# Allvarlig kritik mot Tillväxtverket för dröjsmål med att överlämna överklaganden till förvaltningsrätten. Även kritik mot myndigheten för långsam handläggning av ärenden om stöd vid korttidsarbete

JO 2021-11-19 dnr 9679-2020

BESLUT
                                                                          Datum                   Dnr                      Sid
                                                                          2021-11-19              9679-2020              1 (12)
Chefsjustitieombudsmannen                                                                         441-2021
Erik Nymansson                                                                                    2652-2021




                        Allvarlig kritik mot Tillväxtverket för dröjsmål med att överlämna
                        överklaganden till förvaltningsrätten. Även kritik mot myndigheten för
                        långsam handläggning av ärenden om stöd vid korttidsarbete


                          Beslutet i korthet: Tillväxtverket handlägger sedan april 2020 ansökningar från
                          enskilda arbetsgivare om stöd vid korttidsarbete med anledning av coronapandemin.
                          JO har under en tid tagit emot många klagomål om att myndigheten inte handlägger
                          dessa ärenden tillräckligt skyndsamt. JO har i ett tidigare beslut den 9 september
                          2021 (dnr 7165-2020 och 7242-2020) uttalat kritik mot Tillväxtverket för bl.a. långsam
                          handläggning av ärenden om stöd vid korttidsarbete.
                          I beslutet behandlas bl.a. klagomål om att Tillväxtverket har dröjt med att överlämna
                          överklaganden av myndighetens beslut till förvaltningsrätten för prövning. Genom
                          utredningen har det framkommit att det i vissa fall har dröjt upp till fyra månader innan
                          överklagandena har överlämnats.
                          ChefsJO uttalar att de arbetsmoment som en myndighet ska vidta när ett
                          överklagande kommer in i regel är varken komplicerade eller tidskrävande. En
                          myndighet måste självfallet ha välfungerande rutiner så att ett överklagande alltid
                          hanteras med den skyndsamhet som krävs. Detta är en grundläggande förutsättning
                          för att en klagande ska kunna få sitt överklagande prövat inom rimlig tid. Enligt
                          chefsJO tyder de aktuella klagomålen på att sådana rutiner saknats.
                          ChefsJO anser att de förseningar som har framkommit, oavsett orsak, är fullkomligt
                          oacceptabla. Allvaret i det inträffade förstärks av att överklagandena har rört ärenden
                          om ekonomiska stödåtgärder av stor betydelse för de aktuella företagen, och i
                          förlängningen även för deras anställda. Denna typ av dröjsmål medför att
                          klagandenas möjligheter att få sin sak prövad av domstol kraftigt försenas. ChefsJO
                          uttalar allvarlig kritik mot Tillväxtverket för dessa brister.
                          Tillväxtverket får också kritik för långsam handläggning av ärenden om stöd vid
                          korttidsarbete.

## Anmälningarna

I anmälningar som kom in till JO den 20 december 2020–25 mars 2021 och i
                        efterföljande skrivelser framförde AA (dnr 9679-2020), BB (dnr 441-2021) och
                        CC (dnr 2652-2021) klagomål mot Tillväxtverket.

                        AA anförde i huvudsak följande:




 Riksdagens ombudsmän                          E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                     Telefon:       08-786 51 00
 103 26 Stockholm                              Texttelefon:   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A              Fax:           08-21 65 58                                    www.jo.se
                                                                 Dnr 9679-2020 m.fl.      Sid 2 (12)




Hans företag ansökte om korttidsstöd den 6 april 2020 och fick detta utbetalt för
perioden den 23 mars–31 maj. Därefter skickade företaget den 16 juni in en
avstämning till Tillväxtverket. Dessvärre skickade företaget in en ansökan om
stöd för perioden mars–april och ytterligare en ansökan för maj månad. Bolaget
skulle i stället ha inväntat avstämning för att söka mer stöd, men detta framgick
inte av Tillväxtverkets information.

Tillväxtverket hördes av först den 22 oktober och meddelade att ett återkrav av
det utbetalda stödet övervägdes. Den 21 december fattade myndigheten beslut i
frågan. Företaget överklagade besluten dagen därpå. Först den 9 februari 2021
överlämnades överklagandet till förvaltningsrätten. Tillväxtverket hade dock
inte skickat över alla handlingar varför domstolen fick begära kompletterande
uppgifter av myndigheten.

En bidragande orsak till den långsamma handläggningen var att företaget
genomförde en vinstutdelning i mars 2020, som därefter återtogs i sin helhet.
Vid kontakt med Tillväxtverkets kundservice uppgav en handläggare att detta
inte räknades som en utdelning. Företaget litade på beskedet. Om företaget i
stället hade fått information om att utdelningen medförde att det inte hade rätt
till korttidsstöd hade det lagt ned sin verksamhet. Tillväxtverket har även vid
flera tillfällen under året ändrat sin tolkning om vad som gäller vid vinst-
utdelning, senast i december 2020.

BB anförde bl.a. följande:

I början av december 2020 överklagade hans företag Tillväxtverkets beslut om
stöd vid korttidsarbete. Vid tiden för anmälan till JO, den 18 januari 2021, hade
överklagandet ännu inte överlämnats till förvaltningsrätten. Han anser att
Tillväxtverkets agerande har satt rätten till domstolsprövning ur spel.

CC anförde i huvudsak följande:

Hans företag överklagade Tillväxtverkets beslut om stöd vid korttidsarbete. Ett
drygt halvår senare fick han ett anonymt e-postmeddelande från myndigheten
om att den nu avsåg att överlämna överklagandet till förvaltningsrätten. I
meddelandet angavs dock inget diarienummer eller liknande. Han anser att
handläggningstiden för såväl ärendet som överklagandet är orimlig.

Utredning
Anmälningarna remitterades till Tillväxtverket för yttrande. I sina remissvar den
7 april och den 11 maj 2021 anförde Tillväxtverket, genom chefsjuristen
respektive tf. rättschefen, bl.a. följande:

## Bakgrund

Inledningsvis konstaterar Tillväxtverket att stöd vid korttidsarbete (nedan även
      kallat korttidsstöd) är en helt ny stödform för Tillväxtverket som infördes våren
      2020 med några få veckors varsel. Den 16 mars 2020 meddelade regeringen att
      Tillväxtverket skulle få i uppdrag att hantera det nya öppna och permanenta
                                                                    Dnr 9679-2020 m.fl.        Sid 3 (12)




      stödet för korttidspermitteringar, som delvis regleras genom nya bestämmelser i
      lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete. Den 7 april 2020 trädde lag-
      ändringarna i kraft och samma dag kunde arbetsgivare ansöka om stöd hos
      Tillväxtverket. Sedan Tillväxtverket började ta emot ansökningar om korttids-
      stöd har totalt 32,2 miljarder kronor beviljats i stöd. Nästan 75 000 företag har
      tagit emot stöd för att permittera sina anställda. Under året har även regelverket
      ändrats ett flertal gånger.
      Stödprocessen kan sammanfattas enligt följande. Det första steget är ansökan om
      godkännande och ansökan om preliminärt stöd. Om ansökan beviljas betalas
      preliminärt stöd ut. Det andra steget är att stödmottagaren ska göra avstämning
      efter var tredje stödmånad och redovisa utfallet av korttidsarbetet. Avstämningen
      kan resultera i att stödmottagaren är berättigad till ytterligare preliminärt stöd för
      den avstämda perioden eller utvisa att utfallet blivit lägre än väntat. Vid avstäm-
      ningen kan stödmottagaren även ansöka om preliminärt stöd för ytterligare tid. I
      samband med stödperiodens slut ska slutavstämning ske, varefter beslut om
      slutligt stöd fattas för hela stödperioden.
      I handläggningen av ansökningar görs automatiserade kontroller och i handlägg-
      ningen av avstämningar görs även kontroller på individnivå, bland annat mot
      uppgifter från Skatteverket. I ungefär en tredjedel av ansökningarna respektive
      avstämningarna hittar de automatiska kontrollerna avvikelser och dessa ärenden
      kontrolleras samt utreds av handläggare. För avstämningarna är de manuella
      kontrollerna omfattande, vilket gör att handläggningstiderna för denna fas av
      stödet är betydligt längre än i ansökningsfasen.
      Det finns en möjlighet att överklaga beslut om korttidsarbete. Den stora
      mängden ärendebeslut har medfört ett stort antal överklagningar. Antalet
      överklagningar var extra stort just under november och december 2020. Under
      november inkom 1 327 och under december 2 380 överklagningar avseende
      olika beslut om korttidsstöd. I Tillväxtverkets ordinarie verksamhet innan
      korttidsstödet hanterades uppskattningsvis ett 20-tal överklagningar per år.
      När ett beslut har överklagats gör Tillväxtverket en rättidsprövning enligt 45 §
      förvaltningslagen (2017:900). Tillväxtverket tar också ställning till om det
      överklagade beslutet ska ändras enligt 38 och 39 §§ förvaltningslagen. Ärendet
      översänds därefter till förvaltningsrätten tillsammans med ett yttrande.
När det gäller JO:s ärende dnr 9679-2020 anförde Tillväxtverket bl.a. följande:

      Det stämmer att det finns två ärenden om stöd vid korttidsarbete från företaget.
      Den första ansökan inkom den 8 april 2020 och beviljades redan dagen därpå den
      9 april. Den andra ansökan inkom den 4 maj och beviljades den 14 maj.
      En avstämning avseende den första ansökan inkom den 16 juni 2020 och en
      avstämning avseende den andra ansökan inkom den 20 augusti. Företaget
      ansökte om ytterligare preliminärt stöd vid båda avstämningarna. I kontroller vid
      avstämningarna framkom att företaget hade gjort en vinstutdelning.
      Den 22 oktober 2020 skickade Tillväxtverket överväganden om återkrav för
      företagets båda ärenden. Grunden för det övervägda återkravet var att vinst-
      utdelning skett den 19 mars 2020. Tillväxtverket kontrollerar vinstutdelningar
      och värdeöverföringar som gjorts efter den 16 mars 2020 och under företagets
      stödperiod. Se även nedan om under vilken tidsperiod kontrollerna görs.
      Företaget motsatte sig övervägandet och skickade in flera kompletteringar för att
      visa att utdelningen återbetalats. Tillväxtverkets bedömning är att när en
      utdelning beslutats eller utbetalts talar detta starkt för att företaget inte har
      allvarliga ekonomiska svårigheter. Att bolagets stämma senare fattar ett omvänt
      beslut eller tillskjuter medel påverkar inte Tillväxtverkets bedömning. Åter-
      kraven beslutades den 21 december 2020 och i samma beslut fick företaget även
      avslag på sina ansökningar om ytterligare preliminärt stöd.
                                                             Dnr 9679-2020 m.fl.        Sid 4 (12)




Företaget överklagade besluten och överklagan inkom den 22 december.
Överklagan översändes till förvaltningsrätten den 9 februari 2021 tillsammans
med ett yttrande. Tillväxtverket fick sedan ett föreläggande från domstolen om
att bemöta skrivelser från företaget. Myndigheten begärde anstånd med att svara,
vilket beviljades av förvaltningsrätten. Tillväxtverkets svar skickades den 2 mars
2021.

Tillväxtverkets yttrande

Handläggningstid och ärendegång
Företaget har två ärenden avseende kortidsstöd. Från och med avstämningarna
har ärendena handlagts parallellt eftersom rätten till kortidsstöd grundas på
helheten. De första ansökningarna om preliminärt stöd beviljades inom tio dagar.
Om ett företag vill ansöka om ytterligare preliminärt stöd görs sådan ansökan i
samband med avstämningen. Tillväxtverket tar sedan ett gemensamt beslut för
avstämningen och för ansökan om ytterligare preliminärt stöd. Vid avstämning-
arna upptäcktes att företaget hade gjort en vinstutdelning. Tillväxtverket behövde
därför först utreda företagets rätt till korttidsstöd innan beslut kunde fattas.
Tillväxtverket skickade därför överväganden om återkrav. Det skedde ungefär
fyra månader efter avstämningen avseende den första ansökan och två månader
efter avstämningen avseende den andra ansökan. Företaget besvarade
övervägandena med ett flertal kompletteringar. Två månader efter över-
vägandena fattade Tillväxtverket beslut om återkrav i båda ärendena. I samma
beslut fick företaget avslag på sina ansökningar om ytterligare preliminärt stöd.
Nästa steg i handläggningen har skett som längst ungefär två månader från
föregående händelse. Företaget har framfört att handläggningstiden har varit lång
i fråga om de ansökningar om ytterligare preliminärt stöd som gjordes i samband
med avstämningen. Dessa beslut kunde dock inte fattas förrän företagets rätt till
korttidsstöd hade utretts. För att klargöra detta skickades överväganden om
återkrav och sedan fattades beslut om återkrav. Först då var det utrett att
företaget inte hade rätt till korttidsstöd. I samband med återkraven, fattades
därför beslut om avslag avseende ytterligare preliminärt stöd. Mot denna
bakgrund anser Tillväxtverket att handläggningstiden varit rimlig.
Beträffande en myndighets hantering av överklagande så gör myndigheten,
förutom en rättidsprövning, även en bedömning av om det överklagade beslutet
ska ändras. Detta framgår av 38 och 39 §§ förvaltningslagen. I det aktuella fallet
bedömde Tillväxtverket att besluten skulle stå fast.
Avseende den kompletterande anmälan vill Tillväxtverket framhålla att båda
ärendena har överlämnats till förvaltningsrätten tillsammans med relevanta
handlingar. Överklagan avseende de båda ärendena hanteras dock i ett
gemensamt överklagandeärende hos Tillväxtverket och som ett mål i
förvaltningsrätten.
Från det att överklagan inkom tog det ungefär 1,5 månad innan den översändes
till förvaltningsrätten. Under november och december hade Tillväxtverket en stor
mängd överklaganden att hantera och handläggningstiden blev lång. Frågan om
vinstutdelning har varit komplex. Tillväxtverket är dock medvetet om att
överklaganden ska översändas skyndsamt till förvaltningsrätten. Handläggnings-
tiden för att överlämna aktuellt överklagande till domstolen har därför varit
oacceptabel. Tillväxtverket konstaterar att det funnits brister i system och rutiner.
Myndigheten har därför tillsatt en arbetsgrupp i syfte att säkerställa att alla
överklaganden hanteras skyndsamt framgent. Berörda chefer har också fått
information om vad kravet på skyndsamhet innebär förvaltningsrättsligt.

Vinstutdelning
Återkraven och avslagen har grundats på att en vinstutdelning skedde den
19 mars 2020, vilket är inom den tidsperiod under vilken Tillväxtverket
kontrollerar värdeöverföringar.
                                                              Dnr 9679-2020 m.fl.        Sid 5 (12)




I regelverket är det tydligt att en förutsättning för att bli godkänd för korttidsstöd
är att ett företag har fått tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårigheter.
Kriterierna för godkännandet framgår av 5 a § lagen om stöd vid korttidsarbete
enligt följande.
   Ett sådant godkännande får bara lämnas om:
   1.   arbetsgivaren har fått tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårigheter
   2.   de ekonomiska svårigheterna har orsakats av något förhållande utom
        arbetsgivarens kontroll,
   3.   de ekonomiska svårigheterna inte rimligen hade kunnat förutses eller
        undvikas, och
   4.   arbetsgivaren har använt sig av andra tillgängliga åtgärder för att minska
        kostnaden för arbetskraft.
Tillväxtverket har tolkat och preciserat vad som ska gälla i tillämpningen.
Tillväxtverket kontrollerar vinstutdelningar och andra värdeöverföringar som
görs under företagets stödperiod, under de två månader som föregår stödperioden
samt under de sex månader som följer närmast efter stödperioden. Värde-
överföringar som gjorts före den 16 mars 2020 kontrolleras inte.
Om det stödsökande företaget genomför en värdeöverföring i form av vinst-
utdelning som minskar företagets tillgångar, talar detta enligt Tillväxtverket
starkt för att företaget inte befinner sig i en allvarlig ekonomisk situation.
Tillväxtverkets principiella bedömning har därför varit att arbetsgivare inte ska
genomföra vinstutdelningar under någon del av det räkenskapsår under vilket
företaget fick stöd, med undantag för aktieutdelningar som genomfördes före den
16 mars 2020. En aktieutdelning anses genomförd vid tidpunkten för utbetalning
eller vid tidpunkten för beslut om utdelning.
Frågan om värdeöverföringar har varit mycket komplicerad och har krävt
omfattande rättsutredningar för att komma fram till ett väl avvägt och rättssäkert
ställningstagande. Tillväxtverket har lagt stora resurser på att utreda frågan.
I anmälan anför företaget att om Tillväxtverkets regler för vinstutdelning hade
varit tydligare från början hade företaget kunnat göra sin utdelning i mars och
sedan avvaktat med att söka korttidsstödet till i juni eftersom det då gått två
månader efter utdelningen. Tillväxtverket vill särskilt framhålla att korttidsstödet
infördes som ett krisstöd för att rädda företag som råkat i akuta svårigheter på
grund av pandemin. Målgruppen är inte företag som kan planera sin användning
av stödet i förhållande till sina vinstutdelningar.
Tillväxtverket har gjort en genomgång av informationen på myndighetens
hemsida angående vinstutdelningar. I samband med att ansökan öppnade i april
2020 fanns där information om att det är olämpligt att företag gör stora
utdelningar och samtidigt tar del av korttidsstödet. I juni förtydligade Tillväxt-
verket att myndighetens principiella bedömning var att arbetsgivare inte bör
genomföra aktieutdelningar under någon del av det räkenskapsår under vilket
företaget får stöd, med undantag för aktieutdelningar som skett före den 16 mars
2020.
Tillväxtverket bekräftar att myndigheten gjorde ett förtydligat ställningstagande
angående vinstutdelningar i december 2020. Vid det tillfället hade Tillväxtverket
fått ta del av förslag till ny lagstiftning inför 2021. Tillväxtverket förtydligade då
sitt ställningstagande för att detta skulle överensstämma med den kommande
lagen. Den nya lagen som reglerar detta är lagen (2021:54) om stöd vid korttids-
arbete i vissa fall. I 5 § finns bestämmelsen om att arbetsgivare inte har rätt till
stöd vid korttidsarbete om arbetsgivaren under stödmånaderna eller de två
kalendermånaderna närmast före den första stödmånaden verkställer ett beslut
om vinstutdelning. Tillväxtverket har haft den nya lagstiftningen som utgångs-
punkt för vad som ska gälla även under 2020. Syftet har varit att få till en
enhetlig tillämpning som därmed ska underlätta för företagen.
                                                                  Dnr 9679-2020 m.fl.      Sid 6 (12)




      Slutligen vill Tillväxtverket framhålla att förtydligandet som gjordes i december
      2020 inte är en skärpning av regelverket utan snarare tvärtom. Förtydligandet
      innebär en tydligare tidsavgränsning och att ställningstagandet därigenom har
      preciserats och lättats upp till fördel för företagen.
När det gäller JO:s ärende dnr 441-2021 anförde Tillväxtverket bl.a. följande:

      Stödärendet
      [Företagsnamnet här utelämnat, JO:s anm.] AB (i det följande företaget)
      beviljades stöd vid korttidsarbete den 12 april 2020 för perioden 25 mars till och
      med 24 juli 2020. Därefter har företaget gjort två avstämningar och beviljats
      ytterligare preliminärt stöd till och med den 30 november 2020.
      Genom Tillväxtverkets kontroller vid handläggning av både den första och andra
      avstämningen framkom att två anställda inte fanns med i företagets arbetsgivar-
      deklaration i jämförelsemånaden. Tillväxtverket beslutade därför i respektive
      avstämningsbeslut att de aktuella personerna inte var stödberättigande eftersom
      de inte varit anställda under jämförelsemånaden och därmed inte uppfyllde
      kravet på regelmässigt utgående lön.
      Företaget överklagade Tillväxtverkets beslut och överklagan inkom den
      8 december 2020. Den 18 december 2020 gjorde företaget en JO-anmälan på
      grund av att Tillväxtverket inte hade skickat överklagan till förvaltningsrätten.

      Tillväxtverkets yttrande
      Myndigheten har haft stora utmaningar med att på kort tid hantera ett nytt
      regelverk, samtidigt som myndighetens processer har varit under uppbyggnad.
      Härtill kommer att mängden ärenden har varit betydande för en myndighet av
      Tillväxtverkets storlek.
      Tillväxtverket är emellertid medvetet om att överklaganden ska översändas
      skyndsamt till förvaltningsrätten. Handläggningstiden för att överlämna aktuellt
      överklagande till domstolen har följaktligen varit oacceptabel. Tillväxtverket
      konstaterar att det funnits brister i system och rutiner.
      Myndigheten har därför tillsatt en arbetsgrupp i syfte att säkerställa att alla
      överklaganden ska hanteras skyndsamt. Berörda chefer har också fått
      information. Det aktuella överklagandet översändes till förvaltningsrätten den
      27 mars 2020 [rätteligen 2021, JO:s anm.].
Beträffande JO:s ärende dnr 2652-2021 anförde Tillväxtverket bl.a. följande:

      Företaget beviljades preliminärt stöd den 10 juni 2020 för tiden 18 april–15 juni
      2020. Den första avstämningen inkom den 9 juli 2020 och företaget ansökte
      samtidigt om ytterligare preliminärt stöd för tiden 1 juli–30 september 2020.
      Företaget ansökte inte om förlängt godkännande, vilket innebar att den sista
      månaden med korttidsstöd blev september.
      Genom Tillväxtverkets kontroller vid handläggningen av den första av-
      stämningen framkom att tre personer inte fanns med i företagets arbetsgivar-
      deklaration för jämförelsemånaden, vilken enligt myndigheten är januari 2020.
      Tillväxtverket fattade beslut om den första avstämningen och om ytterligare
      preliminärt stöd (för tiden 1 juli–30 september) den 10 november 2020. Beslutet
      innebar bland annat att personerna i fråga inte var stödberättigande eftersom de
      inte uppfyllde kravet på regelmässigt utgående lön i jämförelsemånaden.
      Företaget överklagade beslutet i den delen den 24 november 2020 och anförde
      bland annat att Tillväxtverket tillämpat fel jämförelsemånad. Företagets andra
      och sista avstämning (slutavstämning) inkom den 27 november 2020.
      Den 25 mars 2021 informerades företaget per e-post om att överklagandet skulle
      överlämnas till förvaltningsrätten. Det var ett generiskt meddelande som
      skickades ut till flera företag. Dagen därpå översändes överklagandet till
                                                             Dnr 9679-2020 m.fl.       Sid 7 (12)




domstolen. Tillväxtverket begärde samtidigt anstånd med att inkomma med
övriga handlingar och dessa överlämnades till förvaltningsrätten den 8 april.

Tillväxtverkets yttrande

Handläggningstid avstämning och ansökan om ytterligare preliminärt stöd
Ärendet gäller 2020 års korttidsstöd. Företaget inkom med sin första avstämning
den 9 juli 2020. I avstämningen svarade företaget nej på frågan om det behövde
söka stöd efter sitt första godkännande på högst sex månader. Svaret innebar att
företaget inte sökte förlängt godkännande. Därmed hade det inte möjlighet att
senare söka ytterligare preliminärt stöd för tiden efter september.
Under handläggningen av avstämningen visade Tillväxtverkets kontroller att
vissa personer inte fanns med i företagets arbetsgivardeklaration för jämförelse-
månaden. Efter fyra månader fattade Tillväxtverket beslut om bland annat att tre
personer inte var stödberättigande eftersom de inte uppfyllde kravet på att vara
anställda med regelmässigt utgående lön.
Orsaken till att myndigheten inte kunnat fatta beslut tidigare beror på att
Tillväxtverket har haft stora utmaningar med att på kort tid hantera ett nytt
regelverk och en synnerligen omfattande mängd ärenden, samtidigt som myndig-
hetens processer och kontroller varit under uppbyggnad. Med hänvisning till
dessa utmaningar och omständigheter, har handläggningen av ärendet i denna del
tagit tid.

Angående överklagandet
Beträffande en myndighets hantering av överklagande gör myndigheten, förutom
en rättidsprövning, även en bedömning av om det överklagade beslutet ska
ändras. Detta framgår av 38 och 39 §§ förvaltningslagen. När ett överklagande
väl har överlämnats till domstolen är det inte längre möjligt för myndigheten att
ändra beslutet. I det aktuella fallet bedömde Tillväxtverket att beslutet skulle stå
fast.
Från det att företagets överklagande inkom tog det fyra månader innan det
översändes till förvaltningsrätten. Under november och december 2020 hade
Tillväxtverket en stor mängd överklaganden att hantera och handläggningstiden
blev lång. Tillväxtverket är dock medvetet om att överklaganden ska översändas
skyndsamt till förvaltningsrätten. Handläggningstiden för att överlämna aktuellt
överklagande till domstolen har därför varit oacceptabel.
Tillväxtverket konstaterade under våren 2021 att det funnits brister i system och
rutiner avseende överklaganden av korttidsstöd. Myndigheten tillsatte därför en
arbetsgrupp i syfte att säkerställa att alla överklaganden skulle hanteras skynd-
samt framöver. Berörda chefer fick också information om vad kravet på
skyndsamhet innebär förvaltningsrättsligt. Bemanningen ökades och över-
klagandehanteringen effektiviserades så att överklaganden nu kan överlämnas till
domstolen inom en vecka. Därtill upprättades en åtgärdsplan som bland annat
innebar en omedelbar översyn av processer, dialog med förvaltningsrätten och
stärkt kommunikation. Vidare har internrevisionen utrett hanteringen på uppdrag
av myndighetens styrelse. Enligt internrevisionens rapport bedöms åtgärderna i
åtgärdsplanen vara tillräckliga för att förhindra att en liknande situation med
kraftig försenad överlämning till förvaltningsrätten uppstår igen, men att utökat
systemstöd behövs för vissa särskilt komplicerade ärenden.
Angående jämförelsemånad kan framhållas att det är den referensmånad som
används för en ansökan om korttidstöd och för att veta vilka arbetstagare som
berättigar till stöd. Enligt 4 § 6 p lagen om stöd vid korttidsarbete är jämförelse-
månad den kalendermånad som infaller tre månader före den månad då
Tillväxtverket fattat beslut om godkännande enligt 5 a § samma lag. För de fall
då Tillväxtverkets beslut om godkännande avser tid före beslutet meddelas är
myndighetens uppfattning att beslutet i lagens mening fattats då godkännandet
inleds. Denna fråga är för närvarande föremål för domstolsprövning.
                                                                    Dnr 9679-2020 m.fl.         Sid 8 (12)




      Som anges ovan har tiden för myndighetens överlämnande av företagets
      överklagande till domstolen varit oacceptabel. Till skillnad från vad företaget
      påstått har dock förseningen inte inneburit att företaget förhindrats att söka
      fortsatt korttidsstöd. Orsaken varför det inte varit möjligt är att företaget inte sökt
      förlängt godkännande. Ett överklagande om 2020 års stöd hindrar inte heller att
      ett företag ansöker om stöd för 2021.
      Avslutningsvis kan nämnas att myndigheten inte vanligtvis brukar informera den
      som överklagat något av myndighetens beslut om att överklagandet lämnas över
      till domstolen. I det aktuella ärendet och även i ett antal andra som dragit ut på
      tiden valde dock myndigheten att informera om detta. Det var en gemensam
      åtgärd för flera ärenden som inte överlämnats i tid och e-postmeddelandet fick
      därför en standardiserad utformning utan ärendespecifika uppgifter. Syftet var att
      så snabbt som möjligt nå ut med informationen om förseningen till berörda
      företag.
AA, BB och CC gavs tillfälle att yttra sig över respektive remissvar. AA inkom
med ett yttrande där han bl.a. vidhöll att Tillväxtverket inte hade översänt alla
relevanta handlingar till förvaltningsrätten när överklagandet överlämnades dit.
BB och CC hördes inte av.

Rättslig reglering m.m.
Sedan den 7 april 2020 kan stöd vid korttidsarbete lämnas till en enskild
arbetsgivare efter godkännande av Tillväxtverket (se 5 a § lagen [2013:948] om
stöd vid korttidsarbete). Ett sådant godkännande får enligt bestämmelsen bara
lämnas om arbetsgivaren har fått tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårig-
heter, de ekonomiska svårigheterna har orsakats av något förhållande utom
arbetsgivarens kontroll, de ekonomiska svårigheterna inte rimligen hade kunnat
förutses eller undvikas, och arbetsgivaren har använt sig av andra tillgängliga
åtgärder för att minska kostnaden för arbetskraft.

Följande bestämmelser i förvaltningslagen (2017:900) är av betydelse för
bedömningen av ärendena.

Enligt 9 § första stycket ska ett ärende handläggas så enkelt, snabbt och
kostnadseffektivt som möjligt utan att rättssäkerheten eftersätts.

Av 11 § framgår att om en myndighet bedömer att avgörandet i ett ärende som
har inletts av en enskild part kommer att bli väsentligt försenat, ska myndig-
heten underrätta parten om detta. I en sådan underrättelse ska myndigheten
redovisa anledningen till förseningen.

Av 38–39 §§ framgår att en myndighet i vissa fall kan ändra ett beslut när detta
har överklagats.

Enligt 38 § ska en myndighet ändra ett beslut som den har meddelat som första
instans om den anser att beslutet är uppenbart felaktigt i något väsentligt
hänseende på grund av att det har tillkommit nya omständigheter eller av någon
annan anledning, och beslutet kan ändras snabbt och enkelt och utan att det blir
till nackdel för någon enskild part.
                                                             Dnr 9679-2020 m.fl.     Sid 9 (12)




Ett beslut som har överklagats får enligt 39 § ändras av en myndighet som har
meddelat det som första instans, dock enbart i sådana fall som avses i 38 § och
bara om överklagandet och övriga handlingar i ärendet ännu inte har
överlämnats till den högre instans som ska pröva överklagandet.

Uppenbarhetskravet i 38 § innebär att det ska vara fråga om felaktigheter som
lätt kan konstateras föreligga. Om det krävs ytterligare utredning för att
konstatera om beslutet är felaktigt eller inte ska beslutet normalt inte ändras på
denna grund. Myndigheten ska inte heller göra en förnyad och ingående
omprövning av hela ärendet i samband med ett överklagande. Den ska i stället
sträva efter att så snart det är möjligt överlämna överklagandet och övriga
handlingar till överinstansen. (Se Lundmark m.fl., Förvaltningslagen [version 1,
JUNO], kommentaren till 39 §.)

I 45–46 §§ finns bestämmelser om vilka åtgärder beslutsmyndigheten ska vidta
när ett överklagande kommer in.

Enligt 45 § ska den myndighet som meddelat beslutet pröva om överklagandet
har kommit in i rätt tid. Om överklagandet har kommit in för sent ska
myndigheten som huvudregel avvisa överklagandet.

Om överklagandet inte avvisas ska beslutsmyndigheten enligt 46 § första
stycket skyndsamt överlämna överklagandet och övriga handlingar i ärendet till
överinstansen. Kravet på skyndsamhet innebär att överklagandet normalt bör
överlämnas till överinstansen inom en vecka (se bl.a. JO 2002/03 s. 359 och
JO 2005/06 s. 405). Det kan tilläggas att om en myndighet bedömer att det är
lämpligt att bifoga ett eget yttrande över överklagandet till domstolen kan en
något längre handläggningstid vara motiverad. I regel bör det i sådana fall
endast röra sig om ytterligare några dagars fördröjning (se bl.a. JO 2010/11
s. 291).

Utöver förvaltningslagens krav på snabb handläggning ska Tillväxtverket iaktta
37 § lagen om stöd vid korttidsarbete. Där föreskrivs bl.a. att myndigheten ska
handlägga en ansökan om godkännande enligt 5 a § skyndsamt.

Bedömning
Långsam handläggning
Förvaltningsärendens art och komplexitet varierar. Det är därför inte möjligt att
ange en genomsnittlig normaltid för ärendehandläggning som kan tjäna som en
tumregel för alla typer av förvaltningsärenden. Om beslutet i ett ärende har stor
inverkan på den enskildes personliga eller ekonomiska förhållanden har den
enskilde emellertid normalt anledning att ställa höga krav på snabbhet vid
handläggningen (se prop. 2016/17:180 s. 106, jfr även JO 2019/20 s. 105).

Stöd vid korttidsarbete är avsett att under en begränsad tid hjälpa arbetsgivare
som på grund av tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårigheter behöver införa
korttidsarbete. De ekonomiska svårigheterna ska ha orsakats av något för-
                                                                  Dnr 9679-2020 m.fl.     Sid 10 (12)




hållande utom arbetsgivarens kontroll och inte rimligen kunnat förutses eller
undvikas. Arbetsgivaren ska dessutom ha använt sig av andra tillgängliga
åtgärder för att minska kostnaden för arbetskraft (se 5 a § lagen om stöd vid
korttidsarbete).

JO har fått in många anmälningar mot Tillväxtverket under det senaste året. Ett
stort antal av dem har avsett myndighetens handläggningstider i ärenden om
korttidsstöd.

Tidigare chefsJO Elisabeth Rynning uttalade nyligen bl.a. följande om
Tillväxtverkets handläggning av denna typ av ärenden (se JO:s beslut
den 9 september 2021, dnr 7165-2020 och 7242-2020):

      För att stödet ska få avsedd effekt är det av yttersta vikt att handläggningen av
      stödärenden inte dröjer. I JO:s yttrande över promemoriorna Tillfälliga
      nedstängningar och förbud för att förhindra spridning av sjukdomen covid-19
      och Ändringar i begränsningsförordningen (JO:s ärenden dnr R 28-2021 och
      R 29-2021) framhöll jag vikten av att de myndigheter som får i uppdrag att
      handlägga olika stödåtgärder har kunskap, systemlösningar och bemanning för
      att kunna hantera ärendena på ett skyndsamt och rättssäkert sätt. Jag finner skäl
      att återigen understryka detta.
      –––
      Jag har förståelse för att den nya stödformen och den stora mängden ansökningar
      har inneburit svårigheter för Tillväxtverket. Med hänsyn till den avgörande
      betydelse det aktuella stödet har haft för många företag är det emellertid inte
      acceptabelt med handläggningstider som uppgår till flera månader, om det inte
      finns särskilda omständigheter som i ett enskilt fall motiverar en längre
      handläggningstid.
Jag instämmer i dessa uttalanden.

När det gäller AA:s ärenden hos Tillväxtverket har det kommit fram att hans
bolag inkom med avstämningar den 16 juni och den 20 augusti 2020. Vid dessa
tillfällen ansökte bolaget även om ytterligare preliminärt stöd. Vid en kontroll
uppmärksammade myndigheten att det hade skett en vinstutdelning i bolaget,
varefter ett övervägande om återkrav skickades till bolaget den 22 oktober. Efter
att bolaget inkommit med viss komplettering beslutade Tillväxtverket den
21 december att återkrav skulle ske samt avslog bolagets ansökningar om
ytterligare preliminärt stöd. Det hade då passerat drygt sex månader från
bolagets första avstämning respektive fyra månader från den andra
avstämningen.

Jag har inga synpunkter på att Tillväxtverket valde att handlägga de två
ärendena gemensamt, vilket i och för sig kan förklara en viss fördröjning av
ärendenas handläggning. Vad Tillväxtverket i övrigt har anfört om hand-
läggningen för tiden efter det att bolaget hade inkommit med sin sista
avstämning motiverar dock enligt min mening inte en handläggningstid om
närmare fyra månader. Jag är kritisk till att Tillväxtverkets handläggning inte
var tillräckligt skyndsam.
                                                             Dnr 9679-2020 m.fl.     Sid 11 (12)




När det gäller CC inkom hans bolag den 9 juli 2020 med avstämning och
ansökan om ytterligare preliminärt stöd till Tillväxtverket, som fattade beslut
den 10 november. Handläggningstiden i den delen uppgick alltså till drygt fyra
månader. Tillväxtverket har enligt min mening inte anfört några godtagbara skäl
till denna fördröjning. Myndigheten förtjänar kritik för den långsamma
handläggningen.

Överlämnande av överklaganden
Utredningen visar att AA:s bolag överklagade Tillväxtverkets återkravsbeslut
den 22 december 2020. Myndigheten skickade överklagandet till förvaltnings-
rätten den 9 februari 2021, alltså sju veckor senare. AA och Tillväxtverket har
dock lämnat olika uppgifter i frågan om övriga handlingar i ärendena
översändes tillsammans med överklagandet. Jag finner inte tillräckliga skäl att
utreda den saken vidare.

BB:s bolag överklagade Tillväxtverkets beslut den 8 december 2020.
Myndigheten överlämnade överklagandet till förvaltningsrätten drygt tre och en
halv månad senare, den 27 mars 2021.

Vad slutligen gäller CC:s bolag gjordes överklagandet den 24 november 2020.
Tillväxtverket översände överklagandet till förvaltningsrätten den 26 mars
2021, således fyra månader senare. Övriga handlingar i ärendet skickades till
förvaltningsrätten den 8 april 2021.

Som framgår av redogörelsen för den rättsliga regleringen ovan har JO tidigare
uttalat att ett överklagande normalt bör överlämnas till överinstansen inom en
vecka, vilket Tillväxtverkets handläggningstider i detta avseende vida har
överstigit. I fråga om den omprövning som får göras vid ett överklagande enligt
38 och 39 §§ förvaltningslagen kan anmärkas att en tillämpning av reglerna
bl.a. förutsätter att beslutet i sådana fall kan ändras snabbt. Den skyldighet som
myndigheten har att ändra ett beslut får inte heller leda till att det slutliga
avgörandet dröjer längre än vanligt (jfr prop. 1985/86:80 s. 77). När det aktuella
beslutet har överklagats måste även det särskilda skyndsamhetskravet i 46 §
förvaltningslagen beaktas (jfr Lundmark m.fl., a.a., kommentaren till 38 §).

Det måste särskilt understrykas att de arbetsmoment som en myndighet ska
vidta när ett överklagande kommer in i regel varken är komplicerade eller
tidskrävande. Det är självfallet så att en myndighet måste ha välfungerande
rutiner så att ett överklagande alltid hanteras med den skyndsamhet som krävs
(se JO:s beslut den 31 mars 2016, dnr 4975-2015). Detta är en grundläggande
förutsättning för att en klagande ska kunna få sitt överklagande prövat inom
rimlig tid. De aktuella klagomålen tyder på att sådana rutiner saknats.

De förseningar som nu har beskrivits är naturligtvis – oavsett orsak –
fullkomligt oacceptabla. Allvaret i det inträffade förstärks av att överklagandena
har rört ärenden om ekonomiska stödåtgärder av stor betydelse för de aktuella
företagen, och i förlängningen även för deras anställda. Denna typ av dröjsmål
                                                            Dnr 9679-2020 m.fl.     Sid 12 (12)




medför att klagandenas möjligheter att få sin sak prövad av domstol kraftigt
försenas. Tillväxtverket förtjänar allvarlig kritik för dessa brister.

Avslutande synpunkter
Jag noterar avslutningsvis att regeringen den 2 september 2021 gav Skatteverket
och Tillväxtverket i uppdrag att vidta förberedelser så att Skatteverket från den
1 april 2022 kan vara handläggande myndighet för de uppgifter som
Tillväxtverket i dag har att hantera enligt lagen om stöd vid korttidsarbete. Som
ett skäl för detta anförde regeringen att Skatteverket, som är en av statens tio
största myndigheter, bedöms ha goda förutsättningar att hantera den mängd
ärenden som stödet vid korttidsarbete på kort tid kan komma att innebära. Ett
annat skäl uppgavs vara att Skatteverket har en etablerad kontroll- och
brottsbekämpande verksamhet.

Med hänsyn till vad som kommit fram inom ramen för nu aktuella ärenden hos
JO finner jag anledning att skicka en kopia av detta beslut till regeringen för
kännedom.

Vad som i övrigt har kommit fram föranleder inte något uttalande eller någon
åtgärd från min sida.

Ärendena avslutas.
