# Kritik mot åklagare för långsam handläggning av en förundersökning

JO 2007-03-19 dnr 916-2006

BESLUT
                                                                           Datum                Dnr                     Sid
                                                                           2007-03-19           916-2006               1 (4)
Chefsjustitieombudsmannen
Mats Melin




                        Kritik mot åklagare för långsam handläggning av en förundersökning

## Anmälan

AA framförde i en anmälan till JO klagomål bl.a. mot kammaråklagaren BB,
                        åklagarkammaren i Luleå, lokal åklagare i Gällivare, med anledning av
                        handläggningstiden i en förundersökning. Han riktade vidare kritik mot Gällivare
                        Sjukhus och Länsrätten i Norrbottens län samt mot Kammarrätten i Sundsvall.

## Utredningen

Handlingar i åklagarkammarens ärende C-547-04 m.m. infordrades och
                        granskades.

                        Av handlingarna framgick bl.a. följande. Efter anmälan från Socialförvaltningen i
                        Gällivare kommun upprättades den 9 september 2004 en polisanmälan om sexuellt
                        ofredande. Målsäganden var under 18 år. Kammaråklagaren BB beslutade den 5
                        oktober 2004 att inleda förundersökning och den 19 oktober 2005 väckte hon åtal
                        för sexuellt utnyttjande av underårig alternativt sexuellt ofredande.

                        Ärendet remitterades till Åklagarmyndigheten för upplysningar och yttrande
                        om handläggningen av ärendet med särskilt beaktande av fristen i 2 a § för-
                        undersökningskungörelsen (1947:948) [FUK].

                        Åklagarmyndigheten (vice överåklagaren CC) kom in med ett yttrande jämte
                        upplysningar dels från chefsåklagaren DD, åklagarkammaren i Luleå (här
                        utelämnade), dels från BB.

                        CC anförde i huvudsak bl.a. följande.

## Bakgrund

Socialförvaltningen i Gällivare kommun anmälde i skrivelse den 9 september
                                  2004 till Polismyndigheten i Norrbotten att EE kunde ha blivit utsatt för sexuell
                                  kränkning/övergrepp. I den av polismyndigheten upprättade anmälan rubricerades
                                  den anmälda händelsen som sexuellt ofredande (2500-K19811-04). Den 5 oktober
                                  2004 beslutade kammaråklagaren BB att inleda förundersökning för sexuellt
                                  ofredande. I utredningsdirektiv samma dag till polisen sägs bl.a. att
                                  brottsrubriceringen eventuellt kan komma att ändras till sexuellt utnyttjande av
                                  underårig. Den 20 oktober 2004 hörs FF, mor till EE. Den 19 november 2004 hörs
                                  ett vittne. Den 2 december 2004 hörs målsäganden EE. Förhöret dokumenteras på



 Riksdagens ombudsmän                           E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                      Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                               Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                 Fax:           08-21 65 58                                 www.jo.se
                                                                          Dnr 916-2006     Sid 2 (4)



      videoband. Ett förnyat förhör med målsäganden hålls den 16 december 2004. Även
      det förhöret dokumenteras på videoband. Den 17 december 2004 utvidgar åklagaren
      brottsmisstanken till att även omfatta sexuellt utnyttjande av underårig. I skrivelse
      den 7 februari 2005 begär åklagaren rättshjälp i Finland i enlighet med lagen
      (2000:562) om internationell rättslig hjälp i brottmål. Den 22 februari 2005 hålls
      förhör med GG hos polisen i Rovaniemi. Under förhöret delges GG misstanke om
      sexuellt utnyttjande alternativt sexuellt ofredande i november 2003. Förhöret hålls
      på svenska med tolkning till finska.
      I skrivelse den 30 mars 2005 till Statens kriminaltekniska laboratorium (SKL) begär
      åklagaren genom Polismyndigheten i Norrbotten att SKL om möjligt skall kunna
      förbättra ljudkvaliteten på de videobandsförhör som hållits med målsäganden. Den 4
      juli 2005 inkommer svar från SKL i form av ett analysbesked. I ansökan den 24 maj
      2005 till Gällivare tingsrätt begär åklagaren att tingsrätten i enlighet med 1 § lagen
      (1999:997) om särskild företrädare för barn skall förordna en särskild företrädare för
      målsäganden. I beslut den 20 juli 2005 förordnar tingsrätten en särskild företrädare
      för målsäganden. Den 17 augusti 2005 begär åklagaren att tingsrätten skall förordna
      en offentlig försvarare för den misstänkte GG. Den 24 augusti 2005 förordnade
      tingsrätten advokaten HH i Torneå till offentlig försvarare för GG. I skrivelse den 13
      september 2005 till åklagaren begär advokaten HH att förundersökningsprotokollet,
      utlåtanden och bilagor skall översättas till finska språket innan GG kan avge
      yttrande över förundersökningen. I skrivelse den 16 september 2005 till advokaten
      HH uppger åklagaren bl.a. att förundersökningsmaterialet kommer att översättas till
      finska språket och därefter tillställas GG. Den 18 oktober 2005 har GG underrättats
      om utredningen enligt 23 kap 18 § rättegångsbalken. Den 19 oktober 2005 väcker
      åklagaren åtal mot GG för sexuellt utnyttjande av underårig alternativt sexuellt
      ofredande.
      –––

## Bedömning

I nu aktuellt mål gör sig den särskilda tremånadersfristen i 2 a § förundersöknings-
      kungörelsen gällande. Tiden räknas från det att det finns någon som skäligen kan
      misstänkas för brottet dvs. det krävs inte att någon formellt delgivits misstanke om
      brott.
      Åklagaren beslutade den 5 oktober 2004 att inleda förundersökning för sexuellt
      ofredande. I utredningsdirektiv samma dag sägs bl.a. att modern FF vid samtal
       med åklagaren uppgivit att fadern GG skulle ha vidrört målsägandens underliv. I
      direktiven sägs att modern närmare skall höras rörande detta. Vidare sägs att brotts-
      rubriceringen kan komma att ändras till att avse sexuellt utnyttjande. Det torde mot
      bakgrund härav vara så att tremånadersfristen i 2 a § förundersökningskungörelsen
      börjat löpa i samband med åklagarens beslut den 5 oktober 2004. Förhören med
      målsäganden hölls först i december 2004 och det sista så sent som den 17 december,
      vilket innebar att knappt tre veckor återstod innan beslut i åtalsfrågan skulle ha skett.
      Möjligheten att fatta ett beslut i åtalsfrågan inom den angivna tidsfristen kom
      härigenom att bli i det närmaste obefintlig. Åklagaren borde i samband med sitt
      beslut den 5 oktober 2004 ha sett till att ett förhör med målsäganden kom till stånd i
      nära anslutning till att modern hördes.
      Den som skäligen kunde misstänkas för brottet var boende i Finland. Personen
      ifråga talade såvitt framgår av handlingarna inte svenska. Förundersökningens
      fortsatta förlopp kom därvid att kräva en begäran om rättslig hjälp i Finland. Vidare
      skulle förundersökningsmaterialet komma att behöva översättas till finska. Nu
      nämnda omständigheter, vilka i och för sig torde ha varit kända för åklagaren i ett
      tidigt skede av förundersökningen, gör att det torde ha varit förenat med stora
      svårigheter för åklagaren att kunna fatta ett beslut i åtalsfrågan senast den 5 januari
      2005. Att tidsfristen mot bakgrund härav kom att överskridas är något som får anses
      motiverat på sätt som sägs i 2 a § förundersökningskungörelsen. Däremot kan det
      inte anses motiverat att beslut i åtalsfrågan dröjt ända till den 19 oktober 2005.
BB upplyste bl.a. följande.
                                                                         Dnr 916-2006     Sid 3 (4)



      Det är riktigt att den tilltalade delgavs misstanke och hördes i ärendet i Finland den
      22 februari 2005.
      Den 30 mars 2005 skickades inspelningsmaterial av målsägandeförhör till SKL för
      om möjligt höja ljudkvaliteten på banden. Materialet kom åter från SKL den 30 juni
      2005, se begäran om forensisk undersökning och analysbesked SKL. Undertecknad
      var då på semester. Under hösten skickades hela förundersökningen för översättning
      till finska, vilken blev färdigställd och inkom till polismyndigheten den 7 oktober
      2005.
      Ovan angivna omständigheter har bidragit till att den i 2 a § FUK stipulerade fristen
      har överskridits.
AA yttrade sig över remissvaret.

Bedömning
Av 2 a § FUK framgår att en förundersökning i vilken målsäganden vid tiden för
anmälan inte fyllt 18 år skall bedrivas särskilt skyndsamt, om brottet riktats mot
målsägandens liv, hälsa, frihet eller frid och det för brottet är föreskrivet fängelse
mer än sex månader. Förundersökningen skall vara avslutad och beslut fattat i
åtalsfrågan så snart det kan ske och inom tre månader efter den tidpunkt då det
finns någon som är skäligen misstänkt för brottet. Tidsfristen får överskridas endast
om det är motiverat med hänsyn till utredningens beskaffenhet eller andra särskilda
omständigheter. Bestämmelsen ger således ett utrymme för att i undantagsfall över-
skrida den föreskrivna tremånadersfristen.

Enligt 1 a § andra stycket FUK har undersökningsledaren ansvar för för-
undersökningen i dess helhet. Han skall se till att utredningen bedrivs effektivt
och att den enskildes rättssäkerhetsintresse tas tillvara.

Som CC anfört i remissvaret räknas tremånadersfristen i 2 a § FUK från det att det
finns någon som skäligen kan misstänkas för brottet och det krävs inte att denne
formellt delgivits misstanke om brottet. Det är bl.a. av det skälet viktigt att
uppgiften i ärendet om när viss person bedöms var skäligen misstänkt för brottet är
korrekt dokumenterad. Ytterst är detta förundersökningsledarens ansvar.

I RAR-systemet är dokumenterat att BB den 13 september 2005 beslutat att AA var
skäligen misstänkt för de aktuella brotten. Mot bakgrund av att hon i februari 2005
begärde rättslig hjälp för att hålla förhör med AA och delge honom misstanke om
brott måste hon givetvis ha gjort bedömningen att han var skäligen misstänkt långt
tidigare än i september 2005. Hon har emellertid inte själv angett vid vilken
tidpunkt hon ansåg att AA var skäligen misstänkt. CC har däremot uppgett att
fristen torde ha börjat löpa i samband med åklagarens beslut om att inleda
förundersökning, dvs. i oktober 2004. Åtal väcktes dock först i oktober 2005.

Den misstänkte var bosatt i Finland och talade inte svenska. Åklagaren begärde
därför rättslig hjälp i Finland för ett förhör med honom. Vidare fick för-
undersökningsmaterialet översättas till finska. Jag har förståelse för att dessa
omständigheter samt vad som framkommit om problemet med ljudkvaliteten på
ett videoband från ett målsägandeförhör bidrog till att den gällande tremånaders-
fristen överskreds. Det har emellertid under utredningens gång vid några tillfällen
förekommit till synes omotiverade uppehåll i handläggningen. Sammantaget anser
                                                                   Dnr 916-2006   Sid 4 (4)



jag att förhållandena inte varit sådana att det var motiverat att förundersökningen
dragit ut på tiden i den utsträckning som skett. Handläggningstiden i ärendet har
således, oavsett om fristen började löpa i oktober 2004 eller vid en något senare
tidpunkt när förhör med målsägandens mor och målsäganden genomförts, varit
alltför lång och åklagaren kan inte undgå kritik för detta.

Vad som kommit fram i övrigt motiverar inte något uttalande från min sida.

I ärendet har samråd skett med justitieombudsmännen Kerstin André och Nils-Olof
Berggren som är ansvariga för tillsynen över bl.a. hälso- och sjukvården respektive
förvaltningsdomstolarna.

Ärendet avslutas.
