# Kritik mot Migrationsverket för att partsbesked om återbetalning av dagersättning inte har levt upp till de krav som serviceskyldigheten i förvaltningslagen ställer

JO 2025-11-27 dnr 9383-2024

[P]

## BESLUT

Datum                    Dnr
                                                                  2025-11-27               9383-2024              Sid 1 (5)



Justitieombudsmannen
Per Lennerbrant




                   Kritik mot Migrationsverket för att partsbesked om återbetalning av
                   dagersättning inte har levt upp till de krav som serviceskyldigheten i
                   förvaltningslagen ställer


                    Beslutet i korthet: JO har granskat utformningen av meddelanden om återbetalning
                    som Migrationsverket har skickat till enskilda som fått dagersättning utbetald. JO har
                    kommit fram till att meddelandena är s.k. partsbesked och gör i beslutet uttalanden
                    om vilka krav som därmed följer av serviceskyldigheten i förvaltningslagen.
                    JO framhåller bl.a. att en myndighet som uppmanar en enskild att göra en
                    återbetalning behöver förklara sitt ställningstagande och att den enskilde enkelt ska
                    kunna förstå varför myndigheten anser att det finns en betalningsskyldighet. Det
                    behöver även framgå att det handlar om myndighetens uppfattning och att saken inte
                    är slutligt avgjord. Begäran får inte kunna förväxlas med ett beslut varigenom
                    myndigheten ålägger den enskilde att betala tillbaka ett visst belopp.
                    JO kritiserar Migrationsverket för att meddelandena inte levt upp till kraven som
                    serviceskyldigheten ställer vid myndighetens kontakter med enskilda.

## Anmälan

I en anmälan till JO förde AA och BB fram klagomål mot Migrationsverket för
                   hur myndigheten utformat meddelanden om återbetalning av utbetald
                   dagersättning som hade skickats till enskilda. De bifogade ett exempel på ett
                   meddelande som hade skickats ut och förde fram bl.a. följande.

                   Meddelandena innehåller information om ”möjlighet att göra återbetalning” och
                   instruktioner om hur den enskilde då ska gå till väga. Det handlar inte om
                   återkravsbeslut som den enskilde har skyldighet att rätta sig efter men
                   informationen i meddelandena måste för den enskilde framstå som en
                   uppmaning till betalning. En upplysning om att den enskilde kan dömas för
                   bidragsbrott är formulerad på ett sätt som förstärker bilden av att den enskilde
                   måste rätta sig efter meddelandet.

                   Eftersom meddelandet kan uppfattas som ett bindande beslut för den enskilde,
                   eller i alla fall påverkar dennes situation på ett inte obetydligt sätt, borde det
                   innehålla en klargörande motivering. Det konstateras att den enskilde har fått en
                   felaktig utbetalning men hänvisas inte till den lagstiftning som behandlar rätten
                   till dagersättning. Det gör det svårt att avgöra varför utbetalningen varit felaktig.

    Riksdagens ombudsmän     Postadress: Box 16327, 103 26 Stockholm    Besöksadress: Västra Trädgårdsgatan 4 A
    Telefon: 08-786 51 00    Texttelefon: 020-600 600                   E-post: justitieombudsmannen@jo.se
                                                                         Dnr 9383-2024        Sid 2 (5)




Vidare verkar det inte finnas någon utredning avseende omständigheter som kan
innebära att den enskilde inte behöver betala tillbaka ersättningen.

Utredning
JO begärde att Migrationsverket skulle yttra sig över anmälan. JO begärde
också att Migrationsverket skulle besvara vissa frågor, bl.a. i vilken
utsträckning meddelanden om återbetalning av aktuellt slag hade skickats ut
under åren 2023 och 2024.

Migrationsverket (rättschefen) yttrade sig den 18 mars 2025. Migrationsverket
redogjorde för handläggningen i ärendet gällande den person som det till
anmälan bifogade meddelandet hade skickats till (i JO:s beslut benämnd CC)
och för rättslig reglering om rätt till bistånd enligt lagen om mottagande av
asylsökande m.fl. Verket förde vidare fram bl.a. följande.

Under 2023 och 2024 har sammanlagt 4 525 brev av aktuellt slag skickats till
enskilda. Innehållet i det meddelande som bifogats anmälan är representativt för
de meddelanden som har skickats ut. Det följer den mall som är upprättad på
myndigheten och finns i ärendehanteringssystemet. Meddelandet är inte ett
beslut om återkrav utan ett sätt att informera den enskilde om vad som skett
samt ge möjlighet att återbetala beloppet som gått ut felaktigt. Det är ett sätt att
uppfylla kravet i 6 § förvaltningslagen. Det är också ett steg i att hantera frågan
om eventuellt bidragsbrott, vilket följs av vidare utredning och eventuell
kommunicering med den enskilde. Handläggningen kan variera beroende på
ärendetyp och grund för avslag samt hur den felaktiga utbetalningen skett.

Migrationsverket bifogade bl.a. en rutinbeskrivning gällande hantering av
återbetalning av felaktig utbetalning. Verket bifogade också en dokumentmall
för den aktuella meddelandetypen, med i huvudsak följande innehåll.

      [– – –]
      Dokumentrubrik: Meddelande om återbetalning av felaktig utbetalning
      […]
      Du har under perioden DAG MÅNAD ÅR till och med DAG MÅNAD ÅR fått
      en felaktig utbetalning från Migrationsverket. Du har erhållit dagersättning med
      X kronor per dag trots att du //har haft egna medel i form av FRITEXT/har flyttat
      till en egen adress och därmed har rätt till en lägre ersättning/inte längre har rätt
      till bistånd enligt LMA/ditt/dina barn fått felaktigt utbetald dagersättning då du
      har haft egna medel att förfoga över/annan anledning//.
      FRITEXT (Beskriv vad som har hänt)
      Du har totalt erhållit X kronor för mycket.

      Du har möjlighet att göra en återbetalning av den ersättning som du har fått
      felaktigt. Då behöver du göra följande:
      Betala in det felaktiga beloppet på Migrationsverkets bankgironummer … Under
      meddelande skriver du ÅTERBET och ditt beteckningsnummer …
      Skicka sedan in kontoutdrag eller kvitto på inbetalningen till XX (aktuell enhet)
      snarast efter att inbetalning är genomförd.
                                                                         Dnr 9383-2024      Sid 3 (5)




      (Nedanstående text ska tas bort om sökande inte orsakat den felaktiga
      utbetalningen)
      Du är skyldig att meddela Migrationsverket sådana ändringar gällande din
      inkomst och andra förhållanden som kan påverka rätten till, eller storleken, på
      dagersättningen. En person som medvetet eller genom grov oaktsamhet lämnar
      en oriktig uppgift, eller låter bli att anmäla ändrade förhållanden, och på så sätt
      får mer pengar från Migrationsverket än personen har rätt till, kan dömas för
      bidragsbrott. Migrationsverket har som myndighet en skyldighet enligt lag att
      göra en polisanmälan vid misstanke om brott. Detta gäller oavsett om pengarna
      betalas tillbaka eller inte.
      Om du har några frågor kan du kontakta Migrationsverket … på telefonnummer
      […]


Migrationsverket redovisade bl.a. följande bedömning.

Handläggningen av ärendet gällande CC har skett i enlighet med
Migrationsverkets rutiner. I samband med att Migrationsverket återkallat
beslutet att bevilja CC dagersättning har han erbjudits att betala tillbaka den
dagersättning som felaktigt utgått till honom. Av meddelandet framgår
anledningen till den felaktiga utbetalningen och hur beloppet har räknats fram.
Beloppet avser inte en misstagsbetalning, utan dagersättning som grundat sig på
en ansökan från CC. Förutsättningarna för att få ersättningen har varit kända för
honom och han har intygat att uppgifterna som han lämnat är riktiga. Vidare har
han varit skyldig att meddela om hans ekonomiska situation förändras.

Rättslig reglering m.m.
Lagen om mottagande av asylsökande m.fl. (LMA) innehåller bestämmelser om
bistånd i form av bl.a. dagersättning till utlänningar som omfattas av lagen.

I 6 § förvaltningslagen regleras myndigheters serviceskyldighet. Där anges att
en myndighet ska se till att kontakterna med enskilda blir smidiga och enkla.
Myndigheten ska lämna den enskilde sådan hjälp att han eller hon kan ta till
vara sina intressen. Hjälpen ska ges i den utsträckning som är lämplig med
hänsyn till frågans art, den enskildes behov av hjälp och myndighetens
verksamhet samt utan onödigt dröjsmål.

En utgångspunkt för förvaltningslagen är att den moderna förvaltningen bör
präglas av ett tydligt medborgarperspektiv med högt ställda krav på god service.
Ett effektivt och rättssäkert förfarande tillsammans med myndigheternas
förmåga att även i övrigt ge god service till enskilda är av avgörande betydelse
för allmänhetens tilltro till förvaltningen. (Prop. 2016/17:180 s. 20 f.)

Bedömning
Utgångspunkter
Av utredningen framgår att Migrationsverket under åren 2023 och 2024 har
skickat ut ett stort antal meddelanden till enskilda som verket ansett har fått
felaktigt utbetalt bistånd enligt LMA.
                                                                   Dnr 9383-2024     Sid 4 (5)




LMA innehåller inga bestämmelser om återkrav av dagersättning eller annat
bistånd som har betalats ut enligt lagen. Migrationsverket har också förklarat att
meddelandena inte är formella beslut om återkrav utan endast information.

Min granskning tar sikte på utformningen av dessa meddelanden. Vid
bedömningen har jag utgått från både Migrationsverkets dokumentmall för
meddelandetypen och det exempel som bifogats anmälan, som enligt verket är
representativt för hur kommunikationen med enskilda sett ut.

Meddelandena utgör partsbesked om återbetalning
Även när det saknas särskilda föreskrifter om återkrav kan det finnas möjlighet
för en myndighet att på civilrättslig grund begära återbetalning av medel som
myndigheten anser har betalats ut felaktigt. Det finns inga generellt tillämpliga
regler i författning om hur en sådan begäran ska utformas. I normalfallet torde
det handla om ett s.k. partsbesked. Ett partsbesked är inte ett rättsligt bindande
beslut utan förmedlar endast myndighetens syn på hur frågan bör bedömas vid
en eventuell prövning (t.ex. prop. 2016/17:180 s. 260).

Jag kan konstatera att de aktuella meddelandena inleds med rubriken
”Meddelande om återbetalning av felaktig utbetalning”. Både rubriken och
texten i övrigt förmedlar att den enskilde har fått en utbetalning som han eller
hon inte haft rätt till. Det finns visserligen inte något entydigt krav på
återbetalning men det ligger nära till hands att förstå saken som att myndigheten
anser att pengarna ska betalas tillbaka. Det lämnas också en instruktion om hur
den enskilde ska gå till väga för att göra detta. Även om det anges att den
enskilde har en ”möjlighet” att göra en återbetalning är helhetsintrycket att det
är fråga om en betalningsuppmaning. Jag delar därför inte Migrationsverkets
uppfattning att det rört sig om endast information. Jag uppfattar i stället
meddelandena som partsbesked om återbetalning.

Serviceskyldigheten ställer krav vid partsbesked om återbetalning
Vid partsbesked är förvaltningslagens bestämmelser om t.ex. kommunikations-
och motiveringsskyldighet inte tillämpliga (prop. 2016/17:180 s. 55). Däremot
gäller den allmänna serviceskyldigheten, vilket ställer krav på myndigheten när
det gäller både kommunicering och att förklara sitt ställningstagande.

Innan en myndighet framställer ett betalningsanspråk gentemot en enskild måste
den naturligtvis ha gjort en utredning av omständigheterna och bedömt sig ha
rättslig grund för anspråket. Myndigheten bör därvid beakta omständigheter
som kan medföra jämkning eller på annat sätt påverka frågan om
betalningsskyldighet.

Jag har tidigare uttalat att en myndighet som uppmanar en enskild att återbetala
utbetald ersättning bör informera om relevanta uppgifter och ge den enskilde
möjlighet att yttra sig över dem innan myndigheten slutligt tar ställning till
frågan om återbetalning. Jag uttalade också att myndigheten behöver motivera
tydligt varför den anser att betalningsskyldighet föreligger. Det sagda är viktigt
                                                                   Dnr 9383-2024     Sid 5 (5)




för att den enskilde ska förstå vad som hänt och kunna göra en egen bedömning
av bärkraften i myndighetens argument och i förlängningen förutsättningarna
för en rättslig process. Det har också betydelse för tilltron till myndigheten.
(JO 2022/23 s. 366, dnr 7494-2020)

Uttalandena i det nämnda beslutet är i alla väsentliga delar tillämpligt i ett
sådant fall som det är fråga om nu. I kravet på att myndigheten ska förklara sitt
ställningstagande ligger att det ska redovisas vilka omständigheter som ligger
till grund för anspråket och de rättsregler som myndigheten anser är tillämpliga.
Den enskilde ska enkelt kunna förstå varför myndigheten anser att det finns en
betalningsskyldighet. Det behöver även framgå att det handlar om
myndighetens uppfattning i frågan och att saken inte är slutligt avgjord.
Självfallet får en begäran inte kunna förväxlas med ett beslut varigenom
myndigheten ålägger den enskilde att betala tillbaka ett visst belopp. Det är
också viktigt att det framgår tydligt vad som är myndighetens avsikt med
meddelandet.

Meddelandena lever inte upp till serviceskyldighetens krav
Jag går inte in på Migrationsverkets handläggning inför att meddelandena
skickades ut eller de rättsliga förutsättningarna för att över huvud taget begära
återbetalning av dagersättning enligt LMA.

När det gäller själva utformningen av meddelandena kan jag konstatera att de
saknar uppgifter om den rättsliga reglering som enligt myndigheten medför att
det finns en återbetalningsskyldighet. Det är inte heller tydligt att det som
redovisas är myndighetens uppfattning i en fråga som inte är slutligt avgjord.
Vidare framstår det inte som uteslutet att upplysningen om Migrationsverkets
skyldighet att göra en polisanmälan vid misstanke om bidragsbrott kan förstås
som att en anmälan inte kommer göras om den enskilde betalar. Formuleringen
kan därför tolkas som en otillbörlig påtryckning, särskilt som det i övrigt inte
lämnats någon information om verkets fortsatta handläggning. Det sagda
tillsammans med den tvetydighet som jag pekat på om möjligheten att göra en
återbetalning medför att det är svårt att förstå syftet med meddelandena.

Vid en samlad bedömning anser jag att meddelandena är alltför otydliga för att
leva upp till de krav som serviceskyldigheten ställer vid en myndighets
kontakter med enskilda. Migrationsverket kritiseras för detta. Jag förutsätter att
verket överväger meddelandena i ljuset av det som jag nu uttalat.

Ärendet avslutas.



Beslutet har fattats av JO Per Lennerbrant. Dokumentet har fastställts digitalt
och har ingen underskrift.

Rättssakkunniga Madeleine Sjödin har föredragit ärendet och byråchefen Sara
Johannesson har deltagit i beredningen.
