# Anmälan mot Polismyndigheten, polisregion Syd, för att en husrannsakan genomfördes i en bostad

JO 2016-02-18 dnr 971-2015

BESLUT
                                                                         Datum                Dnr                     Sid
                                                                         2016-02-18           971-2015               1 (4)
Justitieombudsmannen
Cecilia Renfors




                        Anmälan mot Polismyndigheten, polisregion Syd, för att en
                        husrannsakan genomfördes i en bostad


                          Beslutet i korthet: AA stoppades av en polispatrull utanför sin bostad. Polisen
                          beslutade om kroppsbesiktning på grund av misstanke om att han använt narkotika.
                          Man beslutade också om husrannsakan i hans bostad på grund av att det fanns
                          misstankar om att han hade narkotika där. JO:s utredning har avsett frågan om det
                          funnits rättsliga förutsättningar för husrannsakan i bostaden. Som utredningen fick
                          uppfattas var grunden för beslutet om husrannsakan att AA visade tecken på att vara
                          påverkad av narkotika och att han kom ut från sin bostad. Enligt JO:s mening kan
                          dessa omständigheter i och för sig vara sådana som kan medföra att det finns grund
                          för misstanken att personen i fråga just före ingripandet har använt narkotika i
                          bostaden. Beroende på förhållandena i övrigt kan det vara en sådan konkret
                          omständighet som gör att det kan finnas skäl att misstänka att det också finns
                          narkotika i bostaden. Mot denna bakgrund och med beaktande av det
                          bedömningsutrymme som finns i denna typ av frågor finns det enligt JO inte anledning
                          att kritisera polisen för beslutet om husrannsakan. Polisen erinras dock om vikten av
                          dokumentation i ärenden om tvångsmedel.

## Bakgrund

AA stoppades av en patrull från polisen i Helsingborg när han kom gående mot
                        sin bil. I en avrapporteringspromemoria avseende ingripandet framgår att AA
                        kroppsvisiterades och att hans bil genomsöktes, men att det inte påträffades
                        något av intresse för polisen.

                        I promemorian anges vidare bl.a. att polisen gjorde bedömningen att AA
                        visade säkra tecken på att vara narkotikapåverkad då han hade blodsprängda
                        och blanka ögon samt stora pupiller. Det har också antecknats att AA svarade
                        undvikande på polisens frågor om han hade narkotika i bostaden. Polisen
                        beslutade om kroppsbesiktning genom urinprov på grund av misstanke om att
                        AA använt narkotika. Det beslutades också om husrannsakan i AA:s bostad på
                        grund av att det fanns misstankar om att han hade narkotika där.

                        Vid husrannsakan togs narkotika i beslag, vilket senare ledde till att AA
                        åtalades. Av analysen av urinprovet framgår att AA hade narkotikaklassade
                        ämnen i kroppen. Förundersökningen i den delen lades dock senare ned på



 Riksdagens ombudsmän                         E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                    Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                             Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4               Fax:           08-21 65 58                                 www.jo.se
                                                                   Dnr 971-2015       Sid 2 (4)




grund av att AA kunde visa att han hade recept från läkare på vissa
narkotikaklassade mediciner.

Anmälan
AA förde i en anmälan till JO fram klagomål på polisens beslut att göra en
husrannsakan i hans bostad på grund av att ”han såg konstig ut”.

Utredning
Polismyndighetens yttrande
Polismyndigheten (chefen för rättsavdelningen BB) yttrade sig över grunden för
husrannsakan. Inför yttrandet hade upplysningar hämtats in från bl.a. den
biträdande chefen för polisområde Nordvästra Skåne, CC.

Omständigheterna vid ingripandet
Utifrån dokumentationen i ärendet och redogörelser från de inblandade
poliserna har polisen redogjort för omständigheterna vid ingripandet enligt
följande.

AA stoppades av polispatrullen i samband med att han kom ut från sin bostad.
Han var på väg att sätta sig i sin bil som var parkerad utanför bostaden.
Eftersom poliserna bedömde att han uppvisade tydliga tecken på att vara
påverkad av narkotika beslutade den polisman som förde befälet att AA skulle
kontrolleras. AA uppgav bl.a. att han åt narkotikaklassad medicin på ordination
av läkare. På fråga om han förvarade narkotika i sin bostad svarade AA först att
det inte fanns någon narkotika som var hans i bostaden för att sedan ändra sitt
svar till att han inte trodde att det fanns någon narkotika i bostaden. I detta
skede visade AA också tecken på att vara påtagligt nervös. Det var känt för
poliserna att AA vid ett tidigare tillfälle var dömd för narkotikabrott.

En av de polisassistenter som gjorde ingripandet har angett att AA på fråga hade
svarat att han precis lämnat sin bostad. Polisassistenten hade efter beslutet om
husrannsakan informerat AA om grunden för åtgärden – att AA anträffats i nära
anslutning till sin bostad, att han precis lämnat bostaden i påverkat tillstånd och
att han inte kunnat intyga att det inte fanns narkotika i bostaden.

Polismyndighetens bedömning
Polismyndigheten angav i sin bedömning att AA hade visat sådana tecken som
brukar anses som säkra indikationer på att en person kan vara påverkad av
narkotika. Misstankarna bekräftades också av utfallet av den kroppsbesiktning
som gjordes. Vidare anförde Polismyndigheten att vid bedömningen av om det
kunde anses ha funnits tillräcklig grund för att besluta om husrannsakan i AA:s
bostad borde det särskilt beaktas att han lämnade undvikande svar på frågan om
det fanns narkotika i bostaden. Även den omständigheten att det var känt för
polismännen att AA sedan tidigare var straffad för narkotikabrott borde enligt
Polismyndigheten tillmätas viss betydelse. Mot bakgrund av detta gjorde
Polismyndigheten bedömningen att omständigheterna hade varit sådana att det
                                                                     Dnr 971-2015       Sid 3 (4)




skäligen kunnat misstänkas att AA olovligen förvarade narkotika i sin bostad.
Det hade därför funnits tillräcklig grund för att genomföra en husrannsakan i
hans bostad.

AA:s yttrande
AA kommenterade polisens yttrande och angav bl.a. att det polisen uppgett var
en efterhandskonstruktion. Han förnekade att han sagt att han inte visste om det
fanns narkotika i bostaden och att han haft stora pupiller och blodsprängda
ögon. Enligt AA borde polisen ha kontrollerat om han, såsom han uppgav, hade
narkotikaklassade mediciner utskrivna i stället för att göra en husrannsakan.

Rättslig reglering
Bestämmelser om husrannsakan finns bl.a. i 28 kap. 1 § rättegångsbalken (RB).
Om det finns anledning att anta att ett brott har begåtts på vilket fängelse kan
följa, får husrannsakan företas hos den som är skäligen misstänkt för brottet
bl.a. för att söka efter föremål som kan tas i beslag eller annars för att utröna
omständigheter som kan vara av betydelse för utredning om brottet.

Av 28 kap. 12 § RB följer att den som är skäligen misstänkt för brott på vilket
fängelse kan följa får kroppsbesiktigas för att utröna omständigheter som kan
vara av betydelse för utredning om brottet.

JO har vid ett flertal tillfällen (se t.ex. JO 2009/10 s. 72, dnr 1516-2007, och JO
2012/13 s. 144, dnr 5834-2010) uttalat att det, för att en person ska anses
skäligen misstänkt för ett brott, krävs att det finns konkreta omständigheter som
med viss styrka pekar på att den misstänkte har begått den gärning som
misstanken avser. Omständigheterna måste alltså vara av det slaget att de ger
upphov till en faktabaserad misstanke. Det är emellertid inte möjligt att lägga
fast några mer bestämda riktlinjer för vad som ska krävas för att en misstanke
ska anses vara skälig. Frågan får i stället besvaras från fall till fall och vanligen
finns det ett visst utrymme för olika bedömningar.

JO har även uttalat sig i frågan om vad som krävs för att besluta om
husrannsakan i en bostad på grund av misstanke om ringa narkotikabrott. Om
polisen på en annan plats än bostaden påträffar en person som skäligen kan
misstänkas för ringa narkotikabrott genom eget bruk, kan inte endast den
omständigheten läggas till grund för ett beslut om husrannsakan i bostaden för
att leta efter narkotika. Det krävs någon konkret omständighet som talar för att
brukaren innehar narkotika och att den finns just på den platsen eller att det
finns annan bevisning om sådant brott. (Se t.ex. JO 2006/07 s. 76, dnr 1097-
2005, JO 2012/13 s. 144, dnr 5834-2010, samt JO:s beslut den 26 mars och den
24 april 2014, dnr 1903-2013 respektive 5016-2013.)

Enligt 28 kap. 9 § RB ska det föras protokoll över en husrannsakan, där bl.a.
skälen för åtgärden och syftet med den ska anges.
                                                                 Dnr 971-2015       Sid 4 (4)




Bedömning
Jag har inte haft anledning att ifrågasätta beslutet om kroppsbesiktning på grund
av misstanke om att AA var narkotikapåverkad. Min utredning har avsett frågan
om det fanns rättsliga förutsättningar för en husrannsakan i bostaden. Som
redovisats ovan måste det för en sådan åtgärd finnas någon konkret
omständighet som talar för att den som misstänks förvarar narkotika i hemmet.

I polisens avrapporteringspromemoria avseende ingripandet anges, förutom att
AA uppvisade tecken på att vara narkotikapåverkad, att han svarade undvikande
på frågor om han hade narkotika i bostaden. I yttrandet till JO har polisen
dessutom uppgett att ingripandet skedde i samband med att AA kom ut från sin
bostad och att han var på väg att sätta sig i sin bil som var parkerad utanför
bostaden. Polisen har också redogjort närmare för samtalet med AA när det
gällde frågan om han hade narkotika i bostaden.

Utredningen får tolkas på det sättet att grunden för beslutet om husrannsakan
var att AA visade tecken på att vara påverkad av narkotika och att han kom ut
från sin bostad. Enligt min mening kan dessa omständigheter i och för sig vara
sådana som kan medföra att det finns grund för misstanken att personen i fråga
just före ingripandet har använt narkotika i bostaden. Beroende på förhållandena
i övrigt kan det utgöra en sådan konkret omständighet som gör att det kan finnas
skäl att misstänka att det också finns narkotika i bostaden. Mot denna bakgrund
och med beaktande av det bedömningsutrymme som finns i denna typ av frågor
finns det inte anledning att kritisera polisen för beslutet om husrannsakan.

Eftersom en av de avgörande omständigheter som lades till grund för
husrannsakan i bostaden – att AA kom ut från sin bostad – inte framgår
av den dokumentation som upprättades med anledning av ingripandet finns
det skäl att erinra om vikten av sådan dokumentation. Från kontroll- och
rättssäkerhetssynpunkt är det angeläget att beslut om tvångsmedel
dokumenteras klart och noggrant och att samtliga grunder för beslutet anges.

Ärendet avslutas.
