Att en enskild så snabbt som möjligt får rätt information om hur ett
överklagande går till är viktigt ur rättssäkerhetssynpunkt eftersom
bestämmelsen syftar till att säkerställa att en part får nödvändig information för
att kunna ta till vara sin rätt.

Kommunen har anfört att beslutet om avstängning inledningsvis
kommunicerades muntligt till vårdnadshavarna och därefter överlämnades
skriftligt tre dagar senare. Med hänsyn till kommunens ovan redovisade
inställning rörande syftet med och innehållet i telefonsamtalet den 5 september
är det dock inte helt tydligt om kommunen är av uppfattningen att beslutet
också fattades och kommunicerades vid detta tillfälle. Otydligheten förstärks av
att det skriftliga beslutet som överlämnades den 9 september saknade
                                                                   Dnr 9040-2024      Sid 5 (6)




beslutsdatum. Det är inte heller klarlagt exakt vilken information som
förmedlades muntligt. Det sagda medför att det föreligger en osäkerhet kring
när avstängningsbeslutet fattades, om beslutet inledningsvis fattades skriftligt
eller muntligt samt när vårdnadshavarna underrättades om beslutets fullständiga
innehåll.

Jag kan dock konstatera att det första skriftliga beslutet inte kan anses ha
uppfyllt kraven i 31 och 33 §§ FL eftersom det saknades bl.a. beslutsdatum,
avstängningens start- och sluttidpunkt och en överklagandehänvisning. Det har
inte heller framkommit att vårdnadshavarna informerades om hur man skulle
överklaga beslutet vid den muntliga underrättelsen. Anmälaren har dessutom
anfört att vårdnadshavarna då de efterfrågade ett beslut med
överklagandehänvisning fick beskedet att rektorns beslut inte gick att överklaga
av vårdnadshavarna. Detta påstående har inte kommenterats av kommunen. Av
ett e-postmeddelande som getts in av anmälaren framgår dock att en
verksamhetschef på kommunen den 15 september skrev att vårdnadshavare inte
kan överklaga rektors beslut om avstängning och att det var därför som det inte
gavs någon hänvisning i dokumentet. Detta är direkt felaktigt (se 5 kap. 14 §
och 28 kap. 9 § skollagen). Jag ser allvarligt på att en företrädare för kommunen
lämnat ett felaktigt besked om möjligheten att överklaga ett beslut i en så
känslig och ingripande åtgärd som avstängning av en elev.

Kommunen har inte angett när vårdnadshavarna fick del av det andra skriftliga
beslutet med överklagandehänvisningen och annat har inte framkommit än att
detta skedde först efter det felaktiga beskedet den 15 september. Vid den
tidpunkten hade avstängningen upphört och frågan om överprövning var
därmed i viss mån överspelad. Det är inte acceptabelt att kommunen dröjt så
länge med att lämna den information som fordras enligt 33 § FL. Som
framhållits ovan syftar bestämmelsen till att säkerställa att en part får nödvändig
information för att kunna ta till vara sin rätt och avsaknaden av
överklagandehänvisning får anses innebära en risk för rättsförlust.

Slutligen noterar jag, likt kommunen i sitt yttrande, att socialnämnden inte
informerats om beslutet om avstängning. Detta är också en brist (se 5 kap. 16 §
andra stycket skollagen).

Sammantaget förtjänar kommunen kritik för handläggningen av ärendet. Jag
förutsätter att kommunen vidtar åtgärder för att se till att dess medarbetare är
medvetna om förfarandet vid avstängning av elever och om vikten av att så
snabbt som möjligt lämna föreskriven information som möjliggör för den
enskilde att ta tillvara sin rätt.

Det som i övrigt har kommit fram i ärendet ger inte anledning till någon åtgärd
eller något uttalande från min sida.

Ärendet avslutas.
                                                               Dnr 9040-2024   Sid 6 (6)




Beslutet har fattats av chefsJO Erik Nymansson. Dokumentet har fastställts
digitalt och har ingen underskrift.

Rättssakkunniga Erik Thilén har föredragit ärendet och byråchefen Dan
Johansson har deltagit i beredningen.
