# Anmälan mot Kriminalvården, häktet Högsbo, om olämplig placering av intagna på gemensamhetsavdelning

JO 2025-06-18 dnr 9204-2024

[P]

## BESLUT

Datum                   Dnr                      Sid
                                                                   2025-06-18              9204-2024               1 (5)



Chefsjustitieombudsmannen
Erik Nymansson




                   Anmälan mot Kriminalvården, häktet Högsbo, om olämplig placering av
                   intagna på gemensamhetsavdelning

## Anmälan

I en anmälan till JO förde AA, genom ombudet advokaten BB, fram klagomål
                   mot Kriminalvården, häktet Högsbo, enligt bl.a. följande.

                   Efter en avslutad huvudförhandling placerades AA på gemensamhetsavdelning i
                   häktet Högsbo. På samma avdelning fanns CC, som var målsägande i det mål
                   som AA var tilltalad i. AA blev misshandlad av CC och skadades. CC har nu
                   åtalats för händelsen. AA anser att Kriminalvården har brustit allvarligt när de
                   placerade honom tillsammans med CC

                   Till anmälan bifogade AA utdrag ur kriminalvårdsregistret och
                   stämningsansökan med åtal mot CC beträffande misshandel.

## Utredning

JO begärde att Kriminalvården skulle yttra sig över anmälan samt besvara
                   följande frågor. Vad kände myndigheten till beträffande partsställningen i det
                   mål där AA var tilltalad och det som beskrivs i anmälan? Vilka överväganden
                   gjordes med anledning av detta vid beslutet att placera AA på den aktuella
                   gemensamhetsavdelningen? Om myndigheten saknade kännedom om
                   ovanstående, borde den ha haft det? Vilka åtgärder vidtog myndigheten efter
                   den i anmälan beskrivna händelsen?

                   I remissvaret anförde Kriminalvården, genom regionchefen för region Väst,
                   bl.a. följande.

## Bakgrund och utredning

Uppgifter om sakförhållandena har hämtats in från häktessamordningen i region
                            väst samt häktet Högsbo. Berörda befattningshavare har getts möjlighet att lämna
                            synpunkter. Av utredningen framgår i huvudsak följande.
                            Häktessamordningen i region väst ansvarar för placering av klienter vid samtliga
                            häkten i regionen. Undantag för sådan placering på häktesplats är de placeringar
                            som görs av vakthavande befäl vid respektive verksamhetsställe vid de
                            tidpunkter som häktessamordningen inte är i tjänst.



    Riksdagens ombudsmän       Postadress: Box 16327, 103 26 Stockholm   Besöksadress: Västra Trädgårdsgatan 4 A
    Telefon: 08-786 51 00      Texttelefon: 020-600 600                  E-post: justitieombudsmannen@jo.se
                                                                Dnr 9204-2024        Sid 2 (5)




Häktessamordningens metod för placering bygger i hög grad på samarbete och
kontinuerlig dialog med häktena i regionen. För detta finns ett delat dokument
med de verksamhetsställen som klienter placeras vid, där förslag till andra
verksamhetsställen noteras för mottagande verksamhetsställe att ta del av
information om klienten innan flytt. Mottagande verksamhetsställe ansvarar för
vilken avdelning klienten placeras på. Har häktessamordningen kännedom om
någon speciell omständighet gällande klienten, såsom exempelvis målsägande,
skrivs detta upp i dokumentet. Mottagande verksamhet och häktessamordningen
kommer överens om datum för placering.
I aktuellt fall har häktessamordningen transportanmält AA till
gemensamhetsplats på häktet Högsbo. AA ankom till häktet Högsbo den 6
oktober 2023 och har enligt kriminalvårdsregistret (KVR) skrivits in på häktet
Högsbo kl.14:36. Vid den tidpunkten fanns inte CC inskriven.
CC har enligt KVR skrivits in på häktet Högsbo samma dag som AA, men
ankom kl.18:34. Inskrivningen har genomförts av vakthavande befäl på häktet
Högsbo. CC har inte någon transport inlagd utan har sannolikt blivit införpassad
av polis eller ankommit som egen inställelse.
Den 10 oktober blev AA attackerad av CC. Misshandeln avbröts omgående av
närvarande personal. Det framgår av dokumentationen att AA efter misshandeln
uppgett i samtal med Kriminalvården att han och CC dagen innan misshandeln
inträffade identifierat varandra samt haft en diskussion om den dom där CC är
upptagen som målsägande. Det finns ingen dokumentation eller andra utsagor
som tyder på att personal haft kännedom om detta förhållande.
Rättslig reglering
Av 1 kap. 4 § häkteslagen framgår att varje intagen ska bemötas med respekt för
sitt människovärde och med förståelse för de särskilda svårigheter som är
förenade med frihetsberövandet.
Av 26 § häktesförordningen framgår följande. Undersökningsledaren eller
åklagaren ska hålla den myndighet som ansvarar för förvaringslokalen
underrättad om förhållanden som har betydelse från säkerhetssynpunkt för
behandlingen av den som är intagen på grund av misstanke om brott.
Kriminalvårdens bedömning
Fråga 1
Vad kände myndigheten till beträffande partsställningen i det mål där AA var
tilltalad och det som beskrivs i anmälan? AA hade vid tidpunkten för placering
vid häktet Högsbo inte fått sin dom, denna inkom först den 17 oktober 2023. Vid
kontroll i MR/BR fanns inga personuppgifter om målsägande. Information om
aktuell målsägande har i detta fall varit okänd för Kriminalvården.
Fråga 2
Vilka överväganden gjordes med anledning av detta vid beslutet om att placera
AA på den aktuella gemensamhetsavdelningen? Häktessamordningen har bedömt
AA som så kallad ’’normalklient’’ och han har därmed varit aktuell för placering
i gemensamhet, i detta fall på häktet Högsbo.
Fråga 3
Om myndigheten saknade kännedom om ovanstående, borde den ha haft det?
Kriminalvården saknade kännedom om klienternas relation. Varken AA eller CC
var aktuella hos underrättelseorganisationen vid tidpunkten. Huruvida det varit
möjligt för Kriminalvårdens personal att ta reda på uppgiften om deras relation
till varandra kan variera, men bedömning är att informationen inte varit
lättillgänglig för den som haft i uppgift att placera klienten. Kriminalvården har
inget fungerande systemstöd för att med säkerhet kunna vidta åtgärder vid
placering så att målsägande och gärningsperson inte placeras på samma
verksamhetsställe eller avdelning.
                                                                         Dnr 9204-2024        Sid 3 (5)




       Hade häktessamordningen haft kännedom om klienternas relation hade de inte
       placerats på samma avdelning, alternativt inte ens på samma häkte.
       Fråga 4
       Vilka åtgärder vidtog myndigheten efter den i anmälan beskrivna händelsen?
       Misshandeln avbröts omgående av närvarande personal och AA togs omhand av
       häktet Högsbos sjukvård, som också dokumenterade AA:s skador. De inblandade
       klienterna placerades i avskildhet. Polisanmälan upprättades, händelsen
       dokumenterades i KVR och incidentrapportering (ISAP) upprättades. Samtal
       hölls med AA och CC. Efter händelsen flyttades AA till häktet Göteborg där han
       placerades i gemensamhet. Han har därefter avgått till anstalt. CC flyttades till
       häktet Göteborg där han placerades på säkerhetsavdelningen. Han flyttas
       sedermera till en gemensamhetsavdelning, för att därefter flyttas till annat häkte i
       väntan på placering på anstalt.
       Eftersom det inte funnits en för Kriminalvården känd målsägande vid tidpunkten
       för placering av AA på häktet Högsbo, samt då placering skett genom ordinarie
       placeringsförfarande och med följsamhet till de placeringskriterier som bedöms
       relevanta finns det inga uppgifter som indikerar att någon varit försumlig i sin
       tjänsteutövning. Mot denna bakgrund har frågan om anmälan till PAN inte
       aktualiserats.
AA kommenterade, genom ombud, remissvaret och uppgav bl.a. att han
åtalades den 14 september 2023 och att det i åtalet framgick uppgifter om att
CC var målsägande.

Rättsliga utgångspunkter
Kriminalvården har redogjort för viss relevant rättslig reglering. Jag vill tillägga
följande.

Av 1 kap. 5 § häkteslagen (2010:611) framgår att verkställigheten ska utformas
så att negativa följder av frihetsberövandet motverkas.

Av 27 § häktesförordningen (2010:2011) framgår att om en intagen avtjänar
straff för ett brott som har riktats mot någons liv, hälsa, frihet eller frid, ska
målsäganden tillfrågas om han eller hon vill bli underrättad om

1.   den intagne vistas utanför förvaringslokalen utan bevakning,
2.   den intagne friges,
3.   den intagne rymmer eller fritas,
4.   den intagne uteblir efter en vistelse utanför förvaringslokalen, eller
5.   den intagne överförs till en annan stat för verkställighet av straffet där.

Av 2 § förordningen (2023:797) med instruktion för Kriminalvården framgår att
myndighetens verksamhet ska bedrivas på ett säkert, humant och effektivt sätt.

Av betydelse i sammanhanget är även artikel 2 i den europeiska konventionen
om skydd för de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna,
Europakonventionen, där det bl.a. föreskrivs att envars rätt till livet ska skyddas
genom lag. Artikeln anses medföra att staten har ett särskilt ansvar för tillsyn av
dem som befinner sig i fängelse eller häkte eller som på annat sätt är berövade
friheten. Europadomstolen har fastslagit att staten har en skyldighet när det
gäller frihetsberövade personer att vidta ändamålsenliga åtgärder för att skydda
                                                                  Dnr 9204-2024      Sid 4 (5)




liv (se Danelius, Mänskliga rättigheter i europeisk praxis, JUNO version 6
2023, s. 78).

Bedömning
Jag vill inledningsvis framhålla att jag ser mycket allvarligt på uppkomsten av
situationer där intagna utsätts för hot eller våld från medintagna. I
Kriminalvårdens uppdrag ingår att upprätthålla ordningen och säkerheten samt
därigenom att skydda intagna från våld och hot. Det förutsätter bl.a. att intagna
placeras på ett sätt som gör att myndigheten undviker olämpliga
klientkonstellationer och att Kriminalvården gör bedömningar av de intagna
utifrån kända risker och behov. Det är allvarligt att AA placerades på
gemensamhetsavdelning i häktet Högsbo tillsammans med CC som var
målsägande i förhållande till honom. Utgångspunkten är att en sådan placering
är olämplig och bör undvikas.

Kriminalvården har förklarat att myndigheten saknade kännedom om AA:s
relation till CC när de båda placerades på samma gemsamhetsavdelning. Vid
tiden för placeringen hade domen där CC var målsägande ännu inte meddelats.
Kriminalvården har uppgett att det vid kontroll av misstanke- och brottsregister
avseende AA inte fanns några uppgifter om målsägande. Det skulle alltså ha
krävts att ytterligare åtgärder vidtogs för att Kriminalvården skulle ha kunnat få
kännedom om vem som var målsägande. Kriminalvården har i vissa situationer
en skyldighet att kontakta en målsägande för att tillfråga denne om så kallad
målsägandeunderrättelse. Denna skyldighet inträder dock först när en intagen
påbörjar verkställighet av domen (se 27 § häktesförordningen). Det har inte
genom utredningen framkommit att det funnits indikationer på att målsäganden
i åtalet mot AA befann sig inom Kriminalvården och att en särskild kontroll av
den anledningen var påkallad. Mot bakgrund av vad som kommit fram genom
utredningen finner jag inte tillräckliga skäl att rikta någon kritik mot
Kriminalvården.

Jag vill dock i detta sammanhang framhålla vikten av att Kriminalvården
kontinuerligt utvecklar sina riskbedömningar i fråga om placeringar.
Kriminalvården undergår för närvarande en kapacitetsutökning och antalet
intagna ökar. Av Kriminalvårdens årsredovisning framgår att dessa förhållanden
haft en stark negativ påverkan på säkerheten i alla verksamhetsgrenar samt att
rapporteringen av våld mellan intagna ökade under 2024 (se Kriminalvården,
Årsredovisning 2024, s. 75 och 78). Det ökade antalet intagna i kriminalvård
ställer högre krav på myndigheten att utveckla rutiner för att undvika olämpliga
klientkonstellationer. Jag vill därför understryka vikten av att Kriminalvården
arbetar aktivt med frågan för att verksamheten ska kunna bedrivas på ett säkert
sätt.

Ärendet avslutas.
                                                               Dnr 9204-2024    Sid 5 (5)




Beslutet har fattats av chefsJO Erik Nymansson. Dokumentet har fastställts
digitalt och har ingen underskrift.

Rättssakkunniga Alice Haglöf har föredragit ärendet och tf. byråchefen Jörgen
Buhre har deltagit i beredningen.
