# Polisen ska kontakta målsägandebiträdet inför ett förhör med målsäganden

JO 2019-06-18 dnr 989-2018

BESLUT
                                                                         Datum                   Dnr                     Sid
                                                                         2019-06-18              989-2018               1 (6)
Justitieombudsmannen
Cecilia Renfors




                        Polisen ska kontakta målsägandebiträdet inför ett förhör med
                        målsäganden


                          Beslutet i korthet: Förhör hölls med en målsägande utan att målsägandebiträdet var
                          närvarande, trots att biträdet hade försökt komma i kontakt med den ansvariga
                          utredaren innan förhöret hölls. I beslutet anger JO att det måste anses ingå i de
                          skyldigheter polisen har att kontakta ett målsägandebiträde inför ett förhör även om
                          det inte finns någon uttrycklig bestämmelse som anger det. JO uttalar också att det
                          inte kan anses förenligt med de syften som ligger bakom bestämmelserna om rätten
                          till målsägandebiträde att låta målsägandens inställning bli avgörande för om ett
                          förhör kan hållas utan att biträdet är närvarande. Det gäller särskilt när det är fråga
                          om en ung målsägande som befinner sig i en känslig och utsatt situation och som
                          ännu inte hunnit komma i kontakt med sitt målsägandebiträde. JO understryker även
                          vikten av att polisen följer de direktiv som åklagaren ger.
                          Polismyndigheten kritiseras för bristerna i handläggningen.

## Anmälan

AA förde i en anmälan till JO fram klagomål mot Polismyndigheten för att ett
                        förhör hölls med en ung kvinna utan att hon som målsägandebiträde gavs
                        möjlighet att närvara. Hon anförde i huvudsak följande.

                        Hon förordnades som målsägandebiträde den 26 oktober 2017 i ett mål som
                        rörde en misstänkt våldtäkt. I framställningen om förordnande av
                        målsägandebiträde, vilken bifogats tingsrättens beslut att förordna henne,
                        angavs att polisen planerade att hålla förhör med målsäganden samma dag eller
                        dagen efter. Hon ombads att snarast ta kontakt med målsäganden samt med den
                        ansvariga utredaren hos polisen, BB. Hon sökte BB samma dag per mejl och
                        telefon, utan resultat. Sent på eftermiddagen dagen efter fick hon från en annan
                        polis veta att förhör med målsäganden hade hållits tidigare den dagen.

                        Med anledning av det inträffade kontaktade hon kammaråklagaren CC som
                        ansåg att agerandet var beklagligt eftersom polisen fått uttryckliga direktiv om
                        att målsägandebiträdet skulle kallas till förhöret.




 Riksdagens ombudsmän                         E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                    Telefon:       08-786 51 00
 103 26 Stockholm                             Texttelefon:   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A             Fax:           08-21 65 58                                    www.jo.se
                                                                        Dnr 989-2018      Sid 2 (6)




Genom BB:s felaktiga agerande berövades målsäganden sin rätt till juridiskt
och moraliskt stöd av ett målsägandebiträde.

Utredning
Polismyndigheten (DD) yttrade sig över anmälan efter att berörda
befattningshavare fått tillfälle att lämna synpunkter.

Polismyndigheten lämnade följande redogörelse för bakgrunden till händelsen.

      Den 25 oktober 2017 kl. 11:30 upprättades en polisanmälan av personal från
      polisområde Citys joursektion, som kallats till SÖS-AV, Södersjukhusets
      avdelning för våldtagna. Brottstidpunkten anges i anmälan till natten mellan
      lördag och söndag den 21–22 oktober 2017. Målsäganden var vid tidpunkten för
      anmälan 18 år. Förundersökning inleddes den 25 oktober 2017. [Ett förhör hölls
      med målsäganden på sjukhuset, JO:s anm.] Ärendet anmäldes till åklagare och
      inledningsvis utsågs [EE] till åklagare i ärendet.
      Den misstänkte anhölls i sin utevaro den 25 oktober 2017 och greps samma
      kväll. Förhör hölls enligt 24 kap. 8 § rättegångsbalken (RB) samma kväll.
      Jouråklagare tog efter förhöret beslut om att anhållandet skulle kvarstå. Den
      misstänkte var vid tidpunkten för anhållandet 18 år.
      På morgonen den 26 oktober 2017 överlämnades ärendet till utredningssektion 2
      vid polisområde City, som handlägger grova brott. Till handläggare respektive
      biträdande handläggare utsågs polisinspektörerna BB och FF.
      Den 26 oktober 2017 utsågs [CC] till åklagare i ärendet. Hon meddelade direktiv
      i ärendet samma dag. Av direktivet framgick bland annat att förhör skulle hållas
      med misstänkt och vittnen samt att kompletterande förhör skulle hållas med
      målsäganden ”+” målsägandebiträde. Direktiv lämnades även om vissa andra
      utredningsåtgärder. Av åklagarens direktiv framgick att prioriteringen var att
      förhöra den misstänkte med försvarare och boka in kompletterande
      målsägandeförhör.
      Den 26 oktober 2017 gjordes framställan till Stockholms tingsrätt om
      förordnanden av offentlig försvarare och målsägandebiträde. Tingsrätten
      meddelade förordnanden samma dag. AA förordnades till målsägandebiträde för
      målsäganden.
      Den 26 oktober 2017 hölls förhör (kl. 12:35–14:15) med den misstänkte
      tillsammans med dennes offentlige försvarare. Förhör hölls även med vittne
      rörande sin kännedom om händelsen. Efter att ha fått del av vad som
      framkommit vid förhören beslutade åklagaren att anhållandet skulle bestå.
      Efter förhör hållits med den misstänkte avslutade polisinspektör BB sitt
      arbetspass. Polisinspektör FF kontaktade målsäganden för att få kontaktuppgifter
      till vittnen. Målsäganden uppgav då att ett av vittnena skulle åka utomlands
      dagen efter. FF påtalade för målsäganden vikten av att ett förhör kunde hållas
      med vittnet före avresan och fick telefonnummer till vittnet. Vid samma tillfälle
      fick målsäganden information om att ett kompletterande förhör skulle komma att
      hållas med henne under de närmaste dagarna. Efter samtal med vittnet bokades
      ett förhör in med denne till nästa förmiddag, den 27 oktober 2017.
      Den 27 oktober kom vittnet till polisstationen för förhör. Med sig till förhöret
      hade han målsäganden. Förhör hölls med vittnet. Förhör hölls även med
      målsäganden. Enligt anteckningarna från förhöret var BB förhörsledare och
      målsäganden informerades om att ett målsägandebiträde förordnats för henne
      och hon sa att det var okej att ha förhör utan målsägandebiträde.
      Efter förhör hållits den 27 oktober 2017 kontaktades åklagaren, som fick in-
      formation om vad som framkommit vid förhören.
                                                                        Dnr 989-2018        Sid 3 (6)




      Åklagaren beslutade den 27 oktober 2017 kl. 13:51 om att häva anhållandet och
      beslutet verkställdes samma dag kl. 14:15. Åklagaren beslutade samma dag om
      att lägga ner förundersökningen.
Polismyndigheten redovisade följande synpunkter från de berörda
befattningshavarna.

      Polisinspektör BB har bl.a. uppgett följande. I ärenden med frihetsberövade
      arbetar utredarna i team, då ärendena kräver att många utredningsåtgärder vidtas
      under kort tid. På morgonen den 27 oktober 2017 fick hon information från FF
      att ett vittne hade kommit in på förhör och att vittnet hade målsäganden med sig i
      sitt sällskap. Det var FF som föregående dag hade fått tag på vittnet efter att BB
      hade gått för dagen. De arbetade skyndsamt eftersom det var fredag och de hade
      en ung man som satt frihetsberövad. Med anledning av den misstänktes ålder och
      brottsrubriceringen så prioriterades ärendet. Deras sektion arbetar normalt inte
      under helger. Eftersom målsäganden kommit in självmant så tillfrågades hon vid
      det kompletterande förhöret om det var okej att hålla det utan målsägandebiträde,
      vilket det var. Det var angeläget med ett snabbt kompletterande förhör för ett
      objektivt utredningsarbete. BB:s uppfattning var att målsäganden var där av fri
      vilja och att hon ville genomföra det kompletterande förhöret utan
      målsägandebiträde.
      Polisinspektör FF har bl.a. uppgett följande. Han fick telefonkontakt med
      målsäganden under eftermiddagen/kvällen den 26 oktober 2017, som berättade
      att vittnet skulle resa utomlands dagen efter. FF sa till målsäganden att det bästa
      för henne var att hennes målsägandebiträde var närvarande under det
      kompletterande förhöret med henne. Vittnet och målsäganden inställde sig
      omkring kl. 09.00 den 27 oktober. Förhörsledarna blev då något ställda eftersom
      de endast hade förberett förhöret med vittnet. Förhörsledaren BB förklarade för
      målsäganden, innan förhöret påbörjades, att hon hade beviljats ett
      målsägandebiträde som kunde stödja henne under förhöret. Om målsäganden
      ville att målsägandebiträdet skulle vara med under förhöret måste förhöret flyttas
      fram. Målsäganden sa att hon ville att förhöret skulle hållas utan att
      målsägandebiträdet var närvarande. Förhörsledarna uppfattade att målsäganden
      kändes stabil och att ett förhör kunde hållas med henne utan målsägandebiträdet.
      Han kontaktade målsägandebiträdet under dagen och informerade henne om att
      förhör hållits med målsäganden.
      Polisområde City har genom sektionschef GG yttrat i huvudsak följande.
      Ansvariga handläggare och målsägandebiträdet AA hade inte hunnit etablera en
      kontakt innan målsäganden själv kom in till polisstationen. Handläggarna
      informerade om att ett målsägandebiträde förordnats för henne och syftet med ett
      sådant förordnande. Målsäganden gjorde ändå bedömningen att förhör skulle
      hållas med henne. Målsäganden var vid tillfället 18 år och handläggarna gjorde
      bedömningen att hon kunde höras enligt sitt eget önskemål. Det förhållandet att
      den misstänkte var 18 år och frihetsberövad vägdes in i kravet på skyndsamhet i
      handläggningen.
      Det är beklagligt att målsägandebiträdet och ansvariga handläggare inte fick
      kontakt med varandra före det kompletterande förhöret hölls men polisområdets
      bedömning är att handläggarna inte gjort något formellt fel. Målsäganden var vid
      tillfället myndig och ville bli hörd, utan sitt målsägandebiträde närvarande.
      Ansvariga handläggare gjorde bedömningen att förhöret kunde hållas utan
      målsägandebiträde närvarande och gjorde därför ett undantag i det särskilda
      fallet.
      Att åklagaren särskilt uppmärksammat polisen att kalla målsägandebiträdet till
      polisförhör görs rutinmässigt i samtliga ärenden där målsägandebiträde utses.
      Vanligtvis är förordnade målsägandebiträde alltid med vid inplanerade
      målsägandeförhör, men det kompletterande förhöret den 27 oktober 2017 var
      inte ett inplanerat förhör.
                                                                         Dnr 989-2018        Sid 4 (6)




Polismyndigheten angav att det i polisens checklista för förhör med vuxna
målsägande sägs att en målsägande ska höras på nytt mot de uppgifter den
misstänkte och eventuella vittnen lämnat och att ett eventuellt
målsägandebiträde ska få möjlighet att närvara vid förhöret.

Polismyndigheten redovisade följande bedömning.

      Den bild som framträder av utredningen är att det förhör som skett utan
      målsägandebiträdets närvaro inte var planerat. Utredningen ger vidare vid
      handen att åtgärden att hålla förhöret utan målsägandebiträdet vidtogs utan att
      biträdet underrättats om förhöret och utan att berörda befattningshavare
      dessförinnan diskuterat saken med åklagaren, som lämnat direktiv om att biträdet
      skulle närvara.
      Den aktuella utredningen skulle bedrivas skyndsamt. En ung person var
      frihetsberövad och det rörde sig om en ung målsägande som misstänktes ha
      utsatts för ett allvarligt sexualbrott. Genom att målsäganden inställde sig den
      aktuella morgonen uppstod en möjlighet att hålla det kompletterande förhöret
      tidigare än vad som var planerat. Enligt Polismyndigheten var det med hänsyn
      till det skyndsamhetskrav som gällde i utredningen rimligt att försöka tillvarata
      den möjligheten. Vidare framgår av 5 § förundersökningskungörelsen att förhör
      ska hållas på tid och plats som antas medföra minsta olägenhet för den som ska
      höras och i övrigt anordnas så att onödig tidspillan för den hörde undviks.
      [Det finns] inte några författningsregler som ålägger polisen skyldighet att
      informera målsägandebiträdet när förhör med målsäganden ska hållas. Det synes
      inte heller finnas något rättsligt hinder mot att hålla förhör med målsäganden i
      biträdets utevaro i de fall målsäganden uttryckligen har förklarat sig avstå från
      biträdes närvaro vid förhöret.
      Både dokumentationen och uppgifterna från berörda befattningshavare visar att
      målsäganden förklarade att hon ville att det aktuella förhöret skulle hållas utan
      att målsägandebiträdet var närvarande. Myndigheten saknar anledning att
      betvivla att befattningshavarna uppfattade målsäganden som stabil vid tillfället.
      Förhöret med målsäganden skedde således i enlighet med hennes egen vilja och
      därmed förelåg inte något rättsligt hinder mot att hålla förhöret i biträdets
      utevaro.
      Åklagaren hade visserligen lämnat direktiv om att målsägandebiträdet skulle
      närvara vid det kompletterande förhöret. En rimlig tolkning av det direktivet är
      dock att det gällde under förutsättning att målsäganden inte uttryckligen avstod
      från att ha sitt biträde närvarande vid förhöret.
      Det har emellertid inte framkommit något i utredningen som visar att det förelåg
      något hinder mot att underrätta målsägandebiträdet om avsikten att hålla ett –
      förvisso oplanerat – förhör med målsäganden. [Biträdet har] en rätt att delta vid
      alla förhör med målsäganden. För att den regeln inte ska bli meningslös behöver
      biträdet underrättas om att förhör ska hållas. Mot detta kan invändas att
      målsäganden förklarat att förhöret kunde ske utan målsägandebiträdet och att en
      underrättelse till biträdet då framstod som opåkallad.
      I nu aktuellt fall hade målsägandebiträdet förordnats dagen före det uppstod ett
      tillfälle att hålla ett oplanerat förhör med målsäganden. Målsägandebiträdet hade
      dagen innan utan framgång sökt kontakt via telefon och mejl med polisens
      handläggare för att diskutera den fortsatta hanteringen av målet. Vid sådana
      förhållanden framstår det som lämpligt att underrätta biträdet om att ett förhör
      skulle hållas. Särskilt när det var fråga om en ung målsägande som misstänktes
      ha utsatts för ett allvarligt sexualbrott och då skyndsamhetskravet i utredningen
      inte hindrade en sådan kontakt. Även om det inte fanns en skyldighet i
      författning att ta en sådan kontakt var det en förutsättning för att biträdet skulle
      kunna fullgöra sin uppgift enligt lag att lämna lämpligt stöd till målsäganden.
                                                                          Dnr 989-2018         Sid 5 (6)




      Mot angiven bakgrund anser Polismyndigheten – vid en granskning i efterhand –
      att det under de förutsättningar som var aktuella i detta fall hade varit lämpligt att
      söka kontakt med målsägandebiträdet och informera om att ett oplanerat förhör
      skulle hållas med målsäganden. Polismyndigheten beklagar att så inte skett i
      detta fall.
      Myndigheten har dock förståelse för att berörda tjänstemän önskade ta tillvara en
      möjlighet att driva utredningen framåt och vill betona att åtgärden att hålla
      förhöret i målsägandebiträdets utevaro inte har skett i strid mot tillämpliga
      författningar inom området.
AA fick tillfälle att kommentera Polismyndighetens yttrande och anförde i
huvudsak att hon ifrågasätter att utredarna ansåg att de inte behövde
uppmärksamma henne på att ett kompletterande polisförhör med målsäganden
skulle hållas tidigare än planerat och att hon hade kunnat inställa sig på
polishuset med en halvtimmes varsel.

Rättslig reglering
När en förundersökning har inletts i mål om brott enligt 6 kap. brottsbalken ska
ett särskilt biträde för målsäganden (målsägandebiträde) förordnas, om det inte
är uppenbart att målsäganden saknar behov av ett sådant biträde (1 § första
stycket 1 lagen om målsägandebiträde).

Ett målsägandebiträde ska ta till vara målsägandens intressen i målet samt
lämna stöd och hjälp till målsäganden (3 § lagen om målsägandebiträde). Stödet
från ett målsägandebiträde syftar till att lindra påfrestningarna för målsäganden
i samband med utredningen av brottet och under rättegången. Det är en naturlig
uppgift för ett målsägandebiträde att förklara hur en förundersökning går till.
(Se Renfors m.fl., Rättshjälpslagen m.m., 30 april 2019, Zeteo, kommentaren
till 3 § lagen om målsägandebiträde.)

Ett målsägandebiträde har rätt att närvara vid alla förhör som hålls med
målsäganden (23 kap. 10 § femte stycket rättegångsbalken). Vid förhören ska
målsägandebiträdet bl.a. bevaka att förhören går rätt till och att inga
ovidkommande eller kränkande frågor ställs (se Renfors m.fl., Rättshjälpslagen
m.m., 30 april 2019, Zeteo, kommentaren till 3 § lagen om målsägandebiträde).
Ett målsägandebiträde har också rätt att under ett förhör med målsäganden ställa
frågor till honom eller henne (23 kap. 11 § rättegångsbalken).

Bedömning
Av utredningen har framkommit att det kompletterande förhör som hölls med
målsäganden den 27 oktober utan att målsägandebiträdet var närvarande inte var
planerat. Förhöret hölls tidigare på grund av att målsäganden kom till polishuset
tillsammans med ett vittne som kallats till förhör den dagen. Det har också
framkommit att det fanns skäl för utredarna att bedriva utredningen särskilt
skyndsamt då den misstänkte var anhållen och endast 18 år gammal. Av
anteckningarna från förhöret med målsäganden – som också var 18 år – framgår
att hon informerades om att hon fått ett målsägandebiträde och att hon uppgav
att det var okej att förhöret hölls utan att biträdet var närvarande.
                                                                     Dnr 989-2018       Sid 6 (6)




Jag har en viss förståelse för utredarnas önskan att hålla det kompletterande
förhöret med målsäganden när hon befann sig i polishuset. Å andra sidan var
det fråga om en ung målsägande som hade anmält ett allvarligt och
integritetskränkande brott. Hon hade dessutom dagen före fått ett
målsägandebiträde men ännu inte haft någon kontakt med biträdet. Vidare hade
åklagaren gett direktiv om att målsägandebiträdet skulle vara närvarande vid det
kompletterande förhöret. När utredarna såg en möjlighet att hålla det
kompletterande förhöret med målsäganden tidigare än planerat borde de ha
kontaktat målsägandebiträdet för att kontrollera om hon hade möjlighet att med
kort varsel inställa sig till förhöret. I vart fall skulle de ha gett målsäganden och
målsägandebiträdet en möjlighet till kontakt innan förhöret hölls. Om det inte
hade gått att nå målsägandebiträdet hade det varit lämpligt att ta kontakt med
åklagaren för att rådgöra med henne om lämpliga åtgärder innan förhöret hölls.

Som Polismyndigheten är inne på blir bestämmelserna om rätten till ett
målsägandebiträde och rätten för biträdet att närvara vid förhör meningslösa om
målsägandebiträdet inte ges möjlighet att medverka och vara närvarande vid
förhören med målsäganden. Det måste därför anses ingå i de skyldigheter
polisen har att kontakta ett målsägandebiträde inför ett förhör även om det inte
finns någon uttrycklig bestämmelse som anger det.

Jag vill också understryka vikten av att polisen följer de direktiv som åklagaren
ger. Det är enligt min mening inte heller förenligt med de syften som ligger
bakom bestämmelserna om rätten till målsägandebiträde att låta målsägandens
inställning bli avgörande för om ett förhör kan hållas utan att biträdet är
närvarande. Det gäller särskilt när det, som i detta fall, är fråga om en ung
målsägande som befinner sig i en känslig och utsatt situation och som ännu inte
hunnit komma i kontakt med sitt målsägandebiträde.

AA har framhållit att hon var väl införstådd med att förhör skulle komma att
hållas med målsäganden samma dag som hon blev förordnad som
målsägandebiträde eller dagen efter. Det är också något polisen kunnat räkna
med. AA har dessutom uppgett att hon med kort varsel hade kunnat inställa sig
till det kompletterande förhöret, om hon hade fått kännedom om att det skulle
hållas.

Polismyndigheten ska kritiseras för bristerna i handläggningen.

Avslutningsvis finns det skäl att kommentera det förhållandet att AA enligt de
uppgifter hon lämnat skickade ett mejl till BB samma dag som hon blev
förordnad som målsägandebiträde och bad BB att återkomma till henne. Hon
fick dock inte något svar. Om och i så fall när BB tog del av mejlet har inte
framkommit. Jag vill ändå framhålla att det är viktigt att en utredare regelbundet
kontrollerar sina mejl i situationer som den nu aktuella.
