# Kritik mot  Kriminalvården, anstalten Beateberg, för felaktig granskning av myndighetspost m.m. Även uttalanden om hanteringen av sådana försändelser när de inkommer i annan post

JO 2023-09-05 dnr 9884-2022

[P]

## BESLUT

Datum                    Dnr                     Sid
                                                                            2023-09-05               9884-2022              1 (5)
Justitieombudsmannen
Katarina Påhlsson




                        Kritik mot Kriminalvården, anstalten Beateberg, för felaktig
                        granskning av myndighetpost m.m. Även uttalanden om hanteringen
                        av sådana försändelser när de inkommer i annan post


                          Beslutet i korthet: I beslutet uttalar sig JO om hur en anstalt vid sin postgranskning
                          bör hantera en försändelse från t.ex. en privatperson eller privat organisation som
                          innehåller ett förslutet brev från en myndighet. Hon bedömer att brevet från myndig-
                          heten bör anses utgöra myndighetspost även om det kommer in i en försändelse från
                          en avsändare som inte omfattas av reglerna för sådan post. Enligt henne är det
                          synsättet mer förenligt med den grundlagsskyddade rätten till förtrolig kommunikation
                          och reglerna för granskning av myndighetspost. Brevet från myndigheten får alltså
                          granskas enbart i syfte att utreda vem avsändaren är när det finns anledning att anta
                          att uppgiften om detta är oriktig.
                          I beslutet får en anstalt kritik för att ha granskat ett brev från en myndighet i syfte att
                          undersöka om det innehöll något otillåtet föremål.

## Anmälan

I en anmälan som kom in till JO den 14 december 2022 framförde AA i huvud-
                        sak följande klagomål mot Kriminalvården, anstalten Beateberg, och en tjänste-
                        man där.

                        En anställd vid anstalten hade tidigare öppnat hans ytterst känsliga myndighets-
                        post. Mindre än två månader senare inträffade samma sak med ännu känsligare
                        post från Lilla Edets kommun. Det meddelandet låg i dubbla kuvert som båda
                        hade öppnats. Därefter hade det yttre kuvertet slängts bort. Att öppna myndig-
                        hetspost utan misstanke om att den är oriktig är ett lagbrott. Vidare är det
                        anmärkningsvärt att han inte fick ytterkuvertet.

                        Till anmälan fogades ett kuvert som var ställt till AA och märkt med Lilla Edets
                        kommuns logotyp. AA anförde att detta var det inre kuvertet i den nämnda
                        försändelsen. Kuvertet är försett med en postgranskningsstämpel. Av den
                        framgår att försändelsen kom in till anstalten och granskades den 6 december
                        2022 enligt 7 kap. 7 § fängelselagen (2010:610), FäL, genom gransknings-
                        metoden öppnande utan genomläsning av innehållet. Enligt stämpeln har




 Riksdagens ombudsmän                           E-post:         justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                      Telefon:        08-786 51 00
 103 26 Stockholm                               Texttelefon:    020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A               Fax:            08-21 65 58                                     www.jo.se
                                                                        Dnr 9884-2022        Sid 2 (5)




granskningen utförts av en tjänsteman. Kuvertet är igenklistrat, men den övre
långsidan har sprättats upp och därefter förslutits med tejp längs med
öppningen.

Utredning
Kriminalvården uppmanades att yttra sig över klagomålen och varför endast en
person deltagit vid granskningen av försändelsen. Kuvertet som gavs in till-
sammans med anmälan, JO:s handling # 2, bifogades.

I sitt remissvar anförde myndigheten, genom regionchefen vid Region
Stockholm, följande:

      Kriminalvården har inhämtat uppgifter från ledningen vid anstalten Beateberg.
      Ett brev från Passus ankom till anmälaren den 6 december. Brevet granskades för
      att undersöka om försändelsen innehöll något otillåtet föremål. I försändelsen låg
      ett annat kuvert med Lilla Edets kommunlogga. Även detta kuvert öppnades och
      granskades av samma syfte.
      Det är alltid två tjänstemän som tillsammans granskar försändelser. Att det
      endast är angivet ett namn på handling två kan bero på att kuvertet inne i för-
      sändelsen inte noterades initialt. Tjänstemännen som granskade försändelsen
      bedömde att det inte rörde sig om s.k. myndighetspost eftersom avsändaren var
      Passus. Anstalten har befordrat kuvertet från Passus.

## Rättslig reglering

Var och en är gentemot det allmänna tillförsäkrad frihet att inhämta och ta emot
      upplysningar samt att i övrigt ta del av andras yttranden (2 kap. 1 § första
      stycket 2 regeringsformen, RF). Var och en är dessutom skyddad mot under-
      sökningar av brev och annan förtrolig försändelse (2 kap. 6 § första stycket RF).
      Dessa fri- och rättigheter gäller även en person som är intagen i en anstalt eller
      häkte. De får dock begränsas genom lag (2 kap. 20 § RF).
      Av 7 kap. 6 § fängelselagen (2010:610) (FäL) följer bl.a. att en försändelse
      mellan en intagen och en svensk myndighet ska vidarebefordras utan granskning.
      Sådana försändelser får dock granskas i syfte att utreda vem avsändaren är, när
      det finns anledning att anta att uppgifterna om vem som är avsändare är oriktiga.
      Av 7 kap. 7 § följer att en försändelse till eller från en intagen i anstalt i andra
      fall än som avses i 6 § får granskas, om det är nödvändigt med hänsyn till
      ordningen eller säkerheten. Syftet med granskningen ska bl.a. vara att undersöka
      om försändelsen innehåller något otillåtet föremål.
      Av 7 kap. 24 § Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd om fängelse,
      KVFS 2011:1 följer att den intagne ska underrättas när en försändelse har
      granskats. Underrättelsen ska innehålla information om vilken försändelse som
      har granskats, med stöd av vilket lagrum granskningen har skett, vilken typ av
      granskning som har utförts, datum för granskningen samt vem eller vilka som
      medverkat vid granskningen.

## Kriminalvårdens bedömning

Passus är ingen svensk myndighet utan en organisation som arbetar med hjälp
      för personer som vill lämna ett kriminellt gäng och/eller en kriminell livsstil.
      Utifrån vetskapen om vilka som deltar i verksamheten bedömde anstalten att det
      förelåg skäl att undersöka om brevet innehöll något otillåtet föremål. Kuvertet
      med Lilla Edets logga var en del av innehållet i försändelsen från Passus. Detta
      kuvertet borde dock inte ha stämplats eftersom det var försändelsen från Passus,
      med innehåll, som granskades.
                                                                   Dnr 9884-2022       Sid 3 (5)




AA kommenterade remissvaret skriftligen och muntligen. Han anförde i
huvudsak följande.

Kriminalvårdens uppgifter om att en avhopparverksamhet var avsändare är en
efterhandskonstruktion eftersom Passus och Lilla Edets kommun aldrig har varit
i kontakt med varandra. Hela försändelsen kom från kommunen. Det yttre
kuvertet befordrades inte till honom, men hans socialsekreterare har berättat att
hon skickade brevet i två identiska kuvert.

Bedömning
Rättsliga utgångspunkter
Kriminalvården har redogjort för viss relevant rättslig reglering. Jag vill tillägga
följande.

Med försändelse avses varje försändelse, t.ex. brev, skriftliga meddelanden,
andra skriftliga handlingar och paket, som är avsedda att genom Kriminal-
vårdens försorg befordras till eller från den intagne. Däremot avses inte ett
elektroniskt meddelande, t.ex. e-post, såvida det inte har skrivits ut
(se prop. 2009/10:135 s. 110 och 147).

Vid granskning genom öppnande av en försändelse ska, om möjligt, två tjänste-
män medverka (7 kap. 20 § Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd
[KVFS 2011:1] om fängelse, FARK Fängelse).

Som framgår av remissvaret får försändelser mellan en intagen och bl.a. en
svensk myndighet – s.k. myndighetspost – granskas enbart för att utreda vem
avsändaren är när det finns anledning att anta att uppgifterna om detta är
oriktiga. En sådan granskning måste kunna motiveras utifrån omständigheterna
i det enskilda fallet, och kontrollen får inte vara mer ingående än vad som krävs
för att ta reda på om uppgiften om avsändare är korrekt. (Se 7 kap. 6 § och
1 kap. 6 § andra stycket FäL.) Bestämmelsen kan ses som en för intagna
anpassad form av det grundlagsskydd som gäller för var och en i 2 kap. 6 §
regeringsformen om skydd mot undersökning av brev eller andra förtroliga
försändelser.

Enligt tidigare uttalanden från JO saknar Kriminalvården lagstöd för att kasta
kuvert som försändelser till intagna har skickats i (se JO 2016/17 s. 280,
dnr 5255-2015).

Hanteringen i detta fall
Den 6 december 2022 kom det in en försändelse till anstalten Beateberg som
var adresserad till AA. Den innehöll ett brev från Lilla Edets kommun. AA
menar att hela försändelsen kom från kommunen och att det yttre kuvertet var
identiskt med det inre. Han har också anfört att anstaltspersonalen kastade bort
ytterkuvertet och att det alltså inte befordrades till honom. Kriminalvården har å
sin sida gjort gällande att det yttre kuvertet kom från en s.k. avhopparverksam-
het och att även det befordrades till AA.
                                                                 Dnr 9884-2022       Sid 4 (5)




Jag kan utifrån utredningen inte dra någon säker slutsats om avsändaren till det
yttre kuvertet men vill trots det ge min syn på hur anstalten borde ha hanterat
situationen.

Av utredningen framgår att det inre kuvertet var märkt med kommunens
logotyp. Om – som AA har hävdat – även ytterkuvertet var det, fick försändel-
sen granskas enligt reglerna för myndighetspost, dvs. endast om det fanns
anledning att anta att uppgiften om avsändare var oriktig (7 kap. 6 § FäL). Om i
stället – som Kriminalvården har gjort gällande – det yttre kuvertet kom från en
avhopparverksamhet som inte bedrivs av en myndighet resonerar jag enligt
följande.

Som det får förstås menar Kriminalvården att det inre brevet märkt med
kommunens logotyp inte utgjorde myndighetspost eftersom det låg i en
försändelse som inte kom från en myndighet och därmed var en del av den
försändelsen. Av samma anledning borde brevet enligt Kriminalvården inte ha
försetts med en postgranskningsstämpel.

Jag delar inte Kriminalvårdens uppfattning. Om en försändelse till en intagen
från t.ex. en anhörig, annan privatperson eller en privaträttslig organisation
innehåller ett förslutet brev från en myndighet, bör det senare alltjämt anses
utgöra myndighetspost enligt fängelselagstiftningen. Att ett sådant brev
inkommer i ett kuvert där avsändaren alltså inte är en myndighet förändrar
enligt min mening inte den saken. Det synsättet är mer förenligt med den
grundlagsskyddade rätten till förtrolig kommunikation och reglerna för gransk-
ning av myndighetspost. Brevet från myndigheten bör således hanteras enligt
regleringen för sådan post, dvs. 7 kap. 6 § FäL. Om omständigheterna i ett
sådant fall ger anledning att anta att uppgiften om den avsändaren är oriktig, får
försändelsen granskas i syfte att utreda vem det är. Försändelsen i övrigt får
granskas enligt 7 kap. 7 § samma lag. Eftersom det enligt min mening är fråga
om två olika försändelser behöver respektive kuvert förses med en gransknings-
stämpel.

Mot den bakgrunden var det fel av anstaltspersonalen att granska den inre
försändelsen från kommunen i syfte att undersöka om den innehöll något
otillåtet föremål. Som jag nyss har understrukit får myndighetspost granskas
endast för att kontrollera om uppgiften om avsändare är korrekt. Anstalten får
därför kritik. Det var däremot korrekt av personalen att förse det inre kuvertet
med en postgranskningsstämpel. Det borde dock ha framgått av dokumentatio-
nen att ytterligare en tjänsteman medverkade vid undersökningen, om det var
fallet.

Vidare drar jag samma slutsats som JO tidigare har gjort, nämligen att
Kriminalvården inte har lagstöd för att kasta ett kuvert som är adresserat
till/avsett för en intagen. Kriminalvården och AA har emellertid lämnat olika
uppgifter om huruvida det yttre kuvertet befordrades till AA. Här står alltså ord
                                                                    Dnr 9884-2022     Sid 5 (5)




mot ord. Jag bedömer att ytterligare utredning inte skulle leda till något annat
resultat och får därför konstatera att det inte finns grund för kritik i denna del.

Det som har kommit fram i övrigt ger inte anledning till något uttalande eller
någon annan åtgärd från min sida.

Ärendet avslutas.
