# Anmälan mot Miljö- och byggnämnden i Gnesta kommun angående handläggningen av ett avloppsärende samt dröjsmål med överlämnande av överklagandeskrift m.m.

JO 2003-11-07 dnr 987-2002

BESLUT
                                                                       Datum              Dnr                     Sid
                                                                       2003-11-06         987-2002               1 (5)
Justitieombudsmannen
Nils-Olof Berggren




                        Anmälan mot Miljö- och byggnämnden i Gnesta kommun angående
                        handläggningen av ett avloppsärende samt dröjsmål med överlämnande
                        av överklagandeskrift m.m.

## Anmälan

AA framförde i en skrivelse till JO klagomål mot Miljö- och byggnämnden i
                        Gnesta kommun. Hon var bl.a. kritisk dels till nämndens långsamma handläggning
                        av ett avloppsärende, dels till att nämnden dröjt ett år med att sända över ett över-
                        klagande till överinstansen.

                        I anmälan anfördes beträffande avloppsärendet att detta hade pågått i sju - åtta år
                        och ännu pågick samt att det hade pågått sex - sju år utan att något överklagbart
                        beslut hade fattats.

                        Beträffande överklagandet som först efter ett år överlämnats till överinstansen gav
                        AA till JO in en artikel publicerad i Södermanlands Nyheter den 4 augusti 2001.
                        Av artikeln framgick i huvudsak följande. Efter klagomål från grannar beslutade
                        miljö- och byggnämnden i maj 2000 att en restaurang inte fick spela musik längre
                        än till klockan 22 på vardagar och klockan 24 på fredagar och lördagar. Beslutet
                        överklagades och i augusti 2000 beslutade nämnden att den skulle hålla fast vid sitt
                        beslut och att överklagandet skulle skickas vidare till länsstyrelsen. Överklagandet
                        översändes dock inte, vilket uppdagades först i augusti 2001 då en granne ringde
                        till miljöförvaltningen och frågade vilka tider som restaurangen fick spela musik.

## Utredning

Miljö- och byggnämndens akt i avloppsärendet lånades in. Av denna framgick i
                        huvudsak följande.

                        Under sommaren 1997 framfördes klagomål på avloppet i fråga. Klagomålen ledde
                        till en inspektion i juli då fastighetsägaren muntligt informerades om att en för-
                        bättring av avloppet måste ske. I augusti samma år fick fastighetsägaren en skriftlig
                        förfrågan om avloppet från förvaltningen. I april 1998 förelades fastighetsägaren
                        att senast den 1 maj 1998 inkomma till miljöförvaltningen med besked om hur
                        avloppet skulle åtgärdas för att olägenhet inte skulle uppstå för de närboende.
                        Enligt handlingarna i ärendet presenterades ett svar som gick ut på att avloppet



 Riksdagens ombudsmän                       E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                  Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                           Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4             Fax:           08-21 65 58                               www.jo.se
                                                                          Dnr 387-2002     Sid 2 (5)



skulle avledas och renas utanför fastigheten i mark med lämpligare förhållanden.
I samband med utredningen planerades även möjligheter för att skapa en avlopps-
lösning för flera fastigheter i samma område. Under 1998 och 1999 försökte
fastighetsägaren gemensamt med grannar anlägga en gemensam avloppsanlägg-
ning. Under sommaren 1999 gjorde kommunens miljöenhet en inventering av
fastigheterna i området. Under handläggningens gång ställde AA vid flera tillfällen
skriftligen frågor till nämnden om ärendet och efterfrågade resultat. I ett brev den
29 december 2000 begärde hon att Gnesta kommun omgående skulle fatta beslut i
ärendet. Vid ett sammanträde den 15 mars 2001 beslutade nämnden att inte
förelägga fastighetsägaren att åtgärda avloppet eftersom olägenhet ej påvisats.
Beslutet överklagades till Länsstyrelsen i Södermanlands län som den 1 oktober
2001 upphävde nämndens beslut och återförvisade ärendet för fortsatt handlägg-
ning. Den 10 oktober 2001 begärde nämnden med stöd av regler i miljöbalken att
fastighetsägaren skulle undersöka avloppets konstruktion. AA begärde den 24
oktober att avloppsanläggningen på den aktuella fastigheten skulle stängas av till
dess en godkänd avloppsanläggning hade installerats. Hennes begäran avslogs i ett
beslut den 15 november. Den 1 november 2001 kungjorde nämnden en ansökan/an-
mälan angående inrättande eller ändring av avloppsanordning och gav berörda
möjlighet att inkomma med yttrande två veckor från delfåendet. Den 5 december
2001 förelades fastighetsägaren att vidta vissa kompletterande undersökningar.
Fastighetsägaren ansökte därefter om tillstånd till ändring av befintligt avlopp.

JO remitterade därefter anmälan till nämnden för yttrande och utredning. Nämnden
anmodades yttra sig över att avloppsärendet efter sju-åtta år ännu inte var avgjort
samt att en överklagandeskrift inte hade översänts till överinstansen. I remissvaret
anförde nämnden följande.

      7 år gammalt ärende

## Bakgrund

Norrtuna fritidsområde är idag inte ett fritidsområde. Beteckning omvandlings-
      område där sommarboende omvandlas till permanent boende är mera relevant.
      Området har gemensamt vatten och enskilda avloppslösningar.
      Markförhållandena är delvis svåra ur avloppssynpunkt. Leror och berg förekommer,
      vilket innebär svårigheter att göra enskilda avloppsanläggningar. De befintliga
      avloppsanläggningarna som utförts för ett sommarboende under några månader kan
      ofta inte klara att ta emot avloppsvatten från ett hushåll med full VA-standard.
      Situationen har uppmärksammats och alla områdets enskilda avloppssystem har
      inventerats. Från kommunstyrelsen i Gnesta kommun föreligger ett uppdrag att ta
      fram långsiktiga hållbara avloppslösningar för detta område.


      Detta avlopp på fastigheten är ett BDT (Bad, Dusch och Tvätt) avlopp. För att kunna
      förelägga om åtgärd krävs att en olägenhet för närboende konstaterats. Ett sådant
      konstaterande har ej kunnat göras. Hösten 2001 kunde lukt av avloppsvatten för-
      märkas utanför fastigheten. Olägenheten på annans fastighet har ej kunnat kon-
      stateras.
      Att avloppet ej fungerat till förfång för fastighetsägaren är tidigare konstaterat, bland
      annat genom avloppsinventering. Under de gångna 7 åren har en gemensam av-
      loppslösning för flera fastigheter i området projekterats. Denna lösning tog tid att
      framarbeta och när den skulle sättas i verket kom besked enligt annan lagstiftning att
      avloppet ej kunde byggas som en långsiktig permanent lösning, varför hela frågan
                                                                  Dnr 387-2002        Sid 3 (5)



var tillbaka till utgångspunkten. Arbetet med att ta fram en grupplösning var tids-
krävande. Detta arbete framgår ej av insända handlingar till JO.

Handläggning
Allmänt kan sägas om handläggning av avloppsärenden i Gnesta kommun att under
perioden 1999 till 2001 gavs 148 tillstånd till enskilda avlopp. Kommunen har
knappt 10 000 fastboende, varav en stor del är anslutna till enskilda avlopp. Hand-
läggning av avloppsärenden måste med nödvändighet ske rationellt om även andra
arbetsuppgifter skall hinnas med. Om det handlar om ”ett okomplicerat avlopps-
ärende” tar handläggningen kort tid. När det gäller ett avlopp där lagstiftningen ger
stöd för tvingande åtgärder genom att olägenhet konstaterats, är det snarare bra om
fastighetsägaren på eget initiativ försöker åstadkomma en grupplösning för grannar
eller en egen ny avloppsanläggning.
Möjlighet till tvingande åtgärder återfinns i miljöbalken 9 kap. 7 § ”Avloppsvatten
skall avledas och renas eller tas om hand på något annat sätt så att olägenhet för
människors hälsa eller miljön inte uppkommer. För detta ändamål skall lämpliga
avloppsanordningar eller andra inrättningar utföras.”
 Tidigare har samma regler gällt i hälsoskyddslagen 7 § ”Avloppsvatten skall av-
ledas, renas eller på annat sätt tas om hand så att sanitär olägenhet inte uppkommer.
För detta ändamål skall lämpliga avloppsanordningar inrättas.”
 Miljö- och byggnämnden anser ej att ärendet handlagts felaktigt utifrån förvalt-
ningslagen. Ett ärende skall handläggas så snabbt som möjligt. Ärende i form av
konstaterande av olägenhet har enligt nämndens mening ej funnits.

Ärende angående Oliver Twist överklagan.

Bakgrund
I Gnesta kommun fanns fram till maj 2000 två förvaltningar. Miljöförvaltning och
Tekniska förvaltningen. Dessa båda hade en gemensam nämnd, miljö- och bygg-
nämnden. Efter omorganisation, som var betingande av att renodla nämndens
ansvarsutövning, slogs miljöförvaltningen och tekniska förvaltningens bygg, plan
och räddningsenheter samman och bildade en samhällsbyggnadsförvaltning.
Under perioden med två separata förvaltningar hanterades nämndbeslut olika.
Distributionen av tekniska förvaltningens protokoll sköttes av en kanslist medan
miljöförvaltningens protokoll endast diariefördes och postfördes av samma kanslist.
Det faktiska utskicket, dvs. att ställa samman dokument, överklagningshänvisningar
och bilagor samt adressera kuvert sköttes av miljöhandläggarna. När samman-
slagningen var klar började kanslisten sköta all hantering dvs. även för miljöenheten.
Då rutiner fanns på miljö medverkade miljöenhetens personal i utskicket till en bör-
jan.
Efter sommaruppehållet, miljö- och byggnämndens sammanträde 2000 08 27, upp-
stod misstaget. Miljöenheten var övertygad om att kanslisten helt skötte distribution-
en. Kanslisten var lika övertygad om att miljötjänstemännen fortfarande bevakade
utskicket. Aktuell överklagan kom således att ”falla mellan stolarna”. Då ingen part i
ärendet efterfrågade något beslut från överklagningsinstansen och arbetsbördan på
andra ärenden var stor upptäcktes det ej att ärendet icke sänts till Länsstyrelsen.
I sitt sammanhang kan kanske en ytterligare detaljering lämnas. När två förvaltning-
ar slås samman är det många rutiner och dokument som behöver ändras. Reglement-
en och delegationsordningar är exempel på viktiga dokument som behöver om-
arbetas. Rutiner för löner och personaladministration är ett annat. Sammanslagning-
en skedde 1 maj 2000. Misstaget skedde i augusti d.v.s. andra nämnd efter samman-
slagningen. Organisationens rutiner var inte färdiga. Man kan givetvis anse att en
sammanslagning ej bör ske innan alla rutiner är klara, men tyvärr medges inte alltid
denna fördröjning.

Åtgärder
Hanteringen har tidigare under 2001 uppmärksammats av kommunens revisorer.
Miljö- och byggnämndens ordförande, förvaltningschefen på samhällsbyggnads-
                                                                         Dnr 387-2002    Sid 4 (5)



      förvaltningen och miljöchefen har föredragit den inträffade händelsen för kom-
      munens revisorer. Rutiner har kontrollerats och setts över för att händelsen ej skall
      upprepas.
      Gnesta kommun och samhällsbyggnadsförvaltningens personal ser självklart all-
      varligt på det inträffade. Vår bedömning är dock att företagen översyn och tydlig-
      görande av rutiner borgar för att misstaget ej skall upprepas.
AA kommenterade remissvaret. Hon uppgav även bl.a. att miljö- och bygg-
nämnden den 16 maj 2002 beslutat om tillstånd för ändring av det aktuella enskilda
avloppet. Beslutet hade överklagats till länsstyrelsen som den 19 mars 2003 av-
slagit överklagandet.

Bedömning
JO:s granskning avser i första hand en kontroll av att myndigheter och deras
befattningshavare följer lagar och andra författningar samt i övrigt fullgör sina
åligganden. JO:s granskning är av rättslig art och avser främst tillämpningen av
gällande förfaranderegler. JO kan inte ändra eller upphäva ett beslut som en myn-
dighet har fattat och brukar inte pröva myndigheternas ställningstagande i sak-
frågor. JO:s granskning skall inte heller ersätta eller föregripa den prövning som
kan ske i ordinarie ordning. JO skall vidare enligt de regler som gäller för JO:s
verksamhet normalt inte utreda händelser eller förhållanden som ligger mer än två
år tillbaka i tiden om det inte finns särskilda skäl för det.

Mot bakgrund av ovanstående har min granskning begränsats sig till de två frågor
som har remitterats nämligen avloppsärendet och överklagandet som inte hade
överlämnats till överinstansen.

Avloppsärendet
Varje ärende där någon enskild är part skall enligt 7 § förvaltningslagen (1986:223)
handläggas så enkelt, snabbt och billigt som möjligt utan att säkerheten eftersätts.
När ett ärende anhängiggjorts hos en myndighet ankommer det på denna att driva
fram ärendet till ett avgörande. Det är inte godtagbart att myndigheten lägger an-
svaret för ärendets fortsatta handläggning på den enskilde. Det är också viktigt för
respekten för myndigheter att de ärenden som sätts igång verkligen följs upp. Det
ansvaret åvilar i detta fall uteslutande nämnden. Bevakningen av äldre oavgjorda
ärenden är således en viktig uppgift inte bara för handläggarna på förvaltningen,
utan också för nämnden själv, då det ligger i nämndens ansvar att se till att ärenden
inte blir för gamla innan de slutligen avgörs.

I det aktuella ärendet inkom klagomål under sommaren 1997 och något beslut
fattades inte förrän den 15 mars 2001. Av remissvaret framgår att lång tid ägnats åt
att finna en gemensam avloppslösning för flera fastigheter i området. Nämnden
anser inte att ärendet handlagts felaktigt utifrån förvaltningslagens skyndsamhets-
krav. Jag är inte av samma uppfattning. Inledningsvis kan konstateras att det dröjde
9 månader mellan inspektionen i juli 1997 och föreläggandet till fastighetsägaren i
april 1998. I stort sett vidtog man inte några dokumenterade åtgärder från
sommaren 1998 till och med utgången av år 2000. Ärendet drevs till viss del framåt
genom brev och yrkande om beslut från anmälaren AA. Även om avloppsärenden
är komplicerade och kanske kräver gemensamma lösningar för flera fastigheter är
                                                                   Dnr 387-2002   Sid 5 (5)



det inte godtagbart att det tar så lång tid innan ett ärende avgörs. Nämnden kan inte
undgå kritik för sin bristande förmåga att föra ärendet framåt. Sammantaget är jag
kritisk till nämndens handläggning.

Överklagande som inte översänts till överinstansen
Beträffande tidsfristen för att överlämna en skrivelse med överklagande till över-
instansen har JO i flera beslut uttalat att myndigheterna skall överlämna en sådan
skrivelse och övriga handlingar i ärendet till överinstansen utan dröjsmål, och att
handläggningstiden i normalfallet inte bör överstiga en vecka (se bl.a. JO:s ämbets-
berättelse 1995/96 s. 314).

Varken av den till anmälan bifogade tidningsartikeln eller remissvaret framgår när
överklagandet gavs in till nämnden. Mot bakgrund av att beslutet fattades redan i
maj 2000 torde redan det faktum att nämnden först i augusti samma år beslutade att
överklagandet skulle överlämnas till överinstansen strida mot det nyss nämnda
skyndsamhetskravet. Jag ser allvarligt på detta och framförallt på att överklagandet
därefter kom bort i hanteringen och, som det tycks, av slump återfanns ett år sen-
are. Jag utgår från att den översyn och tydliggörandet av rutiner som nämnden
genomfört har gett resultat och att misstaget inte kommer att upprepas.

Vad som i övrigt framkommit föranleder inga uttalanden från min sida.

Med den kritik som ligger i det ovan sagda avslutas ärendet.
