# Kritik mot Skatteverkets passiva handläggning av ett bouppteckningsärende. Även uttalanden om myndighetens rutiner för delgivning av vitesföreläggande

JO 2024-01-31 dnr 998-2023

[P]

## BESLUT

Datum                 Dnr                     Sid
                                                                          2024-01-31            998-2023               1 (5)
Chefsjustitieombudsmannen
Erik Nymansson




                        Kritik mot Skatteverkets passiva handläggning av ett
                        bouppteckningsärende. Även uttalanden om myndighetens
                        rutiner för delgivning av vitesföreläggande


                          Beslutet i korthet: I ett bouppteckningsärende hos Skatteverket fanns det inte någon
                          registrerad bouppteckning, trots att det hade gått nästan fyra och ett halvt år sedan
                          dödsfallet. I beslutet riktar chefsJO kritik mot Skatteverket för den passiva
                          handläggningen.
                          De åtgärder som Skatteverket kan vidta när det inte kommer in någon bouppteckning
                          är att besluta om vitesföreläggande eller utse en särskild bouppteckningsförrättare.
                          Ett föreläggande om vite ska delges adressaten. Skatteverket tillämpar en rutin som
                          innebär att ett vitesföreläggande ska delges genom vanlig delgivning och om detta
                          misslyckas får stämningsmannadelgivning endast användas i undantagsfall. I övriga
                          fall nedprioriteras bouppteckningsärendet.
                          ChefsJO konstaterar att rutinen verkar leda till att de flesta ärendena nedprioriteras
                          redan efter att vanlig delgivning har misslyckats och att Skatteverket därmed inte
                          uttömmer de möjligheter som finns för att genomföra delgivning. ChefsJO ifrågasätter
                          om denna återhållsamhet vad gäller att anlita en stämningsman är förenlig med de
                          krav som ställs på Skatteverket att se till att en bouppteckning förrättas och ges in.
                          Enligt chefsJO finns det skäl för Skatteverket att se över sina rutiner.

## Anmälan

I en anmälan som kom in till JO den 2 februari 2023 framförde AA som ombud
                        för BB klagomål mot Skatteverket och anförde bl.a. följande.

                        CC avled den 31 december 2018, och i dödsboet efter honom är BB och DD
                        delägare. Som bouppgivare är DD skyldig att lämna in en bouppteckning till
                        Skatteverket. En sådan registrerades också av myndigheten den 30 juni 2020.
                        I en dom den 13 november 2020 upphävde dock Förvaltningsrätten i Härnösand
                        registreringen eftersom den genomförda förrättningen inte var korrekt. Någon
                        ny bouppteckning har inte registrerats. Den 26 oktober 2022 meddelade
                        Skatteverket att myndigheten inte skulle vidta några ytterligare åtgärder för att
                        få in en bouppteckning.




 Riksdagens ombudsmän                         E-post:         justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                    Telefon:        08-786 51 00
 103 26 Stockholm                             Texttelefon:    020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A             Fax:            08-21 65 58                                  www.jo.se
                                                                  Dnr 998-2023      Sid 2 (5)




Utredning
Handlingar från Skatteverket begärdes in och granskades. JO uppmanade
myndigheten att yttra sig över klagomålen och samtidigt besvara vissa frågor.

Av Skatteverkets remissvar den 17 maj 2023 framgår i huvudsak följande.

Skatteverket ska se till att en bouppteckning förrättas och lämnas in till
myndigheten. Om det inte har kommit in någon bouppteckning till Skatteverket
inom föreskriven tid skickas en påminnelse ut till dödsboet och kända arvingar.
Inkommer det ändå inte någon bouppteckning får Skatteverket förelägga den
som är ansvarig att vid vite lämna in en sådan. Delgivningsförsöken inleds med
att beslutet om vitesföreläggande skickas tillsammans med ett delgivningsbevis
och svarskuvert. Om delgivningsbeviset inte kommer tillbaka underskrivet och
Skatteverket bedömer att det är lämpligt att fortsätta delgivningsförsöken
skickas samma brev ut igen, men nu rekommenderat med mottagningsbevis för
personlig utlämning. Inkommer inte något delgivningsbevis återstår det att
använda stämningsmannadelgivning, om detta bedöms kunna ge önskat resultat.
Begäran om stämningsmannadelgivning ska tillämpas restriktivt. Det bör finnas
speciella omständigheter som motiverar att delge genom stämningsman, t.ex. att
en utsedd boutredningsman inte ser till att en bouppteckning kommer in (se
Skatteverkets Handläggningsrutin – Påminnelsearbete och föreläggande om
vite, version 1.1, avsnitt 12 och Handläggningsrutin – Utdömande av vite m.m.,
version 1.3, avsnitt 4).

Om Skatteverket bedömer att det är olämpligt att anlita en stämningsman förses
ärendet med en tjänsteanteckning om att myndigheten för närvarande inte
fortsätter arbetet med att få in en bouppteckning men att skyldigheten att lämna
in en sådan kvarstår. Att Skatteverket på detta sätt kan nedprioritera ärenden är
inte oförenligt med uppdraget i 20 kap. 9 § ärvdabalken. Dessa prioriteringar
utvärderas kontinuerligt. Handläggningen kan återupptas och nya bedömningar
kan göras om t.ex. nya omständigheter framkommer.

En särskild bouppteckningsförrättare bör utses av Skatteverket om det går att
förvänta sig att detta leder till att en bouppteckning förrättas och lämnas in.
Däremot bör så inte ske om den som har en bouppteckningsskyldighet kan
förmodas uppfylla denna genom att myndigheten vidtar någon annan åtgärd. En
särskild bouppteckningsförrättare har inte några särskilda befogenheter inom
ramen för dödsboets förvaltning, utan är beroende av att den som har boet i sin
vård medverkar till att en bouppteckning förrättas och lämnas in. Om
dödsbodelägare är oeniga kan det vara bättre att en eller flera av dem hos en
tingsrätt begär att en boutredningsman ska utses. Ytterligare en anledning till
Skatteverkets försiktighet i detta avseende är att det i första hand är dödsboet
som står för kostnaden för en särskild bouppteckningsförrättare.

Vad gäller bouppteckningen efter CC så beviljade Skatteverket inledningsvis
anstånd med sista förrättningsdag till den 30 september 2019. En månad efter
det datumet skickade myndigheten en påminnelse till dödsbodelägarna med
                                                                    Dnr 998-2023    Sid 3 (5)




information om att det kunde bli aktuellt med vitesföreläggande. Under våren
2020 förekom det kontakt mellan Skatteverket och delägarna. DD gav också in
en bouppteckning som myndigheten registrerade den 30 juni 2020. Genom
Förvaltningsrätten i Härnösands dom den 13 november 2020 upphävdes dock
registreringen.

Inom ramen för ett nytt ärende informerade Skatteverket dödsbodelägarna att
bouppteckningen skulle förrättas och skickas in senast den 23 maj 2021. En
månad efter det datumet skickade myndigheten en påminnelse. Den 7 december
2021 tog Skatteverket fram ett förslag på vitesföreläggande, och den 15 augusti
2022 beslutade myndigheten att förelägga DD att vid vite lämna in en boupp-
teckning. Efter misslyckade försök att delge henne beslutet genom vanlig post
och rekommenderat brev prioriterades ärendet ned den 7 oktober 2022. Att
Skatteverket valde att inte genomföra ytterligare åtgärder, t.ex. delgivning med
stämningsman, berodde på hur ändamålsenlig man bedömde möjligheten var att
få in en bouppteckning med beaktande av vilka delgivningsförsök som
genomförts och vilket merarbete Skatteverket stod inför om en stämningsman
inte anlitades. Det hade inte heller kommit fram hur omfattande dödsboet var.
Skatteverket bedömer numera att det hade varit ändamålsenligt att anlita en
stämningsman för delgivning av vitesföreläggandet och har nu anlitat en sådan.

AA kommenterade remissvaret.

Skatteverkets Handläggningsrutin – Påminnelsearbete och föreläggande om
vite, version 1.1, och Handläggningsrutin – Utdömande av vite m.m., version
1.3, begärdes därefter in.

Rättslig reglering
Bestämmelser om bouppteckning finns i 20 kap. ärvdabalken, ÄB. Det är i
första hand den dödsbodelägare som har egendomen i sin vård som har ansvar
för att en bouppteckning förrättas (2 §). Av bouppteckningen ska framgå bl.a.
vilka som är arvingar (3 §), den dödes tillgångar och skulder (4 §) och
eventuella testamenten (5 §). Bouppteckning ska enligt huvudregeln förrättas
senast tre månader efter dödsfallet (1 §) och ska inom en månad därefter ges in
till Skatteverket (8 §).

Av 9 § framgår bl.a. följande. Skatteverket ska se till att bouppteckning, när
sådan krävs, förrättas och ges in inom föreskriven tid. Om det har försummats
får Skatteverket vid vite förelägga viss tid eller, där bouppteckning inte skett,
förordna en lämplig person att föranstalta om det. Skatteverket ska registrera
bouppteckningen och förse den med bevis om detta. Den som är skyldig att
lämna uppgift till bouppteckning får föreläggas vid vite att fullgöra sin
skyldighet.

Enligt 2 § lagen (1985:206) om viten ska ett vitesföreläggande delges
adressaten. Detta innebär att beslutet ska ges till känna på något av de sätt som
anvisas i delgivningslagen (2010:1932). Enligt 2 § delgivningslagen kan
                                                                    Dnr 998-2023       Sid 4 (5)




delgivning ske genom bl.a. vanlig delgivning eller stämningsmannadelgivning.
Av 4 § framgår att delgivningssätt ska väljas med utgångspunkt från att det ska
vara ändamålsenligt med hänsyn till handlingens innehåll och omfattning och
medföra så lite kostnader och besvär som möjligt. Delgivning får inte ske på ett
sätt som är olämpligt med hänsyn till omständigheterna i delgivningsärendet.

Bedömning
Skatteverket ska se till att bouppteckningar förrättas och ges in i rätt tid, dvs. i
regel senast fyra månader efter dödsfallet. Att så sker är viktigt eftersom det har
stor betydelse för enskilda. Arvskifte kan i många fall inte företas innan en
bouppteckning har förrättats (se 23 kap. 2 § ÄB). Som jag nyligen har
konstaterat i ett annat beslut kan en dödsbodelägare ofta inte använda sig av den
avlidnes medel hos banker och andra kreditinstitut utan att visa upp en
registrerad bouppteckning (se mitt beslut den 20 november 2023 med dnr
120-2023 och dnr 122-2023).

Om en bouppteckning inte förrättas eller ges in i rätt tid får Skatteverket vidta
vissa åtgärder. Förutom att skicka påminnelser kan myndigheten besluta om
vitesföreläggande eller utse en särskild bouppteckningsförrättare. Ett
föreläggande om vite ska delges adressaten.

Skatteverket misslyckades med att delge DD vitesföreläggandet genom
förfarandet med vanlig post och rekommenderat brev. Av en tjänsteanteckning
den 7 oktober 2022 framgår att verket för närvarande inte kommer att vidta
några ytterligare åtgärder för att få in en bouppteckning. Jag instämmer i
Skatteverkets bedömning i remissvaret att en stämningsman borde ha anlitats
för delgivning. Jag noterar att verket enligt svaret i maj 2023 då hade anlitat en
stämningsman.

I det aktuella bouppteckningsärendet fanns det vid tidpunkten för Skatteverkets
remissvar inte någon registrerad bouppteckning, trots att det då hade gått nästan
fyra och ett halvt år sedan dödsfallet. Utredningen visar att Skatteverkets
handläggning under perioder har präglats av passivitet. Som exempel gick det
flera månader utan att någon åtgärd vidtogs innan myndigheten den
7 december 2021 upprättade ett förslag till beslut om vitesföreläggande.
Därefter dröjde det till den 15 augusti 2022 innan beslutet fattades utan att några
godtagbara skäl för denna försening har framkommit. Det dröjde sedan närmare
ett år innan en stämningsman anlitades. Skatteverket förtjänar kritik för den
passiva handläggningen.

När det gäller det som Skatteverket benämner som nedprioriteringar vill jag
göra några påpekanden.

Av Skatteverkets handläggningsrutiner för delgivning av vitesföreläggande
framgår att om det inte kommer in något delgivningsbevis kan en stämningsman
i undantagsfall anlitas. I övriga fall ska bouppteckningsärendet nedprioriteras.
Vidare framgår att begäran om stämningsmannadelgivning ska tillämpas
                                                                   Dnr 998-2023     Sid 5 (5)




restriktivt och att det bör finnas speciella omständigheter som motiverar att
Skatteverket väljer att delge genom en stämningsman, t.ex. att en utsedd
boutredningsman inte ser till att en bouppteckning kommer in.

Jag har för egen del svårt att se att den återhållsamhet vad gäller att anlita en
stämningsman som framgår av handläggningsrutinerna låter sig förenas med de
krav som ställs på Skatteverket enligt 20 kap. 9 § ÄB. Det finns anledning att
framhålla att delgivningslagen inte uppställer några särskilda begränsningar i
fråga om när stämningsmannadelgivning får användas. Myndigheter har att
välja delgivningssätt utifrån vad som anges i 4 § delgivningslagen. Enligt
förarbetena innebär bestämmelsen att stämningsmannadelgivning inte ska
användas när andra delgivningssätt som är snabbare, billigare och mindre
ingripande för den person som söks kan användas (se prop. 2009/10:237 s. 172).
Det vanliga tillvägagångsättet är alltså att andra delgivningssätt först prövas.
Om det visar sig att de misslyckas, så är det just dessa misslyckanden som
motiverar att stämningsmannadelgivning används. Det kan anmärkas att
Skatteverkets remissvar ger intryck av att myndigheten i förevarande ärende har
resonerat på ett motsatt sätt, dvs. att misslyckandena med den vanliga
delgivningen har varit en bidragande orsak till att verket inte har anlitat en
stämningsman.

I praktiken verkar Skatteverkets handläggningsrutiner leda till att de flesta
ärendena nedprioriteras redan efter att vanlig delgivning har misslyckats.
Skatteverket uttömmer därmed inte de möjligheter som finns för att genomföra
delgivning, t.ex. genom att anlita en stämningsman. Därmed blir inte heller
frågan om särskild bouppteckningsförrättare aktuell eftersom det, enligt
Skatteverkets remissvar, vanligtvis förutsätter att möjligheterna att
vitesförelägga en ansvarig person har uttömts.

Det finns enligt min mening skäl för Skatteverket att se över sina rutiner.

Ärendet avslutas.



Beslutet har fattats av chefsJO Erik Nymansson. Dokumentet har fastställts
digitalt och har ingen underskrift.

Ärendet har föredragits av rättssakkunniga Johannes Aronsson och
Anika Andreevska. Byråchefen Dan Johansson har deltagit i beredningen.
