# Kritik mot Skolinspektionen för att i samband med en granskning av en konfessionell friskola ha ställt en fråga om enskildas församlingstillhörighet

JO 2026-08-18 dnr 9965-2025

[P]

## BESLUT

Datum                      Dnr                    Sid
                                                                    2026-08-18                 9965-2025             1 (6)



Chefsjustitieombudsmannen
Erik Nymansson




                   Kritik mot Skolinspektionen för att i samband med en granskning av
                   en konfessionell friskola ha ställt en fråga om enskildas
                   församlingstillhörighet


                    Beslutet i korthet: Skolinspektionen har genomfört en kvalitetsgranskning av en
                    konfessionell friskola. I samband med granskningen har Skolinspektionen ställt en
                    fråga om eventuella kopplingar mellan personerna i skolans ledningsgrupp, bl.a. om
                    de är med i samma församling.
                    ChefsJO konstaterar att ett svar på frågan kunnat avslöja om de tillfrågade
                    personerna tillhörde en viss församling och därmed deras religiösa åskådning. Fråga
                    uppstår därmed om myndighetens handläggning inneburit att enskilda utsatts för
                    tvång att ge till känna sin åskådning i religiöst hänseende i strid med 2 kap. 2 §
                    regeringsformen.
                    Skolinspektionen begärde upplysningarna med stöd av en bestämmelse i skollagen.
                    Den uppgiftsskyldige förväntas enligt bestämmelsen svara sanningsenligt på
                    myndighetens frågor även när myndigheten inte meddelat något föreläggande och
                    riskerar i annat fall, i förlängningen, att föreläggas att fullgöra uppgiftsskyldigheten vid
                    vite.
                    Mot den angivna bakgrunden anser chefsJO att det, när frågan om
                    församlingstillhörighet ställdes, i vart fall kunde ha uppfattats som att det var fråga om
                    ett sådant tvång att ge till känna sin åskådning som är förbjudet enligt
                    grundlagsbestämmelsen. Det är angeläget att det allmänna inte agerar på ett sätt
                    som kan ge ett sådant intryck. ChefsJO anser därför att frågan om
                    församlingstillhörlighet inte borde ha ställts och kritiserar Skolinspektionen för att så
                    skedde.

## Anmälan

I en anmälan till JO klagade AA på Skolinspektionen och anförde bl.a. följande.

                   Skolinspektionen avser att genomföra en granskning av en konfessionell
                   friskola. I ett mejl från en utredare har begärts att ledningen för skolan ska
                   förbereda sig för att kunna svara på vilka kopplingar som finns mellan personer
                   i ledande ställning vid skolan: ”[e]xempelvis släktskap, relationer och/eller att
                   ni är med i samma församling”. Hans uppfattning är att begäran om att redovisa
                   sin eventuella församlingstillhörighet strider mot 2 kap. 2 § regeringsformen
                   (RF).


    Riksdagens ombudsmän      Postadress: Box 16327, 103 26 Stockholm      Besöksadress: Västra Trädgårdsgatan 4 A
    Telefon: 08-786 51 00     Texttelefon: 020-600 600                     E-post: justitieombudsmannen@jo.se
                                                                   Dnr 9965-2025     Sid 2 (6)




Utredning
Skolinspektionen yttrade sig. Av yttrandet framgick bl.a. följande.

Skolinspektionens kvalitetsgranskning
Skolinspektionen arbetar med inspektionsformerna tillsyn och
kvalitetsgranskning. I sin kvalitetsgranskning bedömer Skolinspektionen
utbildningens eller verksamhetens kvalitet i förhållande till mål och andra
riktlinjer.

Anmälan till JO rör planerad kvalitetsgranskning av skolenhet och
huvudmannanivå för huvudman med endast en skolenhet inom grundskola.
Inom sådan kvalitetsgranskning finns det fem bedömningsområden. Ett av dessa
bedömningsområden är huvudmannens styrning och stöd. Den fråga som utreds
inom det området är i vilken utsträckning huvudmannen styr och stödjer
skolenhetens arbete med att ge eleverna en god utbildning i en trygg miljö, i
förhållande till Skolinspektionens kvalitetskriterier.

Av myndighetens styrande dokument, utredningsstöd för planerad
kvalitetsgranskning, framgår att som underlag för bedömningen i frågan om
huvudmannens styrning och stöd ska utredas dels på vilket sätt huvudmannen
gör självständiga bedömningar om verksamheten, och i så fall utifrån vilket
underlag, dels hur roller och ansvarsfördelning mellan skolenheten och
huvudmannen fungerar och om styrkedjan är känd.

I fråga om roller och ansvarsfördelning anges i utredningsstödet bl.a. att
Skolinspektionens erfarenheter från tematisk kvalitetsgranskning är att
huvudmän med endast en skola ofta behöver vara särskilt uppmärksamma på
sitt uppdrag att styra, så att distinktionen mellan rektorns och huvudmannens
roller och ansvar blir tydlig.

Rättslig reglering
I 2 kap. 2 § RF föreskrivs att ingen får av det allmänna tvingas att ge till känna
sin åskådning i politiskt, religiöst, kulturellt eller annat sådant hänseende.

I 26 kap. skollagen (2010:800) finns bestämmelser om statlig
kvalitetsgranskning. Av 19 § framgår att Skolinspektionen har i uppdrag att
granska kvaliteten i sådan utbildning och annan verksamhet som står under dess
tillsyn eller under tillsyn av en kommun enligt 26 kapitlet. Granskningen ska
avse den granskade utbildningens eller verksamhetens kvalitet i förhållande till
mål och andra riktlinjer (20 §). I 22 § första stycket anges att den vars
verksamhet granskas ska på begäran av Skolinspektion lämna de upplysningar
och tillhandahålla de handlingar och övrigt material som behövs för
granskningen. Skolinspektion får förelägga den som är uppgiftsskyldig enligt
22 § att fullgöra sin skyldighet (23 §). Av 27 § framgår att ett sådant
föreläggande får förenas med vite.
                                                                     Dnr 9965-2025      Sid 3 (6)




Handläggningen av det aktuella ärendet
Skolinspektionen inledde i juni 2025 en planerad kvalitetsgranskning av
verksamheten vid en konfessionell friskola. Huvudman för skolenheten är en
stiftelse.

I augusti 2025 skickade utredaren BB ett e-postmeddelande till skolchefen. I
e-postmeddelandets ämnesrad stod det ”Skolinspektionen – Några snabba
frågor inför intervjuerna”. E-postmeddelandet hade följande innehåll.

## Hej!

Bara några frågor som är bra att veta inför intervjuerna.
         1. Kommer …, ordföranden för stiftelsen och verksamhetschef, också vara
         med på intervjun med huvudman?
         2. Finns det förutom att rektor, bitr. rektor, du som skolchef och
         [verksamhetschefen] träffas på skolledningsmöten varje vecka, någon annan
         koppling mellan er?
         Exempelvis släktskap, relationer och/eller att ni är med i samma församling?
         Tack på förhand!
BB och en annan utredare från Skolinspektionen som är medbedömare i ärendet
besökte skolan den 2–4 september 2025.

Skolinspektionens bedömning av handläggningens förenlighet med
2 kap. 2 § regeringsformen
Skolinspektionen har inför besöket på skolenheten ställt en fråga om eventuella
kopplingar mellan personerna i skolans ledningsgrupp, t.ex. på grund av
släktskap, relationer och/eller att de är med i samma församling. Frågan har
också ställts till rektorn muntligen vid intervjun.

Syftet med att ställa frågan om eventuell församlingstillhörighet har varit att
utreda kopplingar mellan personerna i skolans ledningsgrupp och inte att ta reda
på om och i så fall vilken församling som dessa personer tillhör.
Skolinspektionen konstaterar dock att ett svar på frågan har kunnat innebära att
personerna varit tvungna att för myndigheten avslöja om de tillhör en
församling och därmed ge sin religiösa åskådning till känna. När
Skolinspektionen i en kvalitetsgranskning, som i detta fall, begär upplysningar
från den vars verksamhet är föremål för granskning görs det med stöd av
26 kap. 22 § skollagen. Skolinspektionen konstaterar att uppgiftsskyldighet
enligt den bestämmelsen inte kan innebära en skyldighet att lämna uppgifter om
religiös åskådning (jfr 2 kap. 20 § RF). När det gäller frågan om enskilda utsatts
för tvång, konstaterar Skolinspektionen att den uppgiftsskyldige även när
myndigheten inte meddelat något föreläggande förväntas svara sanningsenligt
på myndighetens frågor och i annat fall, i förlängningen, riskera att föreläggas
vid vite. Mot den bakgrunden gör Skolinspektionen bedömningen att det, när de
aktuella frågorna ställdes, i vart fall kan ha uppfattats som att det var fråga om
ett sådant tvång att ge till känna sin åskådning som avses i 2 kap. 2 § RF.
Myndigheten beklagar detta.
                                                                   Dnr 9965-2025      Sid 4 (6)




Rättsliga utgångspunkter
Skolinspektionen har i allt väsentligt redogjort för den rättsliga regleringen.
Följande kan dock tilläggas rörande 2 kap. 2 § RF.

Bestämmelsen ger skydd åt de centrala s.k. negativa opinionsfriheterna.
Skyddet mot att tvingas uppge sin åskådning i bl.a. religiöst hänseende är
absolut och kan för svenska medborgare inte begränsas på annat sätt än genom
ändring i grundlag (se 2 kap. 20 och 25 §§ RF).

Enligt den ursprungliga lydelsen av bestämmelsen var varje medborgare
skyddad mot att en myndighet tvingade honom att ge sina åsikter till känna,
men denna rättighet kunde begränsas genom lag. I förarbetena uttalades bl.a. att
det självfallet inte bör komma i fråga att en medborgare vare sig i lag eller på
annat sätt åläggs att avslöja sin religiösa åskådning. Vidare uttalades att skyddet
för friheten att hålla inne med sina åsikter självfallet också omfattar sådana
faktiska uppgifter varigenom någons åsikter röjs, exempelvis tillhörighet till
politiskt parti. (Se bl.a. prop. 1973:90 s. 244.)

Bestämmelsen ändrades 1977. Genom reformen gjordes bestämmelsen absolut,
men begränsades dels genom att den endast skulle gälla i politiskt, religiöst,
kulturellt eller annat sådant hänseende, dels genom att ordet ”åsikter” ersattes
med ”åskådning” (se JO 2022/23 s. 91, dnr 461-2021, för en utförligare
redogörelse av dessa begrepp). I förarbetena uttalades bl.a. att förbuden mot
rättighetsbegränsningar inte omfattar varje negativ åtgärd från det allmännas
sida, som är föranledd av att någon har utnyttjat en rättighet på ett visst sätt,
eller som har till syfte att förmå någon att medge ett visst integritetsintrång.
Vidare uttalades att grundlagsskyddet i första hand är riktat mot sådana åtgärder
från det allmänna sida som innebär faktiskt fysiskt tvång eller kriminalisering
av vissa handlingar. Också vitesförelägganden nämndes i sammanhanget.
Bestämmelsen utgör däremot inte något hinder mot regler som innebär att
någon för att komma i åtnjutande av en särskilt förmånlig behandling måste
lämna vissa uppgifter om sin inställning t.ex. i religiöst hänseende. (Se bl.a.
SOU 1975:75 s. 104 och 197 samt prop. 1975/76:209 s. 145).

Bedömning
I ärendet är utrett att Skolinspektionen i samband med besöket på skolan ställde
frågor om det fanns vissa kopplingar mellan personerna i skolans
ledningsgrupp, t.ex. på grund av släktskap, relationer eller om de var med i
samma församling. Enligt utredaren BB:s redogörelse i remissvaret ställdes
frågan om eventuell koppling mellan personerna i skolans ledningsgrupp för att
myndigheten skulle kunna bedöma om huvudmannen kunde göra självständiga
bedömningar av utbildningens kvalitet och måluppfyllelse. Han anförde även att
det inte alltid ställs frågor om det finns någon koppling på grund av släktskap
eller andra relationer mellan personer i skolledningen, men att det när det
handlar om små friskolor kan ha betydelse för bedömningen om distinktionen
mellan rektorns och huvudmannens roll blir tydlig. Om t.ex. rektorn och
                                                                    Dnr 9965-2025     Sid 5 (6)




huvudmannen är gifta med varandra kan det påverka möjligheten för
huvudmannen att göra självständiga bedömningar. Skolinspektionen har i
efterhand bedömt att upplysningar om ledningsgruppens kopplingar utanför
skolverksamheten inte behövdes för granskningen, men har tillagt att det kan
vara komplext att på förhand bedöma vilka frågor som är relevanta.

Jag har inga synpunkter på att utredaren ställde frågor om kopplingar på grund
av släktskap eller relationer. Som Skolinspektionen har konstaterat i remissvaret
har ett svar på frågan om de är med i samma församling dock kunnat avslöja om
de tillfrågade personerna tillhörde en viss församling och därmed deras religiösa
åskådning (jfr prop. 1973:90 s. 244). Fråga uppstår därmed om myndighetens
handläggning inneburit att enskilda utsatts för tvång att ge till känna sin
åskådning i religiöst hänseende i strid med 2 kap. 2 § RF.

Jag har tidigare funnit att totalförsvarspliktiga som varit skyldiga att i en enkät
svara på vissa frågor för utredning av förutsättningar att fullgöra värnplikt
tvingats ge till känna sin åskådning i politiskt hänseende i strid med
bestämmelsen. I det fallet handlade det om en straffsanktionerad skyldighet att
svara sanningsenligt på frågorna där uppgiftslämnandet kunde framtvingas
genom vitesföreläggande, men som jag också konstaterade i beslutet bör en
myndighet i sina förehavanden se till att hålla en rågång i förhållande till
grundlagsskyddet i den aktuella bestämmelsen. (Se JO 2022/23 s. 91.)

I detta fall har Skolinspektionen begärt upplysningar med stöd av 26 kap. 22 §
skollagen. Skolinspektionen har redogjort för att den uppgiftsskyldige förväntas
svara sanningsenligt på myndighetens frågor även när myndigheten inte
meddelat något föreläggande och att den uppgiftsskyldige i annat fall, i
förlängningen, riskerar att föreläggas att fullgöra uppgiftsskyldigheten vid vite
(se 23 och 27 §§). Som myndigheten konstaterat kan uppgiftsskyldigheten dock
inte medföra någon skyldighet att lämna uppgifter om religiös åskådning (jfr
2 kap. 20 § RF). Mot den angivna bakgrunden instämmer jag i
Skolinspektionens bedömning att det, när de aktuella frågorna ställdes, i vart
fall kunde ha uppfattats som att det var fråga om ett sådant tvång att ge till
känna sin åskådning som är förbjudet enligt 2 kap. 2 § RF (jfr bl.a. SOU
1975:75 s. 104 och 197). Det är angeläget att det allmänna inte agerar på ett sätt
som kan ge ett sådant intryck (jfr JO 2021/22 s. 599, dnr 647-2020, och mitt
beslut den 24 juni 2026, dnr 10608-2025). Jag anser därför att frågan om
församlingstillhörlighet inte borde ha ställts och kritiserar Skolinspektionen för
att så skedde.

Av utredningen framgår att utredaren på Skolinspektionen som ställde frågan
inte tidigare hade granskat en konfessionell skola. Jag vill därför understryka
vikten av att myndighetens medarbetare får den handledning och utbildning
som krävs för att de gränser som 2 kap. 2 § RF sätter upp inte överträds i
samband med myndighetens granskningar. Jag ser positivt på att
                                                                 Dnr 9965-2025   Sid 6 (6)




Skolinspektionen kontrollerar om styrande och stödjande dokument kan behöva
tydliggöras mot bakgrund av grundlagsbestämmelsen.

Det som i övrigt har förekommit i ärendet ger inte anledning till någon åtgärd
eller något uttalande från min sida.

Ärendet avslutas.



Beslutet har fattats av chefsJO Erik Nymansson. Dokumentet har fastställts
digitalt och har ingen underskrift.

Rättssakkunniga Erik Thilén har föredragit ärendet och byråchefen Dan
Johansson har deltagit i beredningen.
