# Kritik mot Kriminalvården, anstalten Beateberg, bl.a. för att en intagen ansetts ha brutit mot reglerna när han framfört missnöje med en långsam handläggning. Även generella uttalanden om myndighetens arbete i frågor om otillåten och otillbörlig påverkan

JO 2026-05-22 dnr 9886-2025

[P]

## BESLUT

Datum                    Dnr                     Sid
                                                                    2026-05-22               9886-2025              1 (8)



Justitieombudsmannen
Katarina Påhlsson




                   Kritik mot Kriminalvården, anstalten Beateberg, bl.a. för att en
                   intagen ansetts ha brutit mot reglerna när han framfört missnöje med
                   en långsam handläggning. Även generella uttalanden om
                   myndighetens arbete i frågor om otillåten och otillbörlig påverkan


                    Beslutet i korthet: En intagen rapporterades för försök till otillåten påverkan för att
                    han i en hemställan om att få inneha deklarationer på bostadsrummet skrev att han
                    önskade att begäran hanterades "utan dröjsmål", "förväntar mig snabb åtgärd" samt
                    ”skärpning”. Allt tyder på att han tidigare hemställt om samma sak två gånger utan att
                    få svar. Anstalten bedömde att den intagne brutit mot de föreskrifter och villkor som
                    gäller för verkställigheten eftersom han genom sättet att formulera sig på hade försökt
                    att påverka personalens arbete.
                    JO har tidigare uttalat sig om dessa frågor och konstaterar nu återigen att det är
                    positivt att såväl Kriminalvården i stort som enskilda verksamhetsställen arbetar mot
                    otillåten och otillbörlig påverkan. Hon framhåller att det är lika självklart att
                    kriminalvårdsanställda inte ska behöva tåla sådana påtryckningar som att intagna
                    måste få uttrycka t.ex. missnöje eller ha önskemål om en handläggning utan att det
                    per automatik behandlas som otillåtet eller otillbörligt. Även om en rapporterad
                    misskötsamhet inte leder till någon varning kan den få direkta konsekvenser för
                    intagna. Bedömningarna av om ett visst agerande utgör ett regelbrott måste därför
                    präglas av saklighet, förnuft och eftertänksamhet.
                    I det aktuella fallet har det enligt JO helt uppenbart inte rört sig om ett försök till
                    otillåten, alltså brottslig, påverkan. Att bedöma agerandet som otillbörligt framstår
                    också det enligt henne som kraftigt överdrivet. Anstalten får kritik för sin hantering.

## Anmälan

I en anmälan till JO framförde AA klagomål mot Kriminalvården, bl.a.
                   anstalten Beateberg. Han beskrev sammanfattningsvis följande.

                   Under våren 2024 hade han vid två tillfällen begärt att få upp sina deklarationer
                   från förrådet till bostadsrummet utan att få något svar. Han skrev då en tredje
                   hemställan i juli 2024. I denna, som var bifogad anmälan, påtalade AA att det
                   nu var tredje gången han hemställde om samma sak och att han hade fått ett
                   föreläggande från Skatteverket om deklarationerna. Vidare skrev han
                   ”skärpning”, ”förväntar mig snabb åtgärd” följt av en smiley samt att han
                   önskade att ”utan dröjsmål” få upp deklarationerna. Med anledning av dessa
                   formuleringar rapporterades han för misstänkt misskötsamhet i form av försök


    Riksdagens ombudsmän      Postadress: Box 16327, 103 26 Stockholm     Besöksadress: Västra Trädgårdsgatan 4 A
    Telefon: 08-786 51 00    Texttelefon: 020-600 600                     E-post: justitieombudsmannen@jo.se
                                                                         Dnr 9886-2025        Sid 2 (8)




till otillåten påverkan. I beslutet i misskötsamhetsärendet, som också var bifogat
anmälan, bedömdes att AA p.g.a. formuleringarna i hemställan hade brutit mot
de föreskrifter och villkor som gäller för verkställigheten genom att försöka
påverka personalens arbete. Det ansågs dock inte finnas tillräckliga skäl för att
meddela honom en varning. AA överklagade beslutet men överklagandet
avvisades av förvaltningsrätten med hänvisning till bristande klagointresse.

Utredning
Kriminalvården uppmanades att yttra sig över AA:s klagomål. Myndigheten
ombads också att redogöra för hur den generellt ser på vad som kan utgöra
otillåten respektive otillbörlig påverkan, hur detta förhåller sig till det som har
kommit fram i det aktuella ärendet och om bedömningen av AA:s agerande
påverkas av att det enligt uppgift var tredje gången som han gav in en
hemställan om samma sak. I sitt remissvar anförde Kriminalvården, genom en
enhetschef vid rättsavdelningen, i huvudsak följande:

## Utredning

Kriminalvården har hämtat in uppgifter från sektionen för uppskjuten villkorlig
      frigivning vid myndighetens huvudkontor samt region Stockholm, som i sin tur
      har hämtat in uppgifter från anstalten Beateberg. Uppgifter har även hämtats från
      det klientadministrativa systemet (KVR). Berörda befattningshavare har fått
      möjlighet att lämna synpunkter. Av utredningen framgår följande.
      AA skrevs in i anstalten Beateberg den 18 mars 2024. Till anstalten hade han
      med sig skattedeklarationer avseende beskattningsår 2021, 2022 och 2023. Dessa
      omhändertogs och förvarades i anstaltens förråd. Den 21 juli 2024 gav AA in en
      hemställan om att få ha en mapp som innehöll deklarationerna i bostadsrummet.
      I hemställan angav AA bl.a. att han tidigare lämnat in två hemställningar om
      samma sak utan att någon åtgärd vidtagits. Han angav även att Kriminalvårdens
      hantering inneburit att han hindrats från att deklarera i tid och att han därför fått
      ett föreläggande från Skatteverket.
      Eftersom vissa av AA:s ordval ("utan dröjsmål", "skärpning" samt "förväntar
      mig snabb åtgärd") ansågs utgöra ett försök till otillåten påverkan, inleddes den
      27 juli 2024 ett ärende om misstänkt misskötsamhet. Den 30 juli 2024 förhördes
      han och den 2 augusti 2024 beslutade Kriminalvården att påminna AA om de
      skyldigheter han har att fortsättningsvis följa anstaltens regler och rutiner. Det
      bedömdes att han, genom att skriva uppmaningar om att skynda på ärendet,
      försökt påverka personalens arbete. Han ansågs därför ha brutit mot de
      föreskrifter och villkor som gäller för verkställigheten. Den påstådda
      misskötsamheten ansågs därmed styrkt. Den 23 augusti 2024 begärde AA att
      beslutet skulle omprövas. Hans begäran överlämnades till Förvaltningsrätten i
      Stockholm, som avvisade hans överklagande.
      Händelsen har inte rapporterats i Kriminalvårdens systemstöd för incident- och
      tillbudsrapportering (ISAP).
      Vid en genomgång av KVR kan det konstateras att någon hemställan inte har
      registrerats den 19 mars eller den 20 maj 2024. I kontakt med anstalten har det
      inte heller gått att bekräfta om någon hemställan kommit in på det sätt som AA
      gör gällande. Det finns följaktligen inte heller någon dokumentation i hans
      journal om och i så fall hur de två begärandena om att få inneha de nämnda
      deklarationerna hanterats.
      Hemställan daterad den 21 juli 2024 har registrerats som inkommen. Den har
      dock inte handlagts. Något beslut om att medge innehav av deklarationerna eller
      att avslå AA:s begäran har således inte fattats. Någon dokumentation om varför
                                                                   Dnr 9886-2025      Sid 3 (8)




hemställan inte handlagts finns inte. Anstalten har uppgett att bristen troligtvis
beror på att personalomsättningen vid tidpunkten var hög.
Rättslig reglering
Saklighet, opartiskhet och proportionalitet
Enligt 1 kap. 2 § regeringsformen ska den offentliga makten utövas med respekt
för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och
värdighet. Vidare ska domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som
fullgör offentliga förvaltningsuppgifter, enligt 1 kap. 9 § regeringsformen, i sin
verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet.
Enligt 5 § förvaltningslagen (2017:900), FL, får en myndighet endast vidta
åtgärder som har stöd i rättsordningen. I sin verksamhet ska myndigheten vara
saklig och opartisk. Myndigheten får ingripa i ett enskilt intresse endast om
åtgärden kan antas leda till det avsedda resultatet. Åtgärden får aldrig vara mer
långtgående än vad som behövs och får vidtas endast om det avsedda resultatet
står i rimligt förhållande till de olägenheter som kan antas uppstå för den som
åtgärden riktas mot.
Handläggning av ärenden
Enligt 6 § FL ska en myndighet se till att kontakterna med enskilda blir smidiga
och enkla. Myndigheten ska lämna den enskilde sådan hjälp att han eller hon kan
ta till vara sina intressen. Hjälpen ska ges i den utsträckning som är lämplig med
hänsyn till frågans art, den enskildes behov av hjälp och myndighetens
verksamhet. Den ska ges utan dröjsmål.
Enligt 9 § FL ska ett ärende handläggas så enkelt, snabbt och kostnadseffektivt
som möjligt utan att rättssäkerheten eftersätts. Handläggningen ska vara skriftlig.
Myndigheten får dock besluta att handläggningen helt eller delvis ska vara
muntlig, om det inte är olämpligt.
Enligt 19 § första stycket FL kan en enskild inleda ett ärende hos en myndighet
genom en ansökan, anmälan eller annan framställning. Framställningen ska
innehålla uppgifter om den enskildes identitet och den information som behövs
för att myndigheten ska kunna komma i kontakt med honom eller henne.
Enligt 23 § första och tredje styckena FL ska en myndighet se till att ett ärende
blir utrett i den omfattning som dess beskaffenhet kräver. Om det behövs ska
myndigheten genom frågor och påpekanden verka för att parten förtydligar eller
kompletterar framställningen.
Av 25 § FL framgår bl.a. följande. Innan en myndighet fattar ett beslut i ett
ärende ska den, om det inte är uppenbart obehövligt, underrätta den som är part
om allt material av betydelse för beslutet och ge parten tillfälle att inom en
bestämt tid yttra sig över materialet.
Registrering och dokumentation
Enligt 5 § fängelseförordningen (2010:2010) ska det för varje intagen föras en
journal som dokumenterar den intagnes verkställighet. Av journalen ska det
framgå vem som har dokumenterat en viss uppgift och när det gjordes.
Enligt 14 kap. 1 § andra stycket Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd
(KVFS 2011:1) om fängelse, FARK Fängelse, ska dokumentation i journal ske
så snart som möjligt.
Enligt 14 kap. 2 § FARK Fängelse ska varje uppgift som förs in i en journal
utformas så att den enskildes integritet respekteras. Uppgifterna ska vara
korrekta och sakliga.
Verkställighet i anstalt
Varje intagen ska, enligt 1 kap. 4 § fängelselagen (2010:610), FäL, bemötas med
respekt för sitt människovärde och med förståelse för de särskilda svårigheter
som är förenade med frihetsberövandet.
                                                                     Dnr 9886-2025       Sid 4 (8)




Enligt 1 kap. 5 § FäL ska verkställigheten utformas så att den intagnes
anpassning i samhället underlättas och så att negativa följder av
frihetsberövandet motverkas.
Verkställigheten får, enligt 1 kap. 6 § FäL, inte innebära andra begränsningar i
den intagnes frihet än som följer av denna lag eller som är nödvändiga för att
ordningen eller säkerheten ska kunna upprätthållas.
Personliga tillhörigheter
Av 5 kap. 1 § andra stycket FäL följer att en intagen får ta emot och inneha de
personliga tillhörigheter som är motiverade med hänsyn till att verkställigheten
ska kunna genomföras på ett ändamålsenligt sätt.
Tillhörigheter som en intagen inte får ta emot och inneha får, enligt 5 kap. 2 §
FäL, omhändertas och förvaras för den intagnes räkning. Tillhörigheter som
omhändertagits ska lämnas ut till den intagne senast i samband med att han eller
hon inte längre ska vara berövad friheten.
Enligt 16 § första stycket fängelseförordningen ska Kriminalvården, om inte
något annat är föreskrivet, se till att tillhörigheter som omhändertagits förvaras
på ett betryggande sätt.
Av allmänna råd till 5 kap. 1 § andra stycket FäL i FARK Fängelse framgår vilka
personliga tillhörigheter som normalt är motiverade. Vidare framgår att andra
personliga tillhörigheter än de som räknas upp kan vara motiverade om
innehavet bedöms särskilt angeläget för den intagne.
Skyldigheter under verkställigheten
För att ordningen och säkerheten i anstalt ska kunna upprätthållas ska de intagna,
enligt 4 § fängelseförordningen, följa bl.a. de villkor som gäller för verkställig-
heten, de rutiner som gäller i anstalten och de anvisningar som personalen ger.
En intagen ska också visa hänsyn mot personal och medintagna samt bidra till att
hålla god ordning.
En intagen som bryter mot de föreskrifter och villkor som gäller för verkställig-
heten får, enligt 12 kap. 1 § FäL, tilldelas en varning.
Enligt 12 kap. 4 § FäL ska förhör hållas med den intagne innan ett beslut om
varning meddelas.
I allmänna råd till 4 § fängelseförordningen i FARK Fängelse anges bl.a.
följande. Att en intagen ska visa hänsyn mot personal och medintagna innebär
t.ex. att den intagne inte får utsätta någon för trakasserier eller annat otillbörligt
eller hänsynslöst beteende.
I allmänna råd till 12 kap. 1 § FäL i FARK Fängelse anges att med föreskrifter
som gäller för verkställigheten avses all normgivning som en intagen har att rätta
sig efter, dvs. såväl lagar och förordningar som Kriminalvårdens föreskrifter. En
intagen bör varnas för bl.a. trakasserier av medintagen, tjänsteman eller annan
person som vistas i anstalten.
Uppskjuten villkorlig frigivning
Om det finns särskilda skäl mot villkorlig frigivning ska den, enligt 26 kap. 6 a §
brottsbalken, skjutas upp enligt vad som framgår av 7 §. Vid bedömningen av
om det finns särskilda skäl mot villkorlig frigivning ska det särskilt beaktas om
den dömde under verkställigheten i kriminalvårdsanstalt inte har deltagit i eller
har misskött anvisade åtgärder som syftar till att förebygga återfall i brott eller på
annat sätt främja hans eller hennes anpassning i samhället, eller annars på ett
allvarligt sätt har brutit mot de föreskrifter och villkor som gäller under
verkställigheten.
Av 26 kap. 7 § andra stycket brottsbalken framgår bl.a. följande. När antalet
dagar som den villkorliga frigivningen ska skjutas upp med bestäms ska arten
och omfattningen av de överträdelser som föranleder att den villkorliga
frigivningen skjuts upp särskilt beaktas.
                                                                         Dnr 9886-2025        Sid 5 (8)

## Kriminalvårdens bedömning

Otillåten eller otillbörlig påverkan
      Kriminalvården definierar otillåten påverkan som en handling som från ett
      medarbetarskyddsperspektiv utgör ett brott, t.ex. hot mot tjänsteman, olaga hot,
      ofredande m.m., och som riktas mot medarbetare eller hans eller hennes när-
      stående. För att handlingen ska anses utgöra otillåten påverkan krävs vidare att
      medarbetaren, hans eller hennes närmaste chef eller myndighetens säkerhets-
      funktion uppfattar den som ett försök att med tvång påverka hur den anställde
      ska utföra sin uppgift. Enligt Kriminalvårdens definition krävs inte någon faktisk
      påverkan. Handlingar som faller utanför begreppet är givande eller tagande av
      muta samt våld som sker i en ingripandesituation som endast syftar till att
      förhindra eller försvåra ingripandet i den aktuella situationen (se Kriminal-
      vårdens riktlinjer [2023:6] för medarbetarskydd och otillåten påverkan).
      Otillbörlig påverkan liknar otillåten påverkan men skiljer sig i det avseendet att
      handlingen inte är brottslig, utan i stället strider mot god sed, etik och moral.
      Handlingens syfte är detsamma, dvs. den syftar till att påverka tjänsteutövningen
      (se Kriminalvårdens riktlinjer [2023:6] för medarbetarskydd och otillåten
      påverkan).
      Att en intagen tillvaratar sina rättigheter, framför klagomål eller på annat sätt är
      missbelåten över en uppkommen situation bedöms i normalfallet inte utgöra ett
      påverkansförsök (se avsnitt 6.2 i Kriminalvårdens handbok om varning, avbrott
      genom avvikelse och uppskjuten villkorlig frigivning [2015:1]).
      Bedömning av den aktuella händelsen
      För att kunna garantera säkerheten i anstalterna behöver Kriminalvården vara
      uppmärksam på handlingar som kan syfta till att påverka medarbetarnas
      tjänsteutövning. Bedömningen av om en handling är att betrakta som otillåten
      eller otillbörlig påverkan kan dock få konsekvenser för en intagen. Det ställer
      höga krav på myndighetens handläggning och dokumentation. Dessutom
      behöver hänsyn tas till de särskilda svårigheter som är förenade med ett
      frihetsberövande. Det är därför av yttersta vikt att särskilja situationer när en
      intagen uttrycker frustration eller missnöje, eller framför klagomål mot
      Kriminalvårdens myndighetsutövning, från situationer i vilka syftet är att utöva
      press eller på annat sätt försöka påverka tjänstepersoner.
      I aktuellt fall har den intagne begärt att få inneha vissa handlingar i sitt bostads-
      rum. Han har, i den hemställan som registrerats, angett att han vid två tillfällen
      lämnat in sådana begäranden utan att de hanterats. Dessa finns dock inte
      registrerade och det har inte varit möjligt att klarlägga om de faktiskt lämnats in.
      Av dokumentationen i ärendet om misstänkt misskötsamhet framgår att det inte
      vidtogs några utredningsåtgärder för att bringa klarhet i den frågan. Enligt
      Kriminalvårdens bedömning är myndighetens passivitet i detta avseende en brist.
      Oaktat om den intagne tidigare lämnat in en hemställan om samma sak stod det
      klart att det, från den intagnes perspektiv, var tämligen angeläget att Kriminal-
      vården hanterade hans begäran. Det framgick vidare att den bristfälliga
      hanteringen resulterat i att han inte kunnat fullgöra sina skyldigheter gentemot
      Skatteverket och att han därför fått ett föreläggande från den myndigheten.
      Enligt Kriminalvårdens bedömning är det, utifrån uppgifterna han lämnade i den
      aktuella hemställan, därmed också förståeligt att han gav uttryck för frustration
      och att det var av vikt att hans hemställan hanterades skyndsamt. Kriminalvården
      bedömer följaktligen att den intagnes handlande inte utgjort ett försök till
      otillbörlig påverkan, än mindre otillåten sådan. I denna bedömning fäster
      Kriminalvården också vikt vid att någon rapportering inte gjordes i ISAP.
      Kriminalvården bedömer slutligen att myndigheten har brustit när den inte heller
      handlagt den aktuella hemställan. Anstalten har uppgett att bemanningen numera
      har förbättrats och att rutiner därför följs.
AA fick tillfälle att kommentera remissvaret.
                                                                  Dnr 9886-2025       Sid 6 (8)




Bedömning
Kriminalvården har redogjort för relevant rättslig reglering.

Av utredningen framgår att AA under hösten 2024 rapporterades för misstänkt
misskötsamhet i form av försök till otillåten påverkan, eftersom han i en
hemställan om att få inneha deklarationer på bostadsrummet hade skrivit att han
önskade att begäran hanterades "utan dröjsmål", "förväntar mig snabb åtgärd"
samt ”skärpning”. Enligt hemställan hade han två gånger tidigare bett om
samma sak utan att få något svar, och han hade nu fått ett föreläggande från
Skatteverket om deklarationerna. I beslutet i misskötsamhetsärendet bedömdes
att AA hade brutit mot de föreskrifter och villkor som gäller för verkställigheten
eftersom han, genom sättet att formulera sig på, försökt att påverka personalens
arbete. Det ansågs visserligen inte finnas tillräckliga skäl att meddela honom en
varning, men han påmindes om att i fortsättningen följa anstaltens regler och
rutiner och informerades om att det som framkommit kan komma att påverka
frågan om uppskjuten villkorlig frigivning. AA:s överklagande av beslutet
avvisades med hänvisning till bristande klagointresse. Den aktuella hemställan
besvarades aldrig.

Under senare år har frågor om otillåten och otillbörlig påverkan uppmärk-
sammats alltmer inom Kriminalvården. Jag har tidigare uttalat mig om detta
(se protokoll från inspektioner av anstalten Gävle och häktet Bomhus i februari
2025, dnr 260-2025 m.fl., och JO 2025 s. 166, dnr 5606-2024). Som då
påpekats är det angeläget och positivt att såväl myndigheten i stort som enskilda
verksamhetsställen arbetar med att få verksamheten fri från sådana
påtryckningar, och det är med hänsyn till den ansträngda beläggningssituationen
och det hårdnande klimatet inom Kriminalvården förståeligt att detta arbete är
prioriterat. Att anställda inom myndigheten inte ska behöva tåla brottsliga eller
annars otillbörliga försök att påverka dem i deras tjänsteutövning är en
självklarhet.

Lika självklart är emellertid att intagna i Kriminalvården – precis som alla andra
som har att göra med myndigheter – måste få uttrycka frustration och missnöje
med myndighetens agerande, eller framföra önskemål om en handläggning, utan
att det per automatik behandlas som något otillåtet eller otillbörligt. Detta är
som jag ser det ytterst en yttrandefrihets- och rättssäkerhetsfråga. När det gäller
intagna i Kriminalvården tillkommer den omständigheten att de redan p.g.a.
själva frihetsberövandet har begränsade möjligheter att tillvarata sina rättigheter
jämfört med människor i allmänhet. Det är därför av helt grundläggande
betydelse att kriminalvårdsanställda särskiljer det som utgör otillåten eller
otillbörlig påverkan från situationer där en intagen på olika sätt bara försöker ta
tillvara sina rättigheter eller framför synpunkter i något avseende.
Kriminalvården beskriver detta på ett bra sätt både i sitt yttrande i det här
ärendet och i handboken om varning, avbrott genom avvikelse och uppskjuten
villkorlig frigivning (2015:1).
                                                                  Dnr 9886-2025       Sid 7 (8)




Att göra de här bedömningarna är naturligtvis inte enkelt. I det nämnda
inspektionsprotokollet konstaterade jag att det kan uppstå svåra gränsdragningar
i synnerhet när det kommer till just otillbörliga påverkansförsök, dvs.
handlingar som till skillnad från otillåtna påverkansförsök inte är brottsliga.
Under inspektionerna fick jag intrycket att även sådant som rimligen borde ses
som legitima uttryck för t.ex. missnöje från intagna bedöms som otillbörligt och
rapporteras inom ramen för Kriminalvårdens systemstöd för incident- och
tillbudsrapportering (ISAP). Sådan rapportering har enligt vad som framkom då
visserligen inte någon omedelbar betydelse för de intagna. Som jag uttalade i
protokollet är det ändå viktigt att den görs omdömesgillt, eftersom det får
förutsättas att en alltför låg ribba för att rapportera något som otillåtet eller
otillbörligt i det systemet i förlängningen riskerar att gå ut över de intagna
genom att ribban också sänks för vad som t.ex. rapporteras som misskötsamhet.
Och en rapportering av det senare slaget kan få direkta konsekvenser för intagna
genom att bl.a. ligga till grund för beslut om uppskjuten villkorlig frigivning,
även om en konstaterad misskötsamhet som i det nu aktuella fallet inte mynnar
ut i en varning. Bedömningarna av om ett visst agerande från en intagen utgör
ett otillåtet eller otillbörligt påverkansförsök måste därför präglas av saklighet,
förnuft och eftertänksamhet.

I regel brukar JO inte ta ställning till bedömningar som en myndighet har gjort i
ett enskilt fall. Frågorna som nu behandlas är emellertid av stor principiell
betydelse. AA har inte heller kunnat få misskötsamhetsbeslutet prövat i
domstol. Det finns därför anledning att frångå den nämnda principen och göra
uttalanden om anstaltens bedömningar av agerandet.

Jag instämmer härvidlag helt med Kriminalvården, dvs. att AA:s hemställan
knappast utgjorde ett otillbörligt – och helt uppenbart inte ett otillåtet –
påverkansförsök. Det får visserligen närmast förutsättas att det berodde på
begreppsförvirring att han inledningsvis rapporterades för försök till otillåten,
alltså brottslig, påverkan. Att komma fram till att agerandet var otillbörligt
framstår dock också det som en kraftig överreaktion. Det är knappast ovanligt
att enskilda i kontakt med myndigheter framför önskemål om skyndsam
hantering eller klagar på för långsam sådan, och det som AA skrev kan
knappast anses sticka ut i det avseendet. Av hemställan framgick därtill att han
hade fått ett föreläggande om deklarationerna och att han tidigare hemställt om
samma sak två gånger utan att ha fått svar. Det sistnämnda finns det i och för
sig inte någon dokumentation om, men jag ser inte något skäl att ifrågasätta
AA:s uppgifter. Hans sätt att formulera sig framstår särskilt mot den
bakgrunden som fullt förståeligt. Att anstalten Beateberg ansåg att det var ett
regelbrott är anmärkningsvärt, och anstalten förtjänar kritik för detta.

Som Kriminalvården är inne på har anstalten brustit i två ytterligare avseenden;
AA:s hemställan besvarades aldrig och hans uppgift om att det nu var tredje
gången han begärde samma sak kontrollerades inte inom ramen för
misskötsamhetsärendet. Det här är inte acceptabelt och anstalten kritiseras
                                                                    Dnr 9886-2025   Sid 8 (8)




också för dessa brister. Jag förutsätter att anstaltsledningen följer upp det
inträffade och i sitt fortsatta arbete med frågor om otillåten och otillbörlig
påverkan inskärper vikten av en omdömesgill rapportering.

Ärendet avslutas.



Beslutet har fattats av JO Katarina Påhlsson. Dokumentet har fastställts digitalt
och har ingen underskrift.

Rättssakkunniga Emma Söderberg Majanen har föredragit ärendet och
byråchefen Catrine Björkman har deltagit i beredningen.
