# Om tolkning av bl.a. övervakade besök på Kriminalvårdens säkerhetsavdelningar. Även allvarlig kritik mot anstalten Hall för hanteringen av en intagens beviljade besökstillstånd m.m.

JO 2025-03-31 dnr 93-2024

[P]

## BESLUT

Datum                    Dnr                     Sid
                                                                   2025-03-31               93-2024                1 (9)



Justitieombudsmannen
Katarina Påhlsson




                   Om tolkning av bl.a. övervakade besök på
                   Kriminalvårdens säkerhetsavdelningar. Även allvarlig
                   kritik mot anstalten Hall för hanteringen av en intagens
                   beviljade besökstillstånd m.m.


                    Beslutet i korthet: I beslutet uttalar sig JO om rutinerna för tolkning av övervakade
                    besök på Kriminalvårdens säkerhetsavdelningar när samtalen inte kan föras på ett
                    språk som personalen förstår. JO har i och för sig inte någon invändning mot att
                    besöken i första hand övervakas av anställda med relevanta språkkunskaper. Det får
                    enligt hennes mening dock inte medföra att en godkänd kontakt för en intagen på en
                    säkerhetsavdelning – som talar annat än svenska med sina anhöriga – i praktiken
                    inskränks.
                    Anstalten Hall hade tidigare som rutin att aldrig anlita externa tolkar när intagna på
                    säkerhetsavdelningen tog emot besökare. Enligt JO har rutinen saknat lagligt stöd
                    och ordningen medförde uppenbarligen att intagnas rätt till kontakter med anhöriga
                    blev beroende av vilka språk de intagna och deras anhöriga talar. Detta är hon
                    mycket kritisk till.
                    I det aktuella fallet innebar den här rutinen att en intagen beviljades besökstillstånd
                    med ett villkor som inte kunde uppfyllas. Och det dröjde mer än två år innan han
                    kunde ta emot besökaren, vilket inträffade först sedan JO:s granskning hade inletts.
                    Anstalten förtjänar enligt JO allvarlig kritik för sin hantering av den enskildes
                    besöksärende. Hon uttalar även kritik mot anstalten för behandlingen av den intagnes
                    återkommande förfrågningar om hur han skulle gå till väga för att faktiskt få träffa sin
                    släkting.


                   Anmälan m.m.
                   I en anmälan som kom in till JO den 4 januari 2024 förde AA fram i huvudsak
                   följande klagomål mot Kriminalvården, anstalten Hall.

                   Anstalten biföll hans ansökan om besök av sin farmor, med villkor om
                   övervakning. När besök skulle bokas ansökte han om tolkning, men det avslogs.
                   I praktiken innebar det att de godkända besöken inte kunnat genomföras
                   eftersom samtal inte har fått föras på farmoderns språk och anstalten vägrat
                   bistå med tolk. En kriminalvårdsinspektör rekommenderade honom att i stället
                   ansöka om obevakade besök men även den ansökan avslogs.



    Riksdagens ombudsmän     Postadress: Box 16327, 103 26 Stockholm     Besöksadress: Västra Trädgårdsgatan 4 A
    Telefon: 08-786 51 00    Texttelefon: 020-600 600                    E-post: justitieombudsmannen@jo.se
                                                                          Dnr 93-2024       Sid 2 (9)




Till anmälan fogade AA ett antal handlingar. Av dessa framgick bl.a. att
anstalten den 2 december 2023 hade tagit emot en hemställan där AA begärt att
få veta hur han skulle gå till väga för att få besöken tolkade och att en
kriminalvårdsinspektör fem dagar senare svarat honom:

      Hej! Ni får prata på ett språk som personalen förstår. Tolk kommer inte att
      beställas externt för anhörigbesök. Finns personal i tjänst som förstår språket kan
      besök genomföras. Annars inte.
I en skrift daterad den 20 december 2023 hade AA uppgett att han ville
överklaga ett bifogat beslut. Samma kriminalvårdsinspektör hade besvarat den
med kommentaren:

      Mitt svar är inte möjligt att överklaga. Du kan i stället ansöka om okontrollerat
      besök av din farmor. Du får då ett beslut, som kan överklagas.
Därefter hade AA på nytt ansökt om besök från sin farmor. Anstalten hade
tolkat skriften som en ansökan om obevakade besök och avslagit den i ett
skriftligt beslut den 27 december 2023.

Utredning
JO:s första remiss m.m.
Inledningsvis hämtades upplysningar in från Kriminalvården, varvid det
framkom bl.a. att AA hade haft tillstånd till övervakade besök av sin farmor
sedan den 9 juni 2022. I tillståndsbeslutet angavs det att besöken skulle
kontrolleras och samtalen föras på ett språk som personalen förstår. Vid JO:s
kontroll i februari 2024 konstaterades att AA ännu inte hade haft något besök av
farmodern.

JO begärde därefter att Kriminalvården skulle yttra sig och besvara de frågor
som framgår av myndighetens första remissvar. Sålunda gav Kriminalvården,
genom en regionchef, in ett yttrande med i huvudsak följande innehåll:

      Kriminalvården har inhämtat uppgifter från anmälarens kriminalvårdsjournal
      samt från ledningen vid Anstalten Hall/Säkerhetsavdelningen (nedan benämnd
      A Hall/Säk).
      A Hall/Säk beslutade den 9 juni 2022 att tillåta anmälaren att ta emot
      kontrollerade besök av sin farmor under förutsättning av att samtal mellan de
      båda sker på ett språk som anstaltens personal förstår. Anstalten beviljade
      tillståndet trots att den var medveten om att anmälarens farmor inte kunde anses
      vara närstående enligt den definition av begreppet som anges i Kriminalvårdens
      föreskrifter och allmänna råd om fängelse (KVFS 2011:1). Detta förklarades av
      att anmälaren under tidigare verkställigheter hade beviljats såväl besökskontakt
      som telefonkontakt med farmodern varför hon ansågs vara nära anhörig. I
      beslutet beaktades även att anmälaren inte hade besökstillstånd/telefontillstånd
      till fler än två andra personer.
      Den 5 april 2024 har A Hall/Säk redovisat att den i närtid har samtalat med
      anmälaren och då förklarat för honom att anstalten inte kommer att anlita
      professionell tolk för att han ska kunna ta emot besök av farmodern och att hans
      behov av besök anses vara tillgodosett i och med att han har tillstånd att ta emot
      fem olika besökare.
                                                                            Dnr 93-2024       Sid 3 (9)




      Vidare har A Hall/Säk den 17 april 2024 redovisat följande. När det föreligger
      tolkbehov använder sig A Hall/Säk endast av Bas-Säk-utbildad kriminalvårds-
      personal; det anses inte vara aktuellt att anlita professionell tolk. Bas-Säk är en
      vidareutbildning för kriminalvårdare som ska arbeta i någon av Sveriges tre
      säkerhetsavdelningar. Att endast använda sig av Bas-Säk-utbildad personal när
      det uppstår tolkbehov är en överenskommelse som alltid har gällt i säkerhets-
      avdelningarna. Dock har detta förtydligats 2023 när verksamhetsuppdraget för
      säkerhetsavdelningarna fastslogs. Det verksamhetsuppdraget innefattar att de tre
      säkerhetsavdelningarna ska arbeta på samma sätt när det gäller besök, telefoni
      och tolkärenden.
      –––

## Kriminalvårdens bedömning

Anmälarens påstående att han inte har fått ta emot besök av sin farmor stämmer
      och förklaras av de tre säkerhetsavdelningarnas samstämmiga uppfattning att
      professionell tolk inte ska anlitas trots att Bas/Säk-utbildad personal inte finns
      tillgänglig. A Hall/Säk har förklarat att detta alltid har varit gällande men att det
      har förtydligats 2023.
      Förtydligandet 2023 gällande användning av professionell tolk har troligen
      samband med tidigare skiftande praxis/tillämpning vid säkerhetsavdelningarna.
      Beslutet att bevilja anmälaren besökstillstånd gällande farmodern har meddelats
      före förtydligandet 2023. Sannolikt har A Hall/Säk vid tiden för beslutet den
      9 juni 2022 inte varit fullt uppmärksam på att det beslutet i praktiken skulle
      innebära nästintill en omöjlighet för anmälaren att ta emot besök av sin farmor.
      Vad gäller anmälarens skrivelse av den 20 december 2023 (JO:s handling # 2,
      s. 1) och hur den har hanterats av anstalten kan följande konstateras. Skrivelsen
      av vilken det framgår att anmälaren överklagar har inte hanterats korrekt när
      anstalten har förklarat för anmälaren att svaret inte kan överklagas och att han
      istället uppmanas att ansöka om okontrollerade besök. Efter att JO:s remiss i
      aktuellt ärende inkommit Kriminalvården för yttrande har hanteringen av
      anmälarens överklagande uppmärksammats och den 4 april 2024 har
      överklagandet överlämnats till Förvaltningsrätten i Stockholm.
      Den 15 april 2024 har målet återförvisats till Kriminalvården för omprövning
      (…). Omprövningsbeslut har inte meddelats än.
Av förvaltningsrättens avgörande framgår att målet återförvisades till Kriminal-
vården för omprövning med hänvisning till att kriminalvårdsinspektörens
besked den 7 december 2023 var ett överklagbart beslut och därför omfattades
av kravet på sådan prövning enligt 14 kap. 2 § fängelselagen (2010:610), FäL.

JO:s andra remiss m.m.
I maj 2024 begärde JO att Kriminalvårdens huvudkontor skulle yttra sig över
det som kommit fram i ärendet i fråga om tolkning på säkerhetsavdelningarna.
Yttrandet skulle innehålla en redogörelse för myndighetens rutin för när intagna
på en säkerhetsavdelning har behov av tolk, vid såväl kontakter med anhöriga
och myndigheter som ärendehantering.

Kriminalvården, genom chefen för sektionen för verksjuridik – verkställighet,
straffrätt m.m., lämnade in ett yttrande med i huvudsak följande innehåll:

## Utredning

Uppgifter har inhämtats från region Stockholm, region Mitt och region Nord.
      Regionerna har i sin tur hämtat in uppgifter från de anstalter där
                                                                  Dnr 93-2024       Sid 4 (9)




säkerhetsavdelningarna är placerade. Sammanfattningsvis har följande
framkommit.
På säkerhetsavdelningarna placeras intagna som bedöms ha hög förmåga att
planera och genomföra allvarliga brottsliga gärningar, och likaså avsikt att
fortsätta bedriva brottslig verksamhet och ha otillåten kommunikation.
Om kommunikationen mellan en intagen på säkerhetsavdelning och dennes
anhöriga kan ske på svenska eller engelska, ska något av de språken användas.
Om en intagen och dennes anhöriga kommunicerar på ett annat språk än svenska
eller engelska, använder säkerhetsavdelningarna i anstalten Hall och anstalten
Saltvik i första hand medarbetare som genomgått särskild utbildning för
säkerhetsenheterna, s.k. Bas-säkerhetsutbildning, och behärskar det aktuella
språket. I den situationen använder anstalten Kumlas säkerhetsavdelning på
motsvarande sätt i första hand en medarbetare som behärskar det aktuella språket
och även i övrigt bedöms lämplig att övervaka eller avlyssna kontakten. Om
kommunikationen inte kan ske på svenska eller engelska och ingen sådan
personal behärskar det aktuella språket, kan tolk behöva anlitas. Det föregås av
en individuell bedömning av identifierade säkerhetsrisker och de särskilda skälen
för kontakten. På säkerhetsavdelningen i anstalten Hall har dock, om en anhörig
besökare till en intagen inte behärskar svenska eller engelska, sedan en tid
tillbaka inte använts auktoriserad tolk.
Att i första hand kriminalvårdspersonal används för att övervaka eller avlyssna
samtal motiveras av säkerhetsskäl. Möjligheten att följa samtal i realtid ger
exempelvis bättre förutsättningar att snabbt uppfatta information som kan leda
till att kontakten behöver avbrytas.
Vid handläggning av omfattande ärenden av stor vikt anlitas tolk, om en intagen
behöver det. I vardagliga ärenden används som utgångspunkt personal som
behärskar språket i fråga. På säkerhetsavdelningen i anstalten Kumla anlitas dock
tolk med jämna mellanrum även i mindre eller enklare frågor för att den intagne
ska få möjlighet att diskutera sin verkställighet eller andra frågor på ett
obehindrat sätt. Vid en intagens kontakt med andra myndigheter åligger det den
andra myndigheten att vid behov anlita tolk. Om en intagen inte kan påtala sitt
tolkbehov för en annan myndighet, kan anstalten vara behjälplig genom att
kontakta myndigheten och påtala det.

Rättslig reglering
Av 1 kap. 9 § regeringsformen följer att domstolar och förvaltningsmyndigheter
som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter ska beakta allas likhet inför lagen
samt iaktta saklighet och opartiskhet i sin verksamhet.
Av 13 § förvaltningslagen (2017:900) framgår att en myndighet ska använda tolk
och se till att översätta handlingar om det behövs för att den enskilde ska kunna
ta till vara sin rätt när myndigheten har kontakt med någon som inte behärskar
svenska.
Av 7 kap. 1 § fängelselagen (2010:610) framgår att en intagen får ta emot besök
i den utsträckning det lämpligen kan ske. Ett besök får dock vägras om det 1. kan
äventyra säkerheten på ett sätt som inte kan avhjälpas genom kontroll enligt 2
eller 3 §, 2. kan motverka den intagnes anpassning i samhället, eller 3. på annat
sätt kan vara till skada för den intagne eller någon annan.
Av 7 kap. 2 § fängelselagen framgår att ett besök får, om det är nödvändigt av
säkerhetsskäl, kontrolleras genom att 1. personal övervakar besöket, eller 2.
besöket äger rum i ett besöksrum som är så utformat att det omöjliggör att
föremål överlämnas.
Av 7 kap. 4 § fängelselagen framgår att en intagen får stå i förbindelse med en
annan person genom elektronisk kommunikation i den utsträckning det
lämpligen kan ske. Sådan kommunikation får dock vägras om den 1. kan
äventyra säkerheten på ett sätt som inte kan avhjälpas genom avlyssning enligt
                                                                   Dnr 93-2024       Sid 5 (9)




5 §, 2. kan motverka den intagnes anpassning i samhället, eller 3. på annat sätt
kan vara till skada för den intagne eller någon annan.
Av 7 kap. 5 § fängelselagen framgår bl.a. att elektronisk kommunikation mellan
en intagen och en annan person får avlyssnas om det är nödvändigt av
säkerhetsskäl.
Av 7 kap. 7 § Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd (KVFS 2011:1) om
fängelse, FARK Fängelse, framgår att om ett besök övervakas ska samtal under
besöket föras på ett språk som förstås av den som övervakar det, om det inte är
obehövligt med hänsyn till syftet med övervakningen. Om samtalet inte kan
föras på ett sådant språk ska tolk anlitas. Om samtalet i strid med vad som gäller
för besöket förs på ett språk som inte förstås av den som övervakar besöket eller
av tolken ska besöket avbrytas, om det inte är uppenbart obehövligt.
Av allmänna råd till ovannämnda bestämmelse i FARK Fängelse framgår att det,
om syftet med övervakningen endast är att förhindra överlämnande av otillåtna
föremål, kan vara obehövligt att den som övervakar besöket förstår samtalet.
Av 7 kap. 16 § FARK Fängelse framgår att elektronisk kommunikation som
avlyssnas ska föras på ett språk som förstås av den som avlyssnar
kommunikationen om det inte är uppenbart obehövligt.
Av allmänna råd till den ovannämnda bestämmelsen i FARK Fängelse framgår
följande. Situationer då det kan tillåtas att kommunikationen förs på ett språk
som den som avlyssnar inte förstår kan t.ex. vara när syftet med avlyssningen
endast är att säkerställa att kommunikationen inte kopplas vidare. I sådana fall
kan det räcka med att kontrollera att kommunikationen förs med den person som
Kriminalvården har kontrollerat och godkänt att den intagne ska få kommunicera
med (s.k. medlyssning).

Kriminalvårdens bedömning
På säkerhetsavdelningarna förs intagnas samtal med anhöriga om möjligt på
svenska eller engelska och övervakning eller avlyssning av samtalen utförs i
första hand av kriminalvårdspersonal, som har genomgått särskild vidare-
utbildning och behärskar det språk som samtalet förs på. Kriminalvården ser
dessa utgångspunkter som välavvägda mot bakgrund av att kontakterna med
omvärlden för intagna på säkerhetsavdelning är förenade med särskilt allvarliga
säkerhetsrisker. Personalens förmåga att snabbt kunna identifiera dessa risker
och agera för att upprätthålla säkerheten bedöms vara av avgörande betydelse för
att kontakterna ska kunna genomföras. Eftersom syftet med tolkningen under
sådana samtal således är att identifiera säkerhetsrisker och inte att den intagne
ska kunna göra sig förstådd, bedömer Kriminalvården att de skäl som annars gör
sig påminda vid rekvirering av auktoriserad tolk i offentlig verksamhet inte har
samma genomslag.
Den beskrivna hanteringen får dock givetvis inte medföra att intagna på
säkerhetsavdelning, som inte talar svenska eller engelska med sina anhöriga, i
praktiken får en beskuren tillgång till en annars godkänd kontakt.
Kriminalvården bedömer därför att det inte är möjligt att neka en intagen på
säkerhetsavdelning besök eller annan kontakt enbart på den grunden att
avlyssnande personal inte behärskar det talade språket. I de situationerna anser
Kriminalvården att utomstående tolk bör anlitas på sätt som enligt utredningen
också sker på säkerhetsavdelningarna i anstalten Kumla och anstalten Saltvik,
under förutsättning att det inte finns säkerhetsmässiga hinder mot den
fördröjning som tolkningen till kriminalvårdspersonalen innebär. Om säkerheten
kan äventyras på ett sätt som inte kan avhjälpas genom att besök kontrolleras
eller kommunikation avlyssnas, finns det nämligen inte förutsättningar för att
medge kontakt.
Kriminalvården ser inte heller något hinder mot att personal bistår intagna med
översättning eller tolkning i ärenden av mindre vikt eller när det inte bedöms
vara nödvändigt med utomstående tolkning för att den intagne ska kunna ta till
                                                                         Dnr 93-2024   Sid 6 (9)




      vara sin rätt. Kriminalvården bedömer att den hållningen är förenlig med
      motiven till 13 § förvaltningslagen (se t.ex. prop. 2016/17:180 s. 84 f.).
AA fick tillfälle att kommentera yttrandet.

JO hämtade även in kopior av Kriminalvårdens dagboksblad och handlingar i
AA:s ärenden om besök av farmodern. Av dessa framgick bl.a. att myndig-
hetens huvudkontor beviljade tolkning av de aktuella besöken den 28 maj 2024
och att AA därefter tog emot ett besök av sin farmor den 14 juni samma år.

Bedömning
Allmänt om tolkning på säkerhetsavdelning
Frågan om språktolkning i anstalt aktualiseras både när en intagen har behov av
det i kontakten med Kriminalvården eller andra myndigheter och när
verksamhetsställena behöver förstå vad som sägs under sådana övervakade
kontakter som intagna beviljats. Kriminalvården har redogjort för relevanta
rättsliga utgångspunkter i båda dessa delar. Jag hänvisar därför dit.

Som framgått följer det av 13 § första stycket förvaltningslagen (2017:900), FL,
att Kriminalvården ska använda tolk vid kontakt med intagna som inte
behärskar svenska – om det behövs för att den intagne ska kunna ta till vara sin
rätt. JO har i flera fall bedömt att en anstalt eller ett häkte kan anlita en icke
kvalificerad tolk, såsom personal, i enklare ärenden men framhållit att en
kvalificerad tolk alltid bör anlitas vid ärenden av större vikt för den intagne
(se t.ex. JO 2022/23 s. 198, dnr 3513-2021). Den ordning som Kriminalvården
har redogjort för när en intagen har behov av tolkning tycks vara förenlig med
dessa utgångspunkter. Jag vill dock framhålla att bedömningen av vad som är
ett ärende av större vikt givetvis måste göras utifrån den intagnes perspektiv.

Frågan om tolkning av intagnas övervakade besök och andra kontakter väcker
inte samma rättssäkerhetsöverväganden som frågan om tolkning av intagnas
kontakter med Kriminalvården gör. Som myndigheten har framfört är syftet
med tolkning vid besök att den som övervakar samtalet ska kunna identifiera
säkerhetsrisker. I förlängningen kan det vara en förutsättning för att bevilja
vissa kontakter (jfr 7 kap. 2 § FäL). Mot bakgrund av det har jag inte någon
invändning mot anstalterna Saltvik och Kumlas rutin att i första hand låta
besöken övervakas av personal med egna språkkunskaper och att extern tolk
inte alltid anlitas. Det är dock angeläget att rutinen inte medför att en godkänd
kontakt för en intagen på en säkerhetsavdelning – som talar annat än svenska
med sina anhöriga – i praktiken inskränks. Det har också Kriminalvården varit
inne på i sitt andra remissvar.

Det har kommit fram att anstalten Hall åtminstone tidigare haft som rutin att
endast använda kriminalvårdspersonal med viss utbildning vid övervakningen
av de kontakter som intagna på säkerhetsavdelning haft med anhöriga. Därmed
bokades aldrig extern tolk för uppdrag av det slaget. Det är uppenbart att en
sådan ordning medför att intagnas rätt till besök eller andra kontakter med
                                                                        Dnr 93-2024       Sid 7 (9)




anhöriga blir beroende av vilket eller vilka språk de intagna och deras anhöriga
talar. Detta är oacceptabelt och står i direkt strid med bestämmelsen i 7 kap. 7 §
Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd om fängelse (KVFS 2011:1),
FARK Fängelse, där det uttryckligen sägs att tolk ska anlitas om samtal under
övervakade besök inte kan föras på ett språk som övervakande personal förstår.

Jag är mycket kritisk till den rutin som tidigare har gällt vid anstalten Hall.
Eftersom AA så småningom beviljades tolkning av de aktuella besöken och att
åtminstone ett sådant genomförts utgår jag från att anstalten har ändrat sina
rutiner så att de överensstämmer med det redovisade.

Om anstaltens hantering i det här fallet
Det står klart att anstalten Hall beviljade AA det aktuella besökstillståndet den
9 juni 2022 och förenade det med villkor om att besöken skulle övervakas och
samtalen föras på ett språk som personalen förstår. Besök genomfördes därefter
inte förrän den 14 juni 2024.

Som jag nyss konstaterat har anstalten inte haft lagligt stöd för sin rutin att
aldrig anlita extern tolkning för besök till intagna på säkerhetsavdelning. I det
enskilda fallet har rutinen inneburit att AA:s beslut om besökstillstånd
förenades med ett villkor som inte kunde uppfyllas, men utan att han fick
möjlighet att begära prövning av frågan i en högre instans. Följden av denna
ordning blev att det dröjde mer än två år innan farmodern kunde besöka honom.
Anstalten förtjänar allvarlig kritik för det.

Det har vidare visat sig i min utredning att AA vid flera tillfällen ställt frågor till
anställda inom Kriminalvården om hur han skulle gå till väga för att besöken av
farmodern skulle kunna genomföras, men i stort sett bara bemötts med beskedet
att samtalen behövde föras på ett språk som någon anställd förstod. En sådan
handläggning är inte heller godtagbar ur ett förvaltningsrättsligt perspektiv.
Enligt min mening borde anstalten ha uppfattat AA:s återkommande
förfrågningar som att han begärde ändring av språkvillkoret eller som
ansökningar om tolkning. Eftersom övervakning uppenbarligen bedömdes vara
en förutsättning för besökstillståndet har jag vidare mycket svårt att förstå
varför han upplystes om att han ”i stället” kunde ansöka om okontrollerat besök
av sin farmor och då skulle ”få ett beslut, som kan överklagas”.

Anstalten borde därutöver ha betraktat i vart fall skriften den 20 december 2023
som en begäran om omprövning av anstaltens besked (jfr 14 kap. 2 § FäL). Som
förvaltningsrätten har konstaterat var beskedet ett överklagbart beslut och
Kriminalvården borde därför ha fattat ett formenligt omprövningsbeslut och
hanterat eventuella fortsatta invändningar som överklaganden. Skriften
skickades dock inte till Förvaltningsrätten i Stockholm förrän efter mer än tre
månader och först efter att JO:s remiss kommit till Kriminalvården för yttrande.
Något formellt omprövningsbeslut fattades inte heller. En sådan hantering står i
strid med 45 och 46 §§ FL och jag är kritisk till den.
                                                                     Dnr 93-2024      Sid 8 (9)




Även om den aktuella handläggaren ansåg att beskedet inte var ett beslut i
förvaltningsrättslig mening borde skrifterna för övrigt ha skickats till domstolen
tillsammans med ett yttrande om myndighetens inställning i den delen, i
enlighet med Kriminalvårdens handbok (2018:12) i förvaltningsrätt m.m.
(jfr JO 2004/05 s. 373, dnr 1230-2003).

Slutligen noterar jag att Kriminalvården såväl i grundbeslutet som senare, så
även till JO, har framfört att tillståndet beviljats trots att farmodern egentligen
inte var närstående i den mening som avses i 1 kap. 4 § FARK Fängelse. Det är
oklart vad anstalten velat förmedla med detta, men det ligger nära till hands att
anta att man menat att besöket därför inte skulle prioriteras (jfr 7 kap. 1 §
FARK Fängelse). Besökstillstånd betraktas rättsligt som ett förhandsbesked om
att besök kommer att medges vid bokning (jfr RÅ 1992 ref. 65 och HFD 2016
ref. 84). Detta är förstås väl känt inom myndigheten och jag utgår därför från att
anstalten inte hade bifallit ansökan om man redan i det skedet bedömde att
besök aldrig skulle komma att prioriteras. Jag utgår också från att anstalten hade
återkallat besökstillståndet om den därefter bedömde att förutsättningarna för
besök inte längre var uppfyllda. Det senare tycks emellertid inte ha varit fallet.
Jag noterar nämligen att anstalten under våren 2024 muntligen ska ha
informerat AA om att hans behov av besök ansågs vara tillgodosett eftersom
han hade tillstånd att ta emot fem olika besökare, dvs. även utan att det
beviljade besöket med farmodern genomfördes. Enligt min mening får ett
sådant meddelande betraktas som ett muntligt besked om att besökstillståndet
återkallades, vilket under alla omständigheter är oförenligt med förvaltnings-
lagens bestämmelser om beslutsunderrättelse (se 33 § FL).

Avslutningsvis bör uppmärksammas att lagstiftaren har lyft fram att en intagens
kontakter med omvärlden genom besök är av stor betydelse bl.a. för att
underlätta hans eller hennes möjlighet att knyta eller hålla kontakter med
anhöriga och andra personer utanför anstalten. Jag har i flera beslut understrukit
att besök kan motverka negativa följder av frihetsberövandet och att denna
kontakt är ett centralt inslag i en human kriminalvård. (Se prop. 2009/10:135
s. 143 samt bl.a. JO 2020/21 s. 219, dnr O 12-2020, och JO 2024 s. 161,
dnr 1037-2023.) Ärendet ger mig anledning att påminna anstalten Hall både om
sitt ansvar i detta avseende och om vikten av att hantera intagnas förfrågningar
och hemställningar korrekt.

Vad som i övrigt har framkommit motiverar inte några uttalanden från min sida.

Ärendet avslutas.




Beslutet har fattats av JO Katarina Påhlsson. Dokumentet har fastställts digitalt
och har ingen underskrift.
                                                                Dnr 93-2024   Sid 9 (9)




Rättssakkunniga Reb Kerstinsdotter har föredragit ärendet och byråchefen
Catrine Björkman har deltagit i beredningen.
