# Initiativärende om den s.k. Islandsmodellen

JO 2023-04-24 dnr 9950-2021

[P]

## BESLUT

Datum                  Dnr                     Sid
                                                                           2023-04-24             9950-2021              1 (6)
Justitieombudsmannen
Thomas Norling




                        Initiativärende om den s.k. Islandsmodellen


                          Beslutet i korthet: JO inledde initiativärendet efter att ha tagit del av uppgifter om
                          socialtjänstens arbete enligt den s.k. Islandsmodellen. Frågor som då väcktes var
                          bl.a. om vissa socialtjänster i Göteborgs och Stockholms kommuner genomförde
                          oanmälda hembesök.
                          I beslutet uttalar sig JO om bl.a. förutsättningarna för att kunna genomföra ett
                          hembesök. För att socialtjänsten ska ha rätt att göra ett sådant besök, oavsett om det
                          sker inom ramen för Islandsmodellen eller inte, måste givetvis de rättsliga
                          förutsättningarna vara uppfyllda. Socialtjänsten har inte rätt att genomföra hembesök
                          endast av den anledningen att ett ärende handläggs enligt Islandsmodellen. Ett noga
                          övervägande om ett sådant besök över huvud taget är nödvändigt ska alltid göras.
                          I beslutet får Socialnämnden Centrum i Göteborgs kommun kritik för att ha genomfört
                          hembesök i strid med sina egna rutiner.
                          JO uttalar att det som har kommit fram i initiativet tyder på att hembesök som görs
                          inom ramen för Islandsmodellen kan ske slentrianmässigt. Enligt JO är detta allvarligt
                          och inger viss oro för socialtjänsternas framtida arbete enligt modellen.
                          JO avser att följa den framtida utvecklingen och tillämpningen av Islandsmodellen.


                        Bakgrunden till mitt initiativ
                        I november 2021 kom det till min kännedom att socialtjänsten i Göteborgs
                        kommun och bl.a. Polismyndigheten hade inlett ett samarbete kallat
                        Islandsprojektet. Jag tog då del av bl.a. en projektplan. Det som kom fram där
                        gav upphov till vissa frågetecken om socialtjänstens medverkan och om
                        myndigheten inom ramen för projektet genomför oanmälda hembesök hos
                        enskilda personer. Senare kom det fram att även socialtjänsten i Stockholms
                        kommun hade inlett ett liknande samarbete med Polismyndigheten. Mot denna
                        bakgrund beslutade jag att i ett initiativärende utreda socialtjänstens medverkan
                        i projektet i Göteborg och Stockholm och då särskilt frågor kopplade till
                        hembesök.




 Riksdagens ombudsmän                          E-post:         justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                     Telefon:        08-786 51 00
 103 26 Stockholm                              Texttelefon:    020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A              Fax:            08-21 65 58                                   www.jo.se
                                                                    Dnr 9950-2021        Sid 2 (6)




Utredning
Inledningsvis tog jag del av journalanteckningar i barnärenden från
socialtjänsten i Göteborgs och Stockholms kommuner1 där Islandsmodellen
använts.2 Jag tog även del av en projektplan och checklistor.

Därefter begärde jag att Socialnämnden Centrum i Göteborgs kommun och
Socialnämnden i Stockholms kommun skulle lämna en redogörelse för
bakgrunden till Islandsprojektet och en beskrivning av det. Nämnderna skulle
också redogöra för vilka rutiner eller riktlinjer som de har för hur projektet ska
bedrivas och de rättsliga överväganden som de gjorde innan projektet inleddes.
Dessutom skulle nämnderna yttra sig särskilt över ett antal frågor. 3

Något om Islandsmodellen
Islandsmodellen startade som ett utvecklings- och samverkansprojekt mellan
bl.a. socialtjänsten och Polismyndigheten. Namnet kommer från en studieresa
som en svensk delegation genomförde till Island 2015. Delegationen bestod av
bl.a. representanter från socialtjänsten, Polismyndigheten och Sveriges
Kommuner och Regioner. Syftet med Islandsmodellen är att stärka och
effektivisera samarbetet mellan bl.a. socialtjänst och polis vid våldshändelser i
familjer med barn. Modellen består av tre faser: larmfasen, omhändertagande-
fasen och samordningsfasen. Larmfasen är det som sker direkt efter att ett larm
kommit in till polisen om en våldshändelse till dess att socialtjänsten anländer
till platsen där brottet ska ha begåtts. I denna fas ska vuxna och barn kunna
erbjudas skydd och stöd från socialtjänsten i direkt anslutning till
våldshändelsen. Omhändertagandefasen omfattar polisens och socialtjänstens
arbete på brottsplatsen och det som sker fram till dess att ärendet överlämnas till
utredande enhet inom socialtjänst respektive polis. Samordningsfasen är det
som sker efter att utredande enheter tagit emot ärendet. Då ska samverkan
mellan utredande enheter vid socialtjänst och polis fortsätta.

Min bedömning
Om JO:s uppgift och syftet med det här initiativärendet
JO:s huvuduppgift är att granska att myndigheter följer lagar och andra
författningar i sin verksamhet. Syftet med granskningen är i första hand att
undersöka om myndigheterna har handlat enligt de regler som gäller för dem,
dvs. om de har agerat korrekt i formellt hänseende. JO ska särskilt se till att
myndigheterna inte gör intrång i medborgarnas grundläggande fri- och




1
  Journalanteckningarna hämtades in från Farsta och Skärholmens stadsdelsförvaltning i
Stockholms kommun samt från Socialförvaltningarna Sydväst och Centrum i Göteborgs
kommun.
2
  Genom Islandsprojektet togs det fram en arbetsmodell, s.k. Islandsmodellen.
3
  Remissvaren finns tillgängliga hos JO.
                                                                 Dnr 9950-2021       Sid 3 (6)




rättigheter. Mot denna bakgrund har syftet med det här initiativärendet inte varit
att ha synpunkter på Islandsmodellen i sig. Det har i stället varit att utreda hur
aktuella socialnämnder i Göteborgs och Stockholms kommuner arbetar med
modellen, dvs. om de då följer de lagar och bestämmelser som gäller för
verksamheten.

Som jag tidigare redovisat inledde jag det här initiativärendet efter att ha tagit
del av vissa uppgifter som gav upphov till frågetecken om socialtjänstens arbete
enligt Islandsmodellen. Frågor som då väcktes var bl.a. om socialtjänsten
genomförde oanmälda hembesök och hur ansvarsfördelningen mellan
socialtjänsten och polisen såg ut. Under handläggningen av ärendet har de flesta
frågetecknen rätats ut. Jag har dragit slutsatsen att det beror på att social-
nämnderna arbetar aktivt med att utveckla och förbättra Islandsmodellen även
utifrån rättsliga aspekter. Det kan t.ex. nämnas att Socialnämnden Centrum i
Göteborgs kommun har uppdaterat checklistan som den använder vid
handläggningen av ärenden enligt modellen. Det som har kommit fram i ärendet
tyder likväl på att det fortfarande finns vissa oklarheter som gäller de hembesök
som görs inom ramen för Islandsmodellen. Jag finner därför anledning att i det
följande uttala mig om bl.a. förutsättningarna för att kunna genomföra ett sådant
besök. Jag vill redan nu framhålla att dessa förutsättningar ska vara uppfyllda
oavsett om ett ärende handläggs enligt Islandsmodellen eller inte.

Ett hembesök ska som huvudregel ske i samråd med den enskilde
Socialtjänstens verksamhet ska bygga på respekt för människors själv-
bestämmanderätt och integritet (1 kap. 1 § socialtjänstlagen [2001:453], SoL).
Socialnämndens insatser för den enskilde ska utformas och genomföras
tillsammans med honom eller henne (3 kap. 5 § SoL).

Var och en är skyddad mot bl.a. husrannsakan och liknande intrång från det
allmännas sida (2 kap. 6 § regeringsformen, RF). Socialtjänsten utgör en del av
det allmänna och omfattas alltså av nyssnämnda bestämmelse. Med
husrannsakan avses varje undersökning av hus, rum eller slutet förvaringsställe
som görs av en myndighet, oavsett syftet med undersökningen. I begreppet
liknande intrång ryms sådana intrång i någons bostad som inte sker i
undersökningssyfte (se prop. 1975/76:209 s. 147). Skyddet mot intrång får
endast begränsas genom lag (2 kap. 20 § RF).

Hembesök är ett utredningsmedel som inte får användas utan vidare utan måste
hanteras med stor försiktighet. Socialtjänsten måste i en situation där den
överväger att genomföra ett hembesök noga väga det integritetsintrång som en
sådan åtgärd kan innebära mot de intressen som socialtjänsten har att tillgodose.
Som huvudregel ska socialtjänsten diskutera frågan om hembesök med den
enskilde före hembesöket så att denne får en möjlighet att ta ställning till om
han eller hon vill acceptera det intrång i hans eller hennes integritet som ett
hembesök tveklöst utgör (se t.ex. JO 2020/21 s. 470 och JO 2022/23 s. 379).
                                                                  Dnr 9950-2021      Sid 4 (6)




För att socialtjänsten ska få göra ett hembesök krävs att den enskilde samtycker
till det. Ett sådant samtycke måste dock vara reellt. Det får inte vara fråga om
att den enskilde samtycker till ett hembesök för att han eller hon känner sig
tvungen att göra det (se t.ex. JO 2013/14 s. 387).

Med hänsyn till de grundläggande principerna för socialtjänstens arbete om
självbestämmande och integritet är utrymmet för att genomföra oanmälda
hembesök mycket begränsat. Sådana besök bör endast kunna godtas i
undantagsfall, t.ex. om socialtjänsten befarar att det föreligger en nödsituation.
Det finns en risk för att allmänhetens förtroende för socialtjänsten skadas om
den genomför oanmälda hembesök utan att det finns skäl för det (se t.ex. JO
2011/12 s. 392, JO 2013/14 s. 392 och mitt beslut den 31 mars 2021, dnr 9181-
2019).

Jag har tidigare uttalat att den enskilde vid ett oanmält hembesök får mycket
kort eller i det närmaste obefintlig tid på sig att överväga om han eller hon vill
släppa in socialtjänsten. I en situation när socialtjänstens handläggare gör
oannonserade besök finns det en uppenbar risk att den enskilde inte anser sig ha
något annat val än att släppa in dem. Det kan mot den bakgrunden sättas i fråga
hur reellt ett samtycke då egentligen är (se JO 2022/23 s. 379).

Hembesök får endast genomföras inom ramen för en utredning
Socialnämnden ska utan dröjsmål inleda utredning av vad som genom ansökan,
anmälan eller på annat sätt har kommit till nämndens kännedom och som kan
föranleda någon åtgärd av nämnden (11 kap. 1 § SoL).

När en anmälan rör barn eller unga ska socialnämnden genast göra en
bedömning av om barnet eller den unge är i behov av omedelbart skydd, en s.k.
skyddsbedömning (11 kap. 1 a § SoL). Skyddsbedömningen ska göras samma
dag som anmälan kommer in eller senast dagen efter om anmälan kommer in
sent den dagen. Innehållet i anmälan bör i normalfallet ge tillräcklig information
för denna bedömning. I andra fall kan handläggaren behöva ta kontakt med den
som berörs av anmälan och eventuellt en förnyad kontakt med anmälaren.
Skyddsbedömningen kan leda till att en utredning behöver inledas omgående
(se prop. 2012/13:10 s. 60).

Frågan om nämnden ska inleda en utredning eller inte bestäms vid en s.k.
förhandsbedömning. Förhandsbedömningen är inte en mindre utredning utan
syftar endast till att avgöra om det finns något utredningsbehov. En förhands-
bedömning ska i första hand grundas på innehållet i anmälan och nämndens
tidigare kännedom om barnet eller familjen, t.ex. uppgifter i en personakt eller i
tidigare anmälningar. Nämnden får under förhandsbedömningen kontakta den
eller de personer som anmälan rör (se prop. 2012/13:10 s. 58). JO har tidigare
uttalat att hembesök med syftet att kontrollera hemförhållanden får anses vara
en sådan utredningsåtgärd som bör vidtas inom ramen för en inledd utredning
och inte under en förhandsbedömning (se JO 2015/16 s. 377).
                                                                   Dnr 9950-2021       Sid 5 (6)




Hembesök som sker inom ramen för Islandsmodellen
För att socialtjänsten ska ha rätt att genomföra ett hembesök, oavsett om det
sker inom ramen för Islandsmodellen eller inte, måste givetvis de rättsliga
förutsättningarna vara uppfyllda. Det som jag har redovisat ovan om bl.a.
skyldigheten att hämta in samtycke till hembesök och möjligheten att
genomföra oanmälda hembesök gäller alltså även när Islandsmodellen
tillämpas. Socialtjänsten kan således inte underlåta att följa regelverket på grund
av att ett ärende handläggs enligt Islandsmodellen. Jag vill i det här
sammanhanget även understryka att socialtjänsten inte har rätt att genomföra
hembesök endast av den anledningen att ett ärende handläggs enligt
Islandsmodellen. Ett noga övervägande om ett sådant besök över huvud taget är
nödvändigt ska alltid göras.

Vid ett hembesök som sker inom ramen för Islandsmodellen är syftet bl.a. att
bedöma om ett barn behöver skydd eller någon annan akut stödinsats från
socialnämndens sida. Socialnämnden bör därför besluta att inleda en utredning
innan ett hembesök genomförs (se JO 2020/21 s. 470).

I remissvaren har socialnämnderna uppgett att ett beslut om att inleda en
utredning fattas innan ett hembesök genomförs. Socialnämnden Centrum i
Göteborgs kommun har särskilt lyft fram att socialtjänsten numera utgår från
uppdaterade checklistor som anger att beslut om att inleda en utredning fattas
omgående när en orosanmälan kommer in. Jag vill därför framhålla att jag har
tagit del av totalt tre ärenden i vilka hembesök genomfördes och som inleddes
efter att den uppdaterade checklistan började gälla. I två av ärendena inledde
socialtjänsten – i strid mot det som framgår av checklistan – en utredning först
efter att hembesöken var genomförda. I två av tre ärenden från Socialnämnden
Centrum i Göteborgs kommun har jag alltså kunnat konstatera dessa brister i
handläggningen. Det är givetvis oacceptabelt och nämnden förtjänar kritik för
detta. Vad gäller Socialnämnden i Stockholms kommun noterar jag att det först
i en checklista som började gälla i januari 2022 framgår att beslut om att inleda
en utredning ska fattas innan ett hembesök genomförs. Jag har inte tagit del av
några ärenden som inleddes efter den tidpunkten och finner därför inte
tillräcklig anledning att uttala mig om nämndens handläggning.

Socialnämnderna har ett stort ansvar för hur verksamheten vid förvaltningarna
bedrivs. I detta ansvar ligger att bl.a. säkerställa att personalen har den
kompetens som krävs för att garantera en rättssäker myndighetsutövning. Här
kan naturligtvis t.ex. interna rutiner eller checklistor vara av stor betydelse. Det
är dock inte tillräckligt att endast anta rutiner eller checklistor, utan nämnden
måste se till att de tillämpas korrekt och att personalen har tillräckliga
kunskaper om de rättsregler som styrt utformningen av dem. Samtidigt är det
nödvändigt att personalen förstår att rutiner eller checklistor sällan är
heltäckande och inte kan beskriva varje tänkbar situation. Det kan därför finnas
ett behov av att erbjuda personalen utbildning i bl.a. tillämpningen av de
aktuella regelverken. Sådan utbildning bör ges med viss regelbundenhet. Detta
                                                                   Dnr 9950-2021       Sid 6 (6)




är särskilt viktigt vid verksamheter som har en viss personalomsättning. Jag
utgår från att de uttalanden som jag har gjort i detta ärende leder till att
nämnderna vidtar nödvändiga åtgärder.

Som jag har redovisat i det här initiativärendet innebär hembesök ett intrång i
den enskildes integritet. Det är därför av särskild vikt att ett sådant besök endast
genomförs efter noga överväganden och om de rättsliga förutsättningarna är
uppfyllda. Det som har kommit fram i detta initiativ tyder dock på att hembesök
som görs inom ramen för Islandsmodellen kan ske slentrianmässigt. Det
framstår alltså som att hembesök i vissa fall görs enbart av den anledningen att
ett ärende handläggs enligt Islandsmodellen. Detta är naturligtvis allvarligt och
inger även viss oro för socialtjänsternas fortsatta arbete enligt modellen. Jag vill
understryka vikten av att socialtjänsterna arbetar på ett sätt som inte riskerar att
strida mot den enskildes grundlagsskyddade fri- och rättigheter. Mot bakgrund
av det nyss sagda avser jag att följa den framtida utvecklingen och
tillämpningen av Islandsmodellen.

Ärendet avslutas.
