# Anmälan mot Polismyndigheten i Jönköpings län med anledning av polisens handlande i samband med ett dödsfall

JO 2004-01-21 dnr 910-2003

BESLUT
                                                                       Datum               Dnr                     Sid
                                                                       2004-01-21          910-2003               1 (4)
Stf justitieombudsmannen
Jan Pennlöv




                        Anmälan mot Polismyndigheten i Jönköpings län med anledning av
                        polisens handlande i samband med ett dödsfall

## Anmälan

AA framförde i en anmälan till JO klagomål mot Polismyndigheten i Jönköpings
                        län med anledning av polisens agerande i samband med ett dödsfall i Värnamo i
                        december 2002. Enligt uppgifter i anmälan bedömdes dödsfallet först som naturligt
                        men när de anhöriga kom till bårhuset konstaterades grova skador på kroppen. AA
                        anförde att det är djupt oroande om ”misstänkta” dödsfall slinker igenom det allt
                        för grovmaskiga nät som politikerna skapat.

                        AA framförde också klagomål mot en läkares åtgärder i samband med dödsfallet.
                        Anmälan i den delen överlämnades till justitieombudsmannen Kerstin André under
                        vars ansvarsområde bl.a. hälso- och sjukvården hör (dnr 1037-2003).

## Utredning

Handlingarna i det aktuella ärendet (K34932-02), bl.a. förhör med de inblandade
                        polismännen, infordrades och granskades. Vidare infordrades en s.k. åtgärds-
                        kalender vid dödsfallsundersökning. Av handlingarna framgick bl.a. följande.

                        Den 28 december 2002 beordrades polisinspektörerna BB och CC till en lägenhet i
                        Värnamo på grund av att en livlös man hade påträffats där. När polismännen gick
                        in i lägenheten fann de en död man liggande på rygg utanför en toalett. Mannen var
                        naken och hade ett mindre sår i bakhuvudet. Polismännen gjorde ingen närmare
                        undersökning av kroppen utan tillkallade en läkare. Denne undersökte mannen och
                        utfärdade därefter dödsbevis och dödsorsaksbevis. I polisens primärrapport
                        antecknades att mannen var en gammal alkoholist och att han en längre tid haft
                        problem med hjärtat samt att mannen enligt läkaren ”troligen levt en stund efter
                        hjärtinfarkten”. I rapporten noterades också att ingen obduktion skulle begäras.

                        Enligt BB uppgav läkaren att det var en hjärtinfarkt och att det inte var något
                        onormalt med dödsfallet; de hade inte någon anledning att betvivla läkarens ord.
                        Enligt CC lade de inte ned så mycket tid på att undersöka lägenheten eftersom de
                        ”köpt” det som läkaren sagt samt att när läkaren sa att det var klart trodde de att så
                        var fallet och att det var en hjärtinfarkt.



 Riksdagens ombudsmän                       E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                  Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                           Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4             Fax:           08-21 65 58                                www.jo.se
                                                                         Dnr 910-2003     Sid 2 (4)



När mannens anhöriga senare var på bårhuset konstaterades emellertid att det fanns
ett stort sår på höger sida av mannens huvud. Vid en efterföljande obduktion upp-
täcktes bl.a. en mycket kraftig krosskada på huvudet och i anslutning till skadan ett
öppet sår som var ca 10 cm långt.

Enligt en därefter utvidgad rättsmedicinsk obduktion talade obduktionsfynden för
att dödsorsaken varit skador på hjärnan och att dödsfallet orsakats av annan person.

Justitieombudsmannen Kerstin André beslutade den 18 mars 2003 att inleda
förundersökning om tjänstefel mot läkaren (dnr 1037-2003). Samma dag över-
lämnades förundersökningen till Åklagarmyndigheten i Linköping för vidare
handläggning. Enligt uppgift pågår förundersökningen.

Ärendet mot polismyndigheten remitterades dit för upplysningar och yttrande om
vilka åtgärder som hade vidtagits i samband med dödsfallsundersökningen.

Polismyndigheten kom in med ett remissvar enligt bl.a. följande.

      Vid Polismyndigheten i Jönköpings län handläggs dödsfall inom samtliga när-
      polisområden. Bedömning sker från ärende till ärende huruvida polispatrull på plats
      kan handlägga ärendet fullt ut eller om personal från tekniska roteln skall kallas till
      platsen. Normalt sett fattas dessa beslut av myndighetens vakthavande befäl. Med
      polispatrull avses radiobilspatrull ingående i ingripandeverksamhet.
      I det nu aktuella fallet har radiobil beordrats till platsen av länskommunikations-
      centralen i Jönköping. I radiobilen ingick inspektörerna BB och CC, förman var BB.
      Efter att polismännen anlänt till den aktuella platsen på – – – i Värnamo, har de
      konstaterat att mannen är avliden. Läkare har kallats till platsen. I primärrapporten
      har antecknats att mannen är en ”gammal” alkoholist som en längre tid haft problem
      med sitt hjärta och bl.a. haft medicinen ”Nitromex”.
      Patrullen har gjort en sammanfattning av hur lägenheten såg ut och tagit fram de
      uppgifter som kunde erhållas på plats.
      Ett mindre sår i bakhuvudet konstaterades. Några andra skador har inte angivits.
      Någon begäran om biträde med personal från tekniska roteln har ej skett.
      Läkaren DD som kom till lägenheten utfärdade både dödsbevis samt döds-
      orsaksbevis. Ingen obduktion begärdes.
      Av upprättade handlingar kan konstateras att polispatrullen ansett vidtagna åtgärder
      och tillgängliga uppgifter tillfyllest och inte påkallat ytterligare åtgärder.
      Ett fotografi har tagits utvisande hur den döde låg på golvet när patrullen anlände.
      Transport beställdes och den avlidne avfördes från platsen.
      Anmälan upprättades och patrullen avslutade uppdraget.
      Enligt polismyndighetens uppfattning har polispatrullen inte vidtagit de åtgärder
      som normalt bort ske. Tillgängliga uppgifter tyder på att patrullen och läkaren, som
      kallats till platsen, inte heller haft den kommunikation som rimligen bort äga rum.
      Varje dödsfallsundersökning skall ske med den noggrannhet gällande rutiner före-
      skriver. Myndigheten kommer att för all berörd personal understryka detta och följa
      upp att så sker.
      Efter att nya uppgifter framkommit i ärendet har en förundersökning inletts och den
      är ännu ej avslutad. Ärendet handläggs vid spaningsroteln i Jönköpings län i sam-
      arbete med personal från Rikskriminalpolisen.
I remissvaret gav polismyndigheten uttryck för uppfattningen att polispatrullen inte
hade vidtagit de åtgärder som normalt borde ha skett samt uttalade att varje döds-
                                                                             Dnr 910-2003     Sid 3 (4)



fallsundersökning skall ske med den noggrannhet gällande rutiner föreskriver.
Någon redogörelse för vilka åtgärder som enligt myndigheten bör vidtas i sådana
här fall lämnades emellertid inte, och myndigheten redogjorde inte heller för
gällande rutiner och föreskrifter.

Ärendet återremitterades därför till polismyndigheten för upplysningar och yttrade
om

 vilka rutiner och föreskrifter som gäller vid en dödsfallsundersökning,

 vilka åtgärder som polisen normalt bör vidta vid en dödsfallsundersökning och

 i vilka hänseenden dessa åtgärder inte vidtogs av den nu aktuella polispatrullen.

Polismyndigheten kom in med ett kompletterade remissvar enligt följande.

      – ”vilka rutiner och föreskrifter som gäller vid en dödsfallsundersökning”
      Rikspolisstyrelsen har utgivit anvisningar i författningssamlingen ”Rikspolis-
      styrelsens allmänna råd om åtgärder vid dödsfall som kan ha orsakats av yttre
      påverkan m.m. FAP 414-1”. I dessa anvisningar anges att för dokumentation av
      uppgifter rörande dödsfall bör blanketterna Primärrapport dödsfall och Uppgifter
      betr. Avliden person (RPS 414.2 resp. 414.1) användas. (Sistnämnda blankett är
      avsedd att följa kroppen).
      Inom polismyndigheten har tekniska roteln den 31 april 1998 preciserat i vilka fall
      kriminalteknisk undersökning bör ske, (enligt denna skall så ske vid bl.a. misstänkta
      dödsfall; JO:s anmärkning).
      Lokalt inom Närpolisområde Värnamo finns i radiobilarna blanketten ”Primär-
      rapport Dödsfall, Åtgärdskalender vid dödsfallsundersökning” (en detaljerad lista
      över vad som i dessa fall skall iakttas; JO:s anmärkning).
      Inom myndigheten har inte tjänsteföreskrifter rörande dödsfallsundersökning
      utfärdats.

      – ”vilka åtgärder som polisen normalt bör vidta vid en dödsfallsundersökning”
      När en radiobilspatrull har kallats till plats där en död person anträffats är följande
      frågeställningar de mest aktuella,
       bedöm avspärrning eller ej
       tillkalla läkare för fastställande av dödsfallet och i förekommande fall utfärdande
        av dödsbevis
       vid tveksamhet om dödsorsaken kontakta vakthavande befäl för beslut om
        fortsatta åtgärder
       upprätta anmälan
       identifiering av den avlidne
       underrätta anhöriga.

      – ” i vilka hänseenden dessa åtgärder inte vidtogs av den nu aktuella polispatrullen”
      Enligt Rikspolisstyrelsens allmänna råd om åtgärder vid dödsfall som kan ha
      orsakats av yttre påverkan m.m. får en rättsmedicinsk undersökning anses vara
      särskild påkallad när en missbrukare anträffats död. Detta innebär att vakthavande
      befäl borde kontaktats av patrullen för beslut om fortsatta åtgärder.
                                                                        Dnr 910-2003    Sid 4 (4)



      Myndighetens yttrande
      Efter att polispatrullen kommit till platsen tillkallades läkare. Denne var snabbt på
      plats. Av handlingarna i ärendet framgår att läkaren förklarat sig beredd utfärda både
      dödsbevis och intyg om dödsorsak. Med denna klara inställning från läkarens sida
      har polismyndigheten förståelse för polismännens agerande.
      Enligt myndighetens uppfattning skall vakthavande befäl ges tillfälle pröva vilka
      åtgärder som behöver vidtas vid en dödsfallsundersökning. Myndigheten avser att
      vidta åtgärder i syfte att säkerställa denna rutin.

Bedömning
Rikspolisstyrelsen har utfärdat allmänna råd om åtgärder vid dödsfall som kan ha
orsakats av yttre påverkan m.m. (FAP 414-1). I dessa råd uttalas att till polisens
uppgifter hör att utreda onaturliga och misstänkt onaturliga dödsfall i syfte att bl.a.
upptäcka eller utesluta brott (avsnitt 1).

Av utredningen i ärendet framgår att när polismännen BB och CC kom till
lägenheten anträffade de en avliden man som enligt uppgift var ”en gammal
alkoholist”. Utredningen ger vidare vid handen att polismännen inte gjorde någon
egen undersökning av mannen utan omgående tillkallade en läkare som fastställde
dödsorsaken, hjärtinfarkt. Den rättsmedicinska obduktionen visade emellertid att
dödsorsaken troligen var skador på hjärnan och att obduktionsfynden talade för att
dödsfallet orsakats av annan person.

I Rikspolisstyrelsens nyss nämnda allmänna råd sägs bl.a. att när en missbrukare
anträffas död får en rättsmedicinsk undersökning anses vara särskilt påkallad. I ett
sådant fall bör en platsundersökning utföras av kriminaltekniker (avsnitt 4). Enligt
polismyndighetens bedömning borde BB och CC därför ha kontaktat det vakt-
havande befälet för beslut om fortsatta åtgärder. Jag delar denna bedömning. Polis-
männen borde således utöver att kontakta läkaren även ha ringt det vakthavande
befälet.

Mot bakgrund av att läkaren, såvitt framgår av utredningen, kom till platsen
tämligen omgående och efter en undersökning av mannen uppgav att det rörde
sig om en naturlig död har jag emellertid, i likhet med polismyndigheten, viss
förståelse för polismännens handlande.

Jag noterar att polismyndigheten har för avsikt att säkerställa rutinen att det vakt-
havande befälet skall ges tillfälle att pröva de åtgärder som behöver vidtas vid en
dödsfallsundersökning.

I sammanhanget kan nämnas att Rättsmedicinalverket i en skrivelse till Justitie
departementet i april 2003 begärde en översyn av lagstiftningen och rutinerna vid
dödsfallsutredningar inom rättsväsendet. Enligt uppgift bereds ärendet för när-
varande vid departementet

Vad som i övrigt kommit fram i ärendet föranleder inte någon åtgärd eller något
uttalande från min sida.

Ärendet avslutas med den kritik som ligger i det sagda.
