# Polisen har kroppsvisiterat och hållit kvar två personer vid en gränskontroll utan stöd i lag

JO 2022-03-03 dnr 933-2020

[P]

## BESLUT

Datum                  Dnr
                                                                          2022-03-03             933-2020          Sid 1 (6)
Justitieombudsmannen
Per Lennerbrant




                        Polisen har kroppsvisiterat och hållit kvar två personer vid en
                        gränskontroll utan stöd i lag


                          Beslutet i korthet: Två personer som skulle resa in i Sverige från Danmark blev
                          föremål för en gränskontroll som genomfördes av Polismyndigheten. I samband med
                          att deras identitetshandlingar kontrollerades tog polisen kontakt med Tullverket, som
                          ville undersöka deras bil. Personerna kroppsvisiterades. De hölls kvar i cirka en och
                          en halv timme i avvaktan på att Tullverket undersökte bilen och var under en stor del
                          av den tiden placerade i var sitt rum i gränspolisens lokaler.
                          JO anser att det inte fanns stöd i lag för kroppsvisitationerna. JO konstaterar vidare
                          att regelverket inte innehåller några uttryckliga bestämmelser som ger stöd för att
                          hålla kvar en person vid Tullverkets kontroll. Enligt JO gick kvarhållandet utöver vad
                          som var möjligt utan stöd i lag.
                          Polismyndigheten kritiseras för att de två personerna kroppsvisiterades och hölls kvar
                          utan stöd i lag och för brister i dokumentationen.

## Anmälan

I en anmälan som kom in till JO den 1 februari 2020 förde AA och BB, som
                        är danska medborgare, fram klagomål mot bl.a. Polismyndigheten för
                        behandlingen av dem i samband med en gränskontroll på Lernacken i Malmö
                        den 31 januari 2020.

                        AA uppgav sammanfattningsvis följande. Hon och BB bor i Sverige. Vid
                        gränskontrollen på Lernacken körde de mot en öppen körbana i stället för att
                        ställa sig i bilkön. En kontrollant sprang då fram och beordrade henne att köra
                        in till kanten för vidare kontroll av polis. Polisen kontrollerade deras
                        identitetshandlingar. De fick stiga ur bilen och fördes till var sitt rum där de
                        kroppsvisiterades och hölls kvar. Hon fick panik och informerade polisen om
                        att hon lider av klaustrofobi. Efter en och en halv timme kom personal från
                        Tullverket och undersökte deras bil. Därefter fick de lämna gränskontrollen.

## Utredning

JO hämtade inledningsvis in handlingar och muntliga upplysningar från
                        Polismyndigheten, region Syd. JO uppmanade därefter Polismyndigheten att




 Riksdagens ombudsmän                         E-post:         justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                    Telefon:        08-786 51 00
 103 26 Stockholm                             Texttelefon:    020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A             Fax:            08-21 65 58                                   www.jo.se
                                                                         Dnr 933-2020         Sid 2 (6)




yttra sig över anmälan. Yttrandet skulle även avse syftet med och det rättsliga
stödet för kroppsvisitationerna respektive kvarhållandena.

Polismyndigheten (juristen CC) yttrade sig efter att ha hämtat in synpunkter
från berörda befattningshavare. Yttrandet kom in till JO den
2 september 2020.

Polismyndigheten anförde följande om dokumentationen i ärendet.

      Av protokollet från gränskontrollen framgår i huvudsak följande. Protokollet
      avser en s.k. återinförd gränskontroll vid inre gräns. Kontrollen initierades av
      polisassistenten (Pa) DD och genomfördes tillsammans med Pa EE (felaktigt
      dokumenterat som FF i protokollet). Som anledning till kontroll har den rådande
      situationen i Malmö, vilken bland annat har föranlett den särskilda händelsen
      Rimfrost, angetts samt att AA och BB hade försökt undvika gränskontrollen.
      Kontrollen initierades klockan 10.45 den 31 januari 2020 och avslutades klockan
      12.15. AA och BB uppvisade danska körkort som identitetshandlingar. I övrigt
      framgår att AA och BB kvarhölls i avvaktan på Tullverket, att kroppsvisitationen
      gjordes i enlighet med 9 kap. 2 § utlänningslagen … (UtlL) samt att inget
      anträffades. Slutligen framgår det att kontrollen av AA och BB resulterade i att
      de medgavs inresa.

Därefter redovisade Polismyndigheten följande synpunkter från berörda
befattningshavare.

      Polisassistenterna DD och EE som arbetade i gränskontrollen vid Lernacken den
      31 januari 2020 har uppgett i huvudsak följande. En passkontrollant skickade
      AA, som framförde fordonet, och BB, som var medpassagerare, för kontroll till
      dem. Passkontrollanten bedömde det som att AA och BB försökte undvika
      gränskontrollen då de korsade ett spärrområde, en heldragen linje och försökte
      köra igenom gränskontrollen i en vägbana som Polismyndigheten inte
      bemannade vid tillfället.
      AA körde i snabb hastighet mot dem och skrek när de försökte konversera med
      henne. Pa DD har uppgett att han uppfattade det som att AA skakade på rösten
      och darrade om läpparna samt att hon pratade osammanhängande och hade svårt
      att fästa blicken. Även BB uppfattades av de båda polisassistenterna som skrikig
      och upprörd över situationen. Pa EE har uppgett att AA och BB inte visade
      någon vilja att samarbeta. Båda polisassistenterna har redogjort för att AA och
      BB lugnade ner sig efter ett tag och lämnade över sina identitetshandlingar.
      Pa EE har uppgett att hon kontaktade vakthavande befäl vid Tullverket och
      presenterade ärendet för vederbörande, som därefter uppgav att Tullverket var
      intresserade av att utföra en kontroll av fordonet. AA och BB togs därför ur
      fordonet och fördes till var sitt rum i gränspolisens lokaler. Anledningen var att
      det inte är säkert att stå kvar på den trafikerade platsen samt för att förhindra att
      något olagligt ska gömmas eller kastas ur fordonet. Alla som placeras i
      gränspolisens lokaler, så även AA och BB, skyddsvisiteras för att säkerställa att
      de inte har föremål som kan skada dem själva eller andra. Pa DD har uppgett att
      han vid visitationen av BB känt en stark doft cannabis och att BB hade en väldigt
      aggressiv ton under visitationen samt bland annat hotade med att något skulle
      hända. Pa EE visiterade AA.
      AA uppgav att hon led av klaustrofobi varför Pa EE valde att öppna dörren och
      stå i öppningen för att hålla upp dörren. AA var mycket utåtagerande under
      kvarhållandet och sparkade omkull både bord och stolar. Pa EE informerade AA
      om att hon skulle få lämna efter att Tullverket utfört sin kontroll. Det var först
      när Tullverket kom till platsen som AA sa att hon får panikattacker och vill ha en
      ambulans.
                                                                         Dnr 933-2020        Sid 3 (6)




      Efter att Tullverket utfört sin kontroll fick AA och BB lämna gränskontrollen vid
      Lernacken och resa in i landet.

Polismyndigheten redovisade följande bedömning.

      Kroppsvisitationerna
      Visitationerna genomfördes efter det att Pa EE kontaktat Tullverket och det stod
      klart att Tullverket var intresserade av att kontrollera fordonet varför AA och BB
      skulle kvarhållas. Enligt polisassistenterna skyddsvisiterades AA och BB innan
      de placerades i gränspolisens lokaler för att tillse att de inte hade föremål som de
      skulle kunna skada sig själva eller någon annan med.
      Både AA och BB överlämnade sina identitetshandlingar till polisassistenterna på
      begäran. Det har inte genom utredningen kommit fram att det funnits anledning
      att ifrågasätta AA:s och BB:s identitet eller handlingarna. Inte heller finns det
      något som talar för att AA:s och BB:s resväg var föremål för någon
      undersökning. Polismyndighetens bedömning är därför att det saknats grund för
      att utföra visitationerna med stöd av 9 kap. 2 § UtlL. I övrigt har det inte
      framkommit något i utredningen som visar att förhållandena var sådana att det
      med tillämpning av någon annan bestämmelse om kroppsvisitation har funnits
      förutsättningar att kroppsvisitera AA och BB.

      Kvarhållandena
      Genom utredningen är klarlagt att AA och BB hållits kvar av poliserna under
      cirka en och en halv timma i väntan på Tullverkets undersökning av bilen. Det
      synes inte finnas stöd i någon uttrycklig rättsregel för ett sådant kvarhållande.
      Det är i och för sig godtagbart att personer som blir föremål för tvångsmedlet
      kroppsvisitation enligt 9 kap. 2 § UtlL hålls kvar kortvarigt för att den kontrollen
      ska kunna genomföras. Ett sådant kvarhållande bör dock endast vara helt
      kortvarigt och inte pågå så länge som i detta fall.

## Övrigt

Vad gäller AA:s påstående om att det var hennes begäran om att få namnet på
      passkontrollanten som utlöste ytterligare kontrollåtgärder så motsägs detta av
      polisassistenternas redogörelser av händelseförloppet. Polismyndigheten vill i
      detta sammanhang betona att det som huvudregel finns en skyldighet för
      befattningshavare i allmän tjänst att på begäran uppge sitt namn.
      Avslutningsvis kan Polismyndigheten konstatera att dokumentationen i ärendet
      är mycket knapphändigt utformad, vilket självfallet inte är acceptabelt.

Rättslig reglering
Regeringsformen och Europakonventionen
I 2 kap. regeringsformen (RF) finns bestämmelser om grundläggande fri- och
rättigheter. Av 2 kap. 6 § RF framgår att var och en gentemot det allmänna är
skyddad mot ett påtvingat kroppsligt ingrepp och mot kroppsvisitation. Var och
en är vidare gentemot det allmänna skyddad mot frihetsberövanden (se 2 kap.
8 § RF).

Skyddet enligt 2 kap. 6 och 8 §§ RF kan begränsas genom lag (se 2 kap.
20 § RF).

Även i Europakonventionen, som är direkt tillämplig som svensk rätt, finns
regler som garanterar skydd mot frihetsberövanden (artikel 5) och
                                                                    Dnr 933-2020       Sid 4 (6)




inskränkningar i rörelsefriheten (artikel 2 i fjärde tilläggsprotokollet) som inte
har stöd i lag.

Bestämmelser som inskränker det skydd som beskrivits ska tolkas restriktivt
och enligt sin ordalydelse.

Kroppsvisitation vid en inresekontroll
Enligt 9 kap. 2 § första stycket utlänningslagen får en polisman i samband med
inresekontroll enligt kodexen om Schengengränserna kroppsvisitera en
utlänning och undersöka hans eller hennes bagage, handresgods, handväskor
och liknande, i den utsträckning som det är nödvändigt för att ta reda på
utlänningens identitet. Sådana undersökningar får också göras för att ta reda på
en utlännings resväg till Sverige, om den är av betydelse för bedömningen av
rätten att resa in i och vistas här i landet.

Enligt 9 kap. 2 § sista stycket utlänningslagen ska protokoll föras över en
kroppsvisitation. I protokollet ska det anges vad som har förekommit vid
visitationen.

Polismyndighetens skyldighet att bistå Tullverket vid en gränskontroll
Av 5 och 6 §§ lagen om Tullverkets befogenheter vid Sveriges gräns mot ett
annat land inom Europeiska unionen (inregränslagen) framgår att en
tulltjänsteman bl.a. har rätt att stoppa transportmedel och personer, ställa frågor
till den som kommer från eller avreser till ett land som är medlem i Europeiska
unionen om medförda varor och begära andra uppgifter som behövs för
kontrollen.

En tulltjänsteman får med stöd av 7 § inregränslagen undersöka bl.a.
transportmedel och en resenärs bagage. Polismyndigheten är enligt 12 § skyldig
att medverka i kontrollverksamheten enligt inregränslagen och ska bistå
Tullverket om detta begärs (se också prop. 1995/96:166 s. 96).

Bedömning
Det fanns inte lagstöd för att kroppsvisitera eller hålla kvar AA och BB
Av utredningen i ärendet framgår att AA och BB blev föremål för en
gränskontroll som genomfördes av Polismyndigheten när de skulle resa in i
Sverige från Danmark och att de i samband med det uppvisade
identitetshandlingar. Polisen kontaktade Tullverket som uttryckte intresse för att
undersöka det fordon som AA och BB färdats i. De togs ut ur fordonet och
fördes till var sitt rum i gränspolisens lokaler. Poliserna har motiverat det med
att det inte var säkert att stå kvar på den trafikerade platsen där fordonet stannat
samt för att förhindra att något olagligt skulle gömmas eller kastas ur fordonet.

Vidare framgår av utredningen att AA och BB blev kroppsvisiterade innan de
fördes in i gränspolisens lokaler. Poliserna har uppgett att alla som placeras i
gränspolisens lokaler, så även AA och BB, skyddsvisiteras för att säkerställa att
de inte har föremål som kan skada dem själva eller andra.
                                                                      Dnr 933-2020       Sid 5 (6)




Jag kan dock konstatera att det enligt den upprättade dokumentationen inte var
fråga om en skyddsvisitation, utan om en åtgärd enligt bestämmelsen i 9 kap.
2 § utlänningslagen. Som Polismyndigheten konstaterat gav den bestämmelsen
emellertid inte stöd för visitationen eftersom AA och BB redan hade legitimerat
sig och det inte fanns skäl att ifrågasätta deras identitet eller resväg till Sverige.

Jag kan i likhet med Polismyndigheten inte se att det kommit fram något i
utredningen som visar att förhållandena var sådana att det fanns stöd i någon
annan lagbestämmelse att kroppsvisitera AA och BB. Det har exempelvis inte
gjorts gällande att AA och BB var med laga stöd gripna eller annars
omhändertagna (jfr 19 § första stycket 1 polislagen).

Av utredningen framgår också att poliserna höll kvar AA och BB i väntan på
att Tullverket skulle undersöka deras bil. Det finns inga uppgifter i ärendet om
vilket regelverk som Tullverket skulle tillämpa vid kontrollen eller vilka
överväganden poliserna gjorde i fråga om förutsättningarna att hålla kvar AA
och BB. Det har försvårat min granskning. I mina fortsatta överväganden har
jag utgått från att Tullverkets kontroll skulle ske med stöd av inregränslagen
och att Polismyndigheten bistod Tullverket enligt 12 § inregränslagen.

En kontroll enligt inregränslagen sker normalt i omedelbar anslutning till att
någon stoppats vid Sveriges gräns. Inregränslagen saknar uttryckliga
bestämmelser som ger stöd för att hålla kvar en person vid en kontroll. I
förarbetena uttalades att befogenheten att hejda och hålla kvar ett fordon eller en
person till dess att undersökningen genomförts har stor betydelse i tullarbetet.
Bedömningen gjordes att kontrollerna, innefattande att en tulltjänsteman hejdar
och håller kvar en person en kortare stund, inte kan anses innefatta en sådan
inskränkning i rörelsefriheten att de strider mot regeringsformen eller
Europakonventionen. (Se prop. 1995/96:166 s. 59 f.)

AA:s och BB:s rörelsefrihet begränsades genom att de hölls kvar i cirka en och
en halv timme och under en stor del av den tiden var placerade i var sitt rum i
gränspolisens lokaler. Kvarhållandet av dem gick utöver vad som varit möjligt
utan uttryckligt stöd i lag. Polisens åtgärd var således inte lagenlig.

Dokumentationen
Det protokoll om gränskontroll som nämnts ovan är den enda dokumentationen
av polisernas åtgärder som lagts fram i ärendet. Som Polismyndigheten
konstaterat är dokumentationen mycket knapphändig. Exempelvis framgår inte
de närmare omständigheterna som låg till grund för beslutet om
kroppsvisitation. Det framgår inte heller varför eller på vilket sätt AA och BB
hölls kvar i avvaktan på Tullverkets undersökning av bilen. I likhet med
Polismyndigheten anser jag att de dokumentationsbrister som förekommit inte
är acceptabla.
                                                                 Dnr 933-2020      Sid 6 (6)




Kritik och avslutande synpunkter
Polismyndigheten kritiseras för att AA och BB utan stöd i lag kroppsvisiterades
och hölls kvar i cirka en och en halv timme.

Det är ett grundläggande rättssäkerhetskrav att tvångsmedel hanteras korrekt
och används endast i sådana situationer som de är avsedda för. Det är vidare en
självklarhet att en polis som använder tvångsmedel har klart för sig vilka
rättsliga förutsättningar som gäller för åtgärden. Beslut om tvångsmedel ska
dokumenteras i enlighet med vad som är föreskrivet. En noggrann och korrekt
dokumentation är av grundläggande betydelse från kontroll- och
rättssäkerhetssynpunkt.

Av det som kommit fram får jag bilden att de två poliserna inte hade gjort klart
för sig om det fanns lagstöd för åtgärderna. Det kan också ifrågasättas om den
upprättade dokumentationen stämmer överens med verkliga förhållanden såvitt
avser grunden för kroppsvisitationerna. Jag ser allvarligt på det inträffade.

Det som kommit fram i övrigt föranleder inga uttalanden från min sida.

Ärendet avslutas.
