# Att aktivt läsa ett textmeddelande på ett vykort till en intagen inom Kriminalvården utgör en granskning av försändelse

JO 2024-05-31 dnr 9875-2022

[P]

## BESLUT

Datum                   Dnr                      Sid
                                                                         2024-05-31              9875-2022               1 (7)
Justitieombudsmannen
Katarina Påhlsson




                         Att aktivt läsa ett textmeddelande på ett vykort till en
                         intagen inom Kriminalvården utgör en granskning av
                         försändelse


                          Beslutet i korthet: Vid en inspektion av häktet Göteborg uppmärksammade JO att
                          häktets personal läste texten på inkommande vykort till intagna.
                          I beslutet konstaterar JO att ett sådant förfarande är en granskningsåtgärd i både
                          fängelselagens och häkteslagens mening. En sådan åtgärd är ett klart ingrepp i den
                          personliga integriteten och är endast tillåten under vissa förutsättningar.
                          Utredningen i det aktuella ärendet har visat att häktet Göteborg inte tycks ha prövat
                          om det fanns lagliga förutsättningar för granskningen. Häktet har heller inte
                          dokumenterat saken eller underrättat berörda intagna om att en sådan granskning
                          skett. JO ser allvarligt på de brister som har kommit fram och ger häktet Göteborg
                          kritik för dess hantering av vykort till intagna.
                          JO gör i beslutet även allmänna uttalanden om hanteringen av vykort till intagna och
                          betonar bl.a. vikten av att det inom Kriminalvården finns tydliga rutiner för hur de
                          intagna ska underrättas om en genomförd postgranskning.

## Initiativet

Vid JO:s inspektion av häktet Göteborg den 20–22 september 2022
                         (dnr 6818-2022) framkom att postgranskande personal läste texten på
                         inkommande vykort till intagna utan att dokumentera saken. Med anledning av
                         den iakttagelsen beslutade jag att utreda Kriminalvårdens hantering av vykort
                         som skickas till häkten och anstalter. Initiativet har handlagts i detta ärende.

## Utredning

JO begärde att Kriminalvården skulle yttra sig över myndighetens hantering av
                         vykort som skickas utan kuvert till intagna i häkten och anstalter. Yttrandet
                         skulle omfatta de punkter som framgår av remissvaret nedan.

                         I sitt remissvar anförde Kriminalvården (huvudkontoret), genom rättschefen, i
                         huvudsak följande:




 Riksdagens ombudsmän                         E-post:       justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                    Telefon:      08-786 51 00
 103 26 Stockholm                             Texttelefon   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A             Fax:          08-21 65 58                                      www.jo.se
                                                                 Dnr 9875-2022        Sid 2 (7)




Utredning
Uppgifter har hämtats in från region Väst, som i sin tur har hämtat in uppgifter
från häktet Göteborg. De specifika uppgifter om häktet Göteborgs hantering som
JO har efterfrågat redovisas särskilt under avsnittet Kriminalvårdens bedömning.

Rättslig reglering
Av 2 kap. 6 § första stycket regeringsformen framgår att var och en gentemot det
allmänna är skyddad mot bl.a. undersökning av brev eller annan förtrolig
försändelse.
Av 1 kap. 6 § häkteslagen (2010:611) framgår att verkställigheten inte får
innebära andra begränsningar i den intagnes frihet än vad som följer av lagen
eller som är nödvändiga för att ordningen eller säkerheten ska kunna
upprätthållas. En kontroll- eller tvångsåtgärd får endast användas om den står i
rimlig proportion till syftet med åtgärden. Om en mindre ingripande åtgärd är
tillräcklig ska den användas.
En motsvarande reglering finns i 1 kap. 6 § fängelselagen (2010:610).
Av 3 kap. 7 § andra och tredje stycket häkteslagen framgår att en intagen får
vägras att sända eller ta emot en försändelse, i andra fall än som avses i första
stycket eller i 6 §, om det är nödvändigt med hänsyn till ordningen eller
säkerheten. En försändelse som den intagne inte får sända eller ta emot får hållas
kvar.
Enligt 3 kap. 8 § häkteslagen får en försändelse som hålls kvar granskas endast
om den intagne har medgett det, eller om det i fall som avses i 7 § andra stycket
är absolut nödvändigt av säkerhetsskäl. En försändelse som avses i 6 § eller 7 §
första stycket får endast granskas för att utreda vem avsändaren är.
Av 3 kap. 16 § Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd (KVFS 2011:2)
om häkte, FARK Häkte, framgår det att bestämmelserna i 3 kap. 17–20 §§
endast gäller om den intagne har medgivit att försändelsen granskas eller om den
granskas på grund av att det är absolut nödvändigt av säkerhetsskäl enligt 3 kap.
8 § häkteslagen.
Av det allmänna rådet till bestämmelsen framgår att medgivande till granskning
normalt sker genom att den intagne skriver under ett s.k. postgransknings-
medgivande.
Enligt 3 kap. 18 § FARK Häkte, får en försändelse till eller från en intagen
granskas genom genomlysning av försändelsen i oöppnat skick, öppnande utan
genomläsning av innehållet, eller öppnande och genomläsning av innehållet.
Enligt 3 kap. 20 § FARK Häkte, ska den intagne underrättas när en försändelse
har granskats. Underrättelsen ska innehålla information om
1.   vilken försändelse som har granskats,
2.   med stöd av vilket lagrum granskningen har skett,
3.   vilken typ av granskning som har utförts,
4.   datum för granskningen, samt
5.   vem eller vilka som medverkat vid granskningen.
En motsvarande reglering finns i 7 kap. 24 § Kriminalvårdens föreskrifter och
allmänna råd (KVFS 2011:1) om fängelse, FARK Fängelse.
Av 7 kap. 7 § fängelselagen framgår att i andra fall än som avses i 6 § får en
försändelse till eller från en intagen i anstalt granskas, om det är nödvändigt med
hänsyn till ordningen eller säkerheten. Syftet med granskningen ska vara att
undersöka om försändelsen innehåller något otillåtet föremål eller är ett led i en
pågående eller planerad brottslig verksamhet, ett planerat avvikande eller något
liknande förfarande.
                                                                   Dnr 9875-2022      Sid 3 (7)




Av 7 kap. 22 § FARK Fängelse framgår att en försändelse till eller från en
intagen får granskas genom genomlysning av försändelsen i oöppnat skick,
öppnande utan genomläsning av innehållet, eller öppnande och genomläsning av
innehållet. En försändelse till eller från en intagen på säkerhetsavdelning ska
alltid granskas genom öppning och genomläsning. Om en försändelse har
öppnats, ska den förseglas när granskningen är slutförd.

Kriminalvårdens bedömning

1.  Hur ser Kriminalvården på att personal vid häktet Göteborg läste
    texten på inkommande vykort? Utgör hanteringen enligt
    myndighetens uppfattning en granskningsåtgärd? Hur ställer sig
    myndigheten till att åtgärden inte dokumenterades och att den
    intagne inte underrättades?
Utgångspunkter för vykort
Vykort skiljer sig från förslutna brev på ett sådant sätt att innehållet är fullt
åtkomligt för den som hanterar vykortet. Förutom i situationer där den intagne
har eftersänd postbefordran till sin häktes- eller anstaltsplacering bör det finnas
vetskap hos avsändaren om att ett vykort kommer att behöva befordras till den
intagne inom myndighetens verksamhet, utöver ordinarie postgång.
Kriminalvårdens uppfattning är vidare att det kan antas att avsändaren anpassar
sitt val av försändelse utifrån det meddelande hen vill kommunicera och att det
finns en allmän kännedom om vykorts åtkomlighet. Detta talar för att vykort
typiskt sett skulle kunna betraktas som mindre integritetskänsliga försändelser.
Vykortets karaktär som oförslutet medför också att det inte omfattas av
grundlagsskyddet i 2 kap. 6 § regeringsformen mot undersökning av förtroliga
försändelser. (Holmberg m.fl., Grundlagarna, 24 februari 2023, Version 3A,
Juno, kommentaren till 2 kap. 6 § regeringsformen). Det innebär i sin tur att det
enligt Kriminalvårdens bedömning finns ett större utrymme att vidta
inskränkande åtgärder när det gäller oförslutna försändelser.
Kriminalvården vill dock understryka att det i dagsläget inte görs någon
åtskillnad i hanteringen av inkommande försändelser utefter om de omfattas av
tillämpningsområdet för 2 kap. 6 § regeringsformen eller inte.
Granskning av vykort
Som ett led i en human kriminalvård är det viktigt att de intagna kan
upprätthålla kontakter med omvärlden, vilket bl.a. sker genom brev och
andra försändelser. Försändelser kan dock användas i otillåtna syften
såsom att planera brottslig verksamhet m.m. Därför är det nödvändigt att
Kriminalvården, under vissa förutsättningar, har möjlighet att granska brev
och andra försändelser. I sammanhanget fordras därför en avvägning
mellan vad som krävs för att Kriminalvården ska kunna förhindra brott och
upprätthålla ordning och säkerhet i anstalt och häkte och de intagnas integritet
och intresse av kommunikation med omvärlden.
Med granskning avses åtgärder av olika slag; genomlysning, öppnande utan
genomläsning och öppnande med efterföljande genomläsning (3 kap. 18 §
FARK Häkte och 7 kap. 22 § FARK Fängelse). Här avses dock inte den
granskning av inkommande försändelser som utförs av förundersöknings-
ledare till följd av att den intagne har ålagts restriktioner inom ramen för
det straffprocessuella förfarandet.
Kriminalvårdens uppfattning är att det får betraktas som en
granskningsåtgärd att aktivt läsa ett vykorts textmeddelande inklusive
uppgift om avsändare, även om åtgärden inte har föregåtts av att en sluten
försändelse har öppnats. Däremot anser Kriminalvården inte att det utgör
en granskningsåtgärd att kontrollera vem vykortet är adresserat till.
En verkställighet får inte innebära andra begränsningar i en intagens frihet
än vad som följer av lag eller som är nödvändigt för att ordningen eller
                                                             Dnr 9875-2022       Sid 4 (7)




säkerheten ska kunna upprätthållas. Mot den bakgrunden anser
Kriminalvården att hanteringen i det aktuella fallet varit förenad med flera
brister som myndigheten betraktar som allvarliga. Här kan särskilt lyftas
fram att den aktuella åtgärden vidtogs utan att de intagnas postgransknings-
medgivande kontrollerades. Av hur JO har beskrivit händelseförloppet
framstår det inte heller som att det gjordes någon bedömning av om
åtgärden var absolut nödvändig av säkerhetsskäl innan granskning
genomfördes.
Häktet Göteborg medger att granskning utan nödvändig dokumentation
har skett av misstag vid enstaka tillfallen men understryker att detta inte
sker vanemässigt.
Kriminalvården konstaterar att myndighetens föreskrifter inte har följts
genom att åtgärden inte dokumenterades och att underrättelsen inte kom
den intagne till del, i enlighet med vad som framgår av 3 kap. 20 § FARK
Häkte. Underrättelse om granskning är särskilt viktig ur ett rättssäkerhets-
perspektiv eftersom den bl.a. ger den enskilde en möjlighet att bedöma
om åtgärden varit författningsenlig. Det är också en förutsättning för att den
enskilde ska få kännedom om integritetsintrånget.

2.   Förekommer det vid häktet Göteborg någon annan form av
     granskning eller kontroll av inkommande vykort?
Häktet Göteborg har svarat att postgranskning sker genom att en
försändelse genomlyses i öppnat eller oöppnat skick, genom öppnande
utan genomläsning samt genom öppnande med efterföljande
genomläsning. Därutöver förekommer det att postgranskande personal
känner utanpå försändelsen med händerna. Häktet bedömer dock att
hanteringen inte utgör en postgranskningsåtgärd i den mening som avses i
3 kap. 18 § FARK Häkte.
I syfte att minimera risken för att vykort granskas av misstag har häktet
Göteborg tillhandahållit utbildning för personal som hanterar
försändelser. Häktet har även infört en rutin där inkommande vykort
placeras i kuvert som försluts. I budmottagningen anmodas inlämnaren att
ombesörja detta och ange mottagarens personuppgifter på kuvertet. I de
fall vykort tas emot genom ordinarie postgång är det i stället
Kriminalvårdens personal som lägger vykortet i ett kuvert, skriver
mottagarens personuppgifter på kuvertet och försluter försändelsen.

3.  Vad anser Kriminalvården vara en korrekt hantering av
    inkommande vykort till häkten och anstalter? Under vilka
    förutsättningar anser myndigheten att hela eller delar av texten
    på sådana vykort, innefattande t.ex. uppgifter om avsändare, får
    läsas?
Inkommande försändelser till häkte
En första förutsättning för kvarhållande och granskning i häktesfallen är
att förfarandet kan motiveras ur ett ordnings- eller säkerhetsperspektiv.
Det kan röra sig om en misstanke i ett enskilt fall eller om slumpmässiga
stickprovskontroller som vidtas i syfte att upprätthålla ordning och
säkerhet.
En väsentlig skillnad mellan reglerna om granskning av försändelser i häkte
respektive anstalt är att granskning i häkte endast får ske om den intagne
har lämnat sitt uttryckliga medgivande till det. Här använder myndigheten
sig av en särskild blankett för ändamålet. För inkomna vykort som
myndigheten vill hålla kvar och granska bör personal ta del av uppgift om
adressat och därefter kontrollera om ett godkännande finns. Om
medgivande till granskning saknas får vykortet endast granskas om det är
absolut nödvändigt av säkerhetsskäl. En sådan situation kan vara för
handen om det finns en välgrundad misstanke om att försändelsen
                                                                   Dnr 9875-2022       Sid 5 (7)




      innehåller en explosiv eller giftig substans (prop. 2009/10:135 s. 193). Om
      den intagne inte har lämnat sitt medgivande till granskning och nödvändiga
      säkerhetsskäl för granskning saknas kvarhålls försändelsen, om det är
      nödvändigt med hänsyn till ordningen och säkerheten, utan att någon
      granskning sker. Om inte särskilda skäl talar emot det lämnas en sådan
      försändelse till den intagne senare, dock senast när hen friges. Vid
      misstanke om brott bör dock polis underrättas.
      Om medgivande till granskning finns får granskningen inte göras mer
      långtgående än vad som är nödvändigt (se 1 kap. 6 § andra stycket
      häkteslagen). När granskningen har genomförts ska åtgärden dokumenteras
      och den enskilde underrättas i enlighet med 3 kap. 20 § FARK. Häkte.
      Huvudregeln är att den granskade försändelsen ska befordras till den
      intagne efter utförd granskning. En lämplig ordning, som redan tillämpas
      vid myndigheten, är att försändelsen förses med en stämpel som fylls i
      enligt de krav som anges i föreskriften innan den överlämnas till den
      intagne. Stämpeln kan med fördel påföras en post it-lapp eller ett lösblad
      och fastas vid försändelsen.
      Samtidigt kan det i sammanhanget ifrågasättas hur långtgående åtgärder
      myndigheten kan förväntas vidta för att undvika ”misstagsgranskningar”
      mot bakgrund av vykortets utformning som en oförsluten försändelse. Det
      bör även noteras att häktet Göteborgs nya rutin avviker från den
      myndighetsövergripande hållningen i frågan. Visserligen utesluts risken för
      misstagsgranskning när försändelser vidarebefordras inom häktet genom
      rutinen. Risken för att personal som tar emot vykort som befordrats med
      ordinarie postgång ”råkar” läsa på vykortet i samband med att det placeras
      i kuvertet kvarstår dock även med denna lösning. För att undvika att ta
      del av innehållet kan postgranskande personal exempelvis hålla en hand för
      löptexten i samband med att mottagarens namn läses. I övrigt ser
      Kriminalvården att informations- och utbildningsinsatser till myndighetens
      medarbetare är den enskilt viktigaste faktorn för att minimera riskerna för
      otillåten postgranskning.
      Inkommande försändelser till anstalt
      En försändelse till en intagen i anstalt får granskas endast om det är
      nödvändigt med hänsyn till ordningen eller säkerheten. Detta innebär inte
      att all korrespondens rutinmässigt får kontrolleras utan en bedömning av
      vad som krävs med hänsyn till ordningen och säkerheten måste alltid
      göras. Utfallet av denna bedömning kan variera vid olika anstalter och
      avdelningar inom anstalten. Särskilda regler om granskning gäller dock för
      säkerhetsavdelningarna. Syftet med granskningen ska vara att undersöka
      om försändelsen innehåller något otillåtet föremål, är ett led i en pågående
      eller planerad brottslig verksamhet eller ett led i ett planerat avvikande
      eller något liknande förfarande. Inte heller i anstaltsfallen får granskningen
      göras mer långtgående än vad som är nödvändigt. En utförd granskning
      ska dokumenteras och den intagne ska underrättas på motsvarande sätt
      som i häktesfallen.

Rättslig reglering
Kriminalvården har redogjort för de bestämmelser som är av intresse för
frågorna i ärendet. Jag återkommer till en del av regleringen i det följande.

Bedömning
Av 2 kap. 6 § regeringsformen framgår att var och en är skyddad mot
undersökning av brev eller annan förtrolig försändelse. Det här initiativet avser
vykort som skickas utan kuvert till intagna i häkten och anstalter. Som
                                                                  Dnr 9875-2022      Sid 6 (7)




Kriminalvården har varit inne på i sitt remissvar omfattas sådana inte av
grundlagsskyddet för förtroliga försändelser (Se Holmberg m.fl., Grundlagarna
[3 juli 2019, JUNO], kommentaren till 2 kap. 6 § regeringsformen).

Fängelselagen (2010:610) och häkteslagen (2010:611) behandlar under vilka
förutsättningar försändelser till och från intagna får granskas. Med en
försändelse avses i denna reglering varje försändelse, t.ex. brev, skriftliga
meddelanden, andra skriftliga handlingar och paket, som ska befordras till och
från den intagne genom Kriminalvårdens försorg (se prop. 2009/10:135 s. 110
och 147). Begreppet försändelse kan enligt min mening därför inte tolkas på
annat sätt än att vykort omfattas.

Vad som avses med granskning preciseras inte i fängelselagen eller häkteslagen.
Det framstår dock som självklart att genomläsning är en del av det begreppet.
Detta inte minst eftersom ett tillåtet syfte med åtgärden i anstaltsverksamheten
är att undersöka om en försändelse är ett led i en pågående eller planerad
brottslig verksamhet, ett planerat avvikande eller något annat liknande
förfarande (se 7 kap. 7 § fängelselagen, jfr vad som sägs i 3 kap. 7 och 8 §§
häkteslagen). Att aktivt läsa textmeddelandet på ett vykort till en intagen måste
därmed enligt min mening anses utgöra en granskning av en försändelse enligt
både fängelselagens och häkteslagens mening. Detsamma gäller uppgiften om
vem som är avsändare av vykortet. Jag noterar att Kriminalvården är av samma
uppfattning.

En granskningsåtgärd är ett klart ingrepp i den personliga integriteten.
Kriminalvården har i sitt remissvar anfört under vilka förutsättningar det är
tillåtet, och jag hänvisar till den redogörelsen. Som även framgår där ska
åtgärden dokumenteras och den intagne underrättas när en granskning har skett.

Utifrån utredningen i det här ärendet och de iakttagelser som gjordes vid
inspektionen drar jag slutsatsen att häktet Göteborg granskade försändelser i
form av vykort, och det utan att saken dokumenterades. Inte heller underrättades
de intagna om åtgärden. Vidare tycks häktet inte ha prövat om det fanns lagliga
förutsättningar för granskningen. Jag ser allvarligt på de brister som har kommit
fram och häktet Göteborg ska därför kritiseras. Jag noterar att rutinerna ska ha
ändrats efter att jag inledde en utredning om saken, vilket är positivt.

Jag kan visserligen ha förståelse för att den aktuella typen av försändelser
medför särskilda svårigheter att hantera för Kriminalvården. Enligt min mening
måste myndigheten, utan att det ska anses röra sig om en granskningsåtgärd, ha
rätt att ta del av uppgifter om vem som är mottagare av ett vykort. Den
uppgiften tar de enskilda verksamhetsställena regelmässigt del av även när det
gäller förslutna kuvert till intagna, och den har stor betydelse för bedömningen
av just om en försändelse ska granskas eller inte. Vid försändelser till intagna i
häkte är uppgiften dessutom av särskild vikt eftersom förekomsten av
postgranskningsmedgivande i enskilda fall ska kontrolleras (se 3 kap. 16 §
Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd [KVFS 2011:2] om häkte,
                                                                  Dnr 9875-2022       Sid 7 (7)




FARK Häkte). Utan vetskap om vem som är mottagare är det för övrigt inte
möjligt att befordra försändelsen till rätt intagen.

Kriminalvården har i remissvaret nämnt olika praktiska lösningar för att
undvika att textmeddelanden på vykort blir granskade av misstag. Myndigheten
har således angett att postgranskande personal kan hålla en hand framför
textmeddelandet eller att inkommande vykort placeras i kuvert som försluts. Jag
har som JO inte skäl att uttala mig om hur myndigheten praktiskt bör gå till
väga men kan konstatera att båda alternativen är ägnade att minska risken för
misstagsgranskningar. Vykortets utformning är dock sådan att den risken aldrig
helt kan uteslutas.

Det är av väsentlig betydelse att myndigheten har rutiner för hur de intagna ska
underrättas om genomförd postgranskning även när det gäller granskade vykort.
Det som framgår av myndighetens handbok – att själva försändelsen stämplas
och stämpelns rutor fylls i enligt myndighetens föreskrifter – går av förklarliga
skäl ofta inte att tillämpa när det gäller vykort (se Kriminalvårdens handbok om
försändelser [2015:2] s. 29). Jag har emellertid inte heller i denna del någon
synpunkt på den praktiska hanteringen, så länge de intagna får del av
informationen på ett lämpligt och synligt sätt.

Slutligen noterar jag att Kriminalvårdens egna föreskrifter tycks förutsätta att en
granskning i form av genomläsning alltid föregås av ett öppnande av
försändelsen i fråga (se t.ex. 7 kap. 22 § Kriminalvårdens föreskrifter och
allmänna råd [KVFS 2011:1] om fängelse, FARK Fängelse, och 3 kap. 18 §
FARK Häkte). Mot bakgrund av vad som framkommit i detta ärende och mina
uttalanden kan det finnas anledning för myndigheten att se över bestämmelserna
så att även granskningen av vykort som skickas utan kuvert till intagna i häkten
och anstalter blir tydligt reglerad.

Ärendet avslutas.



Katarina Påhlsson


Ärendet har tidigare handlagts av rättssakkunniga Marcus Winerdal-Arnö.
Byråchefen Johan Thorblad har deltagit i beredningen.
