# Till följd av en synnerligen ansträngd bemannings- och arbets-situation har tingsrättsdomare undgått kritik för långsam handläggning

JO 2025-12-03 dnr 9421-2024

[P]

## BESLUT

Datum                     Dnr                     Sid
                                                                   2025-12-03                9421-2024, 661-2025    1 (9)



Chefsjustitieombudsmannen
Erik Nymansson




                   Till följd av en synnerligen ansträngd bemannings- och arbets-
                   situation har tingsrättsdomare undgått kritik för långsam
                   handläggning


                    Beslutet i korthet: ChefsJO har i sin granskning av två dispositiva tvistemål vid
                    Hälsinglands tingsrätt funnit att handläggningen har varit både bristfällig och långsam.
                    Tingsrätten har under 2024 haft en ordinarie rådman i tjänst och tre rådmanstjänster
                    har stått vakanta. I början av det året drogs även de två fiskalstjänsterna in. Den
                    dömande verksamheten har i stor utsträckning bedrivits av tillresta domare från en
                    förstärkningsstyrka vid Domstolsverket.
                    Mot bakgrund av det som kommit fram om bemannings- och arbetssituationen vid
                    tingsrätten anser chefsJO att förhållandena har varit sådana att det har varit mycket
                    svårt, närmast ogörligt, för domarna att i varje enskilt mål kunna leva upp till de krav
                    som kan ställas på handläggningen.
                    Tingsrätten har haft tre olika domstolschefer under den aktuella perioden. Det mycket
                    ansträngda bemannings- och arbetsläget har inneburit att den som för tillfället varit
                    domstolschef har haft stora svårigheter att agera och vidta åtgärder när ett mål inte
                    kunnat avgöras inom rimlig tid.
                    ChefsJO är kritisk till hur de två tvistemålen har handlagts men har med hänsyn till det
                    som kommit fram om situationen vid domstolen likväl inte funnit anledning att rikta
                    kritik mot någon befattningshavare som står under hans tillsyn.
                    ChefsJO konstaterar att situationen vid tingsrätten är mycket bekymmersam och
                    skickar en kopia av beslutet till bl.a. regeringen och Domstolsverket för kännedom.

## Anmälningarna

I två anmälningar till JO som inkom den 23 oktober 2024 och den 20 januari
                   2025 klagade AA (dnr 9421-2024) respektive BB (dnr 661-2025) på
                   Hälsinglands tingsrätt angående handläggning av två tvistemål.

                   AA anförde bl.a. följande (mål 1). Hennes syster CC är kärande i ett tvistemål
                   vid tingsrätten. Handläggningen av målet har dragit ut på tiden och domstolen
                   har inte heller besvarat deras kontaktförsök.

                   BB anförde bl.a. följande (mål 2). Han lämnade in en ansökan om stämning till
                   tingsrätten i september 2024 och tingsrätten har fortfarande inte utfärdat
                   stämning i målet.


    Riksdagens ombudsmän      Postadress: Box 16327, 103 26 Stockholm     Besöksadress: Västra Trädgårdsgatan 4 A
    Telefon: 08-786 51 00    Texttelefon: 020-600 600                     E-post: justitieombudsmannen@jo.se
                                                          Dnr 9421-2024, 661-2025    Sid 2 (9)




Utredning
Mål 1 (dnr 9421-2024)
Hälsinglands tingsrätt yttrade sig över anmälan genom tf. lagmannen DD
Tingsrätten redogjorde inledningsvis för bemannings- och arbetssituationen vid
tingsrätten och anförde bl.a. följande.

Hälsinglands tingsrätt har under en längre tid varit underbemannad när det
gäller domare. Under 2024 har tingsrätten endast haft en ordinarie rådman på
plats. Tre rådmanstjänster är vakanta. Tingsrätten har inte haft några fiskaler
under året. Den dömande verksamheten drivs i stor utsträckning med hjälp av
domare från Förstärkningsstyrkan.

Till remissvaret fogades bl.a. yttranden från tingsfiskalen EE och rådmannen FF
som ansvarat för målets handläggning.

EE anförde bl.a. följande.

Hon tjänstgjorde som tingsfiskal vid tingsrätten fram till den 22 december 2023.
Under senvåren, sommaren och höstterminen 2023 präglades hennes
arbetssituation av en ohållbar arbetsbelastning där hon inte bara förväntades
bereda och avgöra målen på hennes egen rotel utan även i stor utsträckning
bevaka andra rotlar. Hon fick även vara ordförande vid förhandlingar i mål som
hörde till andra rotlar på grund av att ansvarig domare slutat eller för att
utsättningen av mål inte var anpassad till den minskande domargruppen. Hon
tog vid ett flertal tillfällen upp arbetsbelastningen med domstolschefen.

Det aktuella målet kom in till tingsrätten under hennes semester. När hon kom
tillbaka fanns det flera ohanterade mål på hennes rotel och arbetsbelastningen
var vid denna tidpunkt ohållbar, vilket var orsaken till att stämning inte
utfärdades tidigare. Det fanns inte utrymme att boka ut målet till sammanträde
för muntlig förberedelse under hösten 2023 bl.a. för att hon redan var uppbokad
på ett flertal förhandlingar i andra mål. Hon lyfte frågan om överlämning av
hennes rotel i november 2023 och påtalade att det fanns tvistemål som behövde
bokas ut till förhandling. Hon fick då besked om att det inte var någon idé att
boka ut mål till förhandling under vårterminen eftersom det var oklart om det
skulle finnas någon tillgänglig domare. Hon fattade därför inte något beslut om
att kalla till sammanträde för muntlig förberedelse innan hon avslutade sin
tjänstgöring på tingsrätten. Hon gjorde en skriftlig överlämning av roteln till
den dåvarande lagmannen där hon noterade målet som brådskande, att det hade
legat länge utan åtgärd samt att målet behövde kommuniceras och sättas ut till
muntlig förberedelse.

FF anförde bl.a. följande.

      Handläggningen av mål … måste ses i betraktande av att arbetssituationen vid
      tingsrätten har varit exceptionell under de senaste åren. Domstolen har
      kontinuerligt varit underbemannad på domarsidan. Den fasta bemanningen
      bestod från förra delen av 2023 av mig och en rådman samt tre tingsfiskaler.
                                                      Dnr 9421-2024, 661-2025        Sid 3 (9)




Bemanningen skulle egentligen ha bestått av en lagman, fyra rådmän och två
fiskaler. Vilket för övrigt ska ses som en minimibemanning för verksamhetens
bedrivande. Domare från Förstärkningsstyrkan har kontinuerligt verkat vid
tingsrätten sedan i vart fall 2022. Ibland har pensionerade domare anlitats.
Fiskalerna slutade i december 2023 och januari 2024, varvid Hovrätten för Nedre
Norrland drog in fiskalsplatserna. En av tingsrättens två ordinarie rådmän slutade
den 3 februari 2024. Ordinarie domare vid tingsrätten var sedan den dåvarande
lagmannen och jag. Därutöver var domare från Förstärkningsstyrkan verksamma
vid tingsrätten. Pensionerade domare anlitades emellanåt, men inte i någon
vidare omfattning.
I och med att rådmannens och fiskalernas anställningar avslutades enligt ovan
ankom det på lagmannen och mig att bevaka de mål som fanns på deras rotlar.
Detta medförde att jag för egen del hade att bevaka och hantera uppemot
sammanlagt 500 mål och ärenden, varav hälften kan uppskattas ha bestått av
brottmål och resten av vid tingsrätten i övrigt förekommande typer av mål och
ärenden. Lagmannens arbetsbelastning med mål och ärenden var ungefär
densamma. Till beskrivningen hör också att domarna från Förstärkningsstyrkan
regelmässigt hade resdagar på måndagar och fredagar. De var således inte på
plats dessa dagar och det förekom att de inte närvarade andra veckodagar pga.
engagemang vid andra domstolar. Jag och f.d. lagmannen, och sedermera
nuvarande tf. lagman, behövde ha ständig beredskap för att hålla häktnings-
förhandlingar varje måndag och fredag samt för andra angelägna uppgifter. Vi
var dessutom de enda vid tingsrätten som hanterade H-ärenden och vi deltog
därutöver i tingsrättens helg- och kvällsberedskap. Det var inte ovanligt att
åklagarna koncentrerade häktningsframställningarna och ansökningarna i
H-ärenden till slutet av arbetsveckorna. Vi ordinarie domare hade en orimlig
arbetsbelastning, som motsvarade flera rådmanstjänster för var och en av oss.
Det var ogörligt att upprätthålla en effektiv målhantering. Situationen var inte
just något bättre 2023. Av [ett] mejl framgår att en fd lagman vid tingsrätten i
november 2022 framhöll det vid tingsrätten mycket kritiska läget.
Den lagman som tjänstgjorde innan nuvarande tf. lagman meddelade vid
upprepade tillfällen Domstolsverket och Förstärkningsstyrkan att
arbetssituationen var ohållbar. Han skrev i mejl den 22 december 2023 att
tingsrätten måste få betydande resursförstärkningar för att ta hand om mål,
häktade mål och akut rotelarbete samt angav att tingsordningen riskerade att
haverera. Lagmannen anförde också i mejl samma dag att han såg en klar risk för
att det inte skulle kunna hanteras annat än förtursmål med farhågor för att
personalen inte skulle orka mer och bli sjukskrivna. Han framhöll att kriterierna
för tillsättning av domare måste ses över. Lagmannen skrev i mejl den 13 januari
2024 att den hjälp som kunde fås av Förstärkningsstyrkan och pensionerade
domare inte löste problematiken och att han hade svårt att se någon annan
lösning än att han och sedermera tillträdande tf. lagman samt jag fick fokusera på
häktningar, häktade mål, ansökningar i H-ärenden och möjligen familjemål med
interimistiska yrkanden. Det framhölls även i mejlet att tingsrätten inte kunde
uppfylla sina åligganden och påpekades att rotelarbetet var eftersatt. I ett mejl
den 31 januari 2024 framfördes att situationen var ohållbar eftersom målen från
fiskalsrotlarna och en rådmansrotel skulle hanteras av lagmannen och mig,
utöver de rotlar vi redan hanterade. I mejlet efterlystes en till två domare som
enbart fokuserade på att gå igenom rotlarna och vidta åtgärder samt eventuellt
avgöra mål på handlingarna. Vid ett digitalt möte den 14 februari 2024 med bl.a.
representanter från tingsrätten, Domstolsverket och Förstärkningsstyrkan, där
även jag närvarade, redogjordes på nytt för tingsrättens mycket prekära situation.
För egen del framhöll jag det ohållbara i min arbetssituation. Trots tingsrättens
ansträngningar genom åren för att få hjälp via Domstolsverket och
Förstärkningsstyrkan förbättrades inte situationen med arbetsbelastningen i
någon nämnvärd omfattning. Detta medförde att jag sagt upp min anställning
som rådman vid tingsrätten med motiveringen att arbetsbördan är orimlig.
Situationen vid tingsrätten är fortfarande ungefär densamma.
                                                             Dnr 9421-2024, 661-2025        Sid 4 (9)




      Efter det att tingsfiskalen som hanterat mål … på rotel 10 avslutat sin anställning
      i slutet av 2023 har det ankommit på mig att bevaka målet. Tingsrättens interna
      kommunikation i målen skedde då liksom nu via mejl. Jag uppfattade den av en
      advokat ingivna handlingen benämnd svaromål med yrkanden som en ansökan
      om genstämning. Jag instruerade därför kansliet via mejl den 19 januari 2024 att
      förelägga ingivaren att betala ansökningsavgift och informera om att innehållet i
      handlingen var sådant att handlingen fick anses utgöra en genstämning.
      Ansökningsavgiften betalades utan påpekanden om att handlingen inte utgjorde
      en genstämning. Någon genstämning utfärdades emellertid inte och trots begäran
      från kärandeombudet i skrivelse inkommen den 6 februari 2023 [rätteligen 2024,
      JO:s anm.] att målet skulle sättas ut till muntlig förberedelse eller annan
      handläggningsåtgärd vidtas lämnades inte besked om att målet skulle sättas ut till
      sådan förhandling förrän den 19 mars 2023 [rätteligen 2024, JO:s anm.], dagen
      efter nämnda ombud begärt återkoppling i målet. Uteblivna åtgärder så långt
      torde bero på att jag under veckorna 5-11 hade förhandlingar under fem, fyra,
      fyra, tre, tre, tre respektive två dagar samt därutöver förhandlingar under två
      söndagar inom perioden. Förhandlingarna tarvade både förberedelser och
      avfattning av domar och beslut. Därtill ska läggas en ständig inkommande strid
      ström av mejl angående handlingar i den målstock om uppemot 500 mål som jag
      skulle hantera och de arbetsförhållanden i övrigt som rådde och som det
      redogjorts för ovan. Av diariet framgår att annan domare den 14 juni 2024
      beslutat att målet skulle sättas ut snarast. Jag hade semester vecka 27-31 2024.
      Arbetsförhållande var vid återgång i arbetet vecka 32 lika orimliga som
      dessförinnan.
Tingsrätten redovisade i huvudsak följande bedömning.

Stämning ska utfärdas utan dröjsmål. I detta fall utfärdades stämning först sju
veckor efter att stämningsansökan kom in, vilket är för sent. Dröjsmålet synes
bero på det ansträngda arbetsläget på tingsrätten och att ansvarig domare hade
sommarsemester när stämningsansökan lämnades in. Sedan svaromål kommit in
blev målet liggande utan åtgärd i tre månader vilket synes bero på det
ansträngda arbetsläget samt på att ansvarig domare avslutade sin tjänstgöring
vid tingsrätten under perioden.

Svaromålet missuppfattades som en ansökan om genstämning på grund av de
yrkanden som framställdes. Svaranden borde ha kontaktats för att kontrollera
vad som var hans avsikt med det som anfördes i svaromålet. Eftersom någon
ansökan om genstämning inte skett i målet och då svaranden vid muntlig
förberedelse förklarat att det inte var hans avsikt att ansöka om genstämning,
har den erlagda ansökningsavgiften återbetalats till honom.

När käranden inkom med yttrande den 6 februari 2024 borde målet ha satts ut
till sammanträde för muntlig förberedelse. Ett beslut om muntlig förberedelse
dröjde till den 14 juni och ett sådant sammanträde ägde rum först drygt fem
månader därefter. Även detta dröjsmål berodde på det ansträngda arbetsläget för
ansvarig domare. Huvudförhandling i målet kommer att hållas den 19 mars
2025.

Sammanfattningsvis kan det konstateras att handläggningen av målet inte har
skett i enlighet med regeln i 42 kap. 6 § tredje stycket rättegångsbalken om att
rätten ska driva förberedelsen med inriktning på ett snabbt avgörande av målet.
                                                        Dnr 9421-2024, 661-2025     Sid 5 (9)




Vidare borde tingsrätten under handläggningen ha återkopplat till ombudet när
han kontaktade domstolen gällande målets handläggning.

Tingsrätten beklagar den uppkomna situationen som kan förklaras men inte
ursäktas av den synnerligen ansträngda arbetssituation som råder vid domstolen.

JO har inför ärendets avgörande kunnat konstatera att huvudförhandling i målet
hölls den 19 mars 2025 och att tingsrätten meddelade dom en vecka senare.

Mål 2 (dnr 661-2025)
Hälsinglands tingsrätt yttrade sig även denna gång genom tf. lagmannen DD
Tingsrätten redovisade i huvudsak följande bedömning.

BB bifogade inte några behörighetshandlingar då stämningsansökan gavs in den
24 september 2024. Efter föreläggande om detta gav BB in en fullmakt den 16
oktober 2024, som dock inte omfattade hans namn och därmed inte utvisade
hans behörighet att företräda käranden. Tingsrätten borde i samband därmed
normalt ha uppmärksammat honom på detta. Tingsrätten beklagar att så inte
skedde och kan endast ange domstolens synnerligen ansträngda arbetssituation
som förklaring till det inträffade. För att undvika den olägenhet för käranden
som blivit följden av att ombudet inte gett in efterfrågad fullmakt beslutade
tingsrätten med stöd av 12 kap. 9 § tredje stycket rättegångsbalken att i januari
2025 utfärda stämning i målet trots att föreläggandet inte följts.

Uppgifter från Domarnämnden och Förstärkningsstyrkan
Mot bakgrund av de uppgifter som framkom om bemannings- och
arbetssituationen vid tingsrätten inhämtade JO vissa uppgifter från
Domarnämnden och Förstärkningsstyrkan vid Domstolsverket.

Från Domarnämnden efterfrågade JO bl.a. uppgift om hur många
rådmanstjänster som tingsrätten annonserat ut 2023–2025 och utfallet av dessa.
Av de uppgifter som nämnden redovisade framgick bl.a. följande.

Under 2023 annonserade tingsrätten ut rådmanstjänster vid två tillfällen. Ett
ärende avsåg två eller flera tjänster och ett ärende avsåg två tjänster.
Justitiedepartementet skrev av båda ärendena eftersom ingen sökande förts upp
på förslag av Domarnämnden. Under 2024 annonserade tingsrätten ut
rådmanstjänster vid fyra tillfällen. Ett ärende avsåg fyra tjänster, två ärenden
avsåg tre tjänster och ett ärende avsåg en eller flera tjänster. Domarnämnden
skrev av tre av ärendena på grund av att det inte fanns någon sökande i ärendena
och ett ärende skrevs av på grund av att den enda sökande återkallat sin
ansökan. Under 2025 har tingsrätten annonserat ut rådmanstjänster vid två
tillfällen. Vid bägge tillfällena har det rört sig om fyra tjänster. Domarnämnden
skrev av det ena ärendet på grund av att det inte fanns någon sökande i ärendet
och det andra på grund av att den enda sökande återkallat sin ansökan.

Från Förstärkningsstyrkan, som utgörs av en grupp av bl.a. domare som har till
uppgift att hjälpa domstolar i behov av förstärkning, efterfrågade JO bl.a.
                                                           Dnr 9421-2024, 661-2025      Sid 6 (9)




närmare uppgifter angående verksamhetens insatser vid tingsrätten under 2023–
april 2025. Av de uppgifter Förstärkningsstyrkan redovisade framgick bl.a.
följande.

Förstärkningsstyrkan har bemannat tingsrätten under hela den aktuella perioden.
Tilldelningen har haft sin utgångspunkt i antalet vakanta domartjänster vid
tingsrätten. Under 2023 tjänstgjorde 2–3 domare från styrkan vid tingsrätten,
under 2024 tjänstgjorde 2–4 domare och under januari–april 2025 rörde det sig
om 2,5–3 domare. Förstärkningsstyrkan har hela tiden haft en löpande dialog
med tingsrätten angående domstolens behov för att försäkra att verksamheten
kunnat upprätthållas. Detta har bl.a. medfört ytterligare insatser för att hantera
specifika mål och avgöra mål på handlingarna på distans. Domare från
Förstärkningsstyrkan har också involverats i tingsrättens jourverksamhet.

Uppdraget vid Hälsinglands tingsrätten har skilt sig från Förstärkningsstyrkans
vanliga uppdrag som i huvudsak består i att avgöra mål efter huvudförhandling.
Merparten av styrkans domare som tjänstgjort vid tingsrätten har haft ett s.k.
rotelansvar. Domare från Förstärkningsstyrkan har också behövt vara på plats i
Hälsingland i större utsträckning än vid andra insatser. Förstärkningsstyrkans
verksamhet är inte anpassad för att, som är fallet i Hälsinglands tingsrätt,
närmast helt bära den dömande verksamheten. Verksamheten är i huvudsak
inriktad på att hjälpa till som ett mindre tillskott till den ordinarie arbetsstyrkan
på domstolarna vid sjukskrivningar, vakanser och tillfälliga arbetstoppar.

Rättslig reglering
Enligt 2 kap. 11 § andra stycket regeringsformen ska en rättegång genomföras
rättvist och inom skälig tid.

I 42 kap. rättegångsbalken finns bestämmelser om stämning och förberedelse i
tvistemål.

Av 2 § framgår vad en ansökan om stämning ska innehålla. I 3 § anges vilka
åtgärder som tingsrätten ska vidta om en stämningsansökan är bristfällig eller
ofullständig. Om ansökningen inte avvisas ska rätten enligt 5 § utfärda stämning
på svaranden att svara på käromålet. Av 6 § första stycket följer att förberedelse
ska äga rum i målet när stämning utfärdats. Enligt bestämmelsens tredje stycke
ska rätten driva förberedelsen med inriktning på ett snabbt avgörande av målet.
Enligt 9 § tredje stycket ska sammanträde hållas så snart som möjligt efter ett
skriftligt svaromål har kommit in till rätten, om det inte med hänsyn till målets
beskaffenhet är lämpligare med fortsatt skriftväxling.

Av 15 § förordningen (1996:381) med tingsrättsinstruktion
(tingsrättsinstruktionen) framgår att det för varje mål och ärende vid varje
tidpunkt ska finnas en ansvarig domare.

Av 1 § framgår att lagmannen ansvarar för tingsrättens verksamhet och ska se
till att den bedrivs effektivt och enligt gällande rätt. Av detta följer att
                                                          Dnr 9421-2024, 661-2025    Sid 7 (9)




lagmannen är den som är ytterst ansvarig för att mål och ärenden drivs fram mot
ett avgörande inom skälig tid. I det ansvaret ligger en skyldighet att agera och
vidta åtgärder när ett mål inte kan avgöras inom rimlig tid. Om det i absoluta
undantagsfall på grund av ett synnerligen ansträngt arbetsläge inte skulle vara
möjligt att vidta några åtgärder, bör domstolschefen i vart fall vara skyldig att
för anslagsförmedlande organ påtala behovet av ytterligare resurser. (Se prop.
2008/09:213 s. 10 f.)

Bedömning
Tingsrättens handläggning av mål 1 (dnr 9421-2024)
Av utredningen framgår inledningsvis att det dröjde mer än sju veckor innan
tingsrätten utfärdade stämning i målet. Detta borde ha skett utan dröjsmål och
tidsutdräkten är inte godtagbar (se bl.a. JO 1982/83 s. 24, dnr 2900-1981, och
JO 2005/06 s. 52, dnr 4498-2003).

Vidare framgår att svaromålet kommunicerades först tre månader efter att det
kommit in. Dessutom framgår att tingsrätten missuppfattade svaromålet som en
ansökan om genstämning och därför förelade svaranden att betala en
ansökningsavgift. Som även tingsrätten funnit borde domstolen i detta fall ha
kontaktat svaranden för att kontrollera vilken avsikt han hade med de yrkanden
som framfördes i svaromålet.

Efter att käranden yttrat sig över svaromålet i februari 2024 vidtog tingsrätten i
princip inga aktiva handläggningsåtgärder för att driva målet framåt förrän i
november då målet bokades ut till muntlig förberedelse. Den muntliga
förberedelsen ägde rum den 29 november, dvs. över ett år efter att svaromålet
kommit in. Jag bedömer att såväl kommunicering av svaromålet som
sammanträde för muntlig förberedelse borde ha skett i ett tidigare skede av
handläggningen. Den passivitet som har präglat handläggning är inte förenlig
med skyldigheten enligt 42 kap. 6 § tredje stycket rättegångsbalken att driva
förberedelsen med inriktning på ett snabbt avgörande av målet. Tingsrätten
meddelade dom i målet den 26 mars 2025. Den sammanlagda
handläggningstiden uppgick därmed till ett år och åtta månader, vilket inte
framstår som rimligt i förhållande till målets beskaffenhet.

Utöver de ovan påtalade bristerna framkommer att kärandeombudet vid flera
tillfällen kontaktat domstolen angående målets handläggning. Som även
tingsrätten angett i sitt remissvar borde domstolen ha återkopplat till ombudet
med anledning av hans kontaktförsök.

Jag kan sammanfattningsvis konstatera att domstolens handläggning har varit
både långsam och i vissa delar även bristfällig.

Tingsrättens handläggning av mål 2 (dnr 661-2025)
Av utredningen framgår att BB i egenskap av ombud inkom med en ansökan
om stämning till tingsrätten den 24 september 2024. Den 3 oktober förelade
                                                         Dnr 9421-2024, 661-2025    Sid 8 (9)




tingsrätten honom att inkomma med behörighetshandlingar. Han gav in en
fullmakt till tingsrätten den 16 oktober.

Av remissvaret framgår att tingsrätten bedömde att denna fullmakt inte utvisade
BB:s behörighet att företräda käranden. Någon åtgärd vidtogs emellertid inte
med anledning av det förrän den 21 januari 2025. Målet blev således liggande
under mer än tre månader utan att någon åtgärd vidtogs för att
ansökningshandlingarna skulle kompletteras eller för att handläggningen på
annat sätt skulle föras framåt. I likhet med tingsrätten anser jag att domstolen
omgående borde ha påtalat för BB att de handlingar som han gav in i oktober
2024 inte bedömdes utvisa hans behörighet att företräda käranden så att
handläggningen av målet kunde fortgå. Jag kan konstatera att handläggningen
brustit i detta avseende.

Fråga om kritik mot ansvariga domare och domstolschefer
Jag är medveten om den ansträngda situation som råder på vissa domstolar. En
pressad arbetssituation anges ofta vara en orsak till de brister eller dröjsmål i
handläggningen som framkommer i min tillsyn över domstolarna. Även vid en
pressad arbetssituation skulle den typ av brister som förevarit i de nu aktuella
ärendena normalt sett leda till kritik mot de domare som ansvarat för målens
handläggning eller ytterst mot domstolens chef. Vad gäller de nu för målen
ansvariga domarna och lagmännen vid Hälsinglands tingsrätt gör jag dock
följande bedömning.

I tingsrättens remissvar samt i yttrandena från EE och FF beskrivs att
arbetsläget vid domstolen under en längre tid varit synnerligen ansträngt.
Domstolen har under 2024 haft en ordinarie rådman i tjänst och tre
rådmanstjänster har stått vakanta. Vidare drogs de två fiskalstjänsterna in i
början av 2024. Det framgår att den dömande verksamheten i stor utsträckning
bedrevs av tillresta domare från Förstärkningsstyrkan. Av utredningen framgår
att tidigare lagmän bl.a. i november 2022 meddelade Domstolsverket och
Förstärkningsstyrkan att bemanningssituationen var mycket kritisk och i
december 2023 och i januari 2024 att arbetssituationen var ohållbar.

Förstärkningsstyrkan har verkat vid domstolen under hela den tid som
aktualiseras i mina ärenden. Av de uppgifter som den har redovisat framgår att
tilldelningen har utgått från antalet vakanta domartjänster. Antalet domare som
har tjänstgjort vid tingsrätten har dock varierat över tid och det framgår inte
närmare i vilken omfattning de faktiskt har verkat vid tingsrätten. Det framgår
inte heller i vilken utsträckning domare från Förstärkningsstyrkan har bistått de
ordinarie domarna i arbetet med att bereda mål. Jag finner därför skäl att vid
min bedömning i huvudsak utgå från att situationen vid domstolen har varit på
det sätt som framgår av bl.a. yttrandena från rådmannen FF och tingsfiskalen
EE.

Mot bakgrund av det som sålunda kommit fram om bemannings- och
arbetssituationen vid Hälsinglands tingsrätt under den aktuella perioden är det
                                                          Dnr 9421-2024, 661-2025    Sid 9 (9)




min bedömning att förhållandena har varit sådana att det har varit mycket svårt,
närmast ogörligt, för domarna att i varje enskilt mål kunna leva upp till de krav
som kan ställas på handläggningen. Jag anser mig därför inte kunna rikta kritik
mot EE och FF för de brister som uppvisats i de två nu aktuella dispositiva
tvistemålen.

När resurserna, t.ex. i form av bemanning, inte räcker till måste det ankomma
på lagmannen att i första hand se över organisationen och göra andra
nödvändiga förändringar för att bättre kunna möta den uppkomna situationen.
Av utredningen framgår dock att Hälsinglands tingsrätt har haft tre olika
domstolschefer under den aktuella perioden. Det har således saknats den
kontinuitet i domstolens ledning som är en förutsättning för att genomföra
genomgripande förändringar och förbättringar av verksamheten. Det mycket
ansträngda bemannings- och arbetsläget har vidare inneburit att den som för
tillfället varit lagman likaså haft stora svårigheter att såväl strukturerat som i
enskilda fall agera och vidta åtgärder när mål inte kan avgöras inom en rimlig
tid. De har som framgått återkommande påtalat behovet av ytterligare resurser
och verkat för att tillsätta vakanserna vid tingsrätten, dessvärre utan framgång.
Enligt min uppfattning har annat inte framkommit än att respektive
domstolschef vidtagit de åtgärder som rimligen kan krävas för att uppfylla sitt
ansvar enligt 1 § tingsrättsinstruktionen. Det framstår därför inte som befogat
att rikta kritik mot någon av dem.

Jag är således kritisk till hur dessa två tvistemål vid tingsrätten har handlagts
men finner av de skäl jag har redovisat likväl inte anledning att rikta kritik mot
någon befattningshavare som står under min tillsyn.

Jag vill avslutningsvis framhålla att situationen vid tingsrätten är mycket
bekymmersam. Tingsrätten har i de nu aktuella ärendena inte lyckats leva upp
till parternas befogade krav på en effektiv och korrekt handläggning i domstol.
En sådan bristfällig handläggning kan öka den påfrestning det innebär att vara
part i en rättegång och riskerar att allmänhetens förtroende för rättsväsendet
påverkas negativt. Det som framkommit visar också hur arbetssituationen rent
faktiskt kan se ut för vissa domare med en arbetsbelastning som inte är hållbar.

En kopia av beslutet lämnas till regeringen, Domstolsverket, Domarnämnden,
Förstärkningsstyrkan och Hovrätten för Nedre Norrland för kännedom.

Ärendena avslutas.



Beslutet har fattats av chefsJO Erik Nymansson. Dokumentet har fastställts
digitalt och har ingen underskrift.

Rättssakkunniga Emma Johnsson har föredragit ärendena och byråchefen Stefan
Nyman har deltagit i beredningen.
