# Allvarlig kritik mot en lokalpolisområdeschef för hans agerande i samband med att en journalist filmade vid ett polishus

JO 2023-05-15 dnr 9834-2022

[P]

## BESLUT

Datum                 Dnr
                                                                          2023-05-15            9834-2022          Sid 1 (6)
Justitieombudsmannen
Per Lennerbrant




                        Allvarlig kritik mot en lokalpolisområdeschef för hans agerande i
                        samband med att en journalist filmade vid ett polishus


                          Beslutet i korthet: En SVT-reporter filmade vid ett polishus som är ett skyddsobjekt
                          enligt skyddslagen, vilket innebär att det är förbjudet att filma det.
                          Lokalpolisområdeschefen upplyste reportern om att filmandet kunde vara brottsligt
                          samt uppmanade honom att visa det inspelade materialet. Materialet granskades
                          därefter och på uppmaning raderade reportern material. Åtgärderna dokumenterades
                          inte.
                          Enligt ett avgörande från Högsta domstolen kunde skyddslagens
                          ansvarsbestämmelser dock inte tillämpas. JO konstaterar att det saknades lagliga
                          förutsättningar att ingripa mot reportern i brottsutredande syfte.
                          Med utgångspunkt i lokalpolisområdeschefens uppfattning att filmandet kunde vara
                          brottsligt uttalar JO att polischefen skulle ha upprättat en anmälan och sett till att
                          händelsen utreddes på det sätt som rättegångsbalken föreskriver. Så skedde dock
                          inte. I stället inledde polischefen en diskussion med reportern och hans
                          redaktionschef som närmast kan beskrivas som ett köpslående om huruvida filmandet
                          skulle bli föremål för en brottsutredning, med ett underliggande hot om att reportern
                          kunde bli misstänkt för brott om han inte gjorde som lokalpolisområdeschefen ville.
                          Diskussionen medförde att redaktionschefen kände sig tvungen att låta radera
                          inspelat material.
                          JO konstaterar att polischefens agerande medförde att reportern hindrades i sitt
                          journalistiska arbete samt att grundlagsregleringen om anskaffarfrihet och förbud mot
                          censur och andra hindrande åtgärder inte respekterades. Vidare uttalar JO att
                          agerandet även stred mot kravet på saklighet i regeringsformen för en tjänstemans
                          agerande.
                          JO riktar allvarlig kritik mot lokalpolisområdeschefen för hans agerande.

## Bakgrund och anmälan

Polishuset i Västerås är ett skyddsobjekt enligt skyddslagen, vilket innebär att
                        obehöriga inte har tillträde dit. Utöver lagens tillträdesförbud gäller ett särskilt
                        förbud mot att göra avbildningar, beskrivningar eller mätningar av eller inom
                        polishuset. I samband med att en journalist (i beslutet benämnd AA) från SVT
                        Nyheter Västmanland (SVT) filmade vid polishuset ingrep poliser mot honom.




 Riksdagens ombudsmän                         E-post:         justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                    Telefon:        08-786 51 00
 103 26 Stockholm                             Texttelefon:    020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A             Fax:            08-21 65 58                                www.jo.se
                                                                        Dnr 9834-2022        Sid 2 (6)




I en anmälan till JO den 14 december 2022 förde BB, redaktionschef på SVT,
fram klagomål mot Polismyndigheten och lokalpolisområdeschefen CC och
uppgav huvudsakligen följande.

AA hade intervjuat en polis utanför polishuset och tog därefter klippbilder där.
En polis kom ut ur polishuset och sa till AA att han begick ett brott som
filmade. AA, som bar en SVT-jacka, berättade att han arbetade på SVT. AA bad
om att få tala med chefen och fick då träffa lokalpolisområdeschefen CC. CC sa
till AA att radera de bilder som bröt mot förbudet att fotografera. I annat fall
skulle en polisanmälan upprättas mot AA och kameran tas i beslag. CC lämnade
samma besked till BB vid ett telefonsamtal med henne. CC insisterade också på
att få se det filmade materialet och peka ut de sekvenser som skulle raderas. Att
CC i sin maktposition som lokalpolisområdeschef pressade AA och BB på det
sättet försatte dem i en situation där de skulle förlora det inhämtade materialet
hur de än gjorde. BB gick i den pressade situationen med på att radera delar av
materialet så att AA kunde komma därifrån.

Utredning
Polismyndigheten (juristen DD) yttrade sig den 28 mars 2023 efter att berörda
befattningshavare hade fått lämna synpunkter.

Polismyndigheten redogjorde för bakgrunden till händelsen och för
upplysningar från stationsbefälet EE enligt följande.

Av övervakningskameror framgick det att AA troligtvis filmat eller fotograferat
polishuset, vilket gjorde att misstanke om brott mot skyddslagen uppstod. EE
kontaktades av polisens bevakningscentral. Han gick därefter ut och pratade
med AA och förstod då att han var journalist. AA följde med EE in i polishuset
och efter en stund kom CC och hämtade AA.

Polismyndigheten redogjorde därefter för vad som framgick av CC:s
upplysningar.

      AA berättade för CC att han var reporter från SVT, att han hade genomfört en
      intervju med en polis i anslutning till polishusets entré och att han tagit
      klippbilder av polishuset. CC förstod att AA var där i syfte att göra ett reportage.
      CC förklarade att polishuset var ett skyddsobjekt som omfattas av
      avbildningsförbud och att det kan vara brottsligt att avbilda det. Han berättade
      även att entrén inte omfattas av förbudet och att den därför används som plats för
      filmade intervjuer. Mot bakgrund av det inträffade ska normalt en anmälan och
      ett beslag upprättas och händelsen ska därefter utredas. CC sa att om AA visade
      honom materialet på kameran så kunde de avgöra hur det låg till. AA visade
      därefter upp material på kameran. CC bedömde att en sekvens stod i strid med
      avbilnings- och fotograferingsförbudet och att den därför skulle raderas. AA
      raderade sekvensen. AA:s chef (BB) var uppkopplad på telefon under delar av
      samtalet. CC informerade henne i stort om samma saker som han informerat AA
      om. Om CC känt till rättsläget (NJA 2015 s. 298) hade han agerat annorlunda.
Polismyndigheten redogjorde därefter för aktuell rättslig reglering och
redovisade sin bedömning.
                                                                       Dnr 9834-2022        Sid 3 (6)




Enligt Polismyndigheten saknas det anledning att ifrågasätta att syftet med
åtgärderna var att utreda om det begåtts brott mot avbildningsförbudet.
Polismyndigheten redogjorde för att EE och CC var medvetna om att AA var
journalist från SVT och att det var klarlagt att avbildningen skedde i syfte att
publicera materialet i ett grundlagsskyddat medium.

Polismyndigheten bedömde att det inte funnits rättslig grund för att ingripa mot
AA:s avbildning av polishuset eller att uppmana honom att radera det filmade
materialet. Det var även en brist att åtgärderna inte dokumenterades.

Polismyndigheten angav vidare följande.

      Som utredningen får förstås synes berörda befattningshavare ha uppfattat att det
      fanns lagliga förutsättningar att ta kameran i beslag. Av omständigheterna
      framgår dock att det kunde ifrågasättas om det fanns ett frivilligt samtycke till
      undersökningen av innehållet i kameran. Vid sådana förhållanden hade det varit
      mer lämpligt, och rättssäkert, att ta kameran i beslag. Det hade även inneburit att
      Polismyndigheten fått kontroll över det beslagtagna och att frågan om beslag
      kunde bringas under domstolsprövning (se SOU 1995:47 s. 356). Det hade också
      medfört att förundersökning inleddes och en skyldighet att dokumentera beslutet
      (27 kap. 13 § RB).
      I ett nyligen meddelat JO-beslut, som också avsåg att poliser ingrep mot
      journalister som filmade vid ett polishus, har JO bedömt att kameran i det
      ärendet omfattas av regleringen i 27 kap. 12 § RB (se JO:s beslut den 22 mars
      2023, dnr 3835-2022). Bestämmelsen innebär att en polis inte får undersöka
      innehållet i vissa beslagtagna föremål utan beslut från rätten,
      undersökningsledare eller en åklagare (se JO:s beslut den 9 november 2022, dnr
      2442-2021). Med utgångspunkt i JO:s uttalanden framstår det som att även den
      nu aktuella kameran omfattas av regleringen i 27 kap. 12 § RB. I nu aktuellt
      ärende synes det inte ha funnits något reellt samtycke från AA eller delegation
      till aktuell polis att granska innehållet i kameran. Formerna för undersökningen
      av kameran var således i strid med rättegångsbalken, även om det hade funnits
      lagliga förutsättningar att ta kameran i beslag.
Avslutningsvis konstaterade Polismyndigheten att det är mycket olyckligt att en
journalist hindrades i sitt arbete och att inspelat material förstördes.

Polismyndighetens övervakningsfilmer från händelsen har varit tillgängliga för
JO.

Rättslig reglering
Anskaffarfriheten
Anskaffarfriheten innebär att var och en har rätt att anskaffa uppgifter i vilket
ämne som helst för att göra dem offentliga i ett massmedium som omfattas av
tryckfrihetsförordningen (TF) eller yttrandefrihetsgrundlagen (YGL). Inga
andra begränsningar får göras i anskaffarfriheten än sådana som uttryckligen
medges av respektive grundlag. (Se 1 kap. 7 § TF och 1 kap. 10 § YGL.)

Förbudet mot censur och andra hindrande åtgärder
Det som är avsett att framföras i ett grundlagsskyddat massmedium får inte först
granskas av en myndighet eller något annat allmänt organ. Det är inte heller
tillåtet för en myndighet eller ett annat allmänt organ att på grund av innehållet
                                                                   Dnr 9834-2022    Sid 4 (6)




förbjuda eller hindra framställning, offentliggörande eller spridning bland
allmänheten av ett program eller en teknisk upptagning, om åtgärden inte har
stöd i respektive grundlag. (Se 1 kap. 8 § TF och 1 kap. 11 § YGL.)

Rapporteringsskyldighet, förundersökning och beslag
När en polis får kännedom om ett brott som hör under allmänt åtal, ska han eller
hon som huvudregel lämna rapport om det till sin förman så snart det kan ske
(se 9 § polislagen). Rapporteringsskyldigheten innebär att en anmälan ska
upprättas, diarieföras och bli föremål för sedvanlig behandling.

Förundersökningsförfarandet regleras i 23 kap. rättegångsbalken (RB). En
förundersökning ska som huvudregel inledas så snart det finns anledning att
anta att ett brott som hör under allmänt åtal har förövats (se 23 kap. 1 § första
stycket).

I 27 kap. RB finns bestämmelser om beslag och vissa andra tvångsmedel för att
utreda brott.

Skyddsobjekt och avbildningsförbud
Skyddslagen ger ett förstärkt skydd för vissa byggnader, anläggningar, områden
och andra objekt (skyddsobjekt) mot viss grov brottslighet (se 1, 3 och 4 §§).
Genom ett särskilt beslut kan det införas ett förbud mot att göra avbildningar av
skyddsobjektet (se 7 § andra stycket). För en överträdelse av
avbildningsförbudet är det föreskrivet ett straffansvar (se 30 a §).

Enligt Högsta domstolens avgörande NJA 2015 s. 298 kunde skyddslagens
bestämmelser om ansvar för överträdelse av ett avbildningsförbud och därmed
sammanhängande regler om beslag och förverkande inte tillämpas när en
avbildning av ett skyddsobjekt gjordes i syfte att publiceras i ett
grundlagsskyddat medium.

Genom lagändringar som trädde i kraft den 1 januari 2023 har det införts en
bestämmelse i TF respektive YGL som gör det möjligt att i vissa fall
upprätthålla skyddslagens avbildningsförbud även när det är fråga om
anskaffande av uppgifter för publicering i ett grundlagsskyddat medium (se
prop. 2021/22:59).

Krav på saklighet och uppträdande som inger förtroende
Den som fullgör uppgifter inom den offentliga förvaltningen ska iaktta saklighet
(se 1 kap. 9 § regeringsformen). För anställda vid Polismyndigheten gäller även
att de i kontakter med allmänheten ska uppträda på ett sätt som inger förtroende
(se 10 § polisförordningen).

Bedömning
Granskningens inriktning och utgångspunkter
Min granskning gäller ett polisingripande mot en reporter från SVT som
filmade vid polishuset i Västerås. Polishuset är ett skyddsobjekt och det är
                                                                   Dnr 9834-2022       Sid 5 (6)




förbjudet att avbilda det, t.ex. genom att filma eller fotografera. Under
ingripandet hindrades reportern från att filma vid polishuset och han blev
tillsagd att det kunde vara brottsligt. Han blev även uppmanad att visa
materialet i kameran så att det kunde bedömas om ett brott hade begåtts.
Därefter granskades materialet i kameran och på uppmaning raderade reportern
material.

Även om stationsbefälet EE var delaktig i det inledande skedet av ingripandet
mot AA är det min uppfattning att lokalpolisområdeschefen CC i huvudsak bär
ansvaret för de åtgärder som vidtogs.

Jag har nyligen gjort uttalanden i ett annat ärende som gällde ett polisingripande
mot en SVT-reporter som filmat vid ett polishus, som också är skyddsobjekt (se
mitt beslut den 22 mars 2023, dnr 3835-2022). Omständigheterna i ärendena är i
flera avseenden likartade och mina tidigare uttalanden är relevanta även här. Jag
går därför inte nu närmare in på hur granskningen av materialet i kameran
förhöll sig till bestämmelsen i 27 kap. 12 § RB om hur viss beslagtagen
egendom får undersökas. I den delen hänvisar jag till mina uttalanden i mitt
tidigare beslut. Någon på samtycke grundad rätt att granska innehållet i
kameran har inte funnits.

Innan jag redovisar min bedömning i övriga frågor tvingas jag, på samma sätt
som i det tidigare ärendet, konstatera att granskningen har försvårats till följd av
att det saknas dokumentation från ingripandet.

Ingripandet saknade stöd i lag och stred mot kravet på saklighet
Det finns inte skäl att ifrågasätta att syftet med de aktuella åtgärderna var att
utreda om det begåtts ett brott mot avbildningsförbudet i skyddslagen. Jag gör
därför min bedömning utifrån det.

Det är klarlagt att AA filmade vid polishuset i syfte att publicera materialet i ett
grundlagsskyddat medium. Skyddslagens bestämmelser om ansvar och därmed
sammanhängande regler om beslag kunde därför inte tillämpas (se NJA 2015
s. 298). Det saknades således lagliga förutsättningar att ingripa mot AA i
brottsutredande syfte. AA:s syfte med filmningen och att han kom från SVT var
känt för CC. Polisingripandet medförde att AA hindrades i sitt journalistiska
arbete och innebar därmed en kränkning av anskaffarfriheten.

CC har i sina upplysningar fört fram att han var av uppfattningen att ett
eventuellt brott mot skyddslagen hade begåtts och att det fanns lagliga
förutsättningar att ingripa mot AA. Med utgångspunkt i det skulle han i så fall
ha upprättat en anmälan och sett till att en förundersökning inleddes. Inom
ramen för den hade det kunnat övervägas att ta kameran i beslag och i övrigt
utreda händelsen på det sätt som rättegångsbalken föreskriver.

Nu gjorde CC dock inte det. I stället inledde han en diskussion med AA och
hans redaktionschef som närmast kan beskrivas som ett köpslående om
                                                                 Dnr 9834-2022       Sid 6 (6)




huruvida filmandet vid polishuset skulle bli föremål för en brottsutredning, med
ett underliggande hot om att AA kunde bli misstänkt för brott om han inte
gjorde som CC ville. CC:s agerande medförde att redaktionschefen kände sig
tvungen att låta AA radera inspelat material. CC:s agerande får därmed anses ha
inneburit att förbudet mot censur och andra hindrande åtgärder inte
respekterades.

Utöver de konsekvenser det fick för grundlagsskyddade delar av journalistiskt
arbete stred CC:s agerande mot den skyldighet en polis har att rapportera ett
brott och att en förundersökning ska inledas så snart det finns anledning att anta
att ett brott som hör under allmänt åtal har förövats. Det stred även mot kravet i
1 kap. 9 § regeringsformen på saklighet för en tjänstemans agerande och
föreskriften i 10 § polisförordningen om att en polis ska uppträda på ett sätt som
inger förtroende.

Till det sagda kommer att det helt saknas dokumentation från händelsen. Ur
kontroll- och rättssäkerhetssynpunkt är detta givetvis inte godtagbart. Bristen på
dokumentation är särskilt graverande eftersom ingripandet innebar en så
exceptionell åtgärd som att en journalist förmåddes att radera inspelat material
som var avsett för publicering i ett grundlagsskyddat medium. Jag kan inte
förstå frånvaron av dokumentation på annat sätt än att CC inte ville att hans
åtgärder vid ingripandet skulle bli kända.

Det sätt som CC agerade på är helt oacceptabelt. CC är chef för
lokalpolisområdet och ska i den egenskapen vara en förebild för sina
medarbetare. CC förtjänar allvarlig kritik för sitt agerande.

Ärendet avslutas.
