# Kritik mot Migrationsverket för bristfällig underrättelse om ett beslut

JO 2019-11-06 dnr 923-2018

BESLUT
                                                                         Datum                   Dnr                     Sid
                                                                         2019-11-06              923-2018               1 (5)
Justitieombudsmannen
Per Lennerbrant




                        Kritik mot Migrationsverket för bristfällig underrättelse om ett beslut


                          Beslutet i korthet: Migrationsverket avslog AA:s ansökan om uppehållstillstånd på
                          grund av skyddsbehov den 17 juni 2016. AA underrättades dock inte om beslutet i
                          samband med detta utan först den 6 februari 2018, d.v.s. ett år och åtta månader efter
                          att beslutet fattats.
                          I beslutet konstaterar JO att Migrationsverkets handläggning av underrättelsen om
                          beslutet varit förenad med flera brister. Migrationsverket har bl.a. frångått sina egna
                          rutiner för underrättelse om beslut, lämnat felaktig information till AA:s offentliga
                          biträde och inte registrerat allmänna handlingar på det sätt som borde ha skett.
                          Migrationsverket har dessutom, trots påpekande från AA:s offentliga biträde, inte följt
                          upp om AA underrättats om beslutet. JO uttalar att Migrationsverkets agerande har
                          lett till att det tagit oacceptabelt lång tid att underrätta AA om beslutet.
                          Migrationsverket kritiseras för den bristfälliga hanteringen.

## Bakgrund

Migrationsverket beslutade den 29 januari 2014 att avslå AA:s ansökan om
                        uppehålls- och arbetstillstånd och att utvisa honom. I januari 2016 invände AA
                        att det fanns verkställighetshinder, och den 20 februari samma år beviljades han
                        ny prövning med stöd av 12 kap. 19 § utlänningslagen. Efter ny prövning avslog
                        verket den 17 juni 2016 AA:s ansökan om uppehållstillstånd på grund av
                        skyddsbehov. Beslutet skickades till AA och hans offentliga biträde. Den 7 juli
                        2016 kontaktade AA:s offentliga biträde verket och frågade om AA hade
                        delgetts beslutet av den 17 juni 2016. Verket svarade biträdet samma dag att
                        AA ansågs underrättad om beslutet genom henne och att överklagandefristen
                        därmed börjat löpa. Biträdet invände mot detta den 13 juli 2016. Dagen efter
                        återkom verket till biträdet och bekräftade att AA inte kunde delges genom
                        henne och att AA alltså inte var delgiven beslutet. Verket bad också om ursäkt
                        för den felaktiga informationen och uppgav att uppgifterna i verkets system
                        skulle ordnas till. Migrationsverket uppmärksammade senare att AA fortfarande
                        inte hade underrättats om beslutet. Verket kallade den 22 december 2017 AA
                        till ett s.k. underrättelsesamtal. AA underrättades om beslutet vid
                        underrättelsesamtalet som ägde rum den 6 februari 2018.




 Riksdagens ombudsmän                         E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                    Telefon:       08-786 51 00
 103 26 Stockholm                             Texttelefon:   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A             Fax:           08-21 65 58                                    www.jo.se
                                                                          Dnr 923-2018       Sid 2 (5)




Anmälan
I en anmälan till JO framfördes klagomål mot Migrationsverket. Anmälaren
anförde i huvudsak följande. AA blev underrättad om beslutet av den 17 juni
2016 först efter ett och ett halvt år. Av en mejlkonversation mellan AA:s
offentliga biträde och två handläggare vid Migrationsverket från juli 2016
framgår att verket haft kännedom om att AA inte fått ta del av beslutet. Delar av
mejlkonversationen sparades inte i Migrationsverkets ärendehanteringssystem.
Den bristfälliga handläggningen har orsakat AA stora olägenheter, bl.a. då han
har fått leva i ovisshet och inte har fått möjlighet att överklaga beslutet tidigare.

Utredning
Migrationsverket (generaldirektören BB) yttrade sig efter att ha hämtat in
uppgifter från berörd enhet och berörda befattningshavare.

Migrationsverket lämnade följande uppgifter om verkets hantering:

      Frågan om delgivning och underrättelse av beslutet som fattades den 17 juni 2016
      [– – –] Migrationsverket avslog den 17 juni 2016 AA:s ansökan om
      uppehållstillstånd, resedokument, flyktingstatusförklaring och alternativ
      skyddsstatusförklaring. Beslutet expedierades samma dag till AA, det offentliga
      biträdet och polismyndigheten region Väst. Den 6 juli 2016 skickades beslutet
      från enheten förvaltningsprocess till mottagningsenhet 2 inom Migrationsverket.
      Enheten förvaltningsprocess skickade den 22 december 2017 ett
      e-postmeddelande till mottagningsenhet 2 att AA inte har blivit delgiven beslutet
      från den 17 juni 2016. Samma dag kallades AA till underrättelse av beslut i hans
      ärende. Den 6 februari 2018 underrättades AA om beslutet från den 17 juni 2016.

      Hanteringen av e-postmeddelanden mellan verket och det offentliga biträdet
      Den 7 juli 2016 skickade det offentliga biträdet CC ett e-postmeddelande till
      Migrationsverket och undrade när delgivning av beslutet den 17 juni 2016 skulle
      ske med AA. Samma dag fick hon besked att Migrationsverket ansåg att hon i
      egenskap av offentligt biträde för AA nu var underrättad om beslutet och att
      tiden för överklagande började löpa från och med den 7 juli 2016 och tre veckor
      framåt. CC återkom till Migrationsverket och informerade om att hon inte var
      ombud för AA och att hon inte kunde delges Migrationsverkets beslut och att det
      fortfarande ankom på Migrationsverket att delge AA beslutet. Den 14 juli 2016
      informerade Migrationsverket det offentliga biträdet att hon hade fått felaktig
      information och att AA kommer att delges via Migrationsverket. Denna
      information har inte diarieförts i Migrationsverkets ärendehanteringssystem.
Migrationsverket redovisade följande bedömning:

      Som huvudregel använder sig Migrationsverket av muntlig underrättelse i
      kombination med vanlig delgivning vid beslut i ett asylärende. Enligt 8 kap.
      10 g § utlänningsförordningen finns ett krav på att utlänningen ska underrättas
      om beslutet på ett språk som han eller hon förstår. Utlänningen kallas därför till
      ett underrättelsesamtal (Migrationsverkets rättsutredning om delgivning och
      underrättelse vid mottagningen, dnr 1.3.4-2017-48337).
      –––
      Av Migrationsverkets Handbok i migrationsärenden, avsnittet om offentligt
      biträde, framgår att ett biträde som inte har fullmakt i regel endast är behörig att
      agera på klientens vägnar i dennes närvaro. Det kan dock av annat framgå att
      parten godkänt agerandet.
                                                                          Dnr 923-2018         Sid 3 (5)




      Det framgår av utredningen att AA:s ärende om uppehållstillstånd avgjordes den
      17 juni 2016 och att han delgavs beslutet den 6 februari 2018. Migrationsverket
      konstaterar att informationsöverföringen mellan olika enheter inom verket inte i
      alla delar har fungerat tillfredsställande eftersom det tog drygt ett och ett halvt år
      att delge AA hans beslut, vilket självfallet inte är godtagbart. Det offentliga
      biträdet har i ett e-postsvar fått information om att AA ansågs delgiven i
      samband med e-postsvaret. Migrationsverket har diariefört detta. När sedan det
      offentliga biträdet återigen tog kontakt med Migrationsverket för att klargöra att
      AA inte kan anses delgiven genom det offentliga biträdet så fick hon besked om
      att AA inte var delgiven. Denna e-postkonversation är inte diarieförd i ärendet.
      Migrationsverket borde givetvis ha diariefört e-postkonversationen. Det är
      självfallet inte tillfredsställande att det inte skedde. Migrationsverket anser att
      handläggningen av AA:s ärende vad avser delgivning och diarieföring inte har
      skett enligt gällande regler och Migrationsverkets styrdokument, vilket inte är
      acceptabelt och Migrationsverket beklagar givetvis detta.

Rättsliga utgångspunkter
Underrättelse om beslut
Den 1 juli 2018 trädde en ny förvaltningslag (2017:900) i kraft som ersatte den
tidigare förvaltningslagen (1986:223), vilken gällde vid tidpunkten för
Migrationsverkets handläggning i det aktuella ärendet. Nedan redovisas
bestämmelserna om bl.a. underrättelse om beslut och allmänna krav på
handläggningen i den tidigare förvaltningslagen. Delvis motsvarande
bestämmelser finns i 9 och 33 §§ i den nu gällande förvaltningslagen.

Varje ärende där någon enskild är part ska handläggas så enkelt, snabbt och
billigt som möjligt utan att säkerheten eftersätts (se 7 § förvaltningslagen).

En sökande, klagande eller annan part ska underrättas om innehållet i det beslut
genom vilket myndigheten avgör ett ärende om detta avser myndighetsutövning
mot någon enskild. Parten behöver dock inte underrättas, om det är uppenbart
obehövligt. Det är myndigheten som bestämmer hur en underrättelse ska ske,
d.v.s. om underrättelsen ska ske muntligt, genom vanligt brev, genom
delgivning eller på något annat sätt. (Se 21 § förvaltningslagen.)

Bestämmelsen i 21 § förvaltningslagen anger emellertid inte när
underrättelseskyldigheten ska fullgöras. Det har dock ansetts följa av 7 § samma
lag att en sökande ska underrättas om ett beslut så snart som möjligt (se
Hellners och Malmqvist, Förvaltningslagen, 31 maj 2010, Zeteo, kommentaren
till 21 § och JO 2015/16 s. 556, dnr 1584-2014).

En myndighet anses ha uppfyllt sin underrättelseskyldighet när parten har nåtts
av underrättelsen (se bl.a. JO 2017/18 s. 55, dnr 5254-2016).

En utlänning som har ansökt om uppehållstillstånd på grund av skyddsbehov
enligt 4 kap. 1, 2 eller 2 a § utlänningslagen ska underrättas
om Migrationsverkets beslut på ett språk som han eller hon kan förstå (se 8 kap.
10 g § utlänningsförordningen).
                                                                     Dnr 923-2018       Sid 4 (5)




Registrering av allmänna handlingar
Enligt huvudregeln i 5 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen ska allmänna
handlingar registreras så snart de har kommit in till eller upprättats hos en
myndighet. En ovillkorlig registreringsskyldighet gäller dock endast handlingar
som omfattas av sekretess. I övrigt kan myndigheten själv välja om den vill
registrera handlingarna eller hålla dem ordnade så att det utan svårighet kan
fastställas om handlingen har kommit in eller upprättats. När myndigheten har
bestämt sig för ett av systemen i fråga om handlingar av ett visst slag måste
detta dock tillämpas konsekvent av alla inom myndigheten (se JO 2005/06
s. 422, dnr 151-2003).

Bedömning
Av utredningen framgår att Migrationsverket fattade beslut i AA:s ärende den
17 juni 2016. Beslutet utgjorde myndighetsutövning mot enskild. AA
underrättades om beslutet först vid ett samtal den 6 februari 2018, d.v.s. ett år
och åtta månader efter att beslutet fattades. En sådan fördröjning är oacceptabel.

Enligt Migrationsverkets rutin skulle AA i samband med att beslutet fattades i
juni 2016 ha kallats till ett möte där myndigheten skulle ha underrättat honom
om beslutet. Kallelsen till underrättelsesamtalet skickades nu först den
22 december 2017 när verket hade upptäckt att AA ännu inte hade underrättats
om beslutet. Migrationsverket avvek alltså från sina egna rutiner när man inte
kallade AA till underrättelsesamtal i anslutning till beslutet. Det är också
anmärkningsvärt att underrättelsesamtalet kunde hållas först den 6 februari
2018.

När AA:s offentliga biträde kontaktade Migrationsverket den 7 juli 2016 fick
hon information om att AA ansågs underrättad genom henne. Detta noterades i
verkets dagboksblad. Efter att biträdet ifrågasatt uppgifterna konstaterade
Migrationsverket att informationen var felaktig. Det är positivt att
Migrationsverket återkom till biträdet med korrigerad information.
Migrationsverket borde dock också, som verket uppgav till biträdet att man
avsåg att göra, ha rättat de registrerade uppgifterna. Det finns anledning att anta
att den felaktiga uppgiften i dagboksbladet bidragit till att det tog så lång tid för
Migrationsverket att upptäcka att AA inte hade underrättats om beslutet.

I samband med det offentliga biträdets kontakt med Migrationsverket i juli 2016
borde verket ha uppmärksammat att AA inte hade kallats till ett
underrättelsesamtal och vidtagit åtgärder för att se till att han blev underrättad
om beslutet.

Det framgår inte närmare av Migrationsverkets yttrande till JO hur verket
normalt följer upp att underrättelse skett eller hur det uppmärksammades att AA
inte hade underrättats om beslutet. Om verket hade följt upp hanteringen av
underrättelsen borde verket tidigare än vad som skedde ha upptäckt att AA inte
                                                                   Dnr 923-2018       Sid 5 (5)




hade kallats till ett samtal och underrättats om beslutet. Den fördröjning med
underrättelsen som inträffade hade då kunnat undvikas.

Den del av mejlkonversationen där det offentliga biträdet invände att AA inte
kunnat delges genom henne och Migrationsverkets svar på det har inte
registrerats hos verket. Eftersom mejlen hade kommit in respektive upprättats
hos verket är de allmänna handlingar. Av Migrationsverkets svar till JO framgår
att handlingarna är sådana att de normalt skulle ha registrerats. Migrationsverket
borde därför ha registrerat mejlen.

Jag kan sammanfattningsvis konstatera att handläggningen av underrättelsen om
beslutet varit förenad med flera brister. Migrationsverket har frångått sina egna
rutiner för underrättelse om beslut. Verket har vidare, trots påpekande från AA:s
offentliga biträde, inte följt upp om AA hade underrättats om beslutet.
Migrationsverket har dessutom lämnat felaktig information till det offentliga
biträdet och låtit bli att korrigera registreringen av den felaktiga informationen.
Verket har inte heller registrerat allmänna handlingar på det sätt som borde ha
skett. Migrationsverkets agerande har lett till att AA underrättades om beslutet
först ett år och åtta månader efter att det fattades. Detta är, som sagt,
oacceptabelt. Migrationsverket ska kritiseras för den bristfälliga hanteringen.

Ärendet avslutas.
