# Kritik mot Gemensamma överförmyndarnämnden för Skellefteå, Norsjö, Malå, Arjeplogs och Arvidsjaurs kommuner för en bristfällig motivering av ett beslut om förbud att bruka en framtidsfullmakt

JO 2022-06-21 dnr 9533-2020

[P]

## BESLUT

Datum                  Dnr                    Sid
                                                                          2022-06-21             9533-2020             1 (5)
Justitieombudsmannen
Katarina Påhlsson




                        Kritik mot Gemensamma överförmyndarnämnden för Skellefteå,
                        Norsjö, Malå, Arjeplogs och Arvidsjaurs kommuner för en bristfällig
                        motivering av ett beslut om förbud att bruka en framtidsfullmakt


                          Beslutet i korthet: En överförmyndarnämnd beslutade att förbjuda att en
                          framtidsfullmakt brukades för vissa åtgärder. Beslutets motivering är enligt JO så
                          bristfällig att det inte går att förstå varför nämnden bedömde att förbudet behövdes.
                          Överförmyndarnämnden kritiseras för att beslutet inte hade en sådan klargörande
                          motivering som förvaltningslagen kräver.

## Anmälan

I en anmälan till JO framförde AA bl.a. följande. Den 4 december 2020 tog hon
                        emot ett föreläggande från Gemensamma överförmyndarnämnden för
                        Skellefteå, Norsjö, Malå, Arjeplogs och Arvidsjaurs kommuner. Det stod att
                        nämnden hade fått in synpunkter på hur en framtidsfullmakt sköttes och att hon
                        fick möjlighet att yttra sig senast den 15 december 2020. Dessutom skulle hon
                        redogöra för vidtagna åtgärder sedan framtidsfullmaktens ikraftträdande. Redan
                        den 7 december 2020 beslutade nämnden dock att förbjuda att fullmakten
                        brukades för andra åtgärder än ordinära rättshandlingar med anknytning till
                        fullmaktsgivarens dagliga livsföring. Beslutet var bristfälligt motiverat.

                        AA bifogade överförmyndarnämndens föreläggande och beslut. I bakgrunden
                        och skälen för beslutet angavs följande:

                                Fullmakten ger fullmaktshavaren rätt att självständigt och oinskränkt förvalta
                                och företräda samtliga fullmaktsgivarens ekonomiska per personliga
                                angelägenheter.
                                Det ifrågasätts om fullmaktsgivaren vid undertecknandet av framtidsfullmakten
                                var beslutsför samt om de åtgärder som vidtas sedan fullmakten trätt i kraft
                                verkligen är för fullmaktsgivarens bästa.
                                Fullmaktshavaren har ännu ej inkommit med något yttrande gällande ärendet.




 Riksdagens ombudsmän                         E-post:         justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                    Telefon:        08-786 51 00
 103 26 Stockholm                             Texttelefon:    020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A             Fax:            08-21 65 58                                  www.jo.se
                                                                           Dnr 9533-2020       Sid 2 (5)




      Skäl för beslutet

      26§ Lag om framtidsfullmakter
      Överförmyndaren får besluta att framtidsfullmakten helt eller delvis inte längre
      får brukas av fullmaktshavaren, om han eller hon vid fullgörandet av uppdraget
      har gjort sig skyldig till missbruk eller allvarlig försummelse eller annars visat
      sig vara oförmögen att ta till vara fullmaktsgivarens intressen.
      Ett beslut enligt första stycket gäller omedelbart. Beslutet får överklagas till den
      tingsrätt som anges i 11 § andra och tredje styckena. Vid handläggningen i
      domstol tillämpas i övrigt lagen (1996:242) om domstolsärenden.
      Gemensam överförmyndarnämnd bedömer att det finns frågetecken kring om
      huvudmannen var beslutsför i samband med att framtidsfullmakten upprättades.
      Gemensam överförmyndarnämnd har dessutom fått signaler om att fullmakts-
      havaren inte agerar på det sätt som bäst gynnar fullmaktsgivaren. Med beaktande
      av detta föreligger det skäl att förordna att framtidsfullmakten inte längre ska få
      brukas.

Utredning
JO hämtade in vissa handlingar från överförmyndarnämnden och begärde
därefter att nämnden skulle yttra sig.

Efter att ha redogjort för bl.a. en del bakgrundsuppgifter framförde nämnden
följande:

      2. Vilken information som AA erhöll i samband med föreläggandet om yttrande den
      1 december 2020 och vilka överväganden har gjorts i fråga om utgången av tidsfristen i
      föreläggandet skulle avvaktas innan beslut fattades.
      När handläggaren skickade ut begäran om information från fullmakts-
      innehavaren, AA, avsåg handläggaren att fortsätta utreda ärendet med en fortsatt
      kommunikation med båda parter. Handläggaren hade sedan tidigare, vilket också
      framgår av AA:s anmälan, haft telefonkontakt med henne gällande ärendet.
      Handläggaren hade därför endast förelagt AA att redogöra för när fullmakten
      trätt i kraft samt vilka åtgärder som hon vidtagit sedan den dagen.
      Handläggaren hade vid det tillfället inte fått information om fullmaktshavarens
      begäran om uttag från [fullmaktsgivarens] konto. I samband med att denna
      information kom till handläggaren den 7 december 2020 gjorde handläggaren
      bedömningen att ett snabbt beslut krävdes för att skydda [fullmaktsgivaren].
      Beslut om en begränsad användning av fullmakten fattades därför trots att AA:s
      yttrande i ärendet ännu inte inkommit till nämnden. Avsikten vara att sedan
      fortsätta utredningen kring framtidsfullmakten och eventuell ansökan om
      ställföreträdarskap i domstol.

      3. Överväganden som gjorts i frågan om hur utförlig motiveringen till beslutet den
      7 december är.
      I samband med att beslut fattades gällande brukandeförbud av framtids-
      fullmakten gjorde handläggaren bedömningen att det gått väldigt kort tid mellan
      upprättandet av fullmakten, 2019-10-27, och det att fullmakten tagits i bruk
      2020-11-16. Varför [fullmaktsgivarens] förmåga att förstå vad han under-
      tecknade när fullmakten upprättades är en fråga att utreda.
      Vidare hade handläggaren fått information från [fullmaktsgivarens] bank att
      fullmaktshavaren önskade göra ett större uttag från [fullmaktsgivarens] konto till
      sig själv. Då bankens handläggaren, genom att kontakta överförmyndarnämnden,
      brutit mot sina sekretessregler valde överförmyndarenhetens handläggaren att
      inte ange detta i beslutet. Överförmyndarenhetens handläggare hänvisade i stället
                                                                       Dnr 9533-2020     Sid 3 (5)




      till ”signaler” om att fullmaktshavaren inte agerade på det sätt som bäst gynnar
      fullmaktsgivaren som grund för beslut om brukandeförbud.
AA kommenterade remissvaret. Hon framförde bl.a. att en chef på fullmakts-
givarens bank har uppgett att ingen medarbetare på banken har hävdat att någon
försökt att ta ut en större summa pengar.

JO hämtade senare in Luleå tingsrätts beslut […]. I beslutet undanröjde tings-
rätten överförmyndarnämndens beslut och återförvisade ärendet till nämnden
för fortsatt handläggning. Som skäl för det angavs att ett antal omständigheter
som framkommit vid tingsrätten behövde utredas närmare och att det med
hänvisning till instansordningsprincipen var lämpligast att det gjordes av
överförmyndarnämnden.

Rättslig reglering
Innan en myndighet fattar beslut ska den, om det inte är uppenbart obehövligt,
underrätta den som är part om allt material av betydelse för beslutet och ge
parten möjlighet att inom en bestämd tid yttra sig över materialet. Myndigheten
får dock avstå från sådan kommunikation bl.a. om ett väsentligt allmänt eller
enskilt intresse kräver att beslutet meddelas omedelbart. Detta framgår av 25 §
förvaltningslagen (2017:900).

Möjligheten att avstå från kommunicering i denna typ av brådskande situationer
är avsedd att tillämpas på mycket angelägna åtgärder när ett senare genom-
förande av beslutet skulle innebära att beslutet får en påtagligt minskad eller
utebliven effekt. I förarbetena nämns att det är tänkbart att undantagsregeln kan
tillämpas i samband med vissa brådskande beslut till skydd för liv, hälsa eller
egendom. Det betonas också att undantaget inte kan tillämpas om risken för
försening är kopplad till myndighetens resursplanering eller arbetsbörda
(prop. 2016/17:180 s. 312).

Ett beslut som kan antas påverka någons situation på ett inte obetydligt sätt ska
innehålla en klargörande motivering, om det inte är uppenbart obehövligt. En
sådan motivering ska innehålla uppgifter om vilka föreskrifter som har
tillämpats och vilka omständigheter som har varit avgörande för myndighetens
ställningstagande. En motivering får helt eller delvis utelämnas bl.a. om ett
väsentligt allmänt eller enskilt intresse kräver att beslutet meddelas omedelbart.
Detta framgår av 32 § förvaltningslagen.

I förarbetena till förvaltningslagen anges bl.a. följande (tidigare nämnd
proposition s. 193–194 och 320–321). Med att en motivering ska vara
klargörande avses att en part ska ges möjlighet att förstå hur myndigheten har
resonerat i det enskilda fallet. De skäl som har bestämt utgången i ärendet måste
presenteras på ett sådant sätt att de blir begripliga för den enskilde.
Motiveringen bör vara tillräcklig för att den enskilde antingen ska kunna finna
hållpunkter för ett överklagande eller övertygas om att beslutsskälen är logiska
och tillräckliga för det beslut som fattats. Motiveringen bör inte innehålla
                                                                  Dnr 9533-2020      Sid 4 (5)




onödiga uppgifter eller opåkallade resonemang. Det är en fördel om en
motivering inte blir alltför omfattande, men en kort motivering som inte ger en
rättvisande bild av hur myndigheten har resonerat är inte förenlig med lagens
syfte. Innehållet i motiveringen måste tillåtas variera beroende på beslutets
verkningar och syfte.

Bedömning
Jag har valt att avgränsa min granskning till utformningen av beslutet om
brukandeförbud den 7 december 2020 och överförmyndarnämndens
handläggning i anslutning till det. De övriga frågor som AA har pekat på i sin
anmälan och i sina kompletteringar ger inte anledning till något uttalande från
min sida.

Vid tiden för överförmyndarnämndens beslut hade AA inte fått del av och
möjlighet att yttra sig över den uppgift som fullmaktsgivarens bank enligt
nämnden hade lämnat. Jag konstaterar att denna uppgift var av betydelse för
beslutet och att det inte var uppenbart obehövligt att ge AA möjlighet att yttra
sig över den. Detsamma gäller de synpunkter som nämnden tidigare hade tagit
emot från vissa släktingar till fullmaktsgivaren. Nämnden har således inte
kommunicerat i enlighet med huvudregeln i 25 § förvaltningslagen. Dessutom
fattade nämnden sitt beslut innan tidsfristen i dess föreläggande hade löpt ut. En
myndighet ska i normala fall givetvis invänta sådana tidsfrister innan den fattar
ett beslut, även om det undantagsvis kan uppkomma situationer då nya
omständigheter gör det nödvändigt att fatta beslut innan en tidsfrist i ett
föreläggande har löpt ut.

Enligt remissvaret gjorde överförmyndarnämndens handläggare bedömningen
att ett snabbt beslut krävdes för att fullmaktsgivaren skulle skyddas. Enligt ett
av undantagen från huvudregeln i 25 § förvaltningslagen får en myndighet avstå
från kommunikation om ett väsentligt allmänt eller enskilt intresse kräver att
beslutet meddelas omedelbart. Jag avstår från att göra en egen bedömning av
om situationen var sådan att detta undantag kunde tillämpas, men konstaterar att
beslutet inte innehåller någon hänvisning till undantagsbestämmelsen och inte
heller någon förklaring till varför beslutet behövde fattas utan kommunicering
av det material som det grundades på. Om en myndighet avstår från
kommunikation med stöd av den aktuella bestämmelsen, ingår det enligt min
mening i kravet på en klargörande beslutsmotivering att det ska framgå av
beslutet varför myndigheten har avstått från kommunikation.

Beslutets motivering har även andra brister. Det anges att det fanns ”fråge-
tecken” när det gäller om fullmaktsgivaren var beslutsför när framtids-
fullmakten upprättades, men det står ingenting om vilka dessa frågetecken var
eller om hur överförmyndarnämnden har bedömt dem. Vidare hänvisar beslutet
till ”signaler” om att fullmaktshavaren inte har agerat på det sätt som bäst
gynnar fullmaktsgivaren. Även i denna del saknas emellertid konkretion, och
det framgår inte heller varför nämnden har fäst tilltro till informationen.
                                                                  Dnr 9533-2020      Sid 5 (5)




Sammantaget innebär bristerna att det är omöjligt att med hjälp av besluts-
motiveringen förstå varför nämnden bedömde att ett brukandeförbud behövdes.
Motiveringen är således långt ifrån så klargörande som huvudregeln i 32 §
förvaltningslagen kräver (jfr t.ex. JO 2015/16 s. 601).

En beslutsmotivering får helt eller delvis utelämnas om ett väsentligt allmänt
eller enskilt intresse kräver att beslutet meddelas omedelbart. Formuleringen av
detta undantag är snarlik formuleringen av det undantag från kommunikations-
skyldigheten som jag nämnt tidigare. Trots det är det enligt min uppfattning inte
självklart att det alltid finns förutsättningar för att helt utelämna en besluts-
motivering om ett beslut är så brådskande att myndigheten måste avstå från
kommunikation. Tvärtom torde det i dessa fall många gånger finnas tillräckligt
med tid för att skriva en motivering som åtminstone på ett övergripande sätt
klargör varför beslutet har fattats.

Det har enligt min mening inte framkommit någonting som tyder på att
situationen var så brådskande att det inte fanns tid att i brukandeförbudsbeslutet
redogöra för den uppgift som banken enligt överförmyndarnämnden lämnat och
för huvuddragen av nämndens bedömning av den. Nämnden har inte heller gjort
gällande att beslutsmotiveringens utformning berott på brådska, utan har i stället
hänvisat till att den inte ville avslöja att en banktjänsteman kunde ha brutit mot
bankens sekretessregler. Detta är givetvis inte ett godtagbart skäl för att avstå
från att förse ett beslut med en klargörande motivering. Överförmyndar-
nämnden förtjänar kritik för den i flera avseenden bristfälliga motiveringen av
beslutet om förbud att bruka framtidsfullmakten.

Länsstyrelsen i Norrbottens län är ordinarie tillsynsmyndighet för över-
förmyndarnämnden. En kopia av detta beslut skickas därför till länsstyrelsen för
kännedom.

Ärendet avslutas.
