# Anmälan mot Migrationsverket för att förvarstagna vid förvaret i Mölndal låstes in på sina boenderum. Kritik mot verket för bristande
dokumentation av åtgärden

JO 2023-12-12 dnr 9303-2022

[P]

## BESLUT

Datum                Dnr
                                                                         2023-12-12           9303-2022          Sid 1 (7)
Justitieombudsmannen
Per Lennerbrant




                         Anmälan mot Migrationsverket för att förvarstagna vid förvaret i
                         Mölndal låstes in på sina boenderum. Kritik mot verket för bristande
                         dokumentation av åtgärden


                          Beslutet i korthet: JO har granskat en händelse vid förvaret i Mölndal då
                          Migrationsverket beslutade att låsa in ett tiotal förvarstagna på sina rum.
                          Migrationsverket har beskrivit händelsen som en upploppsliknande situation. Med
                          utgångspunkt i det bedömer JO att åtgärden var nödvändig och försvarlig och det
                          finns därför inte anledning att kritisera Migrationsverket för inlåsningen.
                          JO konstaterar emellertid att dokumentationen av åtgärden i de individuella ärendena
                          har brister och verket kritiseras för detta.

## Anmälan

AA uppgav i en anmälan till JO att vid en incident den 19 oktober 2022 på
                         Migrationsverkets nyöppnade förvar i Mölndal blev samtliga förvarstagna
                         avskilda eller fick sin rörelsefrihet begränsad genom inlåsning på
                         bostadsrummen. Enligt anmälaren agerade Migrationsverket därigenom
                         oegentligt gentemot de förvarstagna och utan giltigt skäl. AA uppgav även att
                         Migrationsverkets generaldirektör var på besök på förvaret denna dag.

## Utredning

JO hämtade in handlingar från Migrationsverket för de förvarstagna som fick
                         sin frihet begränsad. Migrationsverket skickade in tre handlingar: en
                         journalanteckning, ett beslut och en tjänsteanteckning. Förutom namnen är
                         handlingarna identiska för alla som berördes av åtgärden.

                         JO beslutade att inleda en utredning av de enligt Migrationsverket 15 ärenden
                         där de förvarstagnas rörelsefrihet begränsades genom att de låstes in på sina
                         rum, och uppmanade verket att yttra sig över incidenten. Det kom fram att
                         verket även beslutade att avskilja tre personer på avdelningen. JO:s granskning
                         avser inte de ärenden där beslut om avskiljande fattades.




 Riksdagens ombudsmän                         E-post:       justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                    Telefon:      08-786 51 00
 103 26 Stockholm                             Texttelefon   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A             Fax:          08-21 65 58                                   www.jo.se
                                                                         Dnr 9303-2022        Sid 2 (7)




Migrationsverket beskrev incidenten i yttrandet till JO enligt följande.

      Händelsen inleddes med att en förvarstagen uppträdde upprört och utåtagerande i
      allrummet på förvaret. Personalen på plats larmade internt och larmchefen kom
      till platsen och försökte tillsammans med annan personal lugna ner den
      förvarstagne. Den förvarstagne lugnade sig inte utan agerade istället mer hotfullt,
      bland annat genom att slå bort personalens händer när de försökte leda honom till
      ett samtalsrum. Den förvarstagne riktade sig mot andra förvarstagna och försökte
      uppvigla dem. Ytterligare en förvarstagen anslöt. Han blev av personalen
      ombedd att flytta på sig men vägrade med kommentaren att ”min väns problem
      är mitt problem”. Utöver de två personer som visade ett hotfullt beteende mot
      personalen började fler förvarstagna bli upprörda och situationen eskalerade mot
      något som personalen uppfattade som upploppsliknande. Larmchefen kontaktade
      ansvarig teamledare för att gå igenom situationen och bedöma behovet av att
      separera de två förvarstagna som uppträdde hotfullt. Teamledaren observerade
      händelsen från bevakningscentralen via kameraövervakning. I syfte att förhindra
      ytterligare eskalering och ett eventuellt upplopp började Migrationsverkets
      personal separera samtliga förvarstagna som befann sig i allrummet. De som
      samarbetade flyttades från allrummet till boendekorridoren. Branddörren som
      skiljer dessa avdelningar åt stängdes. En av de två hotfulla förvarstagna
      eskorterades därefter till avdelningen för avskiljande. Den andra befann sig i
      boendekorridoren tillsammans med de övriga förvarstagna. Migrationsverkets
      personal eskorterade sedan även denne till avdelningen för avskiljande. När
      personalen därefter skulle lämna boendekorridoren och på nytt stänga
      branddörren blev de hindrade av en förvarstagen som satte sin fot i
      dörröppningen. Den förvarstagne var högljudd, uppträdde hotfullt och
      hörsammade inte uppmaningar att backa undan. Andra förvarstagna slöt upp
      bakom denne. Personalen kunde föra denna person åt sidan och eskorterade
      sedan också honom till avdelningen för avskiljande. Totalt fördes alltså tre
      förvarstagna dit. Några av de förvarstagna som befann sig i boendekorridoren
      var i det här läget upprörda och bankade på branddörren och skrek att de vill
      tillbaka till allrummet. En av Migrationsverkets medarbetare skadade i samband
      med händelsen sin hand.
      Den operativt ansvariga teamledaren beslutade att samtliga förvarstagna skulle
      låsas in i sina respektive boenderum med stöd av 11 kap. 6 § utlänningslagen ...
      En handläggare fick i uppdrag att skriva beslutet. De förvarstagna gick frivilligt
      in på sina rum. Dörrarna låstes klockan 12:20. Därefter genomfördes samtal med
      de berörda förvarstagna och därefter kunde de släppas ut i allrummet igen.
      Dörrarna till de förvarstagnas boenderum låstes upp igen klockan 14:00.
      De skriftliga besluten avseende avskiljande enligt 11 kap. 7 § utlänningslagen
      fattades den 19 oktober, samma dag som händelsen inträffade. De skriftliga
      besluten avseende begränsad rörelsefrihet för femton personer blev försenade.
      Efter att handläggaren skrivit beslutsutkast om begränsad rörelsefrihet enligt
      11 kap. 6 § utlänningslagen ansåg teamledaren att beslutet istället skulle grundas
      på 11 kap. 7 § utlänningslagen.
      Efter ytterligare samråd mellan teamledare och beslutsfattare bedömdes dock att
      besluten skulle grundas på 11 kap. 6 § utlänningslagen, den bestämmelse som
      ursprungligen varit aktuell. Bristfällig kommunikation och diskussion om
      regelverket ledde till att besluten om begränsad rörelsefrihet fastställdes först
      under förmiddagen den 21 oktober.
Migrationsverket redovisade bl.a. följande svar på JO:s frågor.

      Förekommer det att förvarstagna blir inlåsta på sina bostadsrum? […] Hur
      dokumenteras det normalt sett?
      Det händer ytterst sällan att förvarstagna blir inlåsta på sina rum. Det är dock inte
      ovanligt att enskilda förvarstagna är inblandade i incidenter.
                                                                         Dnr 9303-2022        Sid 3 (7)




      Detta kan normalt hanteras genom att de inblandade avskiljs på
      avskiljningsavdelningen [– – –] Beslut om avskiljande eller begränsning av
      rörelsefriheten fattas vanligen genom konkludent handlande. Dessa beslut ska
      därefter dokumenteras genom nedteckning i skrift. Nedteckning ska ske så snart
      det är möjligt.
      Hur vanligt förekommande är det att samtliga förvarstagna på en avdelning
      blir inlåsta på sina bostadsrum? […]
      Det är mycket ovanligt att samtliga förvarstagna på en avdelning blir inlåsta på
      sina bostadsrum. Men i det aktuella fallet var det många förvarstagna
      involverade. Det var initialt när incidenten pågick svårt för medarbetarna att
      avgöra exakt vilka som var mer eller mindre aktiva i händelseförloppet. Därför
      beslutades om inlåsning på rummen i syfte att minimera en eskalering av
      situationen tills man kunde prata med och lugna ned varje förvarstagen. [– – –]
      Vem eller vilka har normalt sett befogenhet att besluta om att samtliga
      förvarstagna ska låsas in på sina bostadsrum? Vem tar ett sådant beslut och
      vilken skyldighet finns att dokumentera ett sådant beslut?
      I det akuta skeendet har ansvarig teamledare befogenhet att fatta beslut om att
      begränsa rörelsefrihet. Av bifogad rättsutredning … [här utelämnad, JO:s anm.]
      framgår att det skriftliga beslutet måste fattas i nära anslutning till den situation
      som föranlett beslutet. Skyldigheten att dokumentera följer av rättsutredningen.
      Beslutsfattare ansvarar för att dokumentera händelsen och fastställa de beslut
      som fattats.
Migrationsverket redovisade följande bedömning av händelsen.

      Migrationsverket värnar portalparagrafen i 11 kap. utlänningslagen och vid alla
      beslut som fattas måste den enskildes integritet och värdighet respekteras. Detta
      utgör dock inte ett hinder för avskiljande och rörelsebegränsningar när det är
      nödvändigt för ordningen och säkerheten i lokalen eller det finns fara för liv och
      hälsa.
      Det ovan beskrivna händelseförloppet är inte begränsat till en person eller en
      händelse utan eskalerade över tid och med ett oklart antal förvarstagna
      involverade. De initiala åtgärderna har inte haft effekt och en medarbetare har
      skadats. Det har därför funnits anledning att separera de förvarstagna. Åtgärden
      att låsa in de förvarstagna i boenderummen har genomförts för att personalen
      skulle hinna med att prata med och lugna ned varje förvarstagen.
      Beslutsfattare ansvarar för nedtecknande av beslut gällande såväl begränsning av
      rörelsefriheten enligt 11 kap. 6 § utlänningslagen som avskiljande enligt 11 kap.
      7 § utlänningslagen. Bestämmelsernas tillämpningsområden är inte helt
      avgränsade och under en pågående incident kan det vara svårt att avgöra när ett
      beslut övergår från den ena bestämmelsen till den andra. En analys av
      händelseförloppet måste därför avgöras i efterhand.
      Migrationsverket anser att det under händelsen varit berättigat att besluta om
      avskiljande av tre förvarstagna, begränsning till boendekvarteret och slutligen till
      boenderummen av resterande förvarstagna av följande skäl:
      - Incidenten började i ett allrum där det fanns flera förvarstagna.
      - Initialt var endast en förvarstagen hotfull. Detta eskalerade dock snabbt med
      ytterligare en person och därefter en upploppsliknande stämning bland övriga.
      - Beslutet om avskiljande av de två förvarstagna och boendebegränsning av
      övriga lugnade inte ned situationen. Flera andra förvarstagna blev hotfulla. En
      medarbetare skadades.
      - Först när tre avskilts och övriga låsts in i sina boenderum var det möjligt att
      lugna ned situationen och minska risken för ytterligare skador.
      Att besluten om begränsning av rörelsefriheten fastställdes först två dagar efter
      händelsen är beklagligt men har haft sin förklaring i att händelseförloppet behövt
      analyseras för att komma fram till vilken bestämmelse som är tillämplig. Med
                                                                      Dnr 9303-2022      Sid 4 (7)




      hänsyn till kravet på skyndsam dokumentation borde verksamheten dock ha
      fastställt beslutet tidigare. För att undvika liknande fördröjningar kommer
      enheten att få återkoppling om vikten av skyndsamhet i denna typ av ärenden.
      Eftersom avskiljandet och boendebegränsningen genomförts genom konkludent
      handlande och upphävts innan besluten fastställts i systemen har dröjsmålet inte
      påverkat någon av de förvarstagna mer än att överklagandetiden förlängts.
AA gavs tillfälle att kommentera Migrationsverkets yttrande.

Journalanteckningar i ärendena har varit tillgängliga för JO.

Rättslig reglering
Förutsättningar för att använda tvång i en förvarslokal
En utlänning som hålls i förvar ska behandlas humant och hans eller hennes
värdighet ska respekteras. Utlänningen ska informeras om de rättigheter och
skyldigheter han eller hon har som förvarstagen samt om de regler som gäller i
förvarslokalerna. Verksamhet som rör förvar ska utformas på ett sätt som
innebär minsta möjliga intrång i utlänningens integritet och rättigheter.
(Se 11 kap. 1 § utlänningslagen.)

En utlänning som hålls i förvar får hindras att lämna lokalen där han eller hon
vistas, och i övrigt underkastas den begränsning av rörelsefriheten som krävs
för att ändamålet med att utlänningen tagits i förvar ska tillgodoses eller som är
nödvändig för ordningen och säkerheten i lokalen. En utlännings rörelsefrihet
får också begränsas, om han eller hon utgör en allvarlig fara för sig själv eller
andra. (Se 11 kap. 6 § utlänningslagen.)

En utlänning som hålls i förvar och har fyllt 18 år får hållas avskild från andra
som tagits i förvar, om det är nödvändigt för ordningen och säkerheten i lokalen
eller om han eller hon utgör en allvarlig fara för sig själv eller andra (se 11 kap.
7 § första stycket utlänningslagen).

De beslut som Migrationsverket fattar enligt 11 kap. 6 och 7 §§ utlänningslagen
får överklagas till migrationsdomstol (se 14 kap. 10 § utlänningslagen).

I brottsbalken finns en allmän bestämmelse om våldsanvändning för att
genomföra tjänsteåtgärder (laga befogenhet). Om den som är berövad friheten
sätter sig till motvärn med våld eller hot om våld eller på annat sätt gör
motstånd mot någon under vars uppsikt han eller hon står då denne ska hålla
honom eller henne till ordningen, får det våld användas som med hänsyn till
omständigheterna är försvarligt för att ordningen ska upprätthållas.
(Se 24 kap. 2 §.)

Dokumentationsskyldighet
En myndighet som får uppgifter på något annat sätt än genom en handling ska
snarast dokumentera dem, om de kan ha betydelse för ett beslut i ärendet. Det
ska framgå av dokumentationen när den har gjorts och av vem. (Se 27 §
förvaltningslagen.)
                                                                   Dnr 9303-2022      Sid 5 (7)




För varje skriftligt beslut ska det finnas en handling som visar vem som har
fattat beslutet (se 31 § 3 förvaltningslagen). Ett beslut som kan antas påverka
någons situation på ett inte obetydligt sätt ska innehålla en klargörande
motivering, om det inte är uppenbart obehövligt. En sådan motivering ska bl.a.
innehålla uppgifter om vilka omständigheter som har varit avgörande för
myndighetens ställningstagande. (Se 32 § första stycket förvaltningslagen.)

De beslut som Migrationsverket fattar i särskilda fall enligt 11 kap. 6 och 7 §§
utlänningslagen ska dokumenteras på lämpligt sätt (se 6 kap. 15 § första stycket
utlänningsförordningen).

Bedömning
Inlåsningen ger inte anledning till kritik
Skälet för att begränsa de förvarstagnas rörelsefrihet genom att låsa in dem på
rummen anges i besluten vara att det var nödvändigt för att säkerställa
ordningen i lokalen. Vid min granskning har jag kunnat konstatera brister i
beskrivningen av incidenten i de individuella ärendena. Migrationsverket har i
yttrandet till JO beskrivit händelseförloppet betydligt mer utförligt, vilket gett
en tydligare bild av händelsen. Jag återkommer senare i beslutet till de brister
som jag har uppmärksammat vad gäller dokumentationen.

Inledningsvis vill jag framhålla att Migrationsverket ansvarar för ordningen och
säkerheten i förvarslokalen. Utgångspunkten är att en person som hålls i förvar
får ha kontakt med de andra förvarstagna och, med hänsyn till förvarets regler,
ha tillgång till de gemensamma utrymmena på förvaret. Personalen ska även så
långt som det är möjligt försöka lösa situationer utan att använda våld eller
tvång.

Av Migrationsverkets beskrivning av den anmälda incidenten framgår att
stämningen bland de förvarstagna var upphetsad och hotfull och att de som
befann sig i allrummet inledningsvis flyttades till boendekorridoren samt att
branddörren mellan avdelningarna stängdes. När stämningen inte lugnade ned
sig togs beslutet att de förvarstagna skulle låsas in på sina boenderum.
Migrationsverket har beskrivit situationen som upploppsliknande där några
hotfulla personer fördes till avskiljningsavdelningen och att flera av de andra på
avdelningen var upprörda även efter avskiljandena. Såvitt framgår av
utredningen använde personalen inget direkt våld eller tvång för att få de
förvarstagna att förflytta sig till boendekorridoren, eller för att därefter få dem
att gå in på sina rum, varpå dörrarna låstes.

Med utgångspunkt i hur Migrationsverket beskrivit händelsen bedömer jag att
åtgärden att under cirka en och en halv timme låsa in de förvarstagna på sina
boenderum som nödvändig och försvarlig. Åtgärden har haft stöd i 11 kap. 6 §
utlänningslagen respektive bestämmelsen om laga befogenhet i brottsbalken.
Det har också kommit fram att en i personalen skadades vid händelsen och att
                                                                    Dnr 9303-2022       Sid 6 (7)




det fanns en risk för att fler i personalen eller att någon av de förvarstagna
skulle ha skadats om situationen inte hade hanterats.

Mot denna bakgrund finns det inte anledning för mig att kritisera
Migrationsverket för att de förvarstagna låstes in på sina rum vid den aktuella
incidenten. Det har av utredningen inte kommit fram att Migrationsverket tog
några ovidkommande hänsyn vid besluten.

Brister i dokumentationen
Som jag redan varit inne på har dokumentationen i de individuella ärendena
varit bristfällig. Den enda egentliga dokumentationen utgörs av en kortfattad
journalanteckning som är identisk i samtliga ärenden. Av anteckningen framgår
att när personal skulle avskilja en person i boendekorridoren blockerade de
förvarstagna passagen i korridoren. Det framgår även att personalen bad de
förvarstagna att gå in på sina rum, att de frivilligt gjorde det och att personalen
låste dörrarna. Det är som nämnts först genom Migrationsverkets yttrande till
JO som det lämnats en mer utförlig redogörelse för vad som hände.

Jag är kritisk till att det av underlaget för besluten inte går att få en tydlig bild
av händelseförloppet och vad som föranledde inlåsningen för varje
förvarstagen. Det framgår t.ex. inte om det var den enskildes eget agerande som
var grunden för inlåsningen. Bristerna i dokumentationen har gjort min
granskning svårare. Migrationsverket har uppgett att det är ytterst sällan som de
förvarstagna blir inlåsta på sina rum och av utredningen framgår att flera möten
hölls i personalgruppen dagen efter incidenten. Det förvånar därför att
händelsen inte dokumenterades mer utförligt i det underlag som utgjorde
grunden för besluten.

Det är klarlagt att det var en larmchef tillsammans med en teamledare som
muntligen och på plats bestämde att de förvarstagna skulle låsas in på rummen.
Dock anges inte namnet på vare sig teamledaren eller larmchefen i de skriftliga
besluten. Det är en brist.

Migrationsverket har uppgett att det är beklagligt att besluten om begränsning
av rörelsefriheten fastställdes först två dagar efter händelsen. Verket har även
uppgett att besluten, med hänsyn till kravet på skyndsam dokumentation, borde
ha fastställts tidigare. Jag har ingen annan uppfattning i dessa delar.

Migrationsverket kritiseras för de brister i dokumentationen som jag redovisat.

Avslutande kommentar
JO genomförde i januari 2023 en inspektion av Migrationsverkets förvar i
Mölndal. I protokollet från inspektionen uttalade jag att jag har för avsikt att
genomföra en uppföljande inspektion av förvaret. (Se JO:s protokoll med
dnr O 3-2023.)
                                                                  Dnr 9303-2022   Sid 7 (7)




Ärendet avslutas.



Beslutet har fattats av JO Per Lennerbrant. Dokumentet har fastställts digitalt
och har ingen underskrift.

Rättssakkunniga Johanna Cervin-Ellqvist har föredragit ärendet och byråchefen
Sara Johannesson har deltagit i beredningen.



Sändlista

AA

Migrationsverket (dnr 1.4-2023-569)
