# Kritik mot Socialstyrelsen för att styrelsen hade avgjort ett ärende rörande journalförstöring innan svarsfristen för sökanden att inkomma med synpunkter hade gått till ända

JO 2003-10-15 dnr 926-2002

BESLUT
                                                                            Datum                   Dnr                     Sid
                                                                            2003-10-15              926-2002               1 (3)
Justitieombudsmannen
Kerstin André




                        Kritik mot Socialstyrelsen för att styrelsen hade avgjort ett ärende
                        rörande journalförstöring innan svarsfristen för sökanden att inkomma
                        med synpunkter hade gått till ända

## Anmälan

AA framförde i en anmälan till JO klagomål mot Socialstyrelsens, regionala
                        tillsynsenheten i Örebro, handläggning av hans ärende rörande journalförstöring
                        enligt patientjournallagen (1985:562). Han klagade bl.a. på hur Socialstyrelsen
                        hade hanterat en framställning från honom om förlängd tid för att yttra sig över det
                        yttrande som Socialstyrelsen hade inhämtat i ärendet från ansvarig läkare.

## Utredning

Inledningsvis inhämtades kopia av Socialstyrelsens akt i det ifrågavarande ärendet
                        (dnr 45-7459/2001).

                        Härefter anmodades Socialstyrelsens rättsavdelning i Stockholm att göra en
                        utredning och yttra sig över vad AA hade anfört om handläggningen av ärendet.
                        Rättsavdelningen hänvisade i sitt remissvar till ett av byrådirektören BB,
                        Socialstyrelsens regionala tillsynsenhet i Örebro, upprättat tjänsteutlåtande i vilket
                        anfördes bl.a. följande.

                                  Den 3 juli 2001 inkom ansökan om patientjournalförstöring från AA. Chefläkare
                                  CC, Skönviks psykiatriska klinik, Säter, bereddes tillfälle att yttra sig. (– – –) CC
                                  anser att då ett framtida behov av vård ej kan uteslutas bör journalen bevaras.
                                  CC:s yttrande kommunicerades med AA. AA:s yttrande daterat 2001-11-08 inleds
                                  med att han anhåller om att yttrandetiden förlängs till 17/12 då han vill ”undersöka
                                  möjligheten till ett extra remissvar”. Detta på grund av att han vill ”ställa en fråga
                                  till chefsöverläkaren”. Han menar att ”den bedömning i en fråga som hon lutar sig
                                  emot är grundlös”. Han yttrar sig över vad CC angett i sitt svar och anger bland
                                  annat att någon framtida vård inte är aktuell.
                                  –––
                                  Den 12 november 2001 fattade Socialstyrelsen beslut i ärendet. I beslutet framgår att
                                  AA har begärt förlängning av yttrandetiden för att lämna ytterligare synpunkter samt
                                  att han önskar att Socialstyrelsen medverkar till att chefläkare CC närmare motiverar
                                  sitt ställningstagande. I beslutet framgår ”Socialstyrelsens beslut grundar sig på de
                                  uppgifter i patientjournalen som styrelsen tagit del av. Då det inte finns något som
                                  talar för att ytterligare utredning skulle resultera i annat ställningstagande från
                                  Socialstyrelsens sida avslås begäran.”



 Riksdagens ombudsmän                            E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                       Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                                Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                  Fax:           08-21 65 58                                    www.jo.se
                                                                          Dnr 926-2002       Sid 2 (3)




      Att kommunicera AA:s yttrande med CC bedömdes inte som meningsfullt.
      Socialstyrelsen bedömde att underlaget var tillräckligt för att fatta beslut i ärendet
      och att kraven på kommunicering enligt 17 § förvaltningslagen var uppfyllda.
      AA:s yttrande är svårt att förstå dels för att han inledningsvis anhåller om att få
      yttrandetiden förlängd, dels faktiskt lämnar synpunkter på CC:s yttrande. Det får
      tolkas så att han vill ha förlängd yttrandetid för att kunna ställa en fråga till CC
      (”extra remissvarv”). Socialstyrelsen bedömde att det senare inte skulle tillföra
      utredningen något ytterligare.
Socialstyrelsens rättsavdelning tillade därutöver att den ansåg att ärendet handlagts
på ett korrekt sätt.

AA kommenterade remissvaret.

I beslut den 15 oktober 2003 anförde JO André följande.

Bedömning
JO:s huvuduppgift är att granska att myndigheter och andra som står under JO:s
tillsyn följer lagar och andra författningar i sin verksamhet. Syftet med denna
granskning är i första hand att undersöka om myndigheterna har handlat enligt de
regler för förfarandet som gäller för dem, dvs. om myndigheterna har handlat
korrekt i formellt hänseende. JO är däremot återhållsam med att uttala sig om
myndigheternas bedömningar i enskilda ärenden. Detta beror bl.a. på att man i
bedömningsfrågor kan ha skilda uppfattningar utan att någon av dem behöver vara
felaktig.

Med hänsyn till det anförda går jag inte in på Socialstyrelsens bedömning i sak att
avslå AA:s framställning om ytterligare tid för att inkomma med en komplettering
av sitt yttrande den 8 november 2001.

Beträffande den formella handläggningen av AA:s framställning om förlängd
yttrandetid vill jag emellertid anföra följande.

Av handlingarna och remissvaret framgår bl.a. följande. I en ansökan, som inkom
till Socialstyrelsen i Örebro den 3 juli 2001 begärde AA att vissa journaler rörande
honom skulle förstöras. Chefläkare CC, Skönviks psykiatriska klinik i Säter,
yttrade sig över AA:s ansökan och anförde att journalerna borde bevaras. I en
skrivelse, daterad den 29 oktober 2001, från Socialstyrelsen i Örebro till AA
angavs bl.a. att AA lämnades tillfälle att inkomma med egna synpunkter över vad
som anförts i CC:s yttrande och att ett eventuellt svar från AA skulle vara
Socialstyrelsen till handa inom 14 dagar från det att AA hade mottagit
Socialstyrelsens skrivelse och det ifrågavarande yttrandet. Av ett mottagningsbevis,
som inkom till Socialstyrelsen den 7 november 2001, framgår att AA mottog
handlingarna den 5 november 2001. Tiden för AA att inkomma med yttrande till
Socialstyrelsen utgick således den 19 november 2001. Den 9 november 2001
inkom till Socialstyrelsen skrivelsen av den 8 november 2001 från AA, i vilken han
bl.a. anförde att han anhöll om att yttrandetiden ”förlängs till den 17/12, med fyra
veckor till sex veckor från mottagandet” och att han skulle vilja undersöka
möjligheten till ett extra ”remissvar” samt att han skulle vilja ställa en fråga till
                                                                    Dnr 926-2002   Sid 3 (3)




chefsöverläkaren. Socialstyrelsen avslog i sitt beslut den 12 november 2001 AA:s
ansökan om att vissa journaler skulle förstöras. I beslutet avslogs även AA:s
begäran om att få förlängd tid för att inkomma med ytterligare synpunkter. Som
skäl härför angavs i beslutet att det inte fanns något som talade för att ytterligare
utredning skulle resultera i ett annat ställningstagande.

Enligt 17 § förvaltningslagen (1986:223) får ett ärende inte avgöras utan att en
sökande, klagande eller annan part har underrättats om en uppgift som har tillförts
ärendet genom någon annan än honom själv och han har fått tillfälle att yttra sig
över den, om ärendet avser myndighetsutövning mot någon enskild. Undantag från
huvudregeln, vilka inte är aktuella i förevarande ärende, kan göras under vissa i
bestämmelsen angivna förutsättningar.

Syftet med nämnda lagrum är att t.ex. en sökande i ett ärende inte endast skall få
kännedom om uppgifter som lämnats av andra utan även ges tillfälle att komma in
med egna synpunkter och bemöta eventuella faktauppgifter. De synpunkter som en
sökande kan komma att lämna i samband med kommuniceringen kan ha stor
betydelse för bedömningen och utgången av ärendet. I detta ligger också att en
myndighet, i de fall en sökande begär anstånd med att yttra sig, som huvudregel
bör ta ställning till en sådan framställning och lämna ett besked i anståndsfrågan
innan myndigheten avgör ärendet i sak. Det kan dock förhålla sig på det sättet att
omständigheterna i ett ärende är sådana att det får godtas att ett besked i frågan
lämnas först i samband med att ärendet avgörs slutligt. Det kan i förevarande fall
ifrågasättas om Socialstyrelsen inte borde ha lämnat AA besked i anståndsfrågan
innan ärendet avgjordes i sak. Vad som kommit fram i ärendet ger mig emellertid
inte anledning att kritisera Socialstyrelsen för att något besked inte lämnades till
AA förrän i samband med att beslut i ärendet meddelades.

Som framgår ovan avgjorde emellertid Socialstyrelsen ärendet innan den
ursprungliga tidsfristen för AA att inkomma med yttrande gått till ända. Även om
saken ur Socialstyrelsens synvinkel framstod som klar hade AA självfallet haft att
utgå från att han, även om han inte erhöll förlängd tid för att inkomma med
yttrande, kunnat inkomma med ytterligare synpunkter i ärendet fram till slutdagen.
Socialstyrelsen borde därför inte ha meddelat beslut i ärendet innan tidsfristen löpt
ut. Socialstyrelsen kan inte undgå kritik i denna del.

Vad AA har anfört i övrigt föranleder inte någon åtgärd eller något uttalande från
min sida.

Ärendet avslutas med den kritik som uttalats ovan.
