# Initiativärende mot Stadsbyggnadsnämnden i Stockholms kommun angående fråga om inskränkning av offentliganställdas meddelarfrihet

JO 2002-06-04 dnr 968-2002

BESLUT
                                                                            Datum                  Dnr                        Sid
                                                                            2002-06-04             968-2002                  1 (4)
Justitieombudsmannen
Nils-Olof Berggren




                        Initiativärende mot Stadsbyggnadsnämnden i Stockholms kommun
                        angående fråga om inskränkning av offentliganställdas meddelarfrihet

## Initiativet

Enligt en artikel i Svenska Dagbladet den 11 mars 2002 med rubriken ”Ledningen
                        kartlägger kontakt med pressen” hade Stadsbyggnadsnämnden i Stockholms
                        kommun uppmanat tjänstemännen att rapportera alla presskontakter.

                        Jag beslutade att i ett särskilt ärende anmoda stadsbyggnadsnämnden att göra en
                        utredning och yttra sig mot bakgrund av vad som framförts i artikeln.

## Utredning

Stadsbyggnadsnämnden beslutade vid sammanträde den 16 maj 2002 att som svar
                        på remissen överlämna och åberopa ett tjänsteutlåtande daterat den 29 april 2002. I
                        utlåtandet uttalades följande.

## Sammanfattning

Utifrån Stockholms stads s.k. informationsplattform håller stadsbyggnadskontoret på
                                  att utarbeta en egen informationspolicy. Kontoret kommer i sin informationspolicy
                                  att informera om den meddelarfrihetsrättsliga regleringen samt tydliggöra roller och
                                  ansvar i kommunikationen med massmedierna. De anställda har således rätt och
                                  möjlighet att inom ramen för meddelarfriheten lämna upplysningar till mass-
                                  medierna och detta utan att underrätta arbetsgivaren därom.
                                  De anteckningar om massmediekontakter från stadsbyggnadskontorets lednings-
                                  möten som gick ut till alla anställda vid två tillfällen hösten 2001 skulle kunna tolkas
                                  som uppmaningar i strid med tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlag-
                                  ens regler om meddelarfrihet. Kontoret anser att detta är ytterst beklagligt.

## Bakgrund och utredning

–––
                                  Den 3 september 2001 fastställde kommunfullmäktige ”Bilden av Stockholms stad
                                  och hur vi kommunicerar den – plattform för Stockholms stads information och
                                  kommunikation”, att gälla för stadens nämnder och bolagsstyrelser. Plattformen
                                  ersätter tidigare beslutad informationsplattform och tidigare policydokument i
                                  informationsfrågor. Plattformen är tänkt att utgöra en helhetssyn på stadens
                                  kommunikation. I plattformen finns bl. a. ett avsnitt om ”Våra massmedie-
                                  relationer”, sid 19-20, bilaga 1.




 Riksdagens ombudsmän                            E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                       Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                                Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                  Fax:           08-21 65 58                                   www.jo.se
                                                                   Dnr 968-2002     Sid 2 (4)



Mot bakgrund av den nya informationsplattformen diskuterade stadsbyggnads-
kontorets ledning den 24 september 2001 bl. a. massmediekontakter. I anteckningar-
na från kontorsledningens möte skrevs följande under rubriken Massmediekontakter:
”Det är viktigt att informationschefen är uppdaterad om vilka frågor som intresserar
massmedia, eftersom det sedan blir en del av den bild allmänheten får av vår verk-
samhet. Alla på kontoret som har blivit kontaktade av massmedia bör därför med-
dela detta till informationschefen så snart som möjligt. Detta för att det ska vara
möjligt för kontoret att ha en beredskap för vad pressen kan komma att skriva om.
En sådan beredskap skapar bättre förutsättningar för att bemöta t ex felaktiga
påståenden från press eller annat håll.”
Den 1 oktober 2001 skrevs följande i anteckningarna från kontorsledningens möte
under rubriken Massmedierapportering: ”För att få grepp om omfattning och vilka
frågor som är aktuella hos journalister är det nödvändigt att kontorets alla mass-
mediekontakter finns samlade hos informationschefen. Det skapar en större bered-
skap för hur vi hanterar pressen. AA berättade att han har fått rapporter om ett flertal
presskontakter från personalen på kontoret och vill genom KL-anteckningarna tacka
för en bra början på detta samarbete.”
Upplysningsvis bör nämnas att AA i citatet ovan är informationschefen AA.
Anteckningarna från kontorsledningens möten läggs ut på kontorets intranät som är
tillgängligt för all personal.

Stadsbyggnadskontorets yttrande
Stadsbyggnadskontoret har således utifrån Stockholms stads policy meddelat de
anställda på kontoret vad som bör gälla i kontakterna med massmedierna. Syftet var
att få kunskap om de ärenden som är av mediaintresse och därmed kunna ge en
bättre information till medierna. Det har absolut inte funnits någon önskan från
ledningens sida att tysta tjänstemännen eller att efterforska vilka som uttalar sig i
medierna. Kontoret är väl medvetet om vad den grundlagsfästa meddelarfriheten
innebär och har inte haft för avsikt att på något sätt inskränka personalens kontakter
med medierna.
Stadsbyggnadskontoret kan dock i efterhand samt mot bakgrund av hur anteck-
ningarna uppfattats konstatera att formuleringarna skulle kunna tolkas som
uppmaningar i strid med tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens
regler om meddelarfrihet. Detta är ytterst beklagligt.
I sammanhanget bör framhållas att Information Stadshuset, den avdelning inom
stadsledningskontoret som svarar för stadens samlade informationsverksamhet, –
mot bakgrund av bl. a. Justitiekanslerns beslut 2001-08-24 rörande en anmälan mot
Tekniska kontoret i Uppsala kommun – numera uppmärksammat att formuleringen i
avsnittet om våra massmedierelationer i informationsplattformen skulle kunna tolkas
som ett intrång i den meddelarfrihetsrättsliga regleringen. Redan nu har information
gått ut om att den sista delen av meningen på sid 20 i dokumentet ”Planerade medie-
kontakter bör alltid samordnas med informatören som även bör underrättas då
medierna tagit initiativ till kontakt” kommer att utgå vid den årliga revideringen av
plattformen. Informationen har gått ut genom det elektroniska nyhetsbrevet ”På gång
vid Information” nr 2 2002-04-09, bilaga 2. Nyhetsbrevet vänder sig till Stockholms
stads informatörsnätverk och medborgarkontoren men finns också tillgänglig för
övrig personal inom Stockholms stad på intranätet.
Stadsbyggnadskontorets arbete med att ta fram en egen informationspolicy har en-
dast påbörjats. Med utgångspunkt från den reviderade informationsplattformen för
Stockholms stad kommer kontoret att utarbeta en egen informationspolicy. Kontoret
kommer i sin informationspolicy att informera om den meddelarfrihetsrättsliga reg-
leringen samt tydliggöra roller och ansvar i kommunikationen med massmedierna.
De anställda inom kontoret, liksom andra anställda inom staden, har således rätt och
möjlighet att inom ramen för meddelarfriheten lämna upplysningar till massmedier-
na och detta utan att underrätta arbetsgivaren därom.
                                                                         Dnr 968-2002     Sid 3 (4)



I bilaga 1 till remissvaret, ”Våra massmedierelationer”, vilket är ett utdrag ur den
informationsplattform som antogs av kommunfullmäktige i september 2001, uttalas
följande under rubriken ”Roller och ansvarsfördelning”:

      Det informationsansvar som följer med verksamhetsansvar gäller även för mass-
      mediekontakter.
      Planerade mediekontakter bör alltid samordnas med informatören som även bör
      underrättas då medierna tagit initiativ till kontakt.
      Det är en självklar rättighet för våra medarbetare att få ta kontakt med och uttala sig
      för medierna. Medarbetaren har dock ingen skyldighet att svara på frågor utan har
      alltid rätt att hänvisa till sin chef eller annan informationsansvarig. Yttrandefrihet
      och meddelandefriheten tillhör grundstenarna i den svenska demokratin. Efter-
      forskning av anställdas kontakter med medierna får därför inte förekomma.
      Det är förvaltnings- och bolagsledningarna som ansvarar för att varje medarbetare
      har relevant kunskap om och förståelse för hur man bör bemöta mediernas
      representanter.

Bedömning
I 2 kap. 1 § regeringsformen (RF) föreskrivs att varje medborgare gentemot det
allmänna är tillförsäkrad yttrandefrihet, dvs. frihet att i tal, skrift eller bild eller
på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor.
Yttrandefriheten får begränsas endast i den utsträckning och på det sätt som fram-
går av föreskrifterna i 12 och 13 §§. Betydelsefulla begränsningar i yttrandefriheten
följer av sekretesslagens (1980:100) olika föreskrifter om tystnadsplikt i det
allmännas verksamhet.

Lagregleringen ger offentligt anställda samma skydd som andra medborgare. En
offentligt anställd kan således fritt ge uttryck för sin uppfattning, även rörande den
egna myndighetens verksamhet, såvitt tystnadsplikt inte gäller för uppgifterna.

Det skydd för yttrandefriheten som RF anger är ett skydd gentemot ”det allmänna”.
Detta innefattar t.ex. kommunernas valda församlingar och förvaltningsorgan.
Skyddet innebär bl.a. att personer i chefsställning inom den offentliga förvaltning-
en inte får ingripa vare sig formellt eller informellt mot en tjänsteman hos myndig-
heten för att han eller hon använt sig av sin grundlagsskyddade rätt att yttra sig i
massmedia eller på annat sätt ge uttryck för sin uppfattning, t.ex. genom att delta i
den politiska debatten. Myndighetens ledning eller en chefstjänsteman bör inte
heller uttala sig eller agera på ett sätt som kan uppfattas som försök att förmå den
anställde att avhålla sig från att använda sig av sina rättigheter.

Vad som framkommit i ärendet om stadsbyggnadskontorets befattning med frågan
kring de anställdas mediekontakter ger anledning att diskutera huruvida de an-
ställdas rättigheter enligt det nyss sagda har trätts för när. Det kan då konstateras
att de anställda otvetydigt uppmanats att anmäla sina massmediekontakter till
informationschefen. Detta kan enligt min mening inte uppfattas på annat sätt än
som en inskränkning i deras rätt till massmediekontakter enligt ovan.

I remissvaret har stadsbyggnadskontoret medgett att formuleringarna kan tolkas på
detta sätt. Syftet har emellertid varit att få kunskap om de ärenden som är av
mediaintresse för att därmed kunna ge en bättre information till medierna. Det har
                                                                    Dnr 968-2002   Sid 4 (4)



enligt stadsbyggnadskontoret inte funnits någon önskan från ledningens sida att
tysta tjänstemännen eller att efterforska vilka som uttalat sig i medierna.

Oberoende av syftet med de påtalade formuleringarna har de enligt min mening
getts ett med hänsyn till de anställdas grundläggande rättigheter anmärkningsvärt
innehåll. Jag förutsätter att formuleringarna omarbetas och stannar vid den sålunda
uttalade kritiken.

Tilläggas kan att det självfallet inte är något som hindrar att en myndighet utser en
särskild person, exempelvis som i förevarande fall en informationschef, att svara
gentemot medierna och allmänheten för myndighetens officiella policy. Det kan
inte heller anses fel att myndigheten upplyser sina anställda om den policy som
utarbetats av myndigheten och meddelar de anställda att de alltid har möjlighet att
hänvisa medierna till den utsedde informatören. Som framgått ovan kan emellertid
redan en anmaning till de anställda att alltid informera om sina mediakontakter
innefatta en kränkning av den anställdes yttrandefrihet. Försiktighet är därför alltid
påkallad när det gäller frågor som rör detta område.

Ärendet avslutas.
