# Uttalanden om vilka aspekter en myndighet behöver beakta när den väljer kommuniceringssätt i ett enskilt ärende

JO 2024-10-18 dnr 9295-2023

[P]

## BESLUT

Datum                  Dnr                      Sid
                                                                         2024-10-18             9295-2023               1 (3)
Justitieombudsmannen
Thomas Norling




                         Uttalanden om vilka aspekter en myndighet behöver beakta när den
                         väljer kommuniceringssätt i ett enskilt ärende


                          Beslutet i korthet: Ett ombud och offentligt biträde för en vårdnadshavare i ett
                          ärende enligt LVU begärde att få nämndens skriftliga utredning skickad till sig vid
                          myndighetens kommunicering. Ombudet och det offentliga biträdet fick information
                          om att han i stället fick hämta utredningen i socialtjänstens reception.
                          I beslutet uttalar sig JO om vad en myndighet behöver beakta när den gör
                          bedömningen av hur kommunicering av material i ett ärende ska ske. Eftersom JO
                          uppfattar det som att de enskilda tjänstemännen gjorde en bedömning av hur
                          utredningen skulle kommuniceras, uttalar JO ingen kritik i det här fallet.

## Anmälan

I en anmälan till JO klagade AA på Arbetsmarknads- och socialförvaltningen i
                         Malmö kommun. Han framförde bl.a. följande. Han var ombud och offentligt
                         biträde för en vårdnadshavare i ett ärende om upphörande av vård enligt lagen
                         (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU. Han bad om att
                         få utredningen i det ärendet skickad till sig men fick till svar att det rörde sig om
                         omfattande sekretessmaterial och att han därför fick komma till förvaltningens
                         kontor för att hämta ut den.

## Utredning

JO begärde att Arbetsmarknads- och socialnämnden i Malmö kommun skulle
                         yttra sig över det som framfördes i anmälan. Nämnden skulle särskilt beröra
                         frågan om hur kommuniceringssättet står i överenstämmelse med 6 och 9 §§
                         förvaltningslagen (2017:900), FL.

                         Nämnden framförde bl.a. följande i sitt yttrande. Utredningen innehåller
                         känsliga uppgifter. Det krävdes därför att den hanterades säkert. Det är dock en
                         brist att ombudets begäran inte möttes i det här fallet.

                         AA kommenterade nämndens yttrande.



 Riksdagens ombudsmän                         E-post:       justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                    Telefon:      08-786 51 00
 103 26 Stockholm                             Texttelefon   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A             Fax:          08-21 65 58                                     www.jo.se
                                                                   Dnr 9295-2023       Sid 2 (3)




Bedömning
Innan en myndighet fattar ett beslut i ett ärende ska den som huvudregel
underrätta den som är part om allt material av betydelse för beslutet och ge
parten tillfälle att inom en bestämd tid yttra sig över materialet. Det är
myndigheten som bestämmer hur underrättelse ska ske (25 § FL).

Inom förvaltningsrätten kommer den grundläggande rättsprincipen att ingen ska
dömas ohörd till uttryck som en kommunikationsprincip. En regelrätt
kommunikation förutsätter att en myndighet aktivt både informerar en part om
sådana uppgifter som har tillförts ärendet och ger parten tillfälle att lämna
synpunkter på innehållet i uppgifterna. Tillämpningen av kommunikations-
principen fyller också en viktig funktion som utredningsmedel, eftersom den
säkerställer ett fortlöpande utbyte av information och argument mellan dem som
medverkar i ärendet. Bestämmelser om kommunikationsskyldighet bidrar på så
sätt till att uppfylla förvaltningslagens övergripande ändamål, nämligen att
värna enskildas rättssäkerhet och underlätta snabba avgöranden. (Se prop.
2016/17:180 s. 154.)

Bestämmelsen i 25 § FL innebär att det är myndigheten som bestämmer vilket
tillvägagångssätt som ska användas vid kommunicering. Kommunikation kan
genomföras såväl muntligt som skriftligt. Ett typiskt exempel är att
myndigheten kommunicerar handlingar genom att skicka kopior av
handlingarna till parten. Bestämmelsen hindrar dock inte att parten får del av
materialet t.ex. i samband med ett besök hos myndigheten. Myndighetens val av
underrättelseform kan dock inte göras helt skönsmässigt utan måste ske med
beaktande av det allmänna kravet på service och de allmänna utgångspunkterna
för handläggningen. (Se 6 och 9 §§ FL samt prop. 2016/17:180 s. 312.) Det
innebär bl.a. att myndigheten måste beakta tillgänglighetsaspekter vid sitt val.
Myndigheten måste också välja den underrättelseform som med beaktande av
partens intressen i det enskilda fallet är enklast och ger det snabbaste resultatet.
Vidare vill jag också framhålla att en myndighet måste iaktta objektivitets-
principen när t.ex. en part kommuniceras (se 1 kap. 9 § regeringsformen och
5 § FL). Det betyder att myndigheten endast får beakta sakliga omständigheter
vid den bedömning som ska göras. Av de skäl jag nu tar upp kan det vara
lämpligt att också dokumentera det val av sätt att kommunicera på som
myndigheten gör i ett enskilt ärende.

Ärenden enligt LVU ska handläggas skyndsamt (33 § LVU). I ett enskilt ärende
kan det därför uppstå en situation när det är viktigt att socialnämndens
utredning inför beslut enligt LVU kan kommuniceras både snabbt och säkert till
den enskilde och hans eller hennes ombud och offentliga biträde. Det förutsätter
enligt min mening att socialtjänsten har de rutiner och möjligheter i övrigt som
det kräver. Jag anser alltså att det inte är tillräckligt att varje gång fullgöra
kommuniceringsskyldigheten genom att lägga ut det material som ska
kommuniceras för avhämtning i socialtjänstens reception. Som angetts är det
myndigheten som bestämmer hur den ska kommunicera i ett enskilt fall, och att
                                                                 Dnr 9295-2023      Sid 3 (3)




det i praktiken innebär att en saklig bedömning behöver göras i varje ärende av
det sätt på vilket utredningsmaterialet lämpligen ska kommuniceras. I de fall
utredningsmaterialet innehåller integritetskänsliga uppgifter krävs en högre grad
av säkerhet.

I det här fallet fick AA information om att han kunde hämta ut utredningen i
socialtjänstens reception. Utredningar av det slag som det här var fråga om
innehåller typiskt sätt känsliga uppgifter om enskilda och måste, som nämnden
har framfört, hanteras varsamt. Jag ser med hänsyn till detta, och med beaktande
av vad nämnden har uppgett om att den inte har tillgång till någon form av säker
e-post, positivt på att den inte skickade utredningen digitalt. Som jag uppfattar
nämndens yttrande till JO, anser den att utredningen borde ha skickats till AA
på visst sätt. Jag ser ingen anledning att göra någon egen bedömning av den
saken. Jag uppfattar det dock som att de enskilda tjänstemännen – när AA
framställde sin begäran om att få utredningen skickad till sig på något sätt –
gjorde en bedömning av frågan och kom fram till att utredningen skulle
kommuniceras genom att AA fick hämta den i socialtjänstens reception. Även
om det i efterhand går att komma fram till en annan slutsats än den som
tjänstemännen gjorde vid det aktuella tillfället, finner jag inte tillräcklig
anledning att rikta någon kritik mot nämnden för sin hantering i det här fallet.
Jag nöjer mig i stället med att framhålla det jag har framfört ovan om vilka
aspekter en myndighet behöver beakta vid valet av kommuniceringssätt.

Det som i övrigt har kommit fram i ärendet föranleder ingen åtgärd eller något
uttalande från min sida.

Ärendet avslutas.



Beslutet har fattats av JO Thomas Norling. Dokumentet har fastställts digitalt
och har ingen underskrift.

Seniora rättssakkunniga Eric Wahlberg har föredragit ärendet och byråchefen
Christina Fredin har deltagit i beredningen.
