---
citation: Mark- och miljööverdomstolen, mål M 4599-24
court: Mark- och miljööverdomstolen
series: "https://ratiolex.se/mod/"
type: DOM_ELLER_BESLUT
decision_form: dom
date: 2025-11-10
published: 2025-11-10
retrieved: 2026-11-15
case_numbers:
  - M 4599-24
url: "https://ratiolex.se/mod/2025/mmod-mal-m-4599-24/"
source: "https://rattspraxis.etjanst.domstol.se/api/v1/publiceringar/215f19e5-a985-4588-b2b5-98b1d75e5639"
source_organization: Domstolsverket
license: Allmän handling. Texten är domstolens egen och återges ord för ord.
---

# Mark- och miljööverdomstolen, mål M 4599-24

Fråga om tillstånd till fortsatt och utökad bergtäktverksamhet. MÖD har upphävt en dispens från vattenskyddsföreskrifter med följd att det inte längre är tillåtet att föra in och hantera mullhaltig och mineralogisk jord i täkten. MÖD har också föreskrivit nya villkor för att säkerställa att i första hand interna massor används vid efterbehandlingen av täkten. Ett yrkande om utökade arbetstider dagtid har avslagits men det har inte funnits skäl att föreskriva om något sommaruppehåll.

---

s. 1 Sida 1 av 162 i domstolens handling

- SVEA HOVRÄTT · Mark- och miljööverdomstolen · 060206

- DOM · 2025-11-10 · Stockholm

- Mål nr · M 4599-24

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2024-03-04 i mål nr M 2760-23, se bilaga A

## PARTER

Klagande och motpart AB Nybrogrus,

Ombud: Advokat E.N. och biträdande jurist C.A. Advokatfirman Delphi i Malmö AB

Klagande och motpart Länsstyrelsen i Kalmar län

Motpart 1. A.B.

2. V.B.

3. M.B.

4. G.K.

5. E.E.

s. 2 Sida 2 av 162 i domstolens handling

Sid 2 SVEA HOVRÄTT DOM M 4599-24 Mark- och miljööverdomstolen

6. M.E.

7. N.S.E.

8. C.E.

9. R.E.

10. M.F.

11. H.F.

12. J.F.

13. H.G.

14. V.H.

15. J.H.

16. U.I.

17. E.I-A.

s. 3 Sida 3 av 162 i domstolens handling

Sid 3 SVEA HOVRÄTT DOM M 4599-24 Mark- och miljööverdomstolen

Ombud: U.I.

18. J.J.

19. M.J.

20. D.J.

21. H.J.

22. S.K.

23. E.L.

24. S.N.

25. C.N.

26. L-B.N.

27. S.O.

28. C.O.

s. 4 Sida 4 av 162 i domstolens handling

Sid 4 SVEA HOVRÄTT DOM M 4599-24 Mark- och miljööverdomstolen

29. M.O.

30. P.S.

31. H.T.

32. J.W.

33. L.W.

34. S.W.

35. E.F.

36. L.L.

37. J.O.

38. A.P.

39. K-H.P.

40. JO.R.

s. 5 Sida 5 av 162 i domstolens handling

Sid 5 SVEA HOVRÄTT DOM M 4599-24 Mark- och miljööverdomstolen

41. J.R.

42. J-O.T.

43. HE.T.

44. C-J.W.

Ombud för 35–44: E.E.

SAKEN Ansökan om tillstånd till fortsatt och utökad bergtäktverksamhet samt bortledande av yt- och grundvatten m.m. på fastigheterna A m.fl. i Kalmar kommun

## MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

1. Mark- och miljööverdomstolen avvisar A.B:s, V.B:s, M.B:s, G.C:s, E.E:s, M.E:s, N.S.E:s, C.E:s, R.E:s, M.F:s, H.F:s, J.F:s, H.G:s, V.H:s, J.H:s, U.I:s, E.I-A:s, J.J:s, M.J:s, D.J:s, H.J:s, S.K:s, E.L:s, S.N:s, C.N:s, L-B.N:s, S.O:s, C.O:s, M.O:s, P.S:s, H.T:s, J.W:s, L.W:s, S.W:s, E.F:s, L.L:s, J.O:s, A.P:s, K-H.P:s, JO.R:s, J.R:s, J-O.T:s, HE.T:s och C-J.W:s yrkanden om att efterkrossanläggningen ska inkluderas i villkor 3 samt att tillsynsmyndigheten ska åläggas att utföra ljudmätningar regelbundet och vid behov.

s. 6 Sida 6 av 162 i domstolens handling

Sid 6 SVEA HOVRÄTT DOM M 4599-24 Mark- och miljööverdomstolen

2. Mark- och miljööverdomstolen ändrar mark- och miljödomstolens dom på följande sätt. a. Dispensen enligt 7 kap. 22 § miljöbalken från 6 § i vattenskyddsföreskrifterna för skyddsområdet för Hagbyåns ytvattentäkt (Kalmar läns författningssamling, 08FS 2002:26) för uppläggning av schaktmassor upphävs. b. Tillståndspunkt 1 b) får följande lydelse. 1 b) att föra in, återvinna, sortera och mekaniskt bearbeta maximalt 20 000 ton entreprenadberg per år, avseende avfallsslag med koderna 170504 och 200202, c. Tillståndspunkt 1 c) upphävs. d. Villkor 3 och 11 får följande lydelse. 3. Produktionssprängning får endast ske helgfria vardagar måndag till och med fredag kl. 07.00–18.00. Borrning och skutknackning får inte bedrivas kl. 18.00–07.00 eller under lör- sön- och helgdagar med undantag för borrning med ljuddämpad borrigg som får bedrivas vardagar kl. 18.00- 22.00. 11. Inför införande av externt entreprenadberg ska bolaget samråda med tillsynsmyndigheten som i förväg ska godkänna varje enskild plats varifrån entreprenadberget tas. Tillsynsmyndigheten får meddela närmare före- skrifter om kontrollen av infört entreprenadberg. e. Två nya villkor föreskrivs med följande lydelse. 24. Avbaningsmassor i den mängd som behövs för efterbehandling av täkten ska sparas inom verksamhetsområdet. 25. Senast ett år efter det att tillståndet har tagits i anspråk ska verksamhets- utövaren till tillsynsmyndigheten ge in en preliminär beräkning av vilken mängd morän och avbaningsmassor som finns i täkten och hur mycket av dessa massor som behövs för efterbehandlingen. Beräkningen ska göras i samråd med tillsynsmyndigheten. f Delegerade frågor ges följande tillägg. D5. Interna massor i tillräcklig mängd som ska sparas för efterbehandlingen av täkten. 3. Mark- och miljööverdomstolen avslår övriga yrkanden.

s. 7 Sida 7 av 162 i domstolens handling

Sid 7 SVEA HOVRÄTT DOM M 4599-24 Mark- och miljööverdomstolen

## YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

AB Nybrogrus (bolaget) har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska ändra villkor 2 och 3 i mark- och miljödomstolens dom enligt följande.

2. Den ekvivalenta ljudnivån från verksamheten får utomhus vid bostäder inte överstiga följande värden:

Vardag kl. 06.00–18.00 50 dB(A) Kväll kl. 18.00–22.00 45 dB(A) Lör-, sön- och helgdagar kl. 06.00–18.00 45 dB(A) Nattetid 22.00–06.00 40 dB(A)

Nattetid ska dessutom gälla att momentanvärden får uppgå till högst 55 dB(A) vid bostäder.

De angivna värdena ska kontrolleras genom immissionsmätningar eller när- fältsmätningar och beräkningar. Ekvivalentvärdena ska beräknas för de tider då verksamheten pågår enhetliga driftfall med verksamhet inom de tidsperioder som anges ovan. Kontroll ska ske så snart det skett förändringar i verksamheten som kan medföra ökade bullernivåer eller på begäran av tillsynsmyndigheten.

3. Produktionssprängning får endast ske helgfria vardagar måndag till och med fredag kl. 07.00–18.00. Borrning och skutknackning får inte bedrivas kl. 18.00–06.00 eller under lör-, sön- och helgdagar med undantag för borrning med ljuddämpad borrigg som får bedrivas vardagar kl. 18.00–22.00.

Länsstyrelsen i Kalmar län (länsstyrelsen) har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska ändra mark- och miljödomstolens dom på följande sätt. Dispensen från vattenskyddsföreskrifterna för skyddsområdet för Hagbyåns ytvattentäkt för uppläggning av schaktmassor ska upphävas.

s. 8 Sida 8 av 162 i domstolens handling

Sid 8 SVEA HOVRÄTT DOM M 4599-24 Mark- och miljööverdomstolen

Tillståndspunkt 1 b ska upphävas i den del som avser införsel, återvinning, sortering och mekanisk bearbetning av 500 ton mullhaltig jord per år. Tillståndspunkt 1 c ska upphävas. Om tillståndet att föra in externa massor till täktområdet upphävs enligt ovan yrkanden ska villkor 11 och den delegerade frågan D1 upphävas. Täkt av morän ska förbjudas. Ett villkor med lydelsen ”Externa jordmassor får inte föras in i verksamhets- området och inte heller användas till efterbehandling.” ska föreskrivas. Ett tillägg till villkor 3 ska i första hand göras med lydelsen ”Primärsprängning, borrning och skutknackning får inte ske under perioden 1 juli – 15 augusti” och i andra hand med lydelsen ”Primärsprängning, borrning och skutknackning får inte ske under juli månad”.

A.B., V.B., M.B., G.C., E.E., M.E., N.S.E., C.E., R.E., M.F., H.F., J.F., H.G., V.H., J.H., U.I., E.I-A., J.J., M.J., D.J., H.J., S.K., E.L., S.N., C.N., L-B..N., S.O., C.O., M.O., P.S., H.T., J.W., L.W., S.W., E.F., L.L., J.O., A.P., K-H.P., JO.R., J.R., J-O.T., HE.T. och C-J.W. (A.B. m.fl.) har motsatt sig ändring av mark- och miljödomstolens dom på det sätt som bolaget har yrkat. De har tillstyrkt länsstyrelsens yrkande om förbud mot primärsprängning, borrning och skutknackning under perioden 1 juli – 15 augusti. De har vidare yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska ändra mark- och miljödomstolens dom på så sätt att efterkrossanläggningen ska inkluderas i villkor 3 samt att tillsynsmyndigheten ska åläggas att utföra ljudmätningar regelbundet och vid behov.

s. 9 Sida 9 av 162 i domstolens handling

Sid 9 SVEA HOVRÄTT DOM M 4599-24 Mark- och miljööverdomstolen

## UTREDNINGEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Mark- och miljööverdomstolen har inhämtat remissyttranden från Samhällsbyggnadsnämnden i Kalmar kommun (nämnden) och Kalmar Vatten AB.

## MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

### Länsstyrelsens justerade yrkande

I sitt överklagande till Mark- och miljööverdomstolen yrkade länsstyrelsen att täkt av morän ska begränsas eller förbjudas, eller att tillståndet på annat sätt tydliggör att endast den morän som inte behövs för interna anläggningsändamål eller efter- behandling får avyttras. Länsstyrelsen har efter det att överklagandetiden gått ut justerat sitt yrkande till att täkt av morän ska förbjudas helt.

Bolaget har anfört att justeringen av yrkandet utgör en utvidgning av processramen och att det justerade yrkandet därför ska avvisas.

### Mark- och miljööverdomstolens bedömning

Mark- och miljööverdomstolen bedömer att länsstyrelsens justerade yrkande ryms inom det som länsstyrelsen har yrkat i sitt överklagande. Det rör sig därför inte om en utvidgning av processramen och bolagets yrkande om avvisning ska därför avslås.

Begränsade arbetstider för efterkrossanläggningen och åläggande om regelbundna ljudmätningar

A.B. m.fl. har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska ändra mark- och miljödomstolens dom på så sätt att efterkrossanläggningen ska inkluderas i villkor 3 samt att tillsynsmyndigheten ska åläggas att utföra ljudmätningar regelbundet och vid behov.

s. 10 Sida 10 av 162 i domstolens handling

Sid 10 SVEA HOVRÄTT DOM M 4599-24 Mark- och miljööverdomstolen

### Mark- och miljööverdomstolens bedömning

Prövningen i målet utgår från de yrkanden som de klagande har fört fram. A.B. m.fl. har inte överklagat mark- och miljödomstolens dom och kan därför inte framställa egna ändringsyrkanden. Deras yrkanden ska därför avvisas.

### Införande m.m. av mineralogisk och mullhaltig jord

Länsstyrelsen har till stöd för sina yrkanden om att dispensen från vattenskyddsföreskrifterna ska upphävas samt att tillståndet ska upphävas i den del som avser införsel, återvinning, sortering och mekanisk bearbetning av mullhaltig jord (tillståndspunkt 1 b) samt införsel och återvinning av mineralogisk jord i syfte att uppföra avskärmningsvallar (tillståndspunkt 1 c), anfört i huvudsak följande.

Kalmar läns naturliga förutsättningar gör att vattenförsörjningen är en stor utmaning. Länet har upplevt flera torrår med låg grundvattenbildning och låga ytvattenflöden. Detta problem förväntas öka i takt med klimatförändringarna. Hagbyån är utpekad som en regionalt viktig vattenresurs för dricksvattenförsörjningen i den regionala vattenför- sörjningsplanen. Ån är idag vattentäkt för Kalmar och Torsås. Skyddsföreskrifterna för vattentäkten bör tolkas på så sätt att massor, oavsett benämning, ursprung eller karaktär inte får hanteras inom vattenskyddsområdet om det riskerar att äventyra vattnets användning som dricksvatten. Det är inte avgörande om massorna klassas som avfall i den bedömningen. Eftersom det inte finns några faktiska massor att ta ställning till kan kriterierna för att klassa dem som biprodukt inte uppfyllas.

Det är förenat med alltför stora risker att ta in externa jord- och schaktmassor i området. Det är svårt att garantera massornas renhet när det är fråga om stora mängder, även om intentionen är att de ska vara fria från föroreningar. Syftet med skyddsföre- skrifterna är att motverka att vattentäkten förorenas. Avvägningen mellan skyddsin- tresset för vattentäkten och andra intressen gjordes redan när föreskrifterna beslutades. Dispenser ska beviljas mycket restriktivt och kräver särskilda skäl. Hantering av externa jord- och schaktmassor är inte förenligt med skyddsföreskrifternas syfte och försiktighetsprincipen bör gälla. Avbaningsmassor från täkten som utgör en säker

s. 11 Sida 11 av 162 i domstolens handling

Sid 11 SVEA HOVRÄTT DOM M 4599-24 Mark- och miljööverdomstolen

tillgång på lämpliga massor ska användas i första hand. Den täktsjö bolaget planerar att bilda som en del i efterbehandlingen kommer att skapa en långsiktig påverkan på Hagbyån. Det finns vidare lämpligare platser för återvinningsverksamhet även om det finns fördelar med att samlokalisera en sådan verksamhet med en täkt.

Bolaget har motsatt sig ändring av mark- och miljödomstolens dom i de delar som avser dispens och tillstånd för införande m.m. av mineralogisk och mullhaltig jord. Bolaget har dock medgett att villkor 11 och den delegerade frågan D1 upphävs om länsstyrelsens yrkanden i dessa delar bifalls. Bolaget har i huvudsak anfört följande.

Mark- och miljödomstolen har gjort en korrekt bedömning. Användning av externa massor inom ett vattenskyddsområde kräver särskild försiktighet. De externa jordmassor som förs in till täktens verksamhetsområde ska i enlighet med domen inte överskrida de nivåer för halter och utlakning som, enligt vad som framgår av Naturvårdsverkets Handbok 2010:1 Återvinning av avfall i anläggningsarbeten, utgör en risk som är mindre än ringa (MRR). Definitionen av vad som utgör avfall har också förändrats över tid och det kan därför ifrågasättas om det var den här sortens massor som avsågs i vattenskyddsföreskrifterna för Hagbyån. Det kan vidare ifrågasättas om de massor som bolaget vill använda till bullervallar och efterbehandling överhuvud- taget är att betrakta som avfall eller om de i stället kan vara biprodukter. Med hänsyn till villkoren avseende halt och lakbarhet samt att tillsynsmyndigheten i samtliga fall ska godkänna platsen varifrån massor tas i förväg, är det uteslutet att det finns någon risk för att hanteringen skulle påverka omgivande grund- och ytvattens kvalitet. Därmed föreligger det inte någon konflikt mellan verksamheten och vattenskydds- föreskrifterna och dispens ska medges.

Kalmar Vatten AB har i sitt remissyttrande i huvudsak fört fram följande.

Den befintliga och planerade bergtäktverksamheten är belägen inom den yttre skyddszonen för Hagbyåns vattenskyddsområde. Hela bergtäktsområdet avvattnas till Hagbyån, som ingår som en mycket viktig vattenresurs i den nuvarande och framtida kommunala vattenförsörjningen i bl.a. Kalmar kommun. Ån är klassad som en regionalt viktig vattenresurs. Vattenförsörjningsintresset är även högt prioriterat i

s. 12 Sida 12 av 162 i domstolens handling

Sid 12 SVEA HOVRÄTT DOM M 4599-24 Mark- och miljööverdomstolen

kommunens översiktsplan. I regionen finns endast ett fåtal större sötvattenresurser och pågående klimatförändringar förväntas medföra att vattentillgången i vattendrag och grundvattenmagasin successivt minskar. Kraven på kvalitet på dricksvatten höjs av EU och Livsmedelsverket i takt med att ny kunskap tillkommer. I de senaste dricksvatten- föreskrifterna (LIVSFS 2022:12) sänktes t.ex. gränsvärdena för innehåll i dricksvatten för flera tungmetaller. Va-huvudmannen (kommunen) har fullt ansvar för vatten- kvaliteten i det kommunala dricksvattnet som tillhandahålls även med de svårigheter som finns avseende möjligheterna att veta vad för eventuellt "udda" och oförutsägbara ämnen som kan finnas i råvattnet. Kommunen har ansvar för att distribuera dricks- vatten även under höjd beredskap och krig. Det är i det perspektivet extra viktigt att råvattnet har så bra kvalitet som möjligt. Det är därför ytterst angeläget att minimera riskerna för negativ påverkan på och förorening av vattentäkter. Vattenskyddet är därvid mycket viktigt och försiktighetsprincipen måste gälla avseende vilka verksamheter som accepteras i vattenskyddsområden.

Det finns en risk att de externa jord- och schaktmassor som planeras att föras in i vattenskyddsområdet innehåller föroreningar som skulle kunna påverka vattentäkten negativt. Även med en omfattande provtagning är det svårt att garantera att de massor som anländer från exempelvis exploateringsområden inte innehåller föroreningar. All historisk verksamhet på olika platser är inte känd och erfarenheten visar att nya ämnen som förorenar miljön och vatten upptäcks med tiden. PFAS är ett exempel på ett sådant ämne. En annan aspekt är att det kan vara svårt eller dyrt att bli av med överskottsmassor. Trots goda intentioner kan det finnas en risk att oseriösa aktörer undanhåller uppgifter för bolaget som leder till att förorenade jordmassor kan komma in i hanteringen. För att undvika onödiga risker bör hantering av externa jord- och schaktmassor (avfall) i större skala inte förläggas i vattenskyddsområden. Nybrogrus bör därför inte tillåtas att hantera större mängder externa jordmassor i den aktuella bergtäktsanläggningen som ligger i vattenskyddsområdet för en mycket viktig kommunal vattentäkt.

s. 13 Sida 13 av 162 i domstolens handling

Sid 13 SVEA HOVRÄTT DOM M 4599-24 Mark- och miljööverdomstolen

### Mark- och miljööverdomstolens bedömning

Den sökta täkten ligger inom den yttre skyddszonen för vattenskyddsområdet för ytvattentäkten Hagbyån i Kalmar och Nybro kommuner, för vilket det meddelats skyddsföreskrifter (Kalmar läns författningssamling, 08FS 2002:26). Av föreskrifterna följer bl.a. att uppläggning, deponering eller nedgrävning av avfall inte får förekomma (se 6 § första meningen). Avfall, förorenade massor, bark och dylikt får inte heller i övrigt hanteras på sådant sätt att det negativt kan påverka omgivande grund- och ytvattens kvalitet med avseende på möjligheterna att använda vattnet till dricksvatten- försörjning (se 6 § andra meningen).

Bolaget har anfört att det inte är fråga om förorenade massor som ska föras in i verksamhetsområdet och ifrågasatt om de massor som bolaget vill använda till buller- vallar och efterbehandling ska ses som avfall eller om de i stället kan utgöra en biprodukt. Det kan visserligen inte uteslutas att det skulle kunna röra sig om massor som i det enskilda fallet kan bedömas som en biprodukt. Bolaget har dock inte närmare redogjort för vilken plats som massorna kommer hämtas från eller i vilken specifik verksamhet de uppkommit. Därmed saknas de uppgifter som behövs för att göra en sådan bedömning. Domstolen finner därför att det rör sig om massor som utgör sådant avfall som avses 15 kap. 1 § miljöbalken. Det finns inte skäl att göra någon åtskillnad mellan avfallsbegreppet i vattenskyddsföreskrifterna och det som används i miljö- balken. I likhet med mark- och miljödomstolen anser Mark- och miljööverdomstolen alltså att hanteringen av den mineralogiska jorden kräver dispens från föreskriften. I fråga om hanteringen av den mullhaltiga jorden gör Mark- och miljööverdomstolen till skillnad från mark- och miljödomstolen bedömningen att även denna kräver dispens. Bolaget har i sin tekniska beskrivning förklarat att hanteringen av den mullhaltiga jorden kommer innefatta en momentan lagring. En sådan momentan lagring är att likställa med uppläggning av den mullhaltiga jorden och strider därför mot 6 § första meningen i skyddsföreskrifterna för ytvattentäkten Hagbyån. Till detta kommer i fråga både om den mineralogiska och den mullhaltiga jorden att 6 § i vattenskyddsföre- skrifterna ytterst syftar till att massor inte ska hanteras på sådant sätt att det negativt kan påverka omgivande grund- och ytvattens kvalitet med avseende på möjligheterna

s. 14 Sida 14 av 162 i domstolens handling

Sid 14 SVEA HOVRÄTT DOM M 4599-24 Mark- och miljööverdomstolen

att använda vattnet till dricksvattenförsörjning. Domstolen fäster i detta avseende också vikt vid Kalmar Vatten AB:s remissyttrande.

Dispens från vattenskyddsföreskrifter får meddelas om det finns särskilda skäl och endast om det är förenligt med föreskriftens syfte (7 kap. 22 § andra stycket och 26 § miljöbalken). Hänsyn ska vidare tas till enskilda intressen och det ska beaktas att en inskränkning i enskilds rätt att använda mark eller vatten inte ska gå längre än som krävs för att syftet med skyddet ska tillgodoses (7 kap. 25 § miljöbalken). Möjligheten till dispens är enligt förarbetena mycket restriktiv och en dispens innebär i realiteten att undantag medges till förmån för ett enskilt intresse i ett fall där det allmänna intresset generellt bedöms väga tyngre (prop. 1997/98:45 del 2, s. 98). Det är den som ansöker om dispens som ska visa att förutsättningarna för dispens är uppfyllda (se Mark- och miljööverdomstolens dom den 8 december 2020 i mål nr M 12143-19).

Bolaget har under tillståndsprocessen menat att det inte finns någon risk för att Hagbyån påverkas negativt till följd av de jordmassor som förs in i verksamhets- området. Bolaget har också anfört att ett införande av massor möjliggör ett effektivt användande av resurser inom täkten genom att mindre kvalificerade, externa massor kan användas för anläggningsändamål. Som redan konstaterats kommer hanteringen av massor inom verksamhetsområdet att innebära en risk för att sådana föroreningar följer med som kan påverka möjligheterna att använda Habyåns vatten till dricksvatten- försörjning negativt. Bolaget har under huvudförhandlingen i mark- och miljödomstolen uppgett att det finns tillräckligt med interna massor för att uppföra de planerade anläggningarna. Det kan vidare konstateras att den lokaliseringsutredning som bolaget låtit utföra inte närmare behandlar verksamheten att föra in, återvinna, sortera och mekaniskt bearbeta mullhaltig jord. Även om det kan finnas vissa fördelar med att kombinera bearbetning m.m. av mullhaltig jord tillsammans med en täkt- verksamhet, har bolaget inte visat varför en sådan verksamhet inte kan bedrivas på en plats som inte ligger inom ett skyddsområde för en vattentäkt. Med hänsyn till detta samt den restriktivitet som ska tillämpas i bedömningar om dispens, har bolaget inte visat att det finns särskilda skäl för att dispens ska ges för att föra in, återvinna, sortera och mekaniskt bearbeta mullhaltig jord eller föra in och återvinna mineralogisk jord. Även med beaktande av de försiktighetsmått som följer av mark- och

s. 15 Sida 15 av 162 i domstolens handling

Sid 15 SVEA HOVRÄTT DOM M 4599-24 Mark- och miljööverdomstolen

miljööverdomstolens dom, bedöms det som proportionerligt att inte meddela dispens i detta fall.

Mark- och miljödomstolens dom ska därför ändras på så sätt att tillståndet i de delar som avser införsel, återvinning, sortering och mekanisk bearbetning av mullhaltig jord samt införsel och återvinning av mineralogisk jord i syfte att uppföra avskärmnings- vallar samt dispensen från vattenskyddsföreskrifterna för ytvattentäkten Hagbyån för uppläggning av schaktmassor upphävs.

Av inledningen till villkor 11 framgår begränsningsvärdena för föroreningshalter och utlakning i införda massor samt att det i vissa fall finns en skyldighet att utföra en riskutredning och krav på tillsynsmyndighetens godkännande innan massorna får hanteras. Det har inte framkommit annat än att denna inledande del av villkor 11 syftar till att säkerställa godtagbara föroreningshalter i de jordmassor som ska tas in i området. Då tillståndet inte längre omfattar införsel m.m. av jordmassor fyller denna del av villkor 11 ingen funktion och ska därför upphävas.

Enligt den avslutande delen av villkor 11 ska bolaget inför införande av externa schaktmassor (jordmassor och entreprenadberg) samråda med tillsynsmyndigheten som i förväg ska godkänna varje enskild plats varifrån massor tas. Då tillståndet omfattar införande av entreprenadberg till verksamhetsområdet är villkor 11 i denna del fortsatt relevant för verksamheten och är med hänsyn till verksamhetsområdets placering inom den yttre skyddszonen för en vattentäkt miljömässigt motiverat. Villkor 11 ska därför i denna del kvarstå men justeras så att det enbart omfattar entreprenadberg.

### Täkt av morän och massor till efterbehandling

Länsstyrelsen har till stöd för sitt yrkande om att det ska införas ett villkor om att externa massor inte får föras in i verksamhetsområdet eller användas till efter- behandling, i huvudsak anfört följande.

s. 16 Sida 16 av 162 i domstolens handling

Sid 16 SVEA HOVRÄTT DOM M 4599-24 Mark- och miljööverdomstolen

Det finns inga uppgifter avseende behovet av att spara morän för att åstadkomma en ändamålsenlig efterbehandling. Enligt tillståndet ska en slutlig efterbehandlingsplan ges in i ett sent skede av tillståndstiden. Det medför en osäkerhet i fråga om vilka efterbehandlingsåtgärder som slutligen kan behövas. Det är därför oklart om täkt av morän kan tillåtas. De massor som lagts upp i vallar kan även användas för efter- behandling. Tillståndet behöver säkerställa att morän inte avyttras i sådan mängd att det äventyrar en ändamålsenlig efterbehandling. Det finns inget yrkande från bolaget om att använda externa jordmassor till efterbehandling. I den tekniska beskrivningen och i miljökonsekvensbeskrivningen anges dock att extern mineralogisk jord kan komma att användas för efterbehandling.

Bolaget har motsatt sig ändringen och har i huvudsak anfört följande.

En avyttring av avbaningsmassor och morän av bra kvalitet kan komma att ske då det inte har framkommit något som ger skäl att befara en miljörisk vid ett sådant förfarande. Länsstyrelsens yrkande är vidare inte förenligt med hushållningsprincipen eller miljömässigt motiverad. Villkorsförslaget är inte heller tillräckligt klart och tydligt utformat för att det objektivt ska kunna fastställas när en överträdelse har skett. Det är av naturliga skäl inte möjligt att på förhand, innan avbaning skett, ange exakt hur stora volymer lämpliga jordmassor som finns tillgängliga. Bedömningarna är preliminära och baseras på uppskattningar av det genomsnittliga jorddjupet för den yta som ska avbanas. Det kan dock konstateras att avbaningsmassorna har en mycket varierande teknisk kvalitet. Det slutliga behovet av massor för efterbehandlingen kommer att bestämmas i slutskedet av tillståndstiden. Syftet med efterbehandlingen är att skapa en täktsjö. Delar av området som hamnar ovan nivån för täktsjön kan också återgå till skogsmark. En slutlig efterbehandlingsplan kommer att tas fram i god tid inför avslutande av verksamheten och i samråd med tillsynsmyndigheten. Det finns tillgängliga massor att använda för efterbehandling i de vallar som redan är uppförda.

### Mark- och miljööverdomstolens bedömning

Enligt den preliminära planen för efterbehandling som finns i ansökan ska en täktsjö skapas och de delar av verksamhetsområdet som hamnar ovan täktsjön kan komma att

s. 17 Sida 17 av 162 i domstolens handling

Sid 17 SVEA HOVRÄTT DOM M 4599-24 Mark- och miljööverdomstolen

återgå till skogsmark. Tillståndet för täkten gäller i 25 år från att det tagits i anspråk och av villkor 22 i mark- och miljödomstolens dom följer att en slutlig efter- behandlingsplan ska ges in till tillsynsmyndigheten senast tre år innan täktverksam- heten beräknas upphöra. Det saknas närmare uppgifter om hur mycket massor som kommer att krävas för en ändamålsenlig efterbehandling. Bolaget har dock i sin miljökonsekvensbeskrivning uppskattat jordlagrens mäktighet till i genomsnitt tre meter i den del av verksamhetsområdet som behöver avbanas. Utifrån den preliminära efterbehandlingsplanen bör det därmed finnas tillräckligt med massor inom verksam- hetsområdet för att täcka behovet för efterbehandling. Med hänsyn till den långa tillståndstiden och att bolagets tillstånd att föra in jord till verksamhetsområdet nu upphävs samt att täkten ligger inom ett vattenskyddsområde finns det skäl att utforma tillståndet så att tillgången till i första hand interna massor vid efterbehandlingen säkerställs.

Med hänsyn till den mängd morän och avbaningsmassor som utifrån utredningen i målet uppskattningsvis finns inom brytningsområdet är det inte rimligt att helt hindra bolaget från att sälja den morän som tas upp i täkten. En del av moränen kommer med viss sannolikhet inte att behövas vid efterbehandlingen. För att hantera den osäkerhet som råder kring behovet av massor för efterbehandlingen bör i stället ett nytt villkor föreskrivas om att morän ska sparas inom verksamhetsområdet i den mängd som behövs för efterbehandling av täkten. Vidare ska verksamhetsutövaren inom ett år efter ianspråktagande av tillståndet lämna in en preliminär beräkning av mängden morän och avbaningsmassor i täkten och hur mycket som bedöms behövas för den planerade efterbehandlingen. Tillsynsmyndigheten har redan möjlighet att via delegation besluta om de ytterligare villkor som kan behövas i fråga om efterbehandlingen av täkten (D3). Det är dock lämpligt att genom en särskild delegation överlåta till tillsyns- myndigheten att, efter det att den fått in uppgifter om morän och avbaningsmassor samt den mängd massor som beräknas behövas för efterbehandlingen, besluta om de villkor som behövs beträffande vilken mängd interna massor som ska sparas för att senare användas vid efterbehandlingen. Delegationen ger möjlighet för tillsyns- myndigheten att under tillståndstiden ompröva den mängd som ska sparas för efterbehandlingen om förhållandena visar sig medge detta. Detta innebär alltså att bolaget inom ramen för dessa förutsättningar kan ha möjlighet att också avyttra morän.

s. 18 Sida 18 av 162 i domstolens handling

Sid 18 SVEA HOVRÄTT DOM M 4599-24 Mark- och miljööverdomstolen

Utformningen av de nya villkoren (villkor 24 och 25) och den särskilda delegationen (D5) framgår av domslutet.

Det går emellertid inte heller att utesluta att det kan bli nödvändigt att ta in externa massor för efterbehandling med en kvalitet som de interna massorna saknar. Läns- styrelsens yrkande om att externa jordmassor inte ska få föras in i verksamhetsområdet och inte heller användas till efterbehandling ska därför avslås. Införandet av sådana massor måste självfallet följa föreskrifterna för vattenskyddsområdet och miljö- lagstiftningen. En sådan användning av externa massor för efterbehandling ryms i den delegation som tillsynsmyndigheten har fått för att besluta om ytterligare villkor för efterbehandlingen (D3).

### Buller (villkor 2)

Bolaget har till stöd för sitt yrkande om ändring av tidsspannet för bullerbegräns- ningarna anfört i huvudsak följande.

Naturvårdsverkets rapport 6538 och vägledning ska vara utgångspunkten vid reglering av bullervillkor. Vid prövningen av den tidigare verksamheten på platsen gällde Naturvårdsverkets råd (RR 78:5) vars riktvärden för buller under natt omfattade tidsperioden kl. 22–07. Dessa allmänna råd angav vidare lägre utomhusriktvärden för områden för fritidsbebyggelse. Naturvårdsverkets råd (RR 78:5) har dock upphävts och ersatts. I Naturvårdsverkets rapport 6538 som gavs ut i april 2015 anges riktvärden för buller nattetid under tidsperioden kl. 22–06 och riktvärdena gäller för både bostads- och fritidsbebyggelse. I det här fallet är det inte rimligt att utgå från verksamhetens tidigare villkorade arbetstider och bullervillkor utan bedömningen ska göras enligt de nu gällande riktvärdena.

Det kortaste avståndet från verksamhetsområdesgränsen till bebyggelse är omkring 350 meter. De bullerberäkningar som bolaget genomfört visar att ljudnivåerna vid samtliga bostäder varken uppgår till nivåer som utgör risk för människors hälsa eller utgör en olägenhet som inte skäligen bör tålas enligt nu gällande riktvärden. Några impulsljud bedöms inte förekomma i verksamheten. De beräknade ekvivalenta

s. 19 Sida 19 av 162 i domstolens handling

Sid 19 SVEA HOVRÄTT DOM M 4599-24 Mark- och miljööverdomstolen

ljudnivåerna dagtid kommer som högst uppgå till 47 dB(A). Generellt ligger dock nivåerna betydligt lägre för flera av beräkningspunkterna i de olika beräkningsfallen. Mark- och miljödomstolens utformning av villkor 2 medför stora kostnader för bolaget och försvårar dess verksamhet. Eftersom både tekniker och efterfrågan förändras över såväl ett enskilt verksamhetsår som under tillståndstiden är det av största vikt att arbetstider inte regleras i villkor utöver vad som är absolut nödvändigt och att de bullervillkor som gäller för verksamheten inte är mer inskränkande än vad som gäller för andra motsvarande verksamheter. Det är inte rimligt att en befintlig täkt bedöms mer strikt än en nyetablerad täkt. Bolaget har nu även låtit utföra ljudmätningar som visar att alla uppmätta punkter innehåller villkoren enligt gällande tillstånd.

Länsstyrelsen har motsatt sig ändring av villkor 2.

A.B. m.fl. har motsatt sig ändring av villkor 2 och har till stöd för sin talan i huvudsak fört fram följande.

Den dagliga påverkan från bergtäkten är redan idag påtaglig för de närboende. Situationen har förvärrats sedan skogsområden intill bergtäkten avverkats efter att det nya tillståndet togs i anspråk. Ljudbilden har förändrats och bullret blivit mer genom- trängande. Om bullerintensiva inslag kan börja kl. 06.00 kommer det att innebära en betydande ökning av den psykiska påfrestning som de närboende upplever. Natur- vårdsverkets rapport 6538 som bolaget hänvisar till är en vägledning som öppnar för att lokala förhållanden kan motivera avvikelser från generella riktlinjer. Verksamheten och närboendes bostäder ligger i en annars mycket tyst landsbygdsmiljö. Kontrasten mellan den normala lantliga ljudmiljön och bullret från täkten förstärker hur de störande ljuden upplevs. Bolagets täktverksamhet har en kontinuerligt hög produktionsnivå på platsen året runt. De närboende får därför mycket få tillfällen att helt undkomma verksamhetens buller. Att bullerbegränsningar, där 50 dB(A) tillåts först från kl. 07.00, skulle medföra orimliga kostnader och begränsningar för verksamheten motsägs av det faktum att dessa regler har gällt under den pågående tillståndsperioden.

s. 20 Sida 20 av 162 i domstolens handling

Sid 20 SVEA HOVRÄTT DOM M 4599-24 Mark- och miljööverdomstolen

Nämnden har i sitt remissyttrande delat bolagets syn att bullervillkoren ska baseras på Naturvårdsverkets nuvarande riktvärden.

### Mark- och miljööverdomstolens bedömning

Av Naturvårdsverkets vägledning om industri- och annat verksamhetsbuller (rapport 6538, publicerad 2015) framgår att riktvärdena för buller är avsedda att användas som utgångspunkt och vägledning för den bedömning som ska göras i varje enskilt fall. Nivåerna bör i normalfallet vara vägledande för bedömningen av om buller utgör en olägenhet men det kan finnas skäl att tillämpa andra nivåer, såväl högre som lägre, liksom andra tider (se t.ex. Mark- och miljööverdomstolens avgörande den 22 mars 2024 i mål nr M 8006-22 och den 18 mars 2025 i mål nr M 5837-24).

I detta fall är det fråga om en befintlig täkt där det i täktens närområde finns ett flertal bostäder. Det har inte framkommit att den planerade täkten kommer att innehålla bullervillkoren med sådan marginal att den yrkade ändringen skulle vara oproble- matisk. Täktens bryt- och verksamhetsområde kommer vidare att utökas och på så sätt komma närmare flera närboende. I likhet med underinstanserna anser Mark- och miljööverdomstolen att det, om bolagets yrkande bifalls, finns en risk för att närboende kan komma att drabbas av betydande, ytterligare bullerstörningar. Med hänsyn till att den befintliga täktverksamheten kan bedrivas med bullerbegränsningarna för natt som gäller till kl. 07.00, bör även den nu sökta täktverksamheten kunna bedrivas med liknande begränsningar utan att det medför orimligt höga kostnader för bolaget. Bolagets yrkande ska därför avslås.

### Arbetstider (villkor 3)

Bolaget har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska ändra villkor 3 i mark- och miljödomstolens dom på så sätt att arbetstiderna för förkrossen inte ska begränsas samt att arbetstiderna för produktionssprängning, borrning och skutknackning ska börja kl. 06.00 i stället för kl. 07.00. Till stöd för sin talan har bolaget i huvudsak fört fram följande.

s. 21 Sida 21 av 162 i domstolens handling

Sid 21 SVEA HOVRÄTT DOM M 4599-24 Mark- och miljööverdomstolen

Mark- och miljödomstolen har överskattat den sökta verksamhetens bullerpåverkan på omgivningen och framför allt gjort en felaktig bedömning av förkrossens bullerbidrag. Förkrossen bidrar endast i begränsad utsträckning till de totala ljudnivåerna i om- givningen. De totala ljudnivåerna bestäms i stället i första hand av borriggen och avbaning när de arbetsmomenten är i drift samt av efterkrossanläggningen. Vidare underskrider beräknade ljudnivåer med marginal gällande riktvärden kvällstid för de fall då även förkrossen är inkluderad. Marginalen till riktvärdet är som minst 5 dB(A).

I sin nuvarande utformning innebär villkor 3 att bolaget kommer att behöva komplet- tera med en mobil förkross under delar av året. Den mobila förkrossen kommer inte att kunna placeras särskilt nedsänkt i täkten och kommer därigenom att ge ett annat bullerbidrag till omgivningen som framför allt påverkar arbetsmiljön inom verksam- hetsområdet. Bolaget kommer inte heller kunna nyttja den uppbyggda produktions- strukturen i täkten. Skillnaden i produktionskostnad mellan den stationära och mobila förkrossen innebär en fördubbling av produktionskostnaderna. Därutöver tillkommer omgivningspåverkan genom ökad förbrukning av drivmedel för den mobila förkrossen och för de fordon som transporterar material mellan den mobila förkrossen och krossplanen.

Länsstyrelsen har medgett ändring av villkor 3 på sådant sätt att förkrossen inte ska begränsas av särskilda arbetstider men har i övrigt motsatt sig bolagets yrkande. Till stöd för sin talan har länsstyrelsens anfört att bolaget tidigare i processen uppgett att produktionssprängning, borrning och skutknackning utgör sådana arbetsmoment som kan uppfattats som störande i sin karaktär eftersom de ibland måste ske på marknivå.

A.B. m.fl. har motsatt sig bolagets yrkande om ändring av villkor 3.

Nämnden har i sitt remissyttrande tillstyrkt bolagets yrkande och anfört att för- krossens bidrag till bullret inte är större än övriga krossar då den är placerad långt nere i täkten samt att det kan uppstå svårigheter att få tillräckligt material till efterföljande krossar om arbetstiderna för förkrossen begränsas.

s. 22 Sida 22 av 162 i domstolens handling

Sid 22 SVEA HOVRÄTT DOM M 4599-24 Mark- och miljööverdomstolen

### Mark- och miljööverdomstolens bedömning

Även om en verksamhet klarat av att innehålla riktvärdena, har det i vissa fall ansetts motiverat att föreskriva särskilda arbetstider för vissa arbetsmoment vars buller- karaktär kan upplevas som störande (se Mark- och miljööverdomstolens domar den 27 april 2018 i mål nr M 9015-17, den 11 juni 2020 i mål nr M 10421-18 och den 6 mars 2023 i mål nr M 11112-21). Hur sådana begränsningar ska utformas behöver avgöras från fall till fall.

I detta fall kommer förkrossen att vara placerad stationärt i täktens botten. Förkrossens bullerbidrag gentemot omgivningen förväntas vara generellt sett mindre än sekundär- kross och tertiärkross som utgör arbetsmoment som inte regleras genom särskilda arbetstider. Förkrossens bullerbidrag är även klart mindre än det buller som förväntas upplevas från borrningen som görs utan ljuddämpad borrigg. De närboende har även anfört att det snarare är efterkrossen (sekundärkross och tertiärkross) som upplevts som särskilt störande i den befintliga verksamheten. Vidare har länsstyrelsen medgett bolagets yrkande om ändring avseende förkrossen. Sammantaget bedöms förkrossen inte ha en sådan störande bullerkaraktär som ger skäl för att särskilt reglera dess arbetstider varför bolagets talan ska bifallas i denna del.

Med beaktande av att begränsningsvärdena för buller under natt, 40 dB(A), fortsatt ska gälla fram till kl. 07.00 är det rimligt att de särskilt störande arbetsmomenten får utföras först efter den tidpunkten. Det bolaget anfört i denna del är inte tillräckligt för att göra någon annan bedömning. Det saknas alltså skäl för att ytterligare ändra villkor 3 utifrån bolagets yrkanden.

### Sommaruppehåll (tillägg till villkor 3)

Länsstyrelsen har till stöd för sitt yrkande om att primärsprängning, borrning och skutknackning inte ska få ske under perioden 1 juli–15 augusti alternativt under juli månad i huvudsak fört fram följande.

s. 23 Sida 23 av 162 i domstolens handling

Sid 23 SVEA HOVRÄTT DOM M 4599-24 Mark- och miljööverdomstolen

Det förefaller inkonsekvent att begränsa drifttiderna för de mest bullrande arbets- momenten och inte samtidigt komplettera det med ett sommaruppehåll. Det finns behov av ett sådant uppehåll och genom planering bör verksamheten kunna bygga upp tillräckliga upplag för att möta det behov av bergmaterial som normalt uppstår under sommaren.

Bolaget har motsatt sig länsstyrelsens yrkande om sommaruppehåll och fört fram följande.

Ett längre sommaruppehåll skulle få stora ekonomiska konsekvenser för verksamheten och kan även få betydande samhällsekonomiska konsekvenser när t.ex. infrastruktur- projekt och industrier riskerar störningar i sin försörjning under sommaren. Det är inte ovanligt att t.ex. industrier utför större åtgärder eller ombyggnationer just under sommaren. Verksamheten måste kunna anpassa produktionen efter den efterfrågan som finns på marknaden under olika delar av året. Det är därför av vikt att material kan levereras kontinuerligt och med kort varsel. Materialet som levereras från den planerade täkten är inte direkt utbytbart mot annat material då de recept som används för att exempelvis tillverka betong utgår från ett specifikt ingående materials unika egenskaper. Ett sommaruppehåll skulle tillsammans med tillståndets övriga begräns- ningar innebära att verksamheten inte kan bedrivas marknadsmässigt. Ett sommar- uppehåll är med hänsyn till verksamhetens avstånd till närmaste bostadsbebyggelse inte heller miljömässigt motiverat.

A.B. m.fl. har tillstyrkt länsstyrelsens yrkande och har anfört följande.

Många av dem har valt att bo eller flytta till landsbygden för att få leva i en lugn och tyst miljö fri från störande verksamheter. Sommarmånaderna är dessutom en tid då barn har sommarlov och familjer tillbringar mer tid utomhus för trädgårdsliv, rekreation och gemensamma aktiviteter. Sommaruppehållet skulle ge en välbehövlig paus från en del av bullret under denna period.

s. 24 Sida 24 av 162 i domstolens handling

Sid 24 SVEA HOVRÄTT DOM M 4599-24 Mark- och miljööverdomstolen

Nämnden har i sitt remissyttrande fört fram att ett sommaruppehåll enligt läns- styrelsens yrkanden kommer att få stor påverkan på bolagets möjlighet att bedriva sin verksamhet och att det därför är en allt för långtgående åtgärd att kräva från bolaget.

### Mark- och miljööverdomstolens bedömning

Som redogjorts för ovan kan det vara motiverat att föreskriva särskilda arbetstider för vissa arbetsmoment vars bullerkaraktär kan upplevas som störande. Om det framstår som motiverat i det enskilda fallet kan det beslutas om särskilda arbetstider eller uppehåll av arbetsmoment under vissa perioder.

Tillståndets villkor begränsar redan arbetstiderna för produktionssprängning, borrning och skutknackning på ett liknande sätt som gäller för den befintliga täktverksamheten, med undantag för den borrning med ljuddämpad borrigg som får bedrivas kvällstid på vardagar i den nya täktverksamheten. I den befintliga täktverksamheten ändras arbets- tiderna under sommaren enbart för krossning, på så sätt att den under juli månad endast får bedrivas vardagar kl. 07.00–18.00. Någon begränsning avseende krossningen har länsstyrelsen inte yrkat. Även om verksamhetsområdet nu kommer närmare flera närboende, bedöms inte bullerstörningarna ändras på sådant sätt jämfört med den befintliga täktverksamheten att det utgör tillräckliga skäl för att besluta om ett uppehåll från primärsprängning, borrning och skutknackning under den period som läns- styrelsen yrkat i första eller andra hand. I denna bedömning beaktas också den störning av bolagets verksamhet som ett sådant uppehåll riskerar att medföra och att det inte kan antas att en sådan risk kan undgås genom rimlig planering av verksamheten. Länsstyrelsen yrkande om uppehåll för vissa arbetsmoment under sommaren ska därför avslås.

s. 25 Sida 25 av 162 i domstolens handling

Sid 25 SVEA HOVRÄTT DOM M 4599-24 Mark- och miljööverdomstolen

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B Överklagande senast den 15 december 2025

I avgörandet har deltagit hovrättsrådet Liselotte Rågmark, tekniska rådet Torbjörn Johansson samt hovrättsråden Catharina Adlercreutz och Elisabeth Hartley, referent.

Föredragande har varit Erik Simberg.

s. 26 Sida 26 av 162 i domstolens handling

Bilaga A VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM Mål nr M 2760-23 Mark- och miljödomstolen 2024-03-04 meddelad i Växjö

## SÖKANDE

AB Nybrogrus, 556134-1164

Ombud: Advokat E.N. och jur.kand. C.A. Advokatfirman Delphi

SAKEN Ansökan om tillstånd till fortsatt och utökad bergtäktverksamhet samt bortledande av yt- och grundvatten m.m., Kalmar kommun

Anl.ID.: 75949 Avrinningsområde: 78 Hagbyån

## DOMSLUT

Miljökonsekvensbeskrivning Mark- och miljödomstolen godkänner den i målet ingivna miljökonsekvensbeskriv- ningen.

Dispenser Mark- och miljödomstolen lämnar AB Nybrogrus dispens enligt 7 kap 11 § miljö- balken från det generella biotopskyddet att ta bort del av stenmur och odlingsröse i norra delen av verksamhetsområdet i enlighet med ansökan. Villkor för dispensen och kompensationsåtgärder framgår nedan.

Mark- och miljödomstolen lämnar AB Nybrogrus dispens enligt 7 kap. 22 § miljö- balken från 6 § i vattenskyddsföreskrifterna för skyddsområdet för Hagbyåns ytvat- tentäkt (08FS 2002:26) för uppläggning av schaktmassor.

s. 27 Sida 27 av 162 i domstolens handling

Mark- och miljödomstolen avslår ansökan om dispens från 2 § i vattenskyddsföre- skrifterna avseende användning av magnesiumklorid för dammbekämpning.

Tillstånd 1. Mark- och miljödomstolen lämnar AB Nybrogrus (bolaget) tillstånd enligt miljö-balken till miljöfarlig verksamhet att på fastigheterna A, B (skifte 3), C (skifte 3), D och E, inom det verksamhetsområde som markeras på ritning M2 i Bilaga A1 daterad 2023-03-16, domsbilaga 1, bedriva fortsatt och utökad bergtäktsverksamhet innefattande

a) ett maximalt årligt uttag av berg och morän om 1 000 000 ton samt totalt ut- tag av 15 000 000 ton berg och morän under den totala tillståndstiden, inklu-sive krossning och sortering av berg,

b) att föra in, återvinna, sortera och mekaniskt bearbeta maximalt 20 000 ton entreprenadberg och 500 ton mullhaltig jord per år, avseende avfallsslag med koderna 170504 och 200202,

c) att föra in och återvinna upp till 50 000 ton mineralogisk jord i syfte att upp- föra avskärmningsvallar innefattande avfallsslag med koderna 170504 och 200202, dock begränsat till en årlig maximal införsel om 20 000 ton.

2. Mark- och miljödomstolen lämnar vidare Nybrogrus AB tillstånd enligt miljö- balken till vattenverksamhet att på fastigheterna A, B (skifte 3, C (skifte 3), D och E:

a) bortleda allt till brytområdet inläckande yt- och grundvatten till recipient och avsänka grundvattennivån till lägst +19 m.ö.h. (RH 2000),

s. 28 Sida 28 av 162 i domstolens handling

b) att i övrigt uppföra och bibehålla de anläggningar, dammar, brunnar och ledningar m.m. som erfordras för verksamhetens bedrivande,

c) att bibehålla den befintliga brunnen på fastigheten E samt från denna brunn bortleda grundvatten till en sammanlagd mängd om 10 m3 per dygn och 600 m3 per år för reservvattenförsörjning.

Tidsbegränsning Tillstånden till miljöfarlig verksamhet och till vattenverksamhet, enligt 1. och 2. ovan, gäller i tjugofem (25) år från det att tillstånden tas i anspråk.

### Villkor

1. Om inte annat följer av övriga villkor ska verksamheten bedrivas i enlighet med vad verksamhetsutövaren angivit i ansökningshandlingarna eller i övrigt åtagit sig i målet.

2. Den ekvivalenta ljudnivån från verksamheten får utomhus vid bostäder inte överstiga följande värden: Vardag kl. 07.00-18.00 50 dB(A) Kväll kl. 18.00-22.00 45 dB(A) Lör-, sön- och helgdagar kl. 07.00-18.00 45 dB(A) Nattetid 22.00-07.00 40 dB(A)

Nattetid ska dessutom gälla att momentanvärden får uppgå till högst 55 dBA vid bostäder.

De angivna värdena ska kontrolleras genom immissionsmätningar eller när- fältsmätningar och beräkningar. Ekvivalentvärdena ska beräknas för enhetliga driftfall med verksamhet inom de tidsperioder som anges ovan. Kontroll ska ske så snart det skett förändringar i verksamheten som kan medföra ökade bullernivåer eller på begäran av tillsynsmyndigheten.

s. 29 Sida 29 av 162 i domstolens handling

3. Produktionssprängning får endast ske helgfria vardagar måndag till och med fredag kl. 07.00–18.00. Borrning, skutknackning och förkrossning får inte be- drivas kl. 18.00–07.00 eller under lör- sön- och helgdagar med undantag för borrning med ljuddämpad borrigg som får bedrivas vardagar kl. 18.00 – 22.00.

4. På avsnitt med olycksfallsrisker ska markerande stenrader sättas upp eller all- mänheten på annat sätt tydligt uppmärksammas på riskerna att beträda områ- det.

5. Verksamhets- och brytningsområdet ska märkas ut i området på väl synligt sätt och med under tillståndstiden varaktiga markeringar.

6. Före varje sprängning ska de som bor inom en radie av 1 kilometer från täkten alltid informeras om tidpunkt för sprängning.

7. Markvibrationer – definierade som högsta svängningshastighet i vertikalled – orsakade av sprängning får inte överstiga 4 mm/s vid bostadshus vid mer än 10 % av mättillfällena per år och då högst 6 mm/s. Mätningarna ska utföras enligt gällande Svensk Standard, för närvarande SS 460 48 66. Minst en mät- punkt ska etableras vid bostäder i Runtorps by.

8. Luftstötvåg till följd av sprängning – mätt genom frifältsmätning – får vid bo- stadshus inte överstiga 120 Pa vid mer än 10 % av mättillfällena per år och då högst 150 Pa. Mätningarna ska utföras enligt gällande Svensk Standard, för närvarande SS 02 52 10.

9. Åtgärder ska vidtas för att minimera spridning av damm från täkten och täkt- verksamhetens samtliga moment. Salt får inte användas.

s. 30 Sida 30 av 162 i domstolens handling

10. Bortledning av vatten från verksamhetsområdet ska ske via sedimentations- damm försedd med oljeavskiljande funktion innan det släpps ut till recipien- ten.

Innehållet av föroreningar i utgående behandlat vatten får som årsmedelvärde inte överstiga följande värden.

Totalkväve 5 mg/l Suspenderat material 15 mg/l Oljeindex 5 mg/l

Mätmetoder, mätpunkter, mätfrekvens och utvärderingsmetoder ska i övrigt framgå av kontrollprogram.

11. Externa massor som tas in i täkten får inte ha en föroreningshalt eller utlak- ning överstigande vad som framgår av nedanstående tabell. Om massorna kan antas innehålla andra föroreningar än de i tabellen angivna ämnena får de han- teras först efter riskutredning och tillsynsmyndighetens godkännande.

Ämne Halter i mg/kg TS Utlakning C0 LS Utlakning l/s = 10 l/kg 0,1 l/kg (mg/l) (mg/kg) Arsenik 10 0,01 0,09 Bly 20 0,05 0,2 Kadmium 0,2 0,01 0,02 Koppar 40 0,2 0,8 Krom tot 40 0,2 1 Kvicksilver 0,1 0,001 0,01 Nickel 35 0,1 0,4 Zink 120 1 4 Klorid - 80 130 Sulfat - 70 200 PAH-L 0,6 - - PAH-M 2 - - PAH-H 0,5 - -

s. 31 Sida 31 av 162 i domstolens handling

Inför införande av externa schaktmassor (jordmassor och entreprenadberg) ska bolaget samråda med tillsynsmyndigheten som i förväg ska godkänna varje enskild plats varifrån massor tas. Tillsynsmyndigheten får meddela när- mare föreskrifter om kontrollen av införda massor.

12. Om det inom den tid som medgivits för anmälan av oförutsedd skada uppstår akut vattenbrist i enskild brunn inom det redovisade påverkansområdet och bolaget inte kan visa att vattenbristen inte kan härledas till bolagets verksam- het, åligger det bolaget att omgående efter anmodan från fastighetens ägare anordna med provisoriskt tillhandahållande av vatten intill dess vattenförsörj- ningen kan anordnas permanent.

13. Tvätt av arbetsfordon som är stationerade i täkten och inte kan flyttas därifrån för att tvättas, ska ske på spolplatta där vatten kan uppsamlas och senare infil- treras. Endast kemikalier som är godkända av tillsynsmyndigheten får använ- das vid tvätt. Tvätt av övriga fordon får inte ske i täkten. Innan vatten infiltre- ras ska det passera sedimenteringsanläggning och oljeavskiljare.

14. Kemikalier, petroleumprodukter och farligt avfall ska förvaras i täta behållare på tät, invallad yta, som är skyddad från nederbörd. Behållare ska vara märkta. Fordonsbränsle ska förvaras enligt ovan eller i dubbelmantlade cister- ner. Invallningar ska minst rymma den största enskilda behållarens volym plus tio procent av volymen av övriga behållare inom samma invallning. Stat- ionära cisterner ska vara försedda med påkörningsskydd om det inte är uppen- bart att det inte behövs. Cisterner som fylls med flytande kemikalier genom bulkleverans ska vara utrustade med överfyllnadsskydd eller nivåvakt, alter- nativt ska tankutrustningen vara försedd med nivåvakt. Dessa ska kontinuer- ligt övervakas genom manuell övervakning eller akustiskt larm.

15. Tankning och parkering av fordon och maskiner får endast ske på yta som är särskilt iordningställd för att förhindra spridning av oljespill. Alternativt ska ett skydd för uppsamling av spill vara ordnat under parkerade enskilda fordon

s. 32 Sida 32 av 162 i domstolens handling

eller maskiner. Utrustning för sanering av spill ska finnas lätt tillgänglig vid bedrivande av verksamhet.

16. I anslutning till utfarten mot väg 520 ska det finnas informationsskyltar om vattenskyddsområdet och fördröjningsanordning för ett eventuellt petroleum- utsläpp.

17. Beredskap vid eventuell olycka som på något sätt kan förorena Hagbyån ska övas i den omfattning som bestäms i samråd med huvudman för vattenförsörj- ningen i Kalmar kommun. I rutinen ska det ingå larmning till huvudman för vattenförsörjningen i Kalmar kommun. Beredskapsplanen ska uppdateras kontinuerligt och kommuniceras med huvudman för vattenförsörjningen i Kalmar kommun samt Räddningstjänsten.

18. Om sprängmedlen innehåller andra ämnen än vad som angetts i ansökan och som kan riskera att förorena den kommunala vattentäkten ska samråd ske med tillsynsmyndigheten före användning.

19. Avverkning av skog inför avbaning får inte ske under perioden 1 april till och med den 31 juli.

20. Stenmur och odlingsröse som omfattas av dispensen ovan får inte tas bort un- der perioden 15 oktober-30 april. Innan stenmur och odlingsröse tas bort ska bolaget kontrollera om stenskvätta och/eller andra fågelarter häckar i aktuell del av stenmur och odlingsröse. Om så är fallet får arbetet, utöver ovan angi- ven period, inte heller ske under perioden maj–juni.

21. Verksamheten ska kontrolleras enligt ett kontrollprogram. Ett utkast till kon- trollprogram för verksamheten ska lämnas till tillsynsmyndigheten senast när tillståndet tas i anspråk. I kontrollprogrammet ska anges mätmetoder, mätfre- kvens och utvärderingsmetoder. Kontrollprogrammet ska hållas aktuellt och

s. 33 Sida 33 av 162 i domstolens handling

får i samråd med tillsynsmyndigheten justeras allteftersom verksamheten fort- skrider. Referensrör för mätning av grundvattennivåer ska finnas med god marginal utanför det beräknade påverkansområdet nära bostäder vid Runtorps by.

22. Uttag av berg ska om möjligt ske med successiv efterbehandling allteftersom brytningen fortskrider. Senast tre år innan täktverksamheten beräknas upphöra ska verksamhetsutövaren inge en slutlig efterbehandlingsplan till tillsynsmyn- digheten, upprättad i samråd med tillsynsmyndigheten. Utgångspunkten vid efterbehandlingen ska vara att gynna den biologiska mångfalden i området. Bergväggarna ska efter avslutade åtgärder innehålla klippavsatser och skre- vor. Täktområdet ska efter avslutad brytning var utformat på ett sätt som mi- nimerar fallrisken för framtida besökare och så att underhållskrävande stängs- ling inte behövs. Schaktväggar ska rensas från lösa stenar. Samtliga efterbe- handlingsåtgärder ska vara slutförda ett år efter avslutad täktverksamhet, dock senast vid tillståndstidens utgång. Tillsynsmyndigheten ska underrättas när ef- terbehandlingen är slutförd.

23. När verksamheten upphör ska kemiska produkter och avfall tas om hand. Bo- laget ska även utreda och vid behov sanera området från de föroreningar som verksamheten gett upphov till.

Delegerade frågor Mark- och miljödomstolen delegerar till tillsynsmyndigheten att besluta om de yt- terligare villkor som kan behövas i fråga om

D1. Kontroll och godkännande av införda massor D2. Användning av sprängmedel D3. Efterbehandlingen av täkten D4. Kontrollen av verksamheten

s. 34 Sida 34 av 162 i domstolens handling

Kompensationsåtgärder Mark- och miljödomstolen bestämmer med stöd av 16 kap. 9 § pkt. 3 miljöbalken att bolaget ska kompensera intrånget i naturmiljön till följd av den ovan meddelade dispensen enligt 7 kap. 11 § miljöbalken enligt följande.

Bolaget ska återuppföra stenmur och odlingsröse i enlighet med vad som framgår av ansökan. Bolaget ska vidare sköta området intill de nya biotoperna så att ingen igen- växning sker under täktverksamhetens tillståndstid.

Ekonomisk säkerhet Mark- och miljödomstolen beslutar med stöd av 9 kap. 6 e § och 16 kap 3 § miljö- balken att tillståndet till miljöfarlig verksamhet inte får tas i anspråk förrän bolaget ställt säkerhet om 6 175 000 kronor för kostnader för avstädning och efterbehand- ling av verksamhetsområdet. Säkerheten prövas av mark- och miljödomstolen efter ansökan av bolaget. Säkerheten ska gälla minst två år efter tillståndstidens utgång. Säkerheten ska förvaras hos Länsstyrelsen i Kalmar län.

Arbetstid De genom denna dom tillståndsgivna arbetena avseende vattenverksamhet ska vara utförda inom tio (10) år efter lagakraftvunnen dom vid äventyr att tillståndet annars förfaller.

Igångsättningstid Den genom denna dom tillståndsgivna miljöfarliga verksamheten ska ha satts igång senast två (2) år efter lagakraftvunnen dom vid äventyr att tillståndet annars förfal- ler.

Oförutsedd skada Anspråk enligt 24 kap. 18 § tredje stycket miljöbalken på grund av oförutsedd skada ska för att få tas upp till prövning framställas till mark- och miljödomstolen senast femton (15) år efter arbetstidens utgång.

s. 35 Sida 35 av 162 i domstolens handling

Verkställighetsförordnande Mark- och miljödomstolen beslutar med stöd av 22 kap 28 § miljöbalken att tillstån- den till täktverksamhet och tillhörande vattenverksamhet får i dessa delar tas i an- språk utan hinder av att domen inte vunnit laga kraft. Bolaget ska ställa säkerhet om 50 000 kronor hos Länsstyrelsen i Kalmar län enligt 22 kap. 28 § miljöbalken för den ersättning för skada som kan komma att utgå om domstolens dom ändras.

Ianspråktagande När dessa tillstånd tas i anspråk upphör gällande tillstånd i Länsstyrelsen i Kalmar läns beslut den 19 november 2013 med dnr. 551.5015.12 med senare ändringar och tillägg att gälla. Bolaget ska anmäla till tillsynsmyndigheten när tillstånden tas i an- språk.

Prövningsavgift Mark- och miljödomstolen ändrar inte den i beslut den 31 maj 2023 fastställda prövningsavgiften om 88 000 kronor.

Rättegångskostnader Mark- och miljödomstolen förpliktar AB Nybrogrus att betala ersättning för rätte- gångskostnader till Länsstyrelsen i Kalmar län med 22 400 kronor.

På beloppet ska betalas ränta enligt 6 § räntelagen från dagen för denna dom till dess betalning sker.

s. 36 Sida 36 av 162 i domstolens handling

BAKGRUND AB Nybrogrus är ett familjeägt bolag som sedan 1958 producerat och levererat sand och bergprodukter till betongfabriker, asfaltverk, byggföretag till både företag och privatkunder. I Runtorp produceras bergmaterial och maskinsand som har erkänt goda egenskaper för flera olika användnings- och avsättningsområden, bland annat framställning av maskinsand som ersätter naturgrus i betong.

Täkten i Runtorp har bedrivits sedan 1993. Nuvarande tillstånd gäller till och med den 19 november 2033. Eftersom Nybrogrus ser ett fortsatt behov av Runtorptäk- tens material i regionen ansöker Bolaget om ett förnyat och utökat täkttillstånd inom fastigheterna A, B, C, D samt E i Kalmar kommun.

Ansökan omfattar tillstånd till fortsatt och utökad täktverksamhet i enlighet med 9 kap. miljöbalken. Därutöver omfattar ansökan även införsel, lagring och bearbet- ning av externa jord- och schaktmassor. Ansökan omfattar återvinning av externa jordmassor på upp till 500 ton per år samt entreprenadberg upp till 20 000 ton per år samt återvinning av mineralogiska massor för anläggningsändamål inom området. Ansökan omfattar även tillstånd till bortledning av yt- och grundvatten samt uppfö- rande och drift av de anläggningar som behövs för vattenverksamhetens bedrivande.

TIDIGARE BESLUT Befintligt tillstånd meddelades genom beslut med dnr 551-5051-12 av Miljöpröv- ningsdelegationen vid Länsstyrelsen Kalmar den 19 november 2013 varvid villkor 2, 9, 12, 14 och 18 ändrades av Mark- och miljödomstolen vid Växjö tingsrätt i dom den 29 oktober 2014 i mål M 186-14 vilken även den överklagades till Mark- och miljööverdomstolen som den 22 juni 2015 i mål M 10649-14 ifråga om villkor 9 undanröjde och återförvisade målet till mark- och miljödomstolen som i dom den 21 december 2015 i mål nr M 2904-15 ändrade villkor 9 om begränsningsvärden för vibrationer och luftstötvåg.

Bolaget beviljades ändringstillstånd genom beslut med dnr 11344-2021 av Miljö- prövningsdelegationen vid Länsstyrelsen i Kalmar län den 7 juli 2022.

ANSÖKAN Yrkanden 1. AB Nybrogrus (”Nybrogrus” eller ”Bolaget”) ansöker om tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken att, allt i huvudsaklig överensstämmelse med vad som anges i denna ansökan jämte bilagor, på fastigheterna A, B (skifte 3), C (skifte 3),

s. 37 Sida 37 av 162 i domstolens handling

D och E, inom det verksamhetsområde som markeras på ritning M2 i Bilaga A1 daterad 2023-03-16, bedriva fortsatt och utökad bergtäktsverksamhet innefattande a. ett maximalt årligt uttag av berg och morän om 1 000 000 ton samt totalt uttag av 15 000 000 ton berg och morän under den totala tillståndstiden, inklusive krossning och sortering av berg, b. att föra in, återvinna, sortera och mekaniskt bearbeta maximalt 20 000 ton ent- reprenadberg och 500 ton mullhaltig jord per år, avseende avfallsslag med ko- derna 170504 och 200202, samt att c. - i första hand få föra in och återvinna upp till 100 000 ton mineralogisk jord i syfte att uppföra avskärmningsvallar innefattande avfallsslag med koderna 170504 och 200202, dock begränsat till en årlig maximal införsel om 20 000 ton och - i andra hand få föra in och återvinna upp till 50 000 ton mineralogisk jord i syfte att uppföra avskärmningsvallar innefattande avfallsslag med koderna 170504 och 200202, dock begränsat till en årlig maximal införsel om 20 000 ton

d. Nybrogrus yrkar vidare att mark- och miljödomstolen meddelar tillstånd enligt 11 kap. miljöbalken till den vattenverksamhet på fastigheterna A, B (skifte 3), C (skifte 3), D och E som behövs med anledning av täktverksam- heten, bestående i a) att bortleda allt i brytområdet inläckande yt- och grundvatten till recipient och avsänka grundvattennivån till lägst +19 m.ö.h. (RH 2000), b) att i övrigt uppföra och bibehålla de anläggningar, dammar, brunnar och led- ningar m.m. som erfordras för verksamhetens bedrivande, c) att bibehålla den befintliga brunnen på fastigheten E samt från denna brunn bortleda grundvatten med 10 m3/dygn dock maximalt 600 m3 per år.

allt i huvudsaklig överrensstämmelse med vad som anges i ansökningshandlingarna samt vad Nybrogrus i övrigt har uppgett eller åtagit sig i målet.

Nybrogrus yrkar vidare att mark- och miljödomstolen a. bestämmer igångsättningstiden enligt 22 kap. 25 § andra stycket miljöbalken till två år från lagakraftvunnet tillstånd, b. bestämmer tiden enligt 22 kap. 25 § andra stycket miljöbalken, då arbetena hänförliga till vattenverksamheten ska vara utförda, till 10 år från lagakraft- vunnet tillstånd, c. bestämmer att tillståndet avseende täktverksamhet enligt 9 kap. miljöbalken ska tidsbegränsas att gälla i 25 år från det att tillståndet tas i anspråk,

s. 38 Sida 38 av 162 i domstolens handling

d. bestämmer den tid enligt 24 kap. 18 § tredje stycket miljöbalken inom vilken anspråk på ersättning med anledning av oförutsedda skador av vattenverksam- het ska framställas till 15 år räknat från utgången av den av domstolen be- stämda arbetstiden, e. meddelar dispens från 2 § i skyddsföreskrifterna för Hagbyåns vattenskydds- område (08FS 2002:26) i enlighet med 7 kap. 22 § andra stycket miljöbalken, f. om mark- och miljödomstolen finner det erforderligt, meddelar dispens enligt 6 § och tillstånd enligt 7 § skyddsföreskrifterna för Hagbyåns vattenskydds- område (08FS 2002:26) i enlighet med 7 kap. 22 § andra stycket miljöbalken, g. meddelar dispens från biotopskyddet enligt 7 kap. 11 § miljöbalken för att flytta del av en stenmur och ett odlingsröse, h. fastställer de villkor som föreslås nedan, i. godkänner den i ansökan ingående miljökonsekvensbeskrivningen (”MKB”), Bilaga B, j. meddelar verkställighetsförordnande avseende den del av den sökta verksam- heten som avser täktverksamhet samt tillhörande vattenverksamhet, dvs. för- ordnar att tillståndet i denna del får tas i anspråk även om beslutet inte har fått laga kraft och i andra hand, för det fall mark- och miljödomstolen finner det erforderligt, beslutar att Bolaget ska ställa säkerhet enligt 22 kap. 28 § miljö- balken hos Länsstyrelsen i Kalmar län för den ersättning som kan komma att utgå om domstolens dom ändras avseende tillståndsgiven vattenverksamhet i målet, k. att den ekonomiska säkerheten för fullgörandet av efterbehandlingen fastställs till 4 500 000 kronor, l. beslutar att prövningsavgiften för ansökan fastställs till 88 000 kronor, samt m. att tillståndet ska anses ha tagits i anspråk när Nybrogrus skriftligen underrät- tat tillsynsmyndigheten om detta och att tillståndet meddelat av Miljöpröv- ningsdelegationen vid Länsstyrelsen i Kalmar län den 19 november 2013 med dnr 551-5051-12 ska upphöra att gälla vid denna tidpunkt.

Förslag till villkor Bolaget föreslår följande villkor för verksamheten i syfte att förhindra eller minska effekterna för människors hälsa och miljön. Nedan föreslagna villkor bedöms i stor utsträckning utgöra branschpraxis och vara i enlighet med vad som redovisas i an- sökningshandlingarna.

1. Om inte annat följer av övriga villkor ska verksamheten bedrivas i enlighet med vad verksamhetsutövaren angivit i ansökningshandlingarna eller i övrigt åtagit sig i målet.

2. Den ekvivalenta ljudnivån från verksamheten får utomhus vid bostäder inte överstiga följande värden:

s. 39 Sida 39 av 162 i domstolens handling

Vardag kl. 06.00-18.00 50 dB(A) Kväll kl. 18.00-22.00 45 dB(A) Lör-, sön- och helgdagar kl. 06.00-18.00 45 dB(A) Nattetid 22.00-06.00 40 dB(A)

Nattetid ska dessutom gälla att momentanvärden får uppgå till högst 55 dBA vid bostäder.

De angivna värdena ska kontrolleras genom immissionsmätningar eller när- fältsmätningar och beräkningar. Ekvivalentvärdena ska beräknas för de tider då verksamheten pågår. Kontroll ska ske så snart det skett förändringar i verk- samheten som kan medföra ökade bullernivåer eller på begäran av tillsyns- myndigheten.

3. Produktionssprängning får endast ske helgfria vardagar måndag till och med fredag kl. 07.00–18.00. Borrning och skutknackning får inte bedrivas kl. 22.00–06.00 eller under lör- sön- och helgdagar.

4. På avsnitt med olycksfallsrisker ska markerande stenrader sättas upp eller all- mänheten på annat sätt tydligt uppmärksammas på riskerna att beträda områ- det.

5. Verksamhets- och brytningsområdet ska märkas ut i området på väl synligt sätt och med under verksamheten varaktiga markeringar.

6. Före varje sprängning ska de som bor inom en radie av 1 kilometer från täkten alltid informeras om tidpunkt för sprängning.

7. Markvibrationer – definierade som högsta svängningshastighet i vertikalled – orsakade av sprängning får inte överstiga 4 mm/s vid bostadshus vid mer än 10 % av mättillfällena per år och då högst 6 mm/s. Mätningarna ska utföras enligt gällande Svensk Standard, för närvarande SS 460 48 66.

8. Luftstötvåg till följd av sprängning – mätt genom frifältsmätning – får vid bo- stadshus inte överstiga 120 Pa vid mer än 10 % av mättillfällena per år och då högst 150 Pa. Mätningarna ska utföras enligt gällande Svensk Standard, för närvarande SS 02 52 10.

9. Åtgärder ska vidtas för att minimera spridning av damm från täkten och täkt- verksamhetens samtliga moment. Salt får användas vid behov.

s. 40 Sida 40 av 162 i domstolens handling

10. Bortledning av vatten från verksamhetsområdet ska ske via sedimentations- damm försedd med oljeavskiljande funktion innan det släpps ut till recipien- ten.

Innehållet av föroreningar i utgående behandlat vatten får som årsmedelvärde inte överstiga följande värden.

Totalkväve 5 mg/l Suspenderat material 15 mg/l Oljeindex 5 mg/l

Mätmetoder, mätpunkter, mätfrekvens och utvärderingsmetoder ska i övrigt framgå av kontrollprogram.

11. Införda massor som ska återvinnas får inte ha en föroreningshalt eller utlak- ning som överstiger vad som med utgångspunkt i Naturvårdsverkets handbok ”Återvinning av avfall i anläggningsarbeten” (2010:1), tabell 4, medför mindre än ringa föroreningsrisk.

12. Om det inom den tid som medgivits för anmälan av oförutsedd skada uppstår akut vattenbrist i enskild brunn inom det redovisade påverkansområdet och vattenbristen kan härledas till bolagets verksamhet, åligger det bolaget att om- gående efter anmodan från fastighetens ägare anordna med provisoriskt till- handahållande av vatten intill dess vattenförsörjningen kan anordnas perma- nent.

13. Tvätt av arbetsfordon som är stationerade i täkten och inte kan flyttas därifrån för att tvättas, ska ske på spolplatta där vatten kan uppsamlas och senare infil- treras. Endast kemikalier som är godkända av tillsynsmyndigheten får använ- das vid tvätt. Tvätt av övriga fordon får inte ske i täkten. Innan vatten infiltre- ras ska det passera sedimenteringsanläggning och oljeavskiljare.

14. Kemikalier, petroleumprodukter och farligt avfall ska förvaras i täta behållare på tät, invallad yta, som är skyddad från nederbörd. Behållare ska vara märkta. Fordonsbränsle ska förvaras enligt ovan eller i dubbelmantlade cister- ner.

15. Tankning och parkering av fordon och maskiner får endast ske på yta som är särskilt iordningställd för att förhindra spridning av oljespill. Alternativt ska ett skydd för uppsamling av spill vara ordnat under parkerade enskilda fordon eller maskiner. Utrustning för sanering av spill ska finnas lätt tillgänglig vid

s. 41 Sida 41 av 162 i domstolens handling

bedrivande av verksamhet.

16. I anslutning till utfarten mot väg 520 ska det finnas informationsskyltar om vattenskyddsområdet och fördröjningsanordning för ett eventuellt petroleum- utsläpp.

17. Beredskap vid eventuell olycka som på något sätt kan förorena Hagbyån ska övas i den omfattning som bestäms i samråd med huvudman för vattenförsörj- ningen i Kalmar kommun. I rutinen ska det ingå larmning till huvudman för vattenförsörjningen i Kalmar kommun. Beredskapsplanen ska uppdateras kontinuerligt och kommuniceras med huvudman för vattenförsörjningen i Kalmar kommun samt Räddningstjänsten.

18. Om sprängmedlen innehåller andra ämnen som kan riskera att förorena den kommunala vattentäkten ska samråd ske med tillsynsmyndigheten före an- vändning.

19. Ett utkast till kontrollprogram för verksamheten ska lämnas till tillsynsmyn- digheten senast när tillståndet tas i anspråk. I kontrollprogrammet ska anges mätmetoder, mätfrekvens och utvärderingsmetoder. Kontrollprogrammet ska hållas aktuellt och får i samråd med tillsynsmyndigheten justeras allteftersom verksamheten fortskrider.

20. Uttag av berg ska om möjligt ske med successiv efterbehandling allteftersom brytningen fortskrider. Senast tre år innan täktverksamheten beräknas upphöra ska verksamhetsutövaren inge en slutlig efterbehandlingsplan till tillsynsmyn- digheten, upprättad i samråd med tillsynsmyndigheten. Utgångspunkten vid efterbehandlingen ska vara att gynna den biologiska mångfalden i området. Bergväggarna ska efter avslutade åtgärder innehålla klippavsatser och skre- vor. Täktområdet ska efter avslutad brytning var utformat på ett sätt som mi- nimerar fallrisken för framtida besökare och så att underhållskrävande stängs- ling inte behövs. Schaktväggar ska rensas från lösa stenar. Samtliga efterbe- handlingsåtgärder ska vara slutförda ett år efter avslutad täktverksamhet, dock senast vid tillståndstidens utgång. Tillsynsmyndigheten ska underrättas när ef- terbehandlingen är slutförd.

Förslag till delegation Tillsynsmyndigheten får besluta om de villkor som kan behövas avseende D1. annat utförande av kontroll av avfall (villkor 11), D2. användning av sprängmedel (villkor 18),

s. 42 Sida 42 av 162 i domstolens handling

D3. förslag till efterbehandlingsplan (villkor 20).

Åtaganden Nybrogrus åtar sig att - undanta hela fornlämningen L2022:1624 samt en 25 m bred zon runt den- samma från exploatering så länge det inte meddelas tillstånd till ingrepp i fornlämningen, - inför införande av externa jordmassor samråda med tillsynsmyndigheten, - inte avverka skog under häckningssäsongen, från och med den 1 april till och med den 31 juli, - använda sig av avskärmning genom att anpassa var skutknackning sker så att ljudet skärmas av genom exempelvis bergväggar eller i skydd av sprängd salva, - invallningar ska minst rymma den största enskilda behållarens volym plus tio procent av volymen av övriga behållare inom samma invallning, - stationära cisterner ska vara försedda med påkörningsskydd om det inte är uppenbart att det inte behövs, - cisterner som fylls med flytande kemikalier genom bulkleverans ska vara ut- formade med överfyllnadsskydd eller nivåtak, alternativt ska tankutrust- ningen vara försedd med nivåtak. Dessa ska kontinuerligt övervakas genom manuell övervakning eller akustiskt larm, - tillsynsmyndigheten ska i förväg godkänna varje enskild plats varifrån mas- sor tas, - för att undvika att övervintrande grod- och kräldjur skadas får stenmur och odlingsröse inte tas bort under perioden 15 oktober-30 april. Innan stenmur och odlingsröse tas bort ska bolaget kontrollera om stenskvätta och/eller andra fågelarter häckar i aktuell del av stenmur och odlingsröse. Om så är fallet får arbetet, utöver ovan angiven period, inte heller ske under perioden maj-juni, och att - området intill de nya biotoperna ska skötas så att igen igenväxning sker un- der täktverksamhetens tillståndstid.

Rådighet Nybrogrus har genom nyttjanderättsavtal med markägarna till fastigheterna C samt E rådighet enligt 2 kap. 1 § lagen (1998:812) med särskilda bestämmel-ser om vattenverksamhet över det område från vilket grundvattenbortledning kom-mer att bedrivas under hela den ansökta tillståndstiden.

s. 43 Sida 43 av 162 i domstolens handling

Bolaget uppfyller därmed de krav som kan ställas på rådigheten, både avseende den formella rådigheten att ansöka om tillstånd och den praktiska rådigheten över den framtida driften.

Verksamhetsbeskrivning Den sökta täktverksamheten omfattar ett totalt uttag av berg motsvarande upp till 15 000 000 ton. Det årliga uttaget kommer att uppgå till mellan 600 000 ton vid normal produktion och som mest upp till 1 000 000 ton. Uttag av berg kommer att ske som djupast ner till nivån + 30 m.ö.h., vilket är det aktuella brytdjupet inom ra- men för nu befintlig verksamhet. Den utökning av täktverksamheten som planeras kommer i jämförelse med nuvarande verksamhet, ske genom ett ökat uttag av berg areellt.

Brytningen kommer att bedrivas på ett för branschen traditionellt vis med följande moment. - Avbaning, - borrning och sprängning, - krossning, sortering och skutknackning, - lagring, samt - utlastning, interna och externa transporter.

Utöver uttag av berg kommer återvinning av externa massor att ske inom ramen för verksamheten. Hantering och återvinning av externa massor kommer att omfatta entreprenadberg och sten (upp till 20 000 ton/år) samt avfallsmaterial så som jord- och schaktmassor (20 500 ton/år). Av dessa avses 100 000 ton externa massor an- vändas till interna anläggningsändamål (avskärmningsvall).

Lokalisering och behov Runtorptäkten är lokaliserad ca 20 km sydväst om Kalmar och ca 15 km söder om Nybro. Intilliggande mark nyttjas huvudsakligen till skogsbruk. Erfarenheterna från den befintliga täkten visar bl.a. att materialet har erkänt goda egenskaper för flera olika användnings- och avsättningsområden, bland annat till framställning av ma- skinsand som ersätter naturgrus i betong.

Det har producerats mellan 650 000 och 700 000 ton bergmaterial årligen i täkten under flera år. Nuvarande tillstånd omfattar en total uttagsmängd om 7,5 miljoner ton berg och gäller till och med 2033. Det finns vid tiden för upprättandet av nu fö- religgande ansökan endast ca 1 300 000–1 500 000 ton berg kvar inom ramen för det befintliga tillståndet. Detta innebär att tillståndsgivna volymerna kan beräknas vara slut under senare del av 2024 eller början av 2025. Runtorptäktens huvudsak- liga avsättningsområde är Nybro-Kalmar-Öland-regionen men avsättningen sträcker

s. 44 Sida 44 av 162 i domstolens handling

sig därtill även ner mot Fågelmara. En stor del av täktens material används till be- tong respektive beläggningsändamål.

I samrådsversionen av Kalmar kommuns nya översiktsplan anges att ambitionen är att Kalmar ska växa och att målsättningen är att det ska byggas minst 500 nya bo- städer per år samt att befolkningsökningen i nuläget är över 800 personer per år.

I Runtorp produceras ”maskinsand” till betongtillverkning. Detta material kan an- vändas som ersättning av naturgrus till upp emot 100 % i betongproduktion. Sam- manfattningsvis kan Nybrogrus konstatera att det föreligger ett fortsatt stort behov av materialet som Runtorptäkten har att erbjuda samt att det logistiskt fördelaktiga läget talar för att den aktuella lokaliseringen är lämplig.

### Verksamhetsområdet och dess omgivning

Allmänt Området närmast täkten domineras huvudsakligen av skogsbruk. Närmsta bostads- bebyggelse är lokaliserad ca 350 meter väster om täkten. All verksamhet kommer att bedrivas inom fastigheterna A, B, C, D samt E. Transporter går via en befintlig enskild anslutningsväg som efter ca 250 meter ansluter till läns-väg 520. Därefter transporteras materialet vidare till det aktuella avsättningsområ-det, vilket huvudsakligen innebär österut på väg 520.

Verksamhetsområdet planeras att utökas från dagens 39 ha till 87 ha. Samtidigt utö- kas brytningsområdet från 25 ha till 44 ha. Området omfattas inte av någon detalj- plan. Ansökt verksamhet bedöms inte heller strida mot kommunens översiktsplan. För närmare beskrivning av planförhållanden hänvisas till avsnitt 5.3 i MKB:n.

Riksintressen och andra områden skyddade enligt miljöbalken Den ansökta verksamheten berörs inte av något riksintresse utpekat enligt 3 eller 4 kap. miljöbalken. Omkring 500 meter sydväst om nuvarande verksamhetsområde finns ett riksintresse för kulturmiljövård.

Nybrogrus har under 2022 låtit Knaton AB utföra en kulturhistorisk utredning i om- rådet som resulterat i att två nya lämningar kunde noteras. Den lämning som be- dömts som en fornlämning och omfattas av skydd enligt kulturmiljölagen ligger inom verksamhetsområdet men utanför brytområdet. För det fall det under till- ståndstiden skulle uppstå behov av att till exempel ta bort eller ändra fornlämningen kommer tillstånd att sökas separat för detta. Den andra lämningen som identifierats har bedömts som en övrig kulturhistorisk lämning. Denna lämning bedöms inte på- verkas i nuläget.

s. 45 Sida 45 av 162 i domstolens handling

Vattenskyddsområde Bergtäkten är lokaliserad inom den yttre skyddszonen för ytvattenförekomsten Hag- byåns vattenskyddsområde (08FS 2002:26). Då merparten av vattnet från området leds till ån finns det ingen risk för att den ansökta verksamheten skulle påverka vat- tenskyddsområdet negativt ur ett kvantitativt och kvalitativt hänseende. Nybrogrus bedömer att den ansökta verksamheten förutsätter dispens varför yrkande härom har gjorts.

Biotopskyddsområde I den norra delen av det ansökta verksamhetsområdet, inom befintlig betesmark, finns en stenmur och fyra odlingsrösen som är biotopskyddade objekt. Delar av dessa objekt kommer att behöva avlägsnas då de är lokaliserade inom det ansökta brytningsområdet. Nybrogrus bedömer att borttagandet av dessa objekt förutsätter dispens varför yrkande härom gjorts.

Yt- och grundvatten Bergtäkten är belägen inom delavrinningsområdet Ovan Holmbäcken som utgör en del av Hagbyåns huvudavrinningsområden. Väster om täkten finns delavrinnings- området Ovan Svartabäcken, i vilket Hagbyån rinner söderut till Ovan Holmbäcken. Vattendraget Hagbyån rinner i sydvästlig-nordöstlig riktning söder om verksam- hetsområdet och byter riktning ca 2 km nedströms för att sedermera rinna mot syd- öst.

Det förekommer inte heller några kända naturliga källor i närheten av bergtäkten som pekats ut av SGU. I länsstyrelsens databas VISS finns inga utpekade grundvat- tenförekomster inom det aktuella verksamhetsområdet.

Ytvattenförekomst Hagbyån som rinner ca 300 meter söder om täkten är en klassad ytvattenförekomst. Hagbyån rinner så småningom ut i Kalmarsund som är den slutliga recipienten. Hagbyån och dess avrinningsområde utgör som angivits ovan dricksvattentäkt för vilken det finns ett beslutat vattenskyddsområde med skyddsföreskrifter.

### Alternativ lokalisering, nollalternativ m.m.

Rättsliga utgångspunkter Utgångspunkten vid en lokaliseringsutredning är att platsen, med hänsyn till ända- målet, ska vara lämplig och uppnås med minsta intrång och olägenhet för männi- skors hälsa och miljön.

Alternativa platser måste därför undersökas och jämföras, där sådana finns. Alterna- tiva lösningar och lokaliseringar ska redovisas och motiveras inom ramen för en specifik miljökonsekvensbeskrivning. En rimlighetsbedömning enligt 2 kap. 7 §

s. 46 Sida 46 av 162 i domstolens handling

miljöbalken måste ske när det gäller omfattningen av den utredning som behövs för bedömningen av val av plats. Av förarbetena till miljöbalken framgår att lokalise- ringsbestämmelsen får störst betydelse när en plats ska väljas för en ännu inte på- börjad verksamhet.

När det gäller lägesbundna verksamheter och verksamheter av särskild karaktär kan kravet på alternativa lokaliseringar begränsas. Det kan exempelvis endast finnas en plats att lokalisera verksamheten på, om ansökan avser en speciell fyndighet på en viss plats.

Nollalternativ Nollalternativet innebär att den planerade verksamheten inte kommer till stånd och att nuvarande täkt fortsätter att bedrivas inom ramen för gällande täkttillstånd fram till november 2033. Eftersom behovet av bergmaterial kommer att kvarstå i reg- ionen, innebär detta att täkt av berg i motsvarande omfattning kommer att behöva bedrivas på annan plats.

Om den planerade verksamheten inte kommer till stånd, betyder det att de stör- ningsmoment, vibrationer, buller, damning, transporter etc. vilka är relaterade till verksamheten, inte kommer att uppstå. Dessa kommer då öka vid någon annan be- fintlig verksamhet eller uppstå vid ett annat oexploaterat område för att tillgodose regionens långsiktiga behov av bergmaterial av god kvalitet.

Alternativa lokaliseringar Utgångspunkten vid utredningar av alternativa lokaliseringar för en bergtäkt är att finna ett geografiskt område där det finns rätt kvalitet i berggrunden och rätt geolo- giska förutsättningar. Endast realistiska alternativ till huvudalternativet ska utredas.

Täktverksamheten i Runtorp har bedrivits sedan 1993 och materialet har visat sig lämpligt för flera avsättningsområden. Det är förhållandevis få motstående intressen såsom närboende, riksintressen, friluftsliv för en bergtäkt i området. Täkten är loka- liserad inom den sekundära zonen till ett vattenskyddsområde men har ansetts tillåt- lig. Pågående markanvändning har därmed utgjort huvudalternativet.

Utöver ovanstående skulle en eventuell flytt av befintlig anläggning vara förenat med enorma kostnader. Därtill medför en annan lokalisering sannolikt produktion av ballastmaterial med sämre kvalitet och med betydligt längre avstånd till avsätt- ningsområdet, vilket leder till större miljöpåverkan i form av exempelvis koldioxid- utsläpp från transporter.

s. 47 Sida 47 av 162 i domstolens handling

Alternativ utformning Utformningen för det ansökta bryt- respektive verksamhetsområdet är framarbetad efter förekomst av berg med lämplig kvalitet och lokala förutsättningar för en rat- ionell brytningsprocess och för att samtidigt minska negativ påverkan från verksam- heten på människor och miljö.

### Teknisk beskrivning

Klassificering Den ansökta verksamheten klassificeras enligt följande bestämmelser i miljöprövningsförordningen (2013:251): 4 kap 2 § Täkt av berg för annat än markinnehavarens husbehov med ett verksamhetsområde överstigande 25 hektar, verksamhetskod 10.11 B. 4 kap 6 § Sortering och krossning av berg utanför detaljplan under längre sam- manhängande tid än 30 dagar per kalenderår, verksamhetskod 10.50 C. 29 kap 35 § Användning av avfall för anläggningsändamål där föroreningsris- ken är ringa, verksamhetskod 90.141 C. 29 kap 41 § Återvinning av avfall genom mekanisk bearbetning, verksamhets- kod 90.110 C. 29 kap 43 § Sortering av icke-farligt avfall, verksamhetskod 90.80 C. Huvudverksamheten är angiven med fet stil.

Fastigheter All verksamhet kommer att bedrivas inom fastigheterna A, B, C, D samt E i Kalmar kommun, Kalmar län. Bolaget har nyligen förvärvat mer mark från närliggande fastigheter. För närvarande pågår en fastighetsreglering vilket un-der ärendets handläggning kommer att förändra både gränser och beteckningar.

Arealer och brytnivå Ansökt verksamhet avses att bedrivas inom och i direkt anslutning till redan befint- ligt täktområde. Det ansökta samlade verksamhetsområdet omfattar ca 87 ha, det samlade brytområdet ca 44 ha. Utökningen av brytområdet utgörs av ca 28 ha ny och hittills oexploaterad mark i riktning mot nordväst. Verksamhetsområdet utökas på motsvarande vis mot nordväst med ca 48 ha ny markyta. Aktuella gränser fram- går av figur 4.3.1 nedan.

Det befintliga brytområdet omfattar ca 25 ha. En yta om ca 9 ha inom detta äldre brytområde undantas i denna ansökan som brytområde eftersom det är utbrutet en- ligt gällande tillstånd.

s. 48 Sida 48 av 162 i domstolens handling

Figur 4.3.1. Jämförelse mellan befintliga och utökade/nu ansökta verksamhets- och brytområden med fastighetsgränser och -nummer. Viss förändring i fastighetsindel- ningen pågår. Det rödskrafferade området är avsett att exkluderas som brytområde eftersom det är färdigbrutet. ÄT=Ändringstillstånd.

Brytning planeras som lägst ner till nivån + 30 (RH 2000). Ytterligare pumpgropar utöver den befintliga, som är anlagd på nivån +20, kommer troligen inte att behövas för att bedriva täktverksamheten i torrhet inom hela det ansökta brytområdet. Av- sänkning av grundvatten kommer enligt plan att fortsatt ske ner till nivån + 19, dvs en (1) m under nivå i området för befintlig pumpgrop.

Beräknad produktion Ansökan avser täkt av upp till 15 miljoner ton berg under en tidsperiod av 25 år. Årsproduktionen beräknas utifrån dagens situation normalt uppgå till 600 000 ton berg. För att kunna möta tillfälliga toppar i efterfrågan ansöker bolaget om tillstånd för maximal årlig produktion om 1 000 000 ton.

Med produktion avses utlevererade mängder via våg under året. Mängden losshållet material är inte exakt utan bygger på teoretiska beräkningar. Innan dess materialet förs ut över våg är produktionen därför inte kvantifierad. Bolagets synsätt ger en viss eftersläpning jämfört med om ungefärliga värden från losshållning skulle an- vändas som produktionssiffror. Över tid och i en befintlig verksamhet har detta dock endast ringa betydelse.

s. 49 Sida 49 av 162 i domstolens handling

Bolaget ansöker om mottagning av externa jordmassor för återvinning. I den fram- tida verksamheten beräknas upp till maximalt 500 ton sådana jordmassor tas emot varje enskilt år. Syftet med införsel av jordmassor är att komplettera befintlig växt- jord från den lokala avbaningen för att nå rätt kvalitet på slutprodukten. De schakt- massor som blir aktuella att ta in är i samtliga fall ”jungfruliga massor” som inte kommit i kontakt med industriell verksamhet, utsläpp eller annan typiskt förore- nande verksamhet. Aktuella massor inryms under avfallskod 17 05 04, 19 13 02 och 20 02 02 enligt bilagan till avfallsförordningen (2020:614).

Införd jord kommer att återvinnas genom huvudsakligen mekanisk bearbetning och som beskrivits ovan användas för produktion av växtjord tillsammans med orga- niskt avtäckningsmaterial från täktområdet.

Det planeras även för införsel av mer mineralogisk jord med sämre tekniska egen- skaper, t.ex. siltig morän, som uppstår i överskott vid exploateringar. Dessa massor kommer att användas i anläggningar inom området såsom avskärmningsvallar, men vid behov även för efterbehandling. Omfattningen på införsel av denna typ av jord bedöms uppgå till maximalt 20 000 ton årligen.

Haltkriteriet för alla externa jordmassor som förs in till täktens verksamhetsområde är att de inte ska överskrida halter som framgår av Naturvårdsverkets Handbok 2010:1 om återvinning av massor i anläggningsändamål, ofta kallade ”MRR-hal- ter”.

Ansökan omfattar även införsel av entreprenadberg eller liknande sten/block av ex- ternt ursprung som uppstår vid vägbyggnation, markförläggning av kabel/fiber etc. i närområdet. Detta bergmaterial kommer i så fall, efter viss mellanlagring inom verksamhetsområdet, att föras rakt in i befintliga produktionslinjer för att producera exempelvis bärlager. Sammanlagd maximal årlig mottagningsmängd förväntas kunna uppgå till 20 000 ton men i normalfallet mindre än 1 000 ton.

Täktverksamheten Täktverksamheten kommer att bedrivas på ett för branschen traditionellt sätt. Bryt- ningen kommer att ske i minst två brytfronter och med två pallar för att kunna jobba

s. 50 Sida 50 av 162 i domstolens handling

- Skutknackning vid behov - Lastning och interna transporter - Förkrossning - Efterkrossning - Sortering - Upplagshantering och uttransport

Brytningsprocessen börjar med att delar av det planerade brytområdet avbanas med grävmaskin. Skog på området avverkas som ett inledande steg. Det planerade bryt- området kommer att avbanas successivt allt eftersom brytfronten avancerar.

Ytan som ska brytas ska vara fri från jord och vegetation. Avbanade jordmassor an- vänds i produktionen för att ge olika jordsortiment eller läggs i den avgränsnings- vall som planeras längs större delen av utökade verksamhetsområdets ytterkant.

Borrning sker med en borrbandvagn. Utförande av borrning, bl.a. borrhålsdiameter och avstånd mellan borrhål, bestäms av bergets kvalitet, önskat styckefall och ladd- ning samt med hänsyn till vibrationer m.m. I dagsläget sker borrning av inhyrd un- derentreprenör.

Bulksprängmedlet som används vid sprängningsarbetet levereras i för ändamålet godkända fordon, ADR-klassade bulktransporter. Sprängmedlet består av flera olika komponenter, i trögflytande form, vilka var för sig inte utgör något funktionellt sprängmedel. I fordonet förvaras produkterna i åtskilda behållare. Inga sprängmedel förvaras i täkten. Valet av sprängämnen kan variera och bolaget utreder kontinuer- ligt möjligheten att använda sig av, för ändamålet, bästa tillgängliga sprängmedel ur ett samlat tekniskt, praktiskt, ekonomiskt och miljömässigt perspektiv

En så kallad bottenladdning, bestående av en liten mängd fast sprängmedel, place- ras i botten av respektive hål. Denna laddning ska initiera detonationen av det öv- riga sprängmedlet. Därefter pumpas produkterna från fordonet via separata slangar till en blandare och sedan vidare ner i spränghålen. Vid blandningen tillsätts ett för- gasningsmedel vilket efter ca 10 minuter utvecklar blandningen till ett funktionellt sprängmedel. Varje hål fylls upp till avsedd avvägningsnivå. Ovanpå detta placeras toppladdningen och därefter fylls hålet med förladdning bestående av 2–4 mm krossmaterial.

När alla föreskrivna rutiner och skyddsåtgärder genomförts apteras laddningen och salvan avfyras. Laddning och sprängning sker alltid under en och samma dag. För tändning av sprängladdningen används tändsystem som ger en väl kontrollerad in- tervallföljd och där separata intervalltider kan ställas in för varje borrhål. Markstöt-

s. 51 Sida 51 av 162 i domstolens handling

vågor proportioneras därför ut i omgivningen i mindre pulser och den största sam- verkande laddningen är lika med den största enskilda laddningen, vanligen ladd- ningen i ett borrhål.

Brytningen i den befintliga verksamheten sker uppdelat i två nivåer (så kallade pal- lar) vilket även kommer att ske fortsättningsvis. Brytningstekniskt finns det vissa begränsningar på pallhöjder. Normala pallhöjder som ger ett bra utbyte i förhållande till arbetsinsats och ekonomi är ca 15–25 m och i Runtorp föreligger totala höjd- skillnader mellan täktbotten och omgivande naturlig mark på upp emot 40 m.

Eftersom verksamheten vid ett och samma tillfälle kan komma att hantera mer än 10 ton sprängmedel, dock aldrig mer än 50 ton, hamnar den i lägre kravnivån enligt Seveso-lagstiftningen. Ett handlingsprogram finns upprättat.

Farligt ämne CAS nr Faroklassifi- Farokod Mängd (Produktnamn samt för rena äm- cering CLP CLP (ton) nen även Emulsionssprängämne: EPC Blen- 6484-52-2 Expl. 1.1 H201 15 dex 70, (ammoniumnitratbaserat, bulkemulsion) NG-sprängämne patronerad: EPC 55-63-0 Expl. 1.1 H201 0,5 Poladyn Acute tox. 2 H330 eller Forcit Fordyn Patronerad emulsion: EPC 229-347-8 Expl. 1.1 H201 0,5 Sprängkapslar 13424-46-9 Expl. 1.1 H201 0,0005 Primer/booster 204-289-6 Expl. 1.1 H201 0,3 Acute tox. 3 H331 HVO100. Alkanes, C10-20 - Aquatic 928771-01- Flam. Liq. 4 H411 H227 25 branched and linear (syntetisk die- 1 Asp. Tox. 1 H304 sel)

Blendex 70 är en viskös vätska med sönderfallstemperatur > 150 °C. Produkten är inte klassad som miljöskadlig men innehåller kväveföreningar vilket leder till över- gödning om produkten exempelvis släpps ut i vattenmiljöer.

Vid åskoväder förekommer varken sprängningsarbete eller laddning.

Omedelbart före sprängning ges varningssignal. Sprängningarna är anpassade till förutsättningar som råder inför varje enskild salva. Varje sprängning journalförs i en sprängjournal. Sprängning utförs enligt en laddningsplan som är anpassad till förut- sättningarna med vald håldiameter, laddmängd och tändföljd.

s. 52 Sida 52 av 162 i domstolens handling

En normal sprängning spränger loss ca 30 000 – 60 000 ton berg. Därmed kommer sprängning under ett normalår, beroende på hur stor mängd berg som losshålls vid varje sprängning, att ske vid ca 10–15 tillfällen per år. Vid maximalt beräknat uttag (1 000 000 ton) kommer ca 15–20 sprängningar utföras årligen.

Efter losshållningen kan skutknackning förekomma vid förekomst av skut som är för stora för att läggas i krossen. Berget krossas därefter till olika fraktioner vilket beskrivs nedan.

När berget har frigjorts genom sprängning lastas materialet med grävmaskin till den stationära förkrossen som är placerad i en avskärmad fördjupning nere på täktbot- ten. Materialet töms i förkrossfickan. Från förkrossen transporteras materialet vi- dare upp till krossplanen via en eldriven bandtransportör. Efterkrossningen är stat- ionär och står placerad på marknivå där även upplagen finns.

Tekniska egenskaper på bergråvara och produkt För att veta till vilka användningsområden som berget är lämpligt utförs olika tek- niska analyser. För berg är två av de vanligaste tester av hårdhet/nötningstålighet (kulkvarnsvärde, kkv, där lägre värde indikerar hårdare berg) respektive bergets sprödhet (Los Angeles-tal, LA, där lägre värde indikerar mindre sprödhet). Berget i Runtorp har klassats till LA<20, kkv<10.

Aktivitetsindex (även benämnt gammaindex) beräknas utifrån halterna av uran, to- rium och kalium. EU:s nya strålskyddsdirektiv har en referensnivå för årlig dos från gammastrålning från byggmaterial på 1 mSv/år, vilket med en konservativ beräk- ning motsvarar ett aktivitetsindexindex på 1 i färdigt byggmaterial. Aktivitetsindex var för provade bergprodukter i Runtorp ca 0,9 (sortering 0/4) och ca 0,7 (sortering 8/16). Även med hänsyn taget till mätosäkerhet är erhållna beräknade värden aktivi- tetsindex lägre än uppställt referensvärde för respektive sortering. Således föreligger inga restriktioner för användning av materialet som byggmaterial för inomhusända- mål.

Flertalet produkter som produceras i Runtorp är CE-certifierade vilket baseras på (goda) resultat vid mekaniska och kemiska analyser.

Masshantering Behovet av terminaler för hantering av återvinningsmassor etc. ökar idag. Positivt ur miljö- och resurssynpunkt är att samordna och förlägga sådana terminaler till- sammans med bergtäkter.

s. 53 Sida 53 av 162 i domstolens handling

I Runtorp finns vissa begränsningar eftersom området ligger inom vattenskyddsom- råde. Ofta förekommande införsel, lagring och hantering av byggmaterial såsom as- falt, betong, tegel m.m. har därför bedömts mindre lämpligt. Fokus i Runtorp ligger på opåverkade (s.k. jungfruliga) jord- och bergmassor som uppstår vid olika exploa- teringar i samhället.

Bolaget ansöker om att årligen föra in, lagra och bearbeta maximalt 30 500 ton schaktmassor för återvinning och vidare försäljning eller anläggningsändamål, se ta- bell 5.2.1 för koder, typer och mängder. Den mullhaltiga jorden förädlas till säljbar produkt, den mineralogiska jorden används till interna anläggningsändamål.

Tabell 5.2.1 Redovisning kring införsel m.m. av externa massor. Avfallstyp Avfalls- Årlig Årlig mängd Mellanlagring, Bedömt totalt behov av kod mängd in- införsel sam- momentan Externa massor för försel manlagt (max, mängd (max, anläggningsändamål(ton, ca) (max, ton) ton) ton) Mullhaltig jord 170504, 500 2 000 0 191302, 40 500 Mineralogisk 170504, 20 000 500* 100 000 jord (ex morän) 191302,

Entreprenadberg 170504, 20 000 20 000 0 *Normalt förs massor som ska användas för att konstruera avgränsningsvallar di- rekt till platsen för vall, utan föregående mellanlagring. Vid t.ex. extrema vä- der/mark-förhållanden kan dock en begränsad mellanlagring vara nödvändig.

Syftet och behovet av avgränsningsvallar beskrivs närmare i MKB. De avgräns- ningsvallar som är aktuella att uppföra under kommande tillståndsperiod är ca 2 200 m långa i det norra utökningsområdet (mot väst, nordväst, nord samt nordost). En genomsnittlig vallhöjd ovan mark är i det norra området rimlig att ansätta till 7-8 meter för att erhålla önskad avskärmning. För att nå höjden 8 meter så medför det en bas om ca 18 meter (antaget 1:1 i lutning samt lite marginal). Enkelt räknat så blir då materialåtgången ca 72 m3 per löpmeter. 72 x 2200 m vilket teoretiskt ger 158 400 m3. Omräknat till ton blir detta omkring 285 000 ton (antagen medeldensi- tet på 1,8 ton per m3).

s. 54 Sida 54 av 162 i domstolens handling

I söder är behovet en vall på omkring 350 m. Vallen i den södra delen behöver inte bli fullt så hög ovan mark för att uppfylla syftet, omkring 5 – 6 m ovan mark be- döms tillräckligt. Detta medför ett ungefärligt behov av 32 – 35 m3 per löpmeter med en liknande utformning som den norra vallen avseende vinklar etc. Enkelt räk- nat blir materialbehovet för södra vallen därmed ca 33,5 x 350 m vilket resulterar i 11 725 m3 vilket med samma bedömda densitet som ovan resulterar i ca 21 000 ton. Sammanlagt för samtliga vallar kan därmed materialbehovet beräknas till ca 306 000 ton.

Vallar avses konstrueras delvis av externa massor och delvis av interna massor från avbaningen. Den i tabell 5.2.1.(sista kolumnen) angivna mängden är justerad utifrån förutsättningen att omkring hälften av massorna till avgränsningsvallarna kommer att ha sitt ursprung i externa massor. Resterande mängd (alltså ca 200 000 ton) häm- tas från befintlig vall längs norra gränsen av befintligt verksamhetsområde samt från intern avbaning.

Sydost och öster om befintlig krossplan anlägger bolaget en avgränsningsvall som kommer att vara färdigställd innan brytning påbörjas i det utökade brytområdet dvs innan det nu ansökta tillståndet tas i anspråk. Krönet på den norra delen av denna vall kommer vara på ca +74 m vilket motsvarar en höjd över marknivån på ca 10 m i den norra delen medan höjden minskar till omkring 6 m över marknivån i södra delen av den nu beskrivna vallen. Det finns utöver detta även redan befintlig vall längs stor del av östra verksamhetsområdet, en sträcka på ca 400 m, och där vallen har en höjd av ca 5 – 7 m. Till de två vallar som beskrivs ovan i detta stycke behövs inga massor tillföras eller sträckningen ändras inom det tillstånd som nu söks.

Massor som tas emot för återvinning och anläggande av vallar m.m. ska inte över- skrida föroreningshalter för mindre än ringa risk (MRR) enligt Naturvårdsverkets handbok 2010:1 Återvinning av avfall i anläggningsarbeten.

Mottagningen av avfallet sker på avsedda ytor där materialet vid behov genomgår grovsortering innan det läggs i upplag i väntan på återvinning. Massor som bedöms lämpliga för anläggandet av avgränsningsvallar kommer normalt att köras direkt ut till platsen för vall utan föregående mellanlagring. Ytorna för mellanlagring kommer att vara belägna på högre partier inom täktområdet som inte är benägna att bli vatten- fyllda. Själva underlaget kommer att vara packat stenmjöl eller liknande som har en tätande funktion. Vid platsen för mellanlagring av färdiga produkter, t.ex. växtjord och natursand, kommer det att uppföras väggar/stöd liknande plansilos för att hålla materialet samlat och sorterat.

Eventuella stenblock i externa massor krossas ned och kan ingå i normal produktion. För all införsel av massor ställs krav på redovisning av massornas ursprung m.m. av

s. 55 Sida 55 av 162 i domstolens handling

avlämnaren innan massorna tas emot i täkten. Kontroll av mottagna massor sker en- ligt upprättade rutiner.

Intransporter av externa massor kommer i största möjliga mån att ske med returtrans- porter vid leverans av bergmaterial.

Maskinpark För den ansökta verksamheten används maskinutrustning i form av - Borrvagn för losshållning av berget (borrhål för sprängmedel) - Krossanläggning i form av: o förkross o sekundärkross (spindelkross) o tertiärkross (konkross) o VSI-kross (kubisator) för produktion av maskinsand - Sikt-/sorteringsanläggning - Hjullastare av olika typ för undanbärning och lastning av material. (En stor för lastning av råberg på tipptruck, två som bär undan färdigt material och las- tar bilar samt en till två servicemaskiner. - Tipptruck eller liknande för interna transporter mellan salvan och förkross - Grävmaskin för bl.a. skutknackning och avbaningsarbeten - Dumper vid avbaningsarbeten

Krossning sker i normalfallet med seriekopplade stationära maskiner i en s.k. kross- lina vilket sparar tid och arbetsmoment med hjullastare. Undantag (mobil utrust- ning) kan tillfälligt förekomma vid haverier etc.

I Runtorptäkten finns en välutrustad verkstadshall för de flesta service- och reparat- ionsjobb. Hallen har ett gjutet golv och har golvbrunnar anslutna till oljeavskiljare. Hallen är ansluten till kommunalt vatten men inte till kommunalt avlopp. Undantag från lokal hantering är omfattande och avancerade reparationer och service på både rörlig maskinpark och krossar/sorterverk där utrustningen antingen förs till extern verkstad eller ett mobilt serviceteam anländer till täkten. Det sistnämnda är fallet vid t.ex. byte av vissa delar i krossarna.

El, bränsle och kemikaliehantering Fast elanslutning med större effekt är ordnat till täkten. Normalt sker all krossning och sortering med utrustning som drivs via det fasta elnätet.

I enstaka fall, t.ex. haverier kan mobila enheter komma att användas. I vissa mobila krossar överförs kraften från kraftkällan (dieselmotorn) med el, så kallat dieselelekt- riskt driven utrustning. Dessa går teoretiskt att ansluta till nät-el. I andra mobila krossar överförs kraften från dieselmotorn på hydraulisk väg, dessa kan inte drivas

s. 56 Sida 56 av 162 i domstolens handling

med nät-el. I vissa mobila krossar är driften rent mekanisk där kraften överförs via växellådor eller andra mekaniska sätt, och går följaktligen inte heller driva med el från nätet.

Bolaget har en offensiv hållning i frågan om fossilbränslefria täkter och använder i normalfallet biodiesel (HVO) istället för konventionell diesel som drivmedel. Vid brist (otillräcklig tillgång på marknaden) samt på inhyrda maskiner eller hos unde- rentreprenörer kan detta dock inte garanteras.

Eventuell konventionell diesel som används kommer vara av miljöklass 1 eller bättre.

Drivmedel till fordon och maskiner kommer att lagras i cisterner som är påkör- ningsskyddade och invallade. Övriga kemikalier som används för t.ex. service av maskinparken kommer att förvaras i låsbara invallade utrymmen.

Cisternerna genomgår återkommande kontroll enligt NFS 2003:24. Vid påfyllning av fasta cisterner används överfyllningsskydd samt att personal övervakar hante- ringen. Även pumptankningen från cistern till fordon står under tillsyn av personal och sker på särskilt iordningsställd yta. Absorptionsmedel för sanering av spill finns tillgängligt i täkten.

Vattenhantering och vattenverksamhet Den hydrogeologiska utredningen (bilaga till MKB) visar att både grund- och ytvat- ten kommer att uppstå i täkten. Detta behöver avledes genom bortpumpning för att kunna bedriva täktverksamheten i torrhet.

Pumpgrop och dammar för rening av utgående vatten finns redan i befintlig verk- samhet men kommer att utökas/kompletteras allteftersom brytområdet blir större. För att få en jämn yta på täktbotten utförs losshållningen av berg med underspräng- ning på ca 1– 1,5 meter. Detta krossmaterial brukar benämnas ”syltan”. Det är san- nolikt att en merpart av yt-och sjunkvatten kommer att perkolera i syltan vilket även ger en filtrerande effekt på finmaterial. Porositeten i täktbotten/syltan beräknas uppgå till minst 20 procent och vid fullt utbruten täkt uppgår lagringskapaciteten till ca 110 000 m3 vatten (baserat på 44 ha brytområde). Detta gör att täktbotten inom området kan jämna ut höga flöden vid exempelvis skyfall innan vattnet medför en begränsning för verksamheten. Avledning av överskottsvatten sker som nämnts i fö- regående stycke genom en pump som leder vatten till en damm.

Allteftersom brytområdet blir större förväntas inträngning av vatten öka. Samtidigt minskar infiltrationskapaciteten (porositeten) i syltan, på grund av ökad packning. Detta gör sammantaget att behovet av att bortleda vatten från täktbotten ökar.

s. 57 Sida 57 av 162 i domstolens handling

För att erhålla en kontrollerad och styrd avrinning kommer en eller flera pumpgro- par att vara anlagda inom brytområdet. I pumpgrop kommer även vatten för damm- bekämpning primärt att hämtas. Utöver pumpgrop behövs dränkbara pumpar och slangar/rör för att föra vatten från pumpgrop till reningsdamm/ar. De dränkbara pumparna styrs med nivåvakter för intermittent drift och drivs med el från det fasta nätet. Inga övriga tekniska installationer bedöms nödvändiga för den vattenverk- samhet som planeras. Den pumpade avledningen av vatten kommer att pågå till dess att täkten är fullt utbruten och området efterbehandlas.

Spillvatten från personalutrymmen och andra handfat/utslagshoar leds till kommu- nalt spillvattennät. För hushållsbehov nyttjas kommunalt vatten som sedan flera år är anslutet till täkten.

I södra delen av verksamhetsområdet finns en bergborrad vattentäkt som fungerar som reservvatten för det fall det inte finns tillräckliga mängder till dammbekämp- ning i öppna gropar/bassänger inom täktområdet.

Enligt uppgifter från tidigare ägare av täktverksamheten anlades den bergborrade brunnen 1994 med ett djup om 90 meter. Föregående verksamhetsutövare använde brunnen för försörjning av vatten för dammbekämpning i samband med verksam- heten vid den mobila krossanläggningen.

Till och med början av 2000-talet användes brunnen för samma ändamål av Nybro- grus. Därefter användes brunnen för befuktning av material på utgående lastbilar för att undvika damning längs väg eller till befuktning av upplag. Eftersom vattnet missfärgade materialet används inte längre vatten från brunnen för detta ändamål. Brunnens funktion idag är primärt som reservbrunn för det fall Nybrogrus får tek- niska problem på den anläggning som försörjer dammbekämpningsutrustningen med länshållningsvatten, dvs. det ordinarie försörjningsystemet. Sedan ett par år tillbaka har Nybrogrus minimerat risken för driftstörning på det ordinarie systemet då Bolaget försett det med dubbel utrustning (genom dubbla pumpar osv.). Sedan dess har brunnen inte använts. Pumpen i den djupborrade brunnen är en vanlig dränkbar pump av samma typ och kapacitet som vid hushållsbehov.

Om brunnen skulle användas är det fråga om maximalt ett par kubikmeter i timmen för dammbekämpning tills huvudsystemet har reparerats. Det bör påpekas att det är centralt för verksamheten att huvudsystemet fungerar då det annars omgående blir problem att bedriva produktion i täktens produktionsanläggning, såväl ur arbets- miljö som generell miljösynpunkt pga. okontrollerad eventuell damning. Samman- fattningsvis kan det inte förväntas att brunnen används mer än ett par timmar under

s. 58 Sida 58 av 162 i domstolens handling

någon dag någon gång per år eller än mer sällan vid till exempel problem eller ser- vice.

Arbetstider Huvudsaklig arbetstid för verksamheten kommer att vara helgfria vardagar, mån- dag- fredag kl. 06.00- 18.00. Det kan även bli aktuellt med skift och produktion av olika omfattning även under andra tider.

Det är önskvärt för Bolaget att arbetstider inte regleras i villkor eftersom verksam- heten är dynamisk och både tekniker och efterfrågan (dvs. produktionstakten) helt sannolikt kommer att förändras och variera under tillståndstiden. Bolaget bedömer det som lämpligast att bullervillkoren avgör vilka moment som kan bedrivas inom respektive tidsperiod.

Transporter Material lastas från upplag med hjälp av hjullastare eller liknande och transporteras från området med lastbil. Antalet lastbilstransporter styrs av efterfrågan av de aktu- ella produkterna. Vid ett normalår beräknas in- och uttransporter av material och in- förda massor i genomsnitt uppgå till ca 165 stycken fordonsrörelser per arbetsdag, beräknat på 220 arbetsdagar och en genomsnittlig last av 33 ton per ekipage. Vid maximal brytning beräknas ca 275 fordonsrörelser ske. En (1) fordonsrörelse är an- tingen en ut- eller en in-passage. Ett lastfordon som kör in och hämtar material och därefter lämnar täkten alstrar således två fordonsrörelser.

Transporter till och från täktområdet kommer att ske via befintliga enskilda anslut- ningsvägen, som efter ca 250 m ansluter till väg 520. Därefter transporteras materi- alet vidare till avsättningsområdet, huvudsakligen innebär detta österut på väg 520.

Avfall Normalt uppstår små mängder farligt avfall men mindre mängder av både fast och flytande farligt avfall förväntas uppstå, t.ex. batterier, kasserade smörjoljor, lys- källor etc. Farligt avfall kommer att förvaras i låsbart utrymme med normala skyddsåtgärder i väntan på extern transportör med nödvändiga tillstånd. Hushållsavfall läggs i kärl som töms av kommunen eller dess entreprenör, för när- varande Kretslopp Sydost.

En mindre mängd metallskrot förväntas uppkomma i verksamheten. Det består ex- empelvis av kasserad krossutrustning vilket uppstår kontinuerligt genom normalt slitage. Detta förvaras i en container som sedan lämnas till återvinning.

s. 59 Sida 59 av 162 i domstolens handling

Utvinningsavfall regleras enligt förordning (2013:319) om utvinningsavfall. För en anläggning som ger upphov till utvinningsavfall ska en avfallshanteringsplan finnas. Med utvinningsavfall avses avfall som har uppkommit som en direkt följd av pro- spektering, utvinning eller bearbetning eller som en direkt följd av lagring av utvun- net material innan bearbetning av materialet har avslutats. Materialslag från täkt- verksamhet som kan utgöra utvinningsavfall är stenmjöl som sedimenterat i klar- ningsbassäng och inte återförs till produktionsprocessen, borrkax som inte används och avbaningsmassor som inte används vid efterbehandling eller andra anläggnings- ändamål.

Enligt Naturvårdsverket bör inte material som återförs till produktion och säljs vi- dare till kund betraktas som avfall, utan i stället som en biprodukt i produktionen. Detta förutsätter att allt material verkligen återförs till produktionen, att det kan till- föras är inte tillräckligt.

Det finmaterial som ansamlas som slam i eventuella sedimentationsbassänger kom- mer att återföras till produktionen. Överflödigt borrkax kommer att läggas på sal- van. Avbaningsmassor kommer att försäljas alternativt användas för anläggningsän- damål inom täktområdet. Bolaget anser därför att anläggningen inte omfattas av be- greppet avfallsanläggning enligt 5 § utvinningsförordningen, och skyldighet att ut- forma en avfallshanteringsplan föreligger därför inte.

Efterbehandling Efterbehandling av täkten innebär att bodar, maskiner och andra anläggningsdelar från täktverksamheten tas bort. Anslutningsvägen lämnas kvar för att kunna använ- das av markägare vid framtida skogsbruk och dylikt.

Pumpningen och tillhörande vattenverksamhet avslutas. Detta medför att en så kal- lad täktsjö kommer att uppstå. Tiden för uppfyllnad till slutlig neutral nivå har be- räknats vara ca 90 år när täktsjöns yta når omkring nivå + 59 m. Det föreslås ske en viss kontrollerad avrinning från täktsjön mot Hagbyån genom att anordna ett utlopp i täktens södra del. Utloppets nivå styr maximal nivå på täktsjön. Om utloppet an- läggs på nivån +59 m kommer det främst vara tillskott genom nederbörd som rinner ut från sjön. Genom att lägga utloppet något lägre erhålls ett visst tillskott även av framträngande grundvatten.

Vid högre och brantare partier ordnas med rensning av den anslutande ursprungliga bergöverytan för att uppmärksamma på branten, en skyddskant. Varnande blockrad kommer att finnas kvar vid högre och brantare bergväggar likt under pågående bryt- ning.

s. 60 Sida 60 av 162 i domstolens handling

Detaljerna i gestaltningen och markanvändningen redovisas i efterbehandlingspla- nen, se ritning M3 i bilaga A1, och ska i detta skede ses som ett förslag som kan komma att revideras i samråd med tillsynsmyndigheten i god tid innan tillståndet lö- per ut. I en del av täkten kan bergväggar lämnas för att gynna bl.a. fågellivet.

Kontroll I enlighet med förslag till villkor, avser bolaget att inom tre månader från det att be- slutet om tillstånd tagits i anspråk, ta fram förslag till ett kontrollprogram för verk- samheten. Kontrollprogrammet tas fram i samråd med tillsynsmyndigheten.

Egenkontroll av verksamheten är ett generellt lagkrav för den som bedriver till- ståndspliktig verksamhet enligt miljöbalken. Egenkontroll innebär att löpande pla- nera och kontrollera verksamheten, t.ex. genom undersökningar eller provtagningar, för att kontrollera att villkoren i tillståndet efterlevs. Egenkontrollen görs också för att kontrollera vilken påverkan verksamheten har på omgivningen och för att kunna motverka eller förebygga sådan eventuell påverkan.

Krav och kontroll på inkommande massor Bolaget upprättar överenskommelse med kund som avser att avlämna jord- och schaktmassor i täkten. Kunden ska innan transport till täkten försäkra sig om att massorna uppfyller krav på renhet i upprättad överenskommelse, dvs. klarar (inte överskrida) Naturvårdsverkets generella riktvärden för mindre än ringa risk, MRR, enligt Naturvårdsverkets rapport 5976. När massorna konstaterats rena transporteras de till täkten där invägning sker. Intyget på rena massor ska redovisas till bolaget innan leverans. Bolagets mottagare vid våg kontrollerar att renheten i massorna uppfyller haltkriterierna i avtalet.

Varje inkommande lass besiktigas okulärt vid införseln av personal på plats. Vid in- fartskontrollen kontrolleras att materialet inte: har avvikande färg eller lukt innehåller synliga främmande föremål har några synliga eller förnimbara förekomster av olja eller bensin på något annat vis avviker från vad som kan antas vara normalt Vid misstanke om att det inkommande materialet är eller kan vara förorenat ska en laboratorieanalys av materialet krävas alternativt ska materialet avvisas. Stickprovstagning med labanalys kan komma att utförs för att verifiera avfallsläm- narens uppgifter.

### Miljökonsekvensbeskrivning

Markanvändning Ansökt verksamhet avses att bedrivas inom och i direkt anslutning till redan befint- ligt täktområde. Utökning av brytområdet sker med ca 30 ha i riktning mot nord- väst.

s. 61 Sida 61 av 162 i domstolens handling

Verksamhetsområdet utökas mot nordväst med ca 48 ha där dagens markanvänd- ning nästan uteslutande är skogsbruk. Det finns en mindre inäga/betesmark inom ut- ökningsområdet som enligt utförd naturvärdesinventering idag utgörs av öppen och hävdad betesmark. I övrigt används marken kring täkten nästan uteslutande för skogsbruksändamål även om vissa inslag av odlingsmark förekommer.

Arealen produktionsskog inom det ansökta utökade verksamhetsområdet uppgår till ca 46 ha. Arealen öppen hävdad gräs-/betesmark uppgår till ca 1,8 ha.

Ytor som idag utgörs av produktionsskog kommer att övergå till verksamhetsom- råde för bergtäkt, vilket i förlängningen kan få små negativa konsekvenser för skogsindustrin, men positiva konsekvenser för den regionala ballastförsörjningen.

Påverkan på jordbruket genom ianspråktagande av 1,8 ha gräs-/betesmark bedöms bli obetydlig eftersom marken nyttjas förhållandevis extensivt och samtidigt hyser en trivial flora. Marken ligger på en av de fastigheter som ingår i täktansökan och som har förvärvats av Bolaget (pågående lantmäteriförrättning). Den planerade verksamheten bedöms inte leda till negativa konsekvenser för markanvändningen utanför verksamhetsområdet.

Några särskilda åtgärder till skydd för pågående markanvändning bedöms inte som nödvändiga. Efter avslutad täkt efterbehandlas området enligt plan. Efterbehandling kommer att ske i samråd med tillsynsmyndigheten. Delar av verksamhetsområdet som inte bildar täktsjö kan då återgå till skogs- och/eller jordbruksmark.

Sammantaget och jämfört med nollalternativet bedöms ansökt verksamhet medföra små negativa konsekvenser för den pågående markanvändningen. Lokalt blir konse- kvenserna stora eftersom markanvändning ändras helt, men i ett större perspektiv handlar det om mycket små arealer produktionsskog och gräs-/betesmark som kom- mer att påverkas.

Grundvatten Det finns ingen utpekad grundvattenförekomst (enligt VISS) inom aktuell eller pla- nerad yta för verksamhetsområde. Grundvattenförekomsten ”Nybroåsen vid Vass- molösa” finns ca 1,5 km öster om täktområdet.

Grundvatten förekommer dels i berget, dels i ytliga jordlager. I Runtorp utgörs det övre grundvattenmagasinet av friktionsmaterial (främst morän) ovan berget. Den planerade verksamheten omfattar bortledning av allt till brytområdet inläck- ande grundvatten. Bolaget har låtit WSP Sverige AB utreda hur bortledningen kan

s. 62 Sida 62 av 162 i domstolens handling

komma att påverka nivåerna av grundvatten i jord och berg kring verksamhetsområ- det. En separat hydrogeologisk utredning har genomförts. Resultatet av utredningen ligger till grund för konsekvensbedömningarna nedan.

Bortledning av grundvatten från brytområdet medför en sänkning av grundvattenni- vån i omgivningen. Hur stor sänkningen blir är beroende av flera faktorer så som berg- och jordarternas beskaffenhet/genomsläpplighet, aktuellt brytdjup, täktens areal med mera. Allt inläckande grundvatten måste bortledas för att arbetena i täk- ten ska kunna ske i torrhet.

Inläckaget av grundvatten vid fullt utbruten täkt enligt ansökan beräknas i den hyd- rogeologiska utredningen uppgå till ca 14 l/s räknat som årsmedelvärde. Inläckande grundvatten behöver även fortsättningsvis bortledas tillsammans med inrinnande yt- vatten och nederbörd som faller över brytområdet. Det totala behovet av både grund- och dagvattenbortledning beräknas till ca 26 l/s (ca 830 000 m3/år) vid fullt utbruten täkt.

Grundvattenflödet till täkten är förhållandevis litet för en täkt i denna storleksord- ning, vilket förklaras av det lokala bergets låga vattenföring. Detta beror i sin tur på att berget är förhållandevis tätt och sprickfritt.

Ett påverkansområde tas fram för att kartlägga och bedöma sådana motstående in- tressen som skulle kunna påverkas negativt av en grundvattensänkning. Valet av gränsvärde beror på om motstående intressen förekommer i närområdet och kan bli påverkade av en avsänkning i jordlagren. Känsliga objekt för grundvattenavsänk- ning omfattar grundvattenbrunnar, energibrunnar, grundvattenförekomster, grund- vattenberoende ekosystem samt byggnader och anläggningar inom sättningskänslig mark. Grävda brunnar är generellt mer känsliga för grundvattenavsänkning än bor- rade brunnar. En grävd brunn kan påverkas negativt, till och med bli torr, av ytterli- gare avsänkning under en torr sommar. Eftersom det förekommer några grävda brunnar i området definieras påverkansområdet som den yttre gränsen av en beräk- nad nivåpåverkan i jord på 0,1 meter.

För en avsänkning i berg är det enbart bergborrade brunnar som skulle kunna påver- kas. Ofta sker inte en skadlig påverkan i bergborrade brunnar vid en avsänkning un- der 1 meter. Det finns två bergborrade brunnar inom påverkansområdet. Beräknat påverkansområde anges i figur 6.2.2.1 nedan.

Samtliga motstående intressen som kan påverkas av en grundvattensänkning be- döms innefattas inom det angivna påverkansområdet.

s. 63 Sida 63 av 162 i domstolens handling

Inom och i närhet av påverkansområdet för grundvatten har nedanstående objekt identifierats: Det förekommer en grävd brunn inom påverkansområdet. Det förekommer två sumpskogsområden inom påverkansområdet (Skogsstyrel- sen). De förekommer ett vattendrag (Hagbyån) som klassad vattenförekomst ned- ströms täkten. Det förekommer ett vattenskyddsområde inom påverkansområdet (SGU). Föl- jande vanliga motstående intressen har kunnat avskrivas: Det finns inga kända källor (enligt SGU:s källarkiv) inom påverkansområdet. Det finns inga markavvattningsföretag inom verksamhetsområdet eller ned- ströms Inom påverkansområdet förekommer inga sättningskänsliga jordarter. Det förekommer inga grundvattenmagasin i jord eller i berg inom påverkans- området (SGU)

Enligt SGU:s brunnsarkiv förekommer det tre enskilda vattentäkter (brunnar) inom påverkansområdet. Enligt brunnsinventering som utfördes av WSP under våren 2022, är en av de brunnarna (inom fastighet D) grävd medan de andra två är borrade. De två borrade brunnarna befinner sig väster om täktområdet inom fastigheter F och G. Brunnarna är ca 18 m respektive 53 m

s. 64 Sida 64 av 162 i domstolens handling

djupa och bedöms få en maximal avsänkning på 0,1 respektive 0,5 m. Avsänkning- ens storlek är liten och risk för skada bedöms som försumbar.

Den grävda brunnen inom fastighet D är ca 8 m djup och ligger inom ett område som kan erhålla 0,3–0,5 m avsänkning. Det finns en risk att avsänkningen kan skada brunnens vattentillgång under torrare perioder.

Vattenskyddsområdet utgör primärt skydd för ytvattenförekomsten Hagbyån. Ef- tersom allt vatten från området hamnar i ån finns det igen risk för att täktens verk- samhet på något sätt skulle minska tillgången på vatten. Vattenbalansen visar att det enbart är en lokal förändring mellan några mindre lokala avrinningsområden som sker. Totalt sett ökar avledningen något i och med avskogningen som sker och denna effekt bedöms större än det uttag till dammbekämpning som sker vid behov. Därmed bedöms verksamheten inte skada vattenskyddsområdet ur kvantitativt hän- seende.

Ingen risk för spridning av föroreningar via grundvattnet till omgivningen föreligger så länge den hydrauliska gradienten är riktad in mot brytområdet. Eventuellt spill och andra utsläpp av föroreningar kommer att nå pumpgrop(ar) på täktens botten, där inläckande grundvatten omvandlas till ytvatten.

Enligt Skogsstyrelsens underlag förekommer det tre sumpskogar inom påverkans- området. Skogsstyrelsens underlag ska ses som att det finns en möjlighet till en sumpskog och inte att det nödvändigtvis är det. Inventeringarna genomfördes under 1990-talet och till stor del enbart som en kartstudie där de flesta potentiella objekten aldrig inventerades i fält. Det kan i detta fall konstateras att underlaget från Skogs- styrelsen inte är uppdaterat/relevant, vissa ytor som markeras som sumpskog är se- dan länge iordningsställda upplagsytor inom tillståndsgivet täktområde. Inom utförd naturvärdesinventering har ett mindre område med sumpskog mellan ansökt verk- samhetsområde och Hagbyån noterats som sumpskogskaraktär och tilldelats Visst naturvärde. Detta sumpskogsområde försörjs rikligt med vatten då täktens länshåll- ningsvatten leds via detta system, och riskerar således inte att påverkas hydrauliskt negativt. Inga av de övriga ytor som anges i Skogsstyrelsens kartskikt och som överlappar det ansökta verksamhetsområdet är dock noterade på något särskilt vis i naturvärdesinventeringen.

Grundvattennivåer och grundvattenkvalitet kommer att kontrolleras och följas upp kontinuerligt i enlighet med föreskrivna lagkrav samt enligt det kontrollprogram som finns och som kommer att uppdateras för vattenverksamheten.

Enligt beräkningar i den hydrogeologiska utredningen föreligger risk för skada på den grävda brunnen inom påverkansområdet. Vid behov åtar sig bolaget att åtgärda

s. 65 Sida 65 av 162 i domstolens handling

eventuella skador som uppstår avseende vattentillgången i denna brunn. Åtgärder vidtas i samråd med sakkunnig och kan utföras genom t.ex. fördjupning eller ersätt- ning med ny brunn som kan vara bergborrad.

Föreslagna åtgärder till skydd för grundvattnets kvalitet är desamma som för skydd av ytvatten. Eventuella utsläpp, spill och läckage till mark och grundvatten inom verksamhetsområdet kommer antingen att fastläggas eller nå någon av verksamhet- ens pumpgrop(ar) eller sedimentationsdammar.

Bolaget har god beredskap i händelse av spill och läckage, ett eventuellt utsläpp kan snabbt åtgärdas och saneras. Sedimentationsdammar med utlopp mot naturlig reci- pient kommer att förses med oljeavskiljande funktion på så sätt att vatten inte av- leds från dammarnas yta.

För kontroll av grundvattennivåer bör grundvattenrör användas. Antalet grundvat- tenrör och mätfrekvens bör avgöras i samråd med tillsynsmyndigheten. Grundvat- tenrör bör sättas utanför verksamhetsområdet i närheten av influensområdets yttre gräns alternativt vid ett motstående intresse. Att sätta grundvattenrör allt för nära brytområdet fyller ingen direkt funktion då det är i det området förväntat med en större avsänkning. Vissa av de befintliga grundvattenrören kan, och bör, därmed ingå även i ett framtida kontrollprogram.

Bortledning av grundvatten från brytområdet kommer att leda till en avsänkning av grundvattennivån i täktens närområde. Störst påverkan blir i direkt anslutning till brytområdet, därefter avtar effekten relativt snabbt Endast tre enskilda brunnar före- kommer inom beräknat påverkansområde, två djupborrade och en grävd. De två borrade bedöms erhålla en obetydlig påverkan, även vid fullt utbruten täkt. För den grävda beräknas påverkan kunna bli mer omfattande, och risk för skada föreligger.

Den samlade bedömningen är att grundvattenbortledningen vid fullt utbruten täkt innebär risk för skada på en (1) grävd brunn i täktens närhet. Att vid behov ersätta denna brunn bedöms dock både praktiskt möjligt och ekonomiskt skäligt för det fall påverkan uppstår på ett sätt som brunnens ägare anser medför skada på det enskilda intresset.

Bolaget avser att fortsatt övervaka grundvattennivåer för att så tidigt som möjligt upptäcka eventuella avvikelser.

Sammantaget och jämfört med nollalternativet bedöms ansökt verksamhet medföra små negativa konsekvenser för aspekten grundvatten.

s. 66 Sida 66 av 162 i domstolens handling

Ytvatten och miljökvalitetsnormer En blandning av nederbörd och grundvatten kommer att avledas från brytområdet via en eller flera pumpgropar, en eller flera sedimentationsdammar samt dike till Hagbyån.

Från det utökade verksamhetsområdet i söder avses dagvatten ledas till en separat sedimentationsdamm med avledning till samma dike som länshållningsvatten från täktens djupare delar. Denna vattenhantering är beskriven i ansökan om ändrings- tillstånd för det utökade verksamhetsområdet (Lst dnr 11344-2021).

Genom att ordna anvisningar för dagvatten från de södra delarna av verksamhets- området, inklusive större delen av det tillkommande området som medges i änd- ringstillståndet, med självfall mot en damm, kan utgående vatten renas och uppehål- las bättre än vad som gällde innan ändringstillståndet.

De dammar som finns i täktens nuvarande södra del, däribland en s.k. bioreaktor, hanterar och behandlar länsvatten från lågpunkter nere i bergbrottet. Efter (ned- ströms) den kommande dagvattendammen leds samtliga flöden ihop och passerar genom avskärmningsvallen i en kulvert på ca 6 m längd, se figur i avsnitt 3.13. På detta sätt krävs endast en (1) kulvert och ett avledningsstråk för allt avlett vatten från täkten oavsett om ursprunget är länshållning från täktbotten eller ytvatten från markytor etc.

En innovativ teknik för behandling av kvävehaltigt länshållningsvatten som finns etablerad i Runtorp är en s.k. Bioreaktor. I sin enklaste form är bioreaktorn en grop som fylls med ett reaktivt material rikt på organiskt kol, vanligtvis träflis/sågspån. Vatten med höga halter av NO3 - tillåts flöda horisontellt genom det reaktiva materi- alet, där inkommande NO3- omvandlas till N2 genom den mikrobiella processen de- nitrifikation. Vid denitrifikation reduceras nitrat (NO3-) till kvävgas (N2) vilket av- går till atmosfären och därmed undviks kvävebelastning i vattendraget som utgör recipient.

Bioreaktorinstallationen var en del av ett större projekt som drevs av en arbetsgrupp bestående av företaget AB Nybrogrus, WSP, Uppsala Universitet, Linnéuniversite- tet samt Nybro kommun, och erhöll statliga medel från Lokala vattenvårdsmedel (LOVA) för att genomföra projektet under 2016 – 2017.

Bioreaktorn installerades som ett sista steg mellan den sista sedimenteringsdammen och recipienten och dimensionerades för att behandla omkring 30 – 50 % av totala länshållningsvolymen. Bioreaktorn försörjs med ett förhållandevis jämnt flöde. Flö- det kan dock bara utgöras av ett delflöde eftersom bioreaktorn måste ha ett perma- nent inflöde, det är därför dimensionerat för minsta flödet som avleds kontinuerligt.

s. 67 Sida 67 av 162 i domstolens handling

Den är försedd med en reglerventil på inkommande vattenflöde för att säkerställa jämnt flöde, vilket kommer från ”uppströms” sedimentationsdamm. Överflödsvat- ten från sedimentationsdamm leds bypass förbi bioreaktorn, dvs. det vatten bioreak- torn inte kan behandla. Detta är i praktiken merpart av vattenflödet vid högflöden.

Efter en uppstartsperiod har vattenflödet vid utloppet uppmätts regelbundet och har varierat mellan inget flöde och 2 l/s, med ett medelflöde på 0,38 l/s (54 mättill- fällen). Bioreaktorn i Runtorp har sedan början av 2019 fram till 2021 en kvävere- ningsgrad på ca 90 %. Med ett snittflöde på 0,38 l/s har ungefär 48 000 m3 länshåll- ningsvatten renats under tiden. Bioreaktorn har i princip varit underhållsfri utöver vattenprovtagningen som sker regelbundet. Så småningom kommer dock renings- graden att minska när träflisen inte längre fungerar som en effektiv kolkälla, alter- nativt då träflisens genomsläpplighet minskar i takt med att träflisen bryts ned. Livslängden för träflis i en bioreaktor under svenska klimatförhållanden är förhål- landevis okänd eftersom inga bioreaktorer i Sverige har varit i drift längre än ca fem år. Internationellt så har dock livslängden uppskattats till åtminstone tio år.

Hagbyån är den första klassade vattenförekomsten nedströms täkten. Ån rinner ca 300 m söder om täkten, status och miljökvalitetsnormer (MKN) anges i tabell 6.3.1.1 nedan. Hagbyån passerar inga egentliga sjöar på sin väg mot Kalmarsund som är den slutliga recipienten.

Tabell 6.3.1.1. Miljökvalitetsnormer för vattenförekomsten ”Hagbyån: mynningen nvs Kalmarsund – Svartabäcken” (data från VISS 2022-02-02). Hagbyån: mynningen nvs Kalmarsund – Svartabäcken Ekologisk norm och status Miljökvalitetsnorm God ekologisk status 2045 Statusklassning Måttlig Kemisk norm och status Miljökvalitetsnorm God kemisk status, med mindre stränga krav för bromerad difenyleter och kvicksilver och kvicksilverföreningar. Statusklassning Uppnår ej god

Hagbyån inklusive dess avrinningsområde utgör dessutom dricksvattentäkt för vil- ken det finns ett beslutat vattenskyddsområde med skyddsföreskrifter. Runtorptäk- ten inklusive ansökt utökning ligger i sin helhet inom yttre skyddszon för vatten- skyddsområdet.

s. 68 Sida 68 av 162 i domstolens handling

Ytvatten kan komma att påverkas av den ansökta verksamheten genom utsläpp av närsalter och föroreningar till Hagbyån. Dessa kan leda till övergödningseffekter och skador på organismer och limniska miljöer.

Det har inte identifierats några berörda invallnings- och dikningsföretag eller andra intressen som påverkas av kvantitativa förändringar i form av ökade högflöden ned- ströms täkten.

Kalmar Vatten AB har ett tydligt intresse i att kvantiteten tillgängligt vatten som rå- vara till dricksvattenproduktion inte minskar till alltför låga volymer och flöden. Den hydrogeologiska utredningen visar att det inte sker någon kvantitativ föränd- ring av vattenvolymerna som hamnar i Hagbyån. Detta eftersom allt utpumpat vat- ten leds till Hagbyån, ett ytvattendrag dit grundvattnet i täktområdet ändå hade haft sin naturliga utströmning.

I detta sammanhang kan även nämnas att viss mindre mängd vatten åtgår till damm- bekämpning i produktionsprocessen, detta bedöms dock i praktiken inte påverka flödet till Hagbyån negativt jämfört med nollalternativet. Detta eftersom den ökade avskogningens minskade evapotranspiration väl kompenserar det ökade behovet av dammbekämpning. Ungefärliga mängder vatten som går in i produktionsprocessen är omkring 400 liter per timme max (10 timmar om dagen, 4 dagar i veckan).

Ytvatten och MKN – Ekologisk status Vattendragets ekologiska status har bedömts vara måttlig med stöd av parametern för fisk som varit utslagsgivande. Denna senaste status är från förvaltningscykel 3 (2017-2021).

Sprängämnena som används innehåller kväve, som kan fastna på det losshållna ber- get och spridas till ytvatten i samband med nederbörd. Kväve bidrar till övergöd- ningseffekter, dock främst i kustvatten där det normalt är den begränsande närsalt- skomponenten.

Av VISS kan utläsas att status för parametern näringsämnen bedöms vara god (sen- aste förvaltningscykel är nr 2, 2010-2016), dock nära gränsen för måttlig status. Be- dömningens tillförlitlighet bedöms vara medel. Provtagning på stationen är avslutad 2010. Klassningen är baserad på totalhalten fosfor.

Kväve är inte styrande för statusklassningen av Hagbyån och det saknas bedöm- ningsgrunder för miljökvalitetsnorm (MKN).

s. 69 Sida 69 av 162 i domstolens handling

En studie har visat att mängden kvarvarande totalkväve (tot-N) i materialupplag i en bergtäkt uppgår till ca 1 g tot-N per ton (S., 1997). Vid en normalproduktion om 600 000 ton per år skulle detta innebära en kvarvarande kvävemängd om ca 600 kg tot-N per år i det producerade materialet. Vid maximal årlig produktion om 1 000 000 ton är motsvarande mängd ca 1 000 kg tot-N per år. I ett konservativt värsta fall- scenario transporteras hela denna kvävemängd vidare till ytvatten. Då be-räknas årsmedelhalten i utgående vatten från pumpgrop bli 1,2 mg/l i ett scenario med maxproduktion. Beräkningarna bygger på ett utgående årsmedelflöde om 26,3 l/s vid fullt utbruten täkt (se hydrogeologisk utredning i bilaga B5). Beräkningarna tar inte hänsyn till att visst naturligt upptag av kväve (retention) kommer att ske i dammar inom verksamhetsområdet och diken samt i Hagbyån på vägen mot myn- ningen vid kusten. Därutöver följer en del kväve med vidhäftat till material/produkt som levereras ut från täkten. I nuvarande produktion (Miljörapport för 2021) har medelhalten kväve över sammanlagt sex provtagningstillfällen i utgående vatten från sista damm beräknats till 3,7 mg/l.

Den totala kvävetransporten i Hagbyån vid mynningen till Kalmarsund uppgick en- ligt SMHI, S-Hype till ca 129 ton per år räknat som årsmedelvärde för perioden 2010–2021. Verksamhetens andel motsvarar då i ett beräknat konservativt värsta fall-scenario mindre än 1 % av den totala kvävemängden i utsläppspunkten.

I Bolagets nuvarande kontrollprogram ingår att utföra provtagning i sammanlagt tre olika mätpunkter: P1 (uppumpat vatten från pumpgrop på täktbotten till damm), P2 (avlett vatten från damm) samt P3 (avlett vatten i dike innan väg 520). Dessa prov- tagningar med efterföljande analys sker enligt nuvarande kontrollprogram sex gånger per år. Analysparametrar är för närvarande Total-kväve, Suspenderade äm- nen, Ammoniumkväve, Fosfatfosfor, Nitratkväve, Opolära alifatiska kolväten, To- talt extraherbara alifatiska ämnen, Totalt extraherbara aromatiska ämnen samt pH. Medelvärdet för perioden 2014-2021 var 3,6 mg tot-N/l i vatten som avleds från dammen mot recipient.

Medelvärdet i utgående vatten vid diket som mynnar i Hagbyån (P3) för samma pe- riod var 2,3 mg tot-N/l. Detta indikerar att det redan på den korta rinnsträckan mel- lan täkten och Hagbyån sker en icke obetydlig kvävereduktion genom naturliga pro- cesser.

Entreprenadberg från underjordssprängningar (”tunnelberg”) riskerar att innehålla mer kväve än övrigt berg. I Runtorp kommer det endast vara aktuellt med entrepre- nadberg från ovanjordsprängningar och dessutom av blygsamma kvantiteter över tillståndstiden. Entreprenadberg från ovanjordsprängning bedöms ha likvärdigt kvä- veinnehåll som losshållet råberg från en bergtäkt.

s. 70 Sida 70 av 162 i domstolens handling

Den planerade verksamheten bedöms ge obetydliga konsekvenser avseende utsläpp av kväve till Hagbyån. Påverkan på möjligheten att uppnå beslutad miljökvalitets- norm bedöms som obetydlig då kväve inte styr statusklassningen för näringsämnen i vattendrag.

Som begränsningsvärde föreslås en totalkvävehalt i utgående vatten från anlägg- ningen om max 5 mg/l mätt som årsmedelvärde.

Ett flertal kvalitetsfaktorer med bäring på ekologisk status har redovisats och status- klassats för aktuell vattenförekomst. Följande faktorer har bedömts som otillfreds- ställande och beskrivs därför lite närmare i följande stycke. Övriga är klassade till måttlig, hög eller god status. Vissa är inte klassade.

Kvalitetsfaktorn Konnektivitet i vattendrag beskriver möjligheten till spridning av djur, växter, sediment och organiskt material i upp- och nedströms riktning, samt i sidled från vattendraget till omgivande landområden. Kvalitetsfaktorn har bedömts till otillfredsställande status. Vattenförekomstens status är även bedömd till otill- fredsställande för parametern Svämplanets strukturer och funktion i vattendrag eller Svämplanets strukturer och funktion runt sjöar. Svämplanet utgörs till 42 % av an- lagda ytor och/eller aktivt brukad mark.

Sammanvägd bedömning av kemisk status resulterar i Uppnår ej god. Ett eller flera prioriterade ämnen har bedömts ej uppnå god status. De ämnen som avses är Kvick- silver och bromerade flamskyddsmedel, PBDE, som genom extrapolering bedömts vara över gällande gränsvärde i fisk. Statusen härrör från förlängning av förvalt- ningscykel 2, maj 2017.

Övriga prioriterade ämnen som påverkar kemisk status har God status eller är ej klassade.

Suspenderade ämnen är partiklar i vattnet, vilka i höga halter kan orsaka negativa effekter i ytvatten genom grumling och sedimentering. Många andra föroreningar, däribland flertalet metaller, binder mer eller mindre hårt till partiklar. En hög av- skiljningsgrad avseende suspenderade ämnen är därför positivt för avskiljning av även andra ämnen.

Resultatet av analyser vid P2 (utgående vatten från damm) visar ett medelvärde på 9,2 mg susp./l under 2014-2021 under sammanlagt 42 mättillfällen. Det är en nor- mal halt för vatten från en bergtäkt som behandlats i sedimentationsdamm. Som be- gränsningsvärde föreslås en halt av suspenderade ämnen i utgående vatten från sedi- mentationsdammen om 15 mg/l mätt som årsmedelvärde. Det ska noteras att ytterli- gare viss partikelavskiljning kan ske i diket innan utsläpp i Hagbyån.

s. 71 Sida 71 av 162 i domstolens handling

Innehållet av suspenderade ämnen i utgående vatten från verksamheten bedöms få obetydliga konsekvenser för ytvatten. Parametern ingår inte vid statusklassning och beslut om miljökvalitetsnorm i vattenförvaltningen.

Statusklassningen av näringsämnen i Hagbyån nedströms täkten baseras på fosfor- halt. Eftersom bergtäkter typiskt sett inte medför fosforutsläpp av betydelse, be- döms den planerade verksamheten inte äventyra möjligheten att bibehålla god status avseende näringsämnen i aktuell vattenförekomst.

Enligt vattendirektivets artikel 7 ska vattenförekomster som används för uttag av viss kvantitet, eller reserverats för framtida uttag, skyddas för att garantera till- gången på vatten av god kvalitet. Hit räknas vattenförekomster som används för dricksvattenuttag större än 10 kubikmeter per dag i snitt eller som förser fler än 50 personer med dricksvatten. Enligt bilaga IV till vattendirektivet skall dessa skyd- dade vattenförekomster för dricksvatten ingå i registret för skyddade områden.

I ansökan ingår ett förslag till villkor om att kunna använda upp emot 3 000 kg magnesiumklorid (MgCl2).

Delar av saltet fastläggs permanent medan större delen kan förväntas laka ut med tiden. Genom dessa processer kan salthalten i utgående vatten förväntas vara relativt stabil under året. Den relevanta beståndsdelen ur ett MKB-perspektiv är klorid.

Mängden utgående vatten uppgår till ca 830 000 m3 per år i ett sent skede av täk- tens drift enligt ansökan. Förutsatt att hela mängden salt lakar ut och att allt salt be- räknas bestå till 100 % av klorid, vilket båda är konservativt antagande, uppgår me- delhalten av salt i utåtgående vatten till ca 3,6 mg/l som ett årsmedelvärde. I ett tidi- gare skede av täkten, med mindre vattenbortledning, kan halten förväntas bli något högre med i övrigt likvärdiga antaganden. Halten kan jämföras med krav på dricks- vatten där kloridhalter över 100 mg/l ger anmärkning (på grund av risk för korros- ion) medan smakförändringar uppstår först omkring 300 mg/l. Havsvatten kan inne- hålla 3-5 % salt, dvs 30 000 till 50 000 mg/l. Beräknad salthalt som kan uppstå på grund av verksamheten får därmed anses vara försumbar.

En ny sedimentationsdamm kommer under 2023 anläggas för behandling av utgå- ende vatten från södra delen av verksamhetsområdet. Detta är beslutat inom tillstån- det för ÄT. Enligt beräkningar i den hydrogeologiska utredningen kommer behovet av damm-volym i täktens slutskede, när maximal utpumpning kan förväntas, att uppgå till omkring 8000 m3. Volymen baseras till största delen på beräknat behov av partikelavskiljning.

s. 72 Sida 72 av 162 i domstolens handling

Tillkommande dammar kommer som utgångspunkt att utformas i enlighet med vad som anges i den hydrogeologiska utredningen, bilaga B4 till ansökan. Samtliga dammar med utsläpp i naturlig recipient kommer att förses med oljeavskiljande an- ordning vid utlopp.

Bolaget kommer att införa rutiner för mottagningskontroll av externa massor. Innan mottagning sker på anläggningen ska en grundläggande karaktärisering utföras av avfallslämnaren. Endast massor från områden som saknar känd eller misstänkt på- verkan av oönskade ämnen kommer att vara aktuella. Bolaget åtar sig även att er- bjuda samråd och föranmälan till tillsynsmyndigheten inför varje enskilt projekt som ger upphov till de externa massorna.

Till den grundläggande karaktäriseringen ingår att eventuella utförda provtagningar och analysresultat bifogas. Vid behov kan en utökad provtagning krävas för att mas- sorna ska kunna godkännas för mottagning. Vidare kontrolleras materialet löpande, både okulärt och luktmässigt. Stickprovtagningar kan komma att utförs för att veri- fiera avfallslämnarens uppgifter. Förslag på kontrollrutiner presenteras i den tek- niska beskrivningen.

Ytor för lagring av externa produkter (sand, färdig jordprodukt etc.) kommer att as- falteras samt förses med väggar på tre sidor för att underlätta hanteringen och minska risken för okontrollerad spridning, t.ex. av grumlande ytvatten.

Externa massor som tas emot för återvinning ska uppfylla riktvärdena för Mindre än Ringa Risk (MRR) enligt Naturvårdsverkets rapport 2010:1.

Entreprenadberg lagras och hanteras i förekommande fall nere i täkten, i anslutning till förkrossen.

Släckvatten kan uppstå vid brandbekämpning. Det kan inledningsvis konstateras att bränder i täkter generellt är mycket ovanliga, delvis tack vare det aktuella materi- alets inneboende egenskaper. Det som hypotetiskt kan uppstå är framförallt brand i den rörliga maskinparken. I fordon finns exempelvis drivmedel som brännbart ämne och en fordonsbrand kan därför bli häftig och inte enkel att släcka med enbart hand- släckare. Samtidigt är det dieselbränsle som används beroende av höga temperaturer innan det antänds, till skillnad från t.ex. bensin som är betydligt mer lättantänt. Även i verkstadslokalen där heta arbeten, t.ex. svetsning, utförs finns en teoretiskt förhöjd brandrisk.

Vid en eventuell brand som medför att brandkåren kallas till platsen görs normalt sett en initial bedömning av om släckning ska utföras eller om det sammanvägt är bättre att låta brandförloppet ha sin gång och fokusera på att hindra spridning. Ett

s. 73 Sida 73 av 162 i domstolens handling

övertänt fordon, som inte innebär spridningsrisk av brand, är exempelvis sällan be- fogat att släcka ur ett strikt ekonomiskt perspektiv eftersom det normalt kommer att kasseras. Vattenbegjutning medför släckvatten och oavsett plats innebär det risk för följdverkningar i form av förorenad mark och vatten. I Runtorptäkten medför den nödvändiga pumpningen att eventuellt släckvatten inom brytområdet inte flödar ut mot grundvattnet utan samlas i pumpgrop och leds mot sedimentationsdammar. Dammarna kommer att förses med avstängningsfunktion för den händelse att det tillfälligt behöver lagras exempelvis släckvatten. Skulle släckvatten uppstå inom verksamhetsområdet i söder kommer det huvudsakligen att ledas som det generella dagvattenflödet och således mot sedimentationsdammar. Även dessa dammar kom- mer att ha avstängningsfunktion som medför en viss lagring av eventuellt släckvat- ten. För att inte överbelasta dammarna om denna situation uppstår kan Bolaget låta tillfälligt stänga av pumpningen från täktbotten. Det kan även utföras pumpning mellan olika dammar för att optimera tillgängliga volymer. I ett worst case scenario kan därefter de vattenvolymer som helt eller delvis består av släckvatten sugas upp av spolbilar och transporteras för externt omhändertagande.

I samråd med tillsynsmyndigheten och Kalmar Vatten AB har en form av barriär som fördröjer ett eventuellt utsläpp från transportfordon att nå Hagbyån anlagts på den sida av väg 520 som vetter mot ån.

Uppföljning, provtagning, utvärdering och kontroll kommer att ske inom ramen för det kontrollprogram som upprättas för verksamheten. Beredskap finns, och kommer att finnas, i händelse av olycka med spill eller läckage av till exempel diesel och andra petroleumprodukter.

Samlad bedömning Oönskade ämnen i det vatten som kommer att avledas till ytvatten utgörs i första hand av suspenderade ämnen och kväve. Genom att vattnet kommer att behandlas i sedimentationsdammar och även i en särskilt anordnad ”Bioreaktor” bedöms varken halter eller mängder leda till negativa konsekvenser för Hagbyån. Jämfört med läck- aget från kringliggande skogs- och jordbruksmark bedöms kvävemängderna bli små. Kvävetillskottet från täkten till Kalmarsund bedöms bli litet, mindre än 1 % av den totala kvävetillförseln vid en maximal produktion.

Det finns alltid en risk för spill och läckage av petroleumprodukter från maskinpar- ken och transportfordon. Utsläpp som inte upptäcks och saneras direkt kommer att nå pumpgrop(ar) och sedimentationsdamm, med goda möjligheter till uppsamling och omhändertagande innan avledning mot recipient. Dammar med utlopp mot na- turlig recipient kommer att ha oljeavskiljande funktion samt även möjlighet att stänga utloppet. Detta gör att eventuellt släckvatten kan samlas upp och inte okon- trollerat ledas till Hagbyån.

s. 74 Sida 74 av 162 i domstolens handling

Provtagning och analysparametrar kommer att beskrivas i det kontrollprogram som slutligen tas fram i samråd med tillsynsmyndigheten. Den omfattande historiska provtagning som utförts inom Bolagets egenkontroll har medfört god kännedom om hur verksamheten påverkar omgivningen avseende vattenburna utsläpp. Den plane- rade verksamheten bedöms leda till obetydliga konsekvenser för såväl ytvattenföre- komster som dricksvattenintresset och inte heller försvåra uppfyllandet av relevanta MKN.

Utsläpp till luft inklusive damning Den planerade verksamheten kommer att påverka luften genom avgasutsläpp från maskinparken, interna transporter inom verksamhetsområdet och genom trafik till och från området. Utsläppen från fordon och maskinparken innebär utsläpp av kol- dioxid, kväveoxider, kolväten, partiklar, kolmonoxid och svaveloxider. Risk för damning uppstår i samband med sprängning samt, vid torr väderlek och blåst, från upplag, materialbearbetning och transporter.

Konsekvenserna av utsläppen är bland annat att kolväten i samverkan med kväve- oxider i atmosfären bildar marknära ozon, som kan ge skador på skog och gröda. Många kolväten är också skadliga för människors hälsa. Kväveoxider och svavel bi- drar till försurningen av mark, skog och akvatiska ekosystem. Kväveoxiderna har också en gödslingseffekt på skog och mark. Den ökande halten av koldioxid bidrar därutöver till att förstärka den naturliga växthuseffekten.

Luften påverkas till viss del även av damning från arbets- och transportytor samt upplag under torrperioder. Vid spridning utanför verksamhetsområdet kan damm lägga sig på växtlighet och föremål kring täkten och där orsaka lokal negativ påver- kan.

Miljökvalitetsnormer finns angivna för tillåtna högsta halter av kvävedioxid och kväveoxider, svaveldioxid, kolmonoxid, ozon, bly, bensen, partiklar (PM10 och PM2,5), bens(a)pyren, arsenik, kadmium, nickel och bly i utomhusluft (SFS 2010:477 Luftkvalitetsförordningen). Normerna anger den halt av respektive ämne som maximalt får förekomma i utomhusluften. Den planerade verksamheten medför genom arbetsmaskiner och transporter utsläpp som i teorin berör miljökvalitetsnor- merna för kvävedioxid, kolmonoxid och partiklar och i viss mån även normerna för svaveldioxid.

Eftersom risk för överskridande av miljökvalitetsnormerna för utomhusluft i princip endast uppstår i tät trafik i stadsmiljö, bedöms verksamheten inte medverka till att miljökvalitetsnormerna för utomhusluft överskrids. Tillskotten av avgasutsläpp från

s. 75 Sida 75 av 162 i domstolens handling

ansökt verksamhet bedöms i sammanhanget vara så små att miljökvalitetsnorm- saspekten inte är aktuell. Vidare ligger ansökt verksamhetsområde utanför tätbe- byggt område vilket innebär att miljökvalitetsnormer för utomhusluft inte är fullt ut relevant

Bergborrmaskinen är försedd med dammsugarutrustning. Uppsamlat damm används i samband med laddning till proppning av borrhål alternativt följer med den ut- sprängda salvan.

På krossenheter sker dammbekämpning vid behov genom bevattning via dysor som är monterade på maskinerna. Det finns vid krossningen sedan en tid tillbaka även dammsugningsfunktion som skapar undertryck och som leder luftströmmen till sär- skild stoftavskiljning.

Damning från upplag begränsas i förekommande fall genom bevattning. Vid utfart från täkten finns en ramp som kan fukta utgående lass med vatten. Detta nyttjas un- der torra väderförhållanden kombinerat med att lasten består av finmaterialproduk- ter.

Trafikytorna bevattnas vid behov. Saltning har hittills inte skett eftersom det finns ett uttryckligt förbud mot detta i nuvarande tillstånd. I aktuell ansökan ingår begrän- sad användning av salt (MgCl2).

Bolaget har provat ligninbaserade dammbekämpningsmedel såsom Dustex men inte erhållit den önskade effekten. Framförallt är det vid körytor som utsätts för mycket friktion genom svängande däck som magnesiumklorid bedöms vara överlägset. Såd- ana körytor föreligger framförallt i närheten av kross-linan och upplagshögarna. Saltet har fördelen av att vara långtidseffektivt samtidigt som det medför att övery- tan på grusade ytor binds samman. Saltet har även fördelen att det absorberas av grusmaterialet och tränger ner en bit i beläggningen. Detta gör att effekten kvarstår även om det allra yttersta lagret nöts bort. Jämfört med bevattning ger salt även en bättre långtidseffekt, dvs. effekt även utanför arbetstid. Bevattning på ytor och körs- tråk måste under varma perioder ske flera gånger dagligen för att ge fullgod effekt.

Stora delar av verksamhetsområdet avses att skärmas av med avgränsningsvallar. Vallarna förväntas medföra en positiv effekt på dammspridningen till omgivningen.

Bolaget kommer att ha en väl underhållen maskinpark som fortlöpande modernise- ras. I samband med inköp beaktas kravet om att bästa möjliga teknik ska användas, vilket bidrar till att begränsa utsläppen av avgaser.

s. 76 Sida 76 av 162 i domstolens handling

Bolagets egna transportfordon tankas med HVO. Även HVO ger upphov till vissa emissioner vid förbränning men mikropartiklar kolväten och kolmonoxid minskar med omkring 30 % jämfört med konventionell diesel. Även kväveoxider och PAH- utsläpp minskar vid HVO-användning. Bolaget strävar aktivt mot minskade utsläpp av bland annat växthusgaser, vilket inte minst visar sig i bolagskoncernens beslut att byta ut konventionell diesel mot HVO100. Jämfört med konventionell fossil diesel medför HVO100 minskade utsläpp av växthusgaser med 70–90 % ur ett livscykel- perspektiv. Genom elektrifieringen hålls utsläppen till luft låga. Endast vissa mobila enheter som tas in för avlastning/backup eller specialmoment nyttjar dieselelektrisk eller dieseldrift.

Den planerade verksamhetens bidrag till luftföroreningar bedöms i sammanhanget som liten. I föreliggande fall, med vidtagna skyddsåtgärder, och med verksamhet ut- anför tätbebyggt område ses inga risker att djur, växter eller kulturvärden på lokal nivå skulle ta skada. Verksamhetens luftutsläpp bedöms inte heller påverka männi- skors hälsa på lokal nivå.

Jämfört med nollalternativet bedöms den planerade verksamheten innebära små ne- gativa konsekvenser avseende utsläpp till luft, men endast på det lokala planet. Nol- lalternativet innebär att lokala utsläpp försvinner. Sannolikt kommer utsläppen i så fall flyttas någon annanstans eftersom samhällets behov av bergmaterial kvarstår. Högst sannolikt ger produktion av ballast i andra täkter upphov till mer luftutsläpp eftersom det är ovanligt med så pass utbyggs elektrifiering samt nyttjande av alter- nativ diesel som vid Runtorp.

Vibrationer och luftstötvågor Markvibrationer är seismiska rörelser i marken som till exempel kan orsakas av sprängning i berg då en del av den energi som utlöses går ut i alla riktningar från laddningen i form av seismiska vågor med olika frekvenser9. Energin i vågorna av- tar med avståndet från sprängladdningen och vågorna med högst frekvens dämpas snabbast. Vågor med höga frekvenser dominerar således på korta avstånd medan de med låga frekvenser dominerar på längre avstånd.

Markvibrationernas storlek beror på: Avstånd till sprängplatsen Mängden samverkande laddning Inspänning Bergets egenskaper Ovanpåliggande jordmassors egenskaper

s. 77 Sida 77 av 162 i domstolens handling

Vibrationers storlek mäts i enheten mm/s och mäts normalt som maxvärde i verti- kalled i sockel vid närmaste bostad. Sedan länge har ett värde på 4 mm/s använts som ett så kallat komfortvärde vid bergtäktverksamheter.

Människan kan vara mycket känslig för vibrationer, ofta upplever man vibrationer vid så låga nivåer som 0,2 mm/s (mätt som svängningshastighet). Tyvärr är männi- skan inte lika känslig för vibrationens storlek och att känna om en vibration är skad- lig för en byggnad eller inte är nästan omöjligt för oss människor. Byggnader ska- das sällan ens vid nivåer som är många gånger högre än kännbarhetströskeln och risk för byggnadsskada föreligger normalt i intervallet 50–1000 ggr kännbarhets- tröskeln.

Om vibrationer är den direkta orsaken till skador på byggnader uppstår dessa skador därför att vibrationen orsakar en töjning i byggnadsdelar där materialets hållfasthet överskrids. Med denna bakgrund har det utvärderats hur stora vibrationsnivåer olika typer av byggnader kan utsättas för innan det uppkommer en risk för skada. I Sve- rige används Svensk Standard SS 4604866:2011 för att bedöma dessa nivåer när det gäller byggnader. För anläggningar, installationer och utrustningar tillämpas andra bedömningsgrunder exempelvis tillverkares rekommendationer, teoretiska beräk- ningar eller branschpraxis.

Luftstötsvågor är tryckvågor som breder ut sig i luften från en detonerande ladd- ning. Trycket beror på laddningens storlek och graden av inneslutning. Frekvensen på luftstötsvågor varierar och ligger vanligen mellan 0,1 Hz och 200 Hz. I spektret över 20 Hz är stötvågorna hörbara och uppfattas som ljud medan stötvågor under 20 Hz är ohörbara. Trycket av en luftstötvåg mäts vanligen som reflektionsvärde i pa- scal (Pa). Reflektionsvärdet motsvarar dubbla frifältsvärdet, vilket ofta gäller som villkorsnivåer i täkttillstånd.

Luftstötsvågens utbredning påverkas av atmosfäriska förhållanden där vindriktning, vindhastighet, temperatur och lufttryck har stor betydelse. Reflektion av stötvågor i atmosfären kan ske vid temperaturinversion då luftstötvågen reflekteras mot gräns- skiktet mellan olika temperaturer. Även topografiska och laddningstekniska förhål- landen påverkar luftstötvågens utbredning i det enskilda fallet.

Under ett år med normal produktion förväntas antalet sprängningstillfällen uppgå till ca 10–15 per år. Vid maximal årsproduktion kommer antalet sprängningar bli ca 15–20 per år.

Bolaget har låtit Nitro Consult utreda riskerna kopplade till vibrationer och luftstöt- vågor i den planerade verksamheten.

s. 78 Sida 78 av 162 i domstolens handling

Utredningen omfattar byggnader och anläggningar belägna inom ca 1 000 m från den närmaste punkten på det planerade brytningsområdet. Avståndet från det kom- mande brytningsområdet till närmaste fastighet uppskattas till ca 390 m. Utred- ningsområdets storlek har valts med hänsyn till rådande grundläggningsförhållan- den i området samt sprängningsarbetenas typ och omfattning.

Tillåtna värden har beräknats för s.k. v350-värden vilka gäller vid avstånd från 350 m och längre. I inventeringen har v350-värden mellan 6 och 9 mm/s (v350) beräk- nats fram.

Bedömningen av markvibrationernas utbredning från planerade sprängningar vid den projekterade bergtäkten i Runtorp baseras på rådande markförhållanden, sprängtekniska förutsättningar samt på empiriskt framtagna samband från ett mycket stort antal utförda vibrationsmätningar vid fasta bergtäkter, huvudsakligen i södra och västra Sverige samt tidigare utförda vibrationsmätningar. Genom att be- akta de av Nitro Consult framräknade begränsningarna avseende samverkande ladd- ning, håldiameter och pallhöjder kan de ansökta begränsningsvärdena i ansökan in- nehållas, det vill säga inte överstiga 4 mm/s vid mer än 10 % av mättillfällena per kalenderår och då högst 6 mm/s.

Luftstötvågors nivå mäts i enheten pascal (Pa) och antingen som reflektionstryck el- ler frifältsvärde. 500 Pa reflektionstryck motsvarar 250 Pa uppmätt som frifälts- värde. Vid denna trycknivå finns risk för skadeverkning på byggnader, enligt Svensk Standard SS 02 52 10 Vibration och stöt – Sprängningsinducerade luftstöt- vågor - Riktvärden för byggnader.

Nitro Consult har beräknat luftstötvågor vid Runtorptäkten vid olika samverkande- laddningar till maximalt 250 Pa på ett avstånd av 380 meter.

Bolaget kan konstatera, mot bakgrund av de relativt låga frifältsvärdena som upp- mätts genom åren, att de teoretiska beräkningarna ligger högre än vad som faktiskt har uppmätts. Förhållandena avseende att reducera luftstötvågens storlek kommer också bli mer fördelaktiga när brytning sker på en lägre nivå.

Bolaget bedömer sammantaget att risken är mycket låg för överskridande av de ni- våer som föreslagits i villkor för verksamheten för luftstötvågor; 120 Pa (frifälts- värde) vid mer än 10 % av mättillfällena per kalenderår och då högst 150 Pa.

Med anledning av ett för verksamheten normalt sprängningsförfarande har beräk- ningar av möjlig maxladdning per borrhål gjorts för bulksprängämnen av emuls- ionstyp vilket ger den största genomsnittliga laddningskoncentrationen per meter borrhål. Den beräkning av kastlängden som gjorts för vald borrhålsdiameter och

s. 79 Sida 79 av 162 i domstolens handling

som presenteras i tabell 6.5.2.2 nedan baseras på den mest ogynnsamma ut- gångsvinkeln (45 grader). Kastlängden har vidare beräknats med hänsyn till stenstorlek, utgångshastighet och luftmotstånd. De största kastlängderna erhålls vid stenstorlekar med 0,2-0,3 meters diameter. Vid bedömning av kastlängden har be- räkningarna gjorts för dels ett normalfall, dels för ett extremfall benämnt "teoretisk kastlängd

Sprängningsarbeten kommer att bedrivas enligt de lagar, föreskrifter och anvis- ningar som utfärdats av myndigheterna, såsom AFS 2010:1 Berg- och gruvarbete och 2007:1 Sprängarbete. Sprängningar planeras alltid så att fastställda begräns- ningsvärden avseende vibrationer och luftstötvågor innehålls.

Inför sprängning upprättas en sprängplan innehållandes uppgifter om försättning, avstånd mellan borrhål, typ av laddning, tändplan, samverkande laddning, avstånd till byggnader med mera. Salvornas läge bestäms i plan och noteras i en sprängjour- nal. Här dokumenteras även information om väderförhållanden med mera.

Information om kommande sprängningar ges alltid i god tid till boende kring täkten. Bolaget ser över möjligheten att genomföra informationen via SMS-tjänst vilket kan bli effektivare än att lägga lappar i brevlådorna. En SMS-funktion ger t.ex. möjlig- het att meddela när sprängningen är avslutad eller om det skett ändringar t.ex. för- skjuten tidpunkt för sprängning mm.

Vibrationsmätning sker vid varje sprängning. Luftstötvåg mäts var 3:e år i enlighet med kontrollprogram. Mätning av luftstöt i oktober 2021 gav resultat under 10 Pa. Den senaste mätningen ägde rum sent under 2022 vilket gav resultatet 22,8 Pa. Några särskilda skyddsåtgärder för att innehålla föreslagna villkorsvärden bedöms inte föreligga. Kontinuerlig utvärdering av mätresultat ger en god grund för fram- tida planering. Vid behov finns flera åtgärder att vidta för att minska påverkan. Att minska den samverkande laddningen är det främsta sättet att minska påverkan, detta kan ske till exempel genom att borrhålens storlek minskas eller genom att minska pallhöjden.

s. 80 Sida 80 av 162 i domstolens handling

Inga övriga skyddsåtgärder bedöms nödvändiga för att minska luftstötvågorna än de som eventuellt skulle behöva vidtas för att klara vibrationsnivåerna. Den samver- kande laddningen behöver alltså inte reduceras ytterligare med hänsyn till luftstöt- vågor utan styrs av vibrationspåverkan.

Vid sprängning på avstånd mindre än 200 m från omgivande bebyggelse, väg eller platser där människor vistas bör extra åtgärder vidtas för att minimera påverkan i form av kast. Väg spärras lämpligen av och postering utförs. Salvornas utslagsrikt- ning ska i möjligaste mån alltid riktas bort från närmaste bebyggelse eller verksam- het. Den för sprängningsarbetena ansvarige ska innan sprängning får ske förvissa sig om att alla säkerhetsåtgärder vidtagits och att vid bedömd risk för kast att vägar avlyses från trafik.

Påverkan på omgivningen genom vibrationer och luftstötvågor kan vid höga nivåer orsaka skador på byggnader och inventarier. Sådana nivåer riskeras inte i den plane- rade verksamheten med normala skyddsåtgärder och planering. Störst påverkan be- döms ske direkt i samband med sprängning, i form av oro och obehag för männi- skor som inte är förberedda.

Ovan har beskrivits möjliga åtgärder för att bland annat minska den samverkande laddningen. Vilka åtgärder som vidtas i det enskilda fallet bestäms före respektive sprängning, beroende på rådande förutsättningar. Så länge föreslagna begränsnings- värden innehålls, vilka har kommit att bli praxis i tillstånd för bergtäkt, bedöms den planerade verksamheten medföra små negativa konsekvenser avseende vibrationer och luftstötvågor. Kontroll av faktiska vibrationsnivåer sker och kommer att ske vid samtliga produktionssprängningar i enlighet med kontrollprogrammet för verksam- heten.

Transporter Materialtransporter till och från täkten sker och kommer att ske med lastbil och via väg 520 se figur 6.6.1.1. nedan. Ca 95 % av transporterna går österut mot Tvär- skog/Kalmar och resterande mot väster.

Antalet fordonsrörelser i ansökt verksamhet (totala antalet transporter oavsett färd- riktning) under ett år med normala produktionsnivåer beräknats till totalt ca 165 som genomsnitt per arbetsdag. Denna beräkning baseras på en genomsnittlig lastvikt om 33 ton per ekipage, en lastvikt som tenderar att öka ytterligare. Vid maximal produktion bedöms antalet transportrörelser kunna uppgå till ca 275 per arbetsdag. Införsel av externa massor bedöms så gott som alltid ske med ”returlass”, dvs. av lastbil som hämtar produkter i täkten. På det sättet uppstår inga nämnvärda extra transporter på grund av införsel.

s. 81 Sida 81 av 162 i domstolens handling

Anslutningsvägen mellan täkt och allmän väg 520 är kort och inga bostäder finns längs med denna. En bom som hindrar olovlig fordonstrafik finns på anslutningsvä- gen.

Figur 6.6.1.1. In- och utfart sker via enskild bomförsedd väg som ansluter till läns- väg H520. Pilarnas storlek illustrerar schematiskt transportmängderna.

Trafikverket har gjort mätningar av trafikmängden på vägsträckan. Den senaste gjordes under 2012 ca 500 m öster om täktutfarten. Enligt mätningen från 2012 uppgick Årsmedeldygnstrafiken (ÅDT) till 1550 fordon varav 220 var tunga (vilket motsvarar 14,2%), se tabell 6.6.2.1.

Tabell 6.6.2.1. Trafikverkets data över trafikmängd och typ vid Runtorptäkten. Väg ÅDT Antal tunga Andel tunga transporter transporter (%) Väg H520 1550 220 14,2

Det antal fordonsrörelser som täkten förväntas ge upphov till vid maximalt respek- tive normalt uttag (275 respektive 165 fordonsrörelser) anges som det totala antalet fordonsrörelser till och från täkten. Eftersom täkten var i drift under den tid när mät- ningen utfördes ingår ett antal fordonsrörelser till och från täkten redan i den upp- mätta trafikmängden som anges i tabell 6.6.2.1 ovan.

I bullerutredningen redogörs tämligen ingående för olika framtidsscenarier där både ansökt verksamhets transporter tillsammans med den allmänna trafikökningen enligt Trafikverkets prognoser beaktas.

s. 82 Sida 82 av 162 i domstolens handling

Vid maximalt framtida uttag förväntas 275 fordonsrörelser tillkomma till den be- fintliga trafiken uppräknad till år 2040. När detta läggs till trafikmängderna i tabell 6.6.2.2 med fördelning 95 % österut och 5 % västerut som beskrivet ovan erhålls nedan uppskattning. Det ska observeras att täktens transporter ingår ”dubbelt” ef- tersom de redan ingår i den trafikmätning från 2012 som Trafikverket utförs samti- digt som de totala bedömda framtida antalet transportrörelser också lagts till i tabel- len. Anledningen till beräkningsförfarande är att det helt enkelt är omöjligt att veta hur många av transporterna från mätningen 2012 som verkligen ingår i det som re- gistrerats. Det finns således en viss överdrift i siffrorna och de ska ses som konser- vativt beräknade.

Tabell 6.6.2.2. Beräknade transportmängder vid maximal produktion, framtida uppräkning inkl ”dubbla” täkttransporter. Väg ÅDT Antal tunga Andel tunga transporter transporter (%) Väg H520 österut 2176 567 26,1 Väg H520 västerut 1929 320 16,6

Tung trafik innebär alltid risk för olyckor och kan därutöver upplevas som störande med avseende på buller, damning och nedsmutsning av vägar

Bolaget ansvarar för att interna körvägar och anslutningsväg hålls i ett gott skick. Bolaget har satt upp en låsbar grind på anslutningsvägen för att hindra olovlig tra- fik. Bolaget arbetar och kommer att arbeta aktivt med information till förare om vikten av att visa hänsyn till kringboende och medtrafikanter. Bolaget har för detta ändamål en särskild instruktion kallad ”Säker last” i vilken dessa frågor belyses, skriften delas ut till berörda chaufförer. Därtill är maskinföraren vid lastning i täk- ten instruerad att lastmängden av aktuell produkt på det aktuella fordonet ska hållas lämplig ur ett trafiksäkerhetsperspektiv.

Ett yttrande från närboende avseende stenskott på mötande trafik på väg 520 inkom i samrådsskedet. Vad gäller stenskott servas Bolagets lastfordon för att hållas i bra skick och motverka stenskott, m.m. i den utsträckningen det är möjligt. Det finns även ett anslag vid utfarten där riskerna med löst material på vägbanan påtalas. Bo- lagets uppfattning är att stenskott inte är möjligt att eliminera men beror långt ifrån alltid på dåligt säkrad last. Istället är det ofta sten, 10–15 mm, som fastnat i däck- mönstret på lastfordon vid låg fart när fordonet trafikerar grusvägar/grusytor och se- dan lossnar när farten ökar. Detta fenomen uppträder på både grusbilar och timmer- bilar.

s. 83 Sida 83 av 162 i domstolens handling

Genom att Bolaget i första hand har egna lastbilar och chaufförer finns både ett ex- tra incitament och möjligheter till utbildning och hänsynsfullt körsätt på vägarna kring täkten. Fortsatt god trafikplanering och ständiga logistiska förbättringar är avgörande för att minska antalet tomma transporter.

Täkttrafiken innebär risk för påverkan på omgivningen i form av risk för olyckor, nedsmutsning av vägar, damning och buller. Bolaget är medvetet om riskerna och arbetar aktivt för att begränsa dem. Jämfört med nollalternativet innebär den plane- rade verksamheten små negativa konsekvenser avseende transporter. Nollalternati- vet innebär att täktverksamheten upphör men samtidigt måste bergmaterial hämtas från andra täkter, vilket medför motsvarande fordonsrörelser på andra vägar.

Buller Buller från trafiken inom verksamhetsområdet fram till väg 520 har i aktuellt fall bedömts som del av det externa industribullret, i övrigt bedöms bullret som trafik- buller och utifrån de riktvärden som gäller för sådan typ av buller.

Externt industribuller I Runtorptäkten utgörs bullerkällan med högst ekvivalent ljudnivå av förkrossen, följt av efterkross (sekundärkross), borrigg och skutknackare. För värden på borrigg används i vissa fall en bullerdämpad variant. Övriga ljudkällor av viss betydelse är siktverk, tertiärkross samt olika fordon etc. Flertalet bullerkällor är placerade på täktbotten varifrån ljudutbredningen är lägre. Borriggen har identifierats som den mest betydande bullerkällan, särskilt i de fall borrning sker på översta pall.

Ljudnivåerna från den planerade verksamheten har beräknats för tio bostäder/beräk- ningspunkter kring täkten. Beräkningar har gjorts för fem olika beräkningsfall, vilka representerar olika brytningsskeden för ansökt verksamhet.

− Beräkningsfall 1, avser inledande brytning västerut. Beräkningsfallet utgår ifrån att avgränsningsvallen utmed det utökade brytområdet ännu inte finns på plats. Bor- riggen står på ytberget (ca +67 m) dagtid och skutknackare och hjullastare står öster om brytfronten på mellanpallen (ca +45 m). Kvällstid sker borrning med bullerdäm- pad borrigg på mellanpallen. Avbaning sker väster om borrningen och dumpern kör avbaningsmaterial till avgränsningsvallen.

− Beräkningsfall 2, brytningen har här kommit ungefär halvvägs västerut. Bolaget har nu hunnit färdigställa en delsträcka av avgränsningsvallen. Borriggen står på yt- berget (ca +64 m) dagtid och skutknackare och hjullastare står öster om brytfronten på mellanpallen (ca +45 m). Kvällstid sker borrning med bullerdämpad borrigg på

s. 84 Sida 84 av 162 i domstolens handling

mellanpallen. Avbaning sker väster om borrningen och dumpern kör avbanings- material till avgränsningsvallen.

− Beräkningsfall 3, här sker brytning längst västerut i det utökade brytområdet. Detta är den position då borrning sker som närmast en bostad (beräkningspunkt 3). Avgränsningsvallen sträcker sig längre norrut än tidigare. Borriggen står på ytberget (ca +70 m) dagtid och skutknackare och hjullastare står öster om brytfronten på mellanpallen (ca +45 m). Kvällstid sker borrning med bullerdämpad borrigg på mel- lanpallen. Avbaning sker i detta beräkningsfall söder om borrningen och dumpern kör avbaningsmaterial till avgränsningsvallen.

− Beräkningsfall 4, avser inledande brytning norrut vilket påbörjas efter att den västra delen brutits ut. I detta beräkningsfall har beräkningen utgått ifrån att av- gränsningsvallen har samma utsträckning som i beräkningsfall 3 men att vallen också påbörjats i öster som en förlängning av befintlig avgränsningsvall. Borriggen står på ytberget (ca +67 m) dagtid och skutknackare och hjullastare står söder om brytfronten på mellanpallen (ca +45 m). Kvällstid sker borrning med bullerdämpad borrigg på mellanpallen. Avbaning sker nordväst om borrningen och dumpern kör avbaningsmaterial till avgränsningsvallen.

− Beräkningsfall 5, avser brytning längst norrut i det utökade brytområdet. I detta läge är avgränsningsvallen färdigbyggd. Borriggen står på ytberget (ca +68 m) dag- tid och skutknackare och hjullastare står söder om brytfronten på mellanpallen (ca +45 m). Kvällstid sker borrning med bullerdämpad borrigg på mellanpallen. Av- baning sker i detta beräkningsfall något öster om borrningen och dumpern kör av- baningsmaterial till avgränsningsvallen.

Beräkningarna är gjorda utifrån ett konservativt värsta fall-scenario då samtliga bul- leralstrande maskiner och fordon är igång samtidigt. Borrning förutsätts under dag- tid ske på översta pall, där ljudutbredningen är som störst. Vidare antas att det råder medvind i alla beräkningar från ljudkälla till beräkningspunkt. Ljudkällor och place- ring av maskiner i respektive brytskede framgår av bullerutredningen, bilaga B2.

För dessa fem fall har det beräknats två driftsfall, nämligen dagtid med all verksam- het i drift respektive kvällstid med begränsad drift. Kvällstid har bullerdämpad bor- rigg på mellanpallen, ingen skutknackning, endast en (1) hjullastare för utlastning och begränsat antal transporter ingått som bullerkällor.

Beräkningarna visar att Naturvårdsverkets riktvärde för verksamhet dagtid på var- dagar (50 dBA) innehålls vid full drift för samtliga beräkningsfall och beräknings- punkter. Den högsta beräknade ljudnivån blir 46 dB.

s. 85 Sida 85 av 162 i domstolens handling

För den begränsade driften kvällstid blir beräknade ljudnivåer som högst 43 dBA.

Detta innebär att riktvärdet för vardagar kvällstid kl. 18-22 samt lördag, söndag och helgdag (45 dBA) innehålls med som minst 2 dB marginal.

För det fall den begränsade driften ska ske även nattetid (riktvärde 40 dBA) behöver ljudnivån vid två beräkningspunkter reduceras. Vid studie av beräkningsresultatet ses att flera bullerkällor bidrar till ljudnivån men att det i första hand är omlastning innan sekundärkross, sekundärkross, sikt efter sekundärkross och sikt (Lokomo) som bidrar till ljudnivån. Ett alternativ, numera genomfört, är att höja vallen i öster som skärmar buller mot aktuella fastigheter.

Övrig verksamhet nattetid med utlastning och transporter ger ljudnivåer på som högst 30 dBA vilket med marginal innehåller riktvärdet (40 dBA). Maximal ljud- nivå nattetid beräknas uppgå till som högst 47 dBA vilket även det med marginal innehåller riktvärdet (55 dBA maximal ljudnivå).

Den avgränsningsvall som bolaget planerar anlägga utmed verksamhetsområdets gräns får god bulleravskärmande effekt på bullerkällorna vid brytfronten då de be- finner sig nära vallen och därmed i positioner på kortast avstånd från de närmaste bostäderna.

Impulsljud Skutknackning kan i vissa fall ge upphov till så kallade impulsljud. Om impulsljud är ofta återkommande och dessutom karaktäriserar verksamhetens buller bör det ek- vivalenta riktvärdet för industribuller skärpas med 5 dB enligt Naturvårdsverkets vägledning.

I Runtorp sker all skutknackning nere på täktbotten och så kommer det att fortsätta. Bullret maskeras i hög grad av övrigt verksamhetsbuller samtidigt som pallkanterna har en avskärmande effekt. Risken för uppkomst av impulsljud har i bullerutred- ningen bedömts som mycket liten eller liten för alla planerade uppställningar av skutknackningen.

Det finns ingen beräkningsmetod för att i förväg avgöra om en skärpning av riktvär- det skall ske. Efterklang har dock utvecklat en egen modell för att översiktligt iden- tifiera fall där det finns risk för impulsljud från skutknackning. Enligt erfarenhet från mätningar och utredningar av impulsljud från skutknackning bör skutknack- ningens beräknade ekvivalenta bullerbidrag som tumregel vara ca 15 dB lägre än övriga bullerkällors totala bidrag vid bostaden för att ofta återkommande impulsljud från skutknackning inte ska förekomma. Är skillnaden ca 10–15 dB är risken liten

s. 86 Sida 86 av 162 i domstolens handling

och är skillnaden mindre än 10 dB så är risken för ofta återkommande impulsljud större.

För aktuell täkt varierar skillnaden mellan täktens övriga kontinuerliga buller och skutknackningens ljudbidrag stort. I de allra flesta fall är skillnaden större än 15 dB och beräkningsresultaten pekar då inte på någon risk för impulsljud vid bostäder. I en del fall är skillnaden mellan 10 och 15 dB och i dessa fall bör risken för ofta åter- kommande impulsljud vara liten. Endast i två fall är skillnaden mindre än 10 dB. I dessa fall blir skillnaden 9 dB och risken för ofta återkommande impulsljud är här något större. För dessa fall kan det, om det visar sig att behov finns, vara lämpligt att använda något typ av avskärmning eller annan åtgärd i riktning mot aktuell bul- lermottagare.

Det är viktigt att notera att detta är en översiktlig bedömning utifrån beräknade ek- vivalenta ljudnivåer men att eventuell förekomst av impulsljud endast kan avgöras genom mätningar och bedömningar på plats vid bostäder när verksamheten är i drift. Detta anges i Naturvårdsverkets mätmetod för externt industribuller, Med- delande 6/1984. Där framgår att “Den som utför mätningarna avgör på platsen om ljudet innehåller ofta återkommande impulser”.

Trafikbuller Riktvärdet för dygnsekvivalent ljudnivå (55 dBA) överskrids vid som mest sju olika bostäder. För övriga punkter klaras riktvärdet. Riktvärdet för maximal ljudnivå (70 dBA) gäller vid uteplats. Ingen utredning av var uteplatser finns har utförts utan be- räkningar har endast genomförts vid den fasad som är närmast vägen. Maximala ljudnivåer kan därför inte jämföras rakt av med riktvärdet utan att en inventering av var uteplatser finns genomförs för berörda bostäder. Eftersom samtliga bostäder ut- med aktuella vägar enligt bolaget är byggda före år 1997 skall enligt Naturvårdsver- kets vägledning dock åtgärdsnivån på 65 dBA dygnsekvivalent ljudnivå tillämpas. Med befintlig trafikmängd innehålls åtgärdsnivån men utan marginal i en (1) beräk- ningspunkt. Då den befintliga trafiken räknas upp till år 2040 (beräkningsfall A2) överskrids åtgärdsnivån med 1 dB. Redan utan den framtida ökning av antal trans- porter som den ansökta täkten ger upphov till överskrids alltså åtgärdsnivån vid bo- staden då befintlig trafik räknas upp till år 2040. Vid en framtida utökning av verk- samheten och ett ökat antal transporter överskrids åtgärdsnivån med 2 dB både vid ett normalt uttag (motsvarande 165 fordonsrörelser) och vid ett maximalt uttag (motsvarande 275 fordonsrörelser).

Täktens buller har mätts i flera omgångar och enligt kontrollprogrammet sker åter- kommande kontrollmätning var tredje år. Även inom ramen för bullerutredningen

s. 87 Sida 87 av 162 i domstolens handling

som redovisas i Bilaga B2 utfördes en kontrollmätning i form av immissionsmät- ning i två punkter längre ifrån bullerkällorna. Dels vid den östra täktkanten, dels vid en parkeringsficka utmed väg 520. Dessa mätningar används för att kalibrera beräk- ningsmodellen och för att jämföra med beräknade ljudnivåer i samma punkter vilket därmed ger en extra säkerhet till beräkningsresultatet. När faktiska mätningar och beräkningar jämfördes visade detta på en mycket god överensstämmelse för iden- tiskt driftsfall (full drift exkl. borrning och skutknackning). Som mest noterades en differens på en (1) dB mellan faktiskt uppmätta värden ute vid kontrollpunkter och de värden som erhållits genom närfältsmätning och beräkning.

I bullerutredningen berörs vilket behov av dämpning som finns för de olika buller- källorna för att riktvärdet för natt (40 dBA) ska innehållas i samtliga beräknings- punkter även för den begränsade driften. Efter studie av de olika bullerkällornas delbullerbidrag framgår det att flera bullerkällor bidrar till ljudnivån men att de största ljudnivåbidragen kommer från omlastning innan sekundärkross, sekundär- kross, sikt efter sekundärkross och sikt (Lokomo). Enligt bolaget kommer sikt (Lo- komo) att inom kort bytas ut till en likadan modell som redan används i verksam- heten vid krossplanen. Denna modell är klart tystare och bedömdes vid mättillfället vara så pass tyst att den var klart underordnad övrigt buller vid krossplanen och att det inte var möjligt att mäta ljudeffekten på ett rättvisande sätt utan att få med ljud från övriga maskiner. Efterklang gör bedömningen att den nya sikten kommer vara i storleksordningen 10 dB tystare än nuvarande sikt (Lokomo).

Utgående från att en ny och betydligt tystare sikt ersätter befintlig sikt (Lokomo) finns det fortsatt ett behov av att dämpa de mest betydande bullerkällorna. Komplet- terande beräkningar visar att sekundärkross och sikt efter sekundärkross behöver dämpas med minst 4 dB vardera i riktning mot beräkningspunkt 8 och 9 för att rikt- värdet 40 dBA skall innehållas. Bolaget har redan tidigare utfört åtgärder vid dessa båda bullerkällor i form av att bullerdämpande mattor har monterats upp. Denna bulleravskärmning behöver alltså utökas för att åstadkomma ytterligare dämpning. Alternativt kan den avgränsningsvall som idag finns öster om krossplanen utökas. Översiktliga beräkningar visar att vallen behöver höjas så att vallens krön når nivån ca +74 m för att dämpningen av bullerkällorna på krossplanen skall bli tillräcklig och den totala ljudnivån därmed inte ska överskrida 40 dBA. Efter att denna rekom- mendation lämnats av akustikerna har Bolaget utfört just denna åtgärd, höjning av vallen i östra delen till en höjd av ca + 74 m.

Samlad bedömning Det är inte möjligt att bedriva täktverksamhet, losshållning, bearbetning av berg- material och tunga transporter helt utan uppkomst av buller. Graden av påverkan från det buller som uppstår upplevs därutöver olika från person till person.

s. 88 Sida 88 av 162 i domstolens handling

Utförda beräkningar visar att verksamheten, så som den beskrivs i denna ansökan, med förutsättningar och vidtagna åtgärder enligt ovan och i bullerutredningen be- döms kunna bedrivas utan att oacceptabla störningar uppstår. Med vidtagande av föreslagna skyddsåtgärder så att föreslagna villkor kan innehål- las görs den samlade bedömningen att den planerade verksamheten kommer att medföra små negativa konsekvenser avseende buller, jämfört med nollalternativet.

Naturmiljö Ansökt verksamhetsområde är belägen i ett område utan skyddade naturområden enligt miljöbalken, som Natura 2000-områden, naturreservat eller riksintressen för naturvård. Skogsstyrelsen har pekat ut värdefulla skogliga naturmiljöer i form av nyckelbiotoper och områden med naturvärden. Väster om ansökt verksamhetsom- råde finns ett objekt med naturvärde, vilken beskrivs som en ädellövskog och has- sellund. Öster och väster om täkten finns betesmarker utpekade inom ramen för Jordbruksverkets ängs- och betesmarksinventeringar. De beskrivs vara svagt eller väl hävdade med vissa inslag av positiva signalarter som gullviva, slåttergubbe och prästkrage. Öster och väster om täkten finns också ytor utpekade inom ramen för våtmarksinventeringen. De ligger i anslutning till Hagbyån, och de närmsta två be- skrivs ha Högt naturvärde. Ingen av dessa områden berörs dock av ansökt verksam- het. Det finns två utpekade sumpskogar delvis inom planerat verksamhetsområde samt en sumpskog inom beräknat påverkansområde för grundvattenavsänkningen.

Bolaget har under 2021 låtit WSP Sverige AB utföra en naturvärdesinventering (NVI) enligt svensk standard, där totalt åtta naturvärdesobjekt identifierades inom inventeringsområdet. Fem av objekten bedömdes motsvara naturvärdesklass 3 med påtagligt naturvärde. Resterande tre objekt har naturvärdesklass 4 med visst natur- värde,

Naturvärdesobjekt 3 och 5 kommer att försvinna vid exploatering. Detta innebär att följande miljöer försvinner från platsen: Naturvärdesobjekt 3, ekdunge omgiven av ett hygge. Enstaka grova ekar med måttligt stora stenblock och en stenmur. Rik förekomst av blåsippa. Visst biotopvärde. Visst artvärde. Sammantaget påtagligt naturvärde. 0,08 ha. Naturvärdesobjekt 5, aktivt hävdad betesmark med triviala arter, undantaget gulmåra som är signalart för betesmark. Förekomst av sjungande gulsparv i en buske. Betesmarken är omgiven av stenmurar, samt förekomst av fyra od- lingsrösen. Påtagligt biotopvärde. Visst artvärde. Sammantaget påtagligt na- turvärde. 1,8 ha. Naturvärdesobjekt 1 utgörs av täktens sedimentationsdamm (bioreaktorn) och kom- mer således ej påverkas av verksamheten. Naturvärdesobjekt 8 är beroende av utflö- det från sedimentationsdammen och påverkas enbart om utflödet förändras.

s. 89 Sida 89 av 162 i domstolens handling

Naturvärdesobjekt 2, 4, 6 och 7 är belägna utanför ansökt verksamhetsområde och kommer ej att exploateras. Objekten är inte heller grundvattenberoende, varpå de inte bedöms påverkas indirekt. Den sumpskog (159862) som ligger i utkanten av påverkansområdet kommer inte att påverkas på ett sådant sätt att karaktären av sumpskog förändras (se den hyd- rogeologiska utredningen). Av de två sumpskogar som delvis överlappar verksam- hetsområdet är det endast den östra som numera har karaktären av sumpskog, något den har tack vare tillförseln av länshållningsvatten. Inga naturvärden kopplade till sumpskogar kommer således att påverkas negativt av ansökt verksamhet.

Inom betesmarken som omfattas av naturvärdesobjekt 5 finns en stenmur som om- gärdar hela betesmarken, med ett fåtal avbrott. Även fyra odlingsrösen ligger inom betesmarken. De biotopskyddade objekt som hamnar inom brytområde samt en mindre angränsande buffert om ca 20 m för internväg kommer att avlägsnas då de ligger inom ansökt verksamhetsområde. Det rör sig om totalt ca 250 meter stenmur samt två odlingsrösen som kan komma att tas bort.

Naturvårdsarter är ett samlingsnamn för skyddade arter, rödlistade arter, typiska ar- ter, signalarter och nyckelarter. I samband med inventeringen noterades fyra rödlis- tade arter (gulsparv, grönsångare, hussvala och bredbrämad bastardsvärmare), tre arter omfattade av fågeldirektivets bilaga 1 (röd glada, trädlärka och törnskata), en signalart (gulmåra) och två fridlysta arter (blåsippa och ekoxe).

En kompletterande fågelinventering har utförts under 2023. Av denna framgår bl.a. följande.

Ansökt verksamhet bedöms inte påverka någon skyddad fågelart så att förbuden i artskyddsförordningen aktualiseras.

För både hussvala och trädlärka är täkten delvis en förutsättning för att arten finns på platsen. Gulsparv är, trots rödlistning, en vanlig fågelart både lokalt och region- alt. Även gulsparv trivs i täktens kantzoner.

En ropande spillkråka noterades strax norr om inventeringsområdet, dvs inte inom området. Inga träd med bohål hittades inom inventeringsområdet. Arten bedöms inte påverkas negativt av ansökt verksamhet.

Nattskärra har inte inventerats. Inventeringsområdets norra del skulle kunna utgöra habitat för nattskärra, om än inte ett klassiskt. Ansökt verksamhetsområde bedöms inte vara av betydelse för nattskärrapopulationen lokalt och regionalt.

s. 90 Sida 90 av 162 i domstolens handling

Fyndet av röd glada, som gjordes 2021, var sannolikt en förbiflygande individ. Un- der inventeringen 2023, där besök gjordes både i april och i maj, varken sågs eller hördes röd glada.

Som skyddsåtgärd för att inte påverka några fågelarters häckning bör avverkning av det nya området ske utanför häckningsperiod, d.v.s. perioden augusti-mars.

Ingen artskyddsdispens kommer att krävas för den ansökta verksamheten utifrån den förekommande fågelfaunan i det utökade täktområdet.

Sammantaget bedöms inte den ansökta verksamheten påverka den gynnsamma be- varandestatusen för arterna.

Avverkning av skog kommer inte att ske under häckningssäsongen.

Sedimentationsdammar kommer att dimensioneras och utformas i huvudsak i enlig- het med vad som redovisas i den hydrogeologiska utredningen, så att en god avskilj- ning av suspenderat material sker. Vidare innebär den planerade vattenhanteringen i verksamheten att eventuellt spill och läckage av petroleumprodukter kan upptäckas snabbt i vattensamlingar, pumpgrop(ar) och sedimentationsdamm varpå sanering snabbt kan ske. Som en extra försiktighetsåtgärd förses alla dammar med utsläpp di- rekt till naturlig recipient med oljeavskiljande anordning vid utloppet.

I samband med efterbehandling av området kommer stor vikt läggas vid åtgärder för att gynna den biologiska mångfalden.

Delar av betesmarken ingår inom ansökt brytområde. Ungefär halva ytan av betes- marken hamnar dock inom verksamhetsområde som inte utgörs av brytområde. Här finns möjlighet att utföra kompensationsåtgärder genom att flytta ut stenmur och stenrösen (biotopskyddade objekt) från ytan inom brytområdet och sedan anlägga nya stenrösen utanför brytområdet. Den del av stenmuren som tas bort inom bryt- området planeras att byggas upp inom verksamhetsområdet på befintlig betesmark inom verksamhetsområdet och då samtidigt utgöra ett framkomsthinder, det vill säga denna nya mur blir både en kompensationsåtgärd och en skyddsåtgärd.

Den samlade bedömningen är att den planerade verksamheten kommer att medföra små negativa konsekvenser för naturmiljön samtidigt som det skapas miljöer i täk- ten som gynnar vissa arter.

s. 91 Sida 91 av 162 i domstolens handling

Kulturmiljö Bolaget har under 2022 låtit Knaton AB utföra en kulturhistorisk utredning i områ- det. Inför utredningen och fältbesök fanns inga lämningar noterade i Kulturmiljöre- gistret inom utökningsområdet. Fältbesöket resulterade i att två nya lämningar regi- strerades i KMR. Den ena utgörs av en torplämning (L2022:1624), karterad i en kart-akt från 1793. Denna torplämning har bedömts som en fornlämning vilket med- för skydd enligt kulturmiljölagen. Den andra lämningen utgörs av ett relativt sentida stenbrott (L2022:1625) vilken givits den antikvariska bedömningen Övrig kulturhi- storisk lämning.

Fornlämningen L2022:1624 ligger utanför ansökt brytområde men inom ansökt verksamhetsområde.

Ingen otillåten påverkan på kulturmiljöobjekt förväntas med det åtagande som fram- går av ansökans huvudinlaga. Åtagandet går sammanfattningsvis ut på att hela forn- lämningen samt en 25 bred zon runt densamma undantas från exploatering så länge det inte meddelas tillstånd till ingrepp i lämningen.

Den övriga kulturhistoriska lämningen är eventuellt möjlig att undvika påverkan på men det kan i dagsläget inte garanteras. I samrådet har närboende lyft frågan om vägen i nuvarande norra delen och att de bedömer den som kulturhistoriskt viktig. Vägen och dess sträckning är en del i pågående lantmäteriförrättning.

Genom föreslagna villkoret med skyddszon bedöms ingen skada eller påverkan som inte är godkänd uppstå på fornlämningen. Om annan fornlämning skulle påträffas under arbetet avbryts detta och kontakt tas med Länsstyrelsen. Sammantaget be- döms planerad verksamhet medföra obetydliga konsekvenser för kulturmiljö. Forn- lämningen i anslutning till ansökt täktområde är känd och kommer att hanteras i se- parat ärende om Bolaget finner det tillräckligt intressant att exploatera även forn- lämningsområdet inklusive skyddszon.

Friluftsliv och rekreation Inget område av riksintresse för friluftslivet eller det rörliga friluftslivet ligger inom minst 1 000 m från täkten. Markanvändningen kring täkten i domineras av skogs- bruk. Inga kända vandringsleder finns i området. Det är inte känt om och i så fall i hur stor utsträckning skogen i söder nyttjas för rekreation och friluftsliv. Inga syn- punkter som inkommit i samrådet tyder dock på detta. Omkring 45 ha produktions- skog kommer att övergå till verksamhetsområde för täkt varpå området inte längre blir tillgängligt för allmänheten. Bullerspridningen från täkten kommer att öka nå- got genom att avståndet mellan täkt och bostäder minskar något. Konsekvenserna av ansökt verksamhet för friluftslivet bedöms bli små eller obetydliga beroende på nyttjandegraden. Skyddsåtgärder för att minska bullerspridning redovisas ovan. och

s. 92 Sida 92 av 162 i domstolens handling

innefattar vid behov bland annat användning av ljuddämpad borrigg och/eller av- skärmande anordningar till skyddsobjekt.

För att minska överraskningsmomentet kommer signal före sprängning vara tydligt hörbar i hela det aktuella området.

Skyltning som varnar för ras och fallolyckor kommer att vara utplacerade där det finns behov.

Den ansökta verksamheten bedöms medföra påverkan på eventuellt förekommande friluftsliv genom buller från verksamheten samt visuellt i täktens direkta närhet. Detta gäller främst för en allmänhet som uppehåller sig i direkt anslutning till verk- samhetsområdet.

Särskilt bullrande arbetsmoment kommer normalt att bedrivas vardagar dagtid, me- dan friluftsaktiviteter för de flesta utövas på andra tider.

Med vidtagande av föreslagna bullerdämpande skyddsåtgärder bedöms att den pla- nerade verksamheten, jämfört med nollalternativet kommer att medföra obetydliga eller små negativa konsekvenser för friluftslivet.

Landskapsbild En bergtäkt påverkar landskapsbilden, såväl under brytning som efter avslutad verk- samhet. I Runtorptäkten finns dock inga höga byggnader som märkbart sticker upp över trädhöjd eller på annat sätt bryter siktlinjerna i landskapet. Från väg 520 är täktverksamhetens byggnader och upplag i södra täktområdet delvis synligt ef- tersom en avverkning skett på skogsmarken mellan väg och täkt. Det är delvis denna insyn som Bolaget vill åtgärda genom uppförande av en avgränsningsvall.

En viss tillkommande påverkan på landskapsbilden kommer att ske då verksamhets- området utökas mot nord-nordväst men inte heller i utökningsområdet planeras för några höga byggnadsverk. Siktstråken kring utökningsområdet är begränsade tack vare skogsmarken. Även om det kommer att ske slutavverkningar i anslutning till täkten är det inte sannolikt att dessa skapar insyn i någon större omfattning tack vara de förhållandevis stora avstånden. Området mot nord-nordväst är dessutom mycket glest befolkat.

Det planerade verksamhetsområdet kommer att vara insynsskyddat genom plane- rade insyns- och bullervallar och/eller omgivande skogsmarker. Med föreslagna skyddsåtgärder bedöms påverkan på landskapsbilden få obetydliga konsekvenser.

s. 93 Sida 93 av 162 i domstolens handling

Resursförbrukning Täkten är vällokaliserad med korta transportavstånd till det huvudsakliga avsätt- ningsområdet i Kalmarregionen, vilket ger miljömässiga fördelar för transporter. En viss del av bergmaterial kommer att användas för produktion av maskinsand som ersätter naturgrus i exempelvis betongtillverkning. Långt ifrån alla bergarter medger produktion av maskinsand, Runtorptäkten är därför bra ur ett samlat resursperspek- tiv.

Täkten är belägen inom område av hög kvalitetsklass för vägändamål (Klass 2) en- ligt SGU. Detta innebär att bergmaterialet kan användas både till bundna likväl som obundna produkter.

Täktverksamheten i Runtorp har ytmässiga och logistiska förutsättningar att ta emot, återvinna och förädla externa massor i form av jordmassor. Genom att materi- alåtervinna dessa massor kan behovet av deponering minska, vilket är i linje med avfallshierarkin, 15 kap. 10 § miljöbalken. Samtidigt ersätter återvunna produkter jungfruliga jord- eller krossmassor.

Ansökan omfattar användning av jord- och schaktmassor för anläggningsändamål inom området. Massorna kommer att användas för att bygga avgränsningsvallar i områdets utkanter. Genom att återanvända dessa massor inom området minskar be- hovet av jungfruliga massor, vilket innebär en god hushållning med naturresurser. Bolaget arbetar kontinuerligt med att minska och kartlägga klimat- och miljöpåver- kan.

Avfallshantering Avfall uppkommer i verksamheten främst i form av olika fraktioner av metallskrot och slitgods från krossanläggningarna samt av fordonsrelaterade avfallsslag som spillolja, oljefilter, batterier m.m. Jord- och schaktmassor samt entreprenadberg kommer att tas emot för återvinning i verksamheten. Schaktmassor kommer att be- arbetas och förädlas som ersättningsmaterial för jungfruliga massor. Jord- och schaktmassor kommer också att återvinnas för anläggningsändamål inom verksam- hetsområdet. Kemiska produkter som används utgörs av drivmedel (HVO), smörj-, motoroljor och andra verkstadskemikalier för maskiner och fordon. Sprängmedlen som används är i huvudsak pumpbara och levereras som bulk i lastbil till spräng- platsen strax före laddning. Bolaget har ansökt om och erhållit tillstånd för transport av både farligt samt icke-farligt avfall enligt 5 kap 1 § avfallsförordningen. Gäl- lande beslut avseende icke-farligt avfall är från 25 feb 2021 (dnr 5621450-2021) och gäller tills vidare. Beslutet om transport av farligt avfall är från 2019-02-04 (dnr 562956-2019) och gäller till februari 2024

s. 94 Sida 94 av 162 i domstolens handling

Avfall och kemikalier lagras och kommer att lagras enligt gällande krav, med mini- mal risk för spill och läckage. Detta innebär bland annat lagring i godkända cister- ner och/eller i täta behållare på ogenomsläpplig yta med sekundärt skydd. Skulle ett läckage ändå ske finns god beredskap för snabb sanering och omhändertagande. Föreslagna värden (halter) för de återvinningsmassor som ska hanteras i verksam- heten är så lågt satta att grund- och ytvatten bedöms vara skyddade även i direkt an- slutning till källan. Dagvatten som infiltrerar i upplagen behandlas i sedimentations- damm innan avledning till recipient.

Jämfört med nollalternativet bedöms konsekvenserna av avfalls- och kemikaliehan- teringen som obetydliga för den planerade verksamheten. Avgörande är en genom- tänkt kontroll i samband med mottagning och hantering av avfallet. Om tillsyns- myndigheten bedömer det lämpligt kan varje enskilt projekt för införsel av externa massor diskuteras i förväg. Detta gör att en extra och fristående kontrollinstans förs in i processen.

Utvinningsavfall Länsstyrelsen har i samrådet uppmanat Bolaget att inkomma med en så kallad av- fallshanteringsplan. Den ansökta verksamheten bedöms dock inte ge upphov till ut- vinningsavfall i enlighet med utvinningsavfallsförordningen (2013:319) (”Ut- vavF”). Det saknas därför skäl att inkomma med en avfallshanteringsplan enligt 23 § UtvavF. Skälen till denna slutsats är följande: Definitionen av avfall följer av EU:s avfallsdirektiv och 15 kap. 1 § miljöbalken. Avfall är material som innehavaren är antingen: 1. skyldig att göra sig av med, eller 2. har för avsikt att göra sig av med. Först om det står klart att materialet ska klassificeras som avfall är nästa steg att be- döma om avfallet utgör utvinningsavfall enligt bestämmelserna i UtvavF. Bolaget kan inom den ansökta verksamheten i Runtorp säkerställa att allt material som upp- kommer inom ramen för verksamheten kommer att användas, antingen genom av- sättning på marknaden eller vid efterbehandling av täkten. För en sådan fortsatt an- vändning fordras ingen ytterligare bearbetning än sådan som är normal i industriell praxis. Fraktionerna och materialet produceras som en integrerad del av produkt- ionsprocessen, t.ex. vid vattenverksamheten (sediment i sedimentationsdammarna) eller markförberedande åtgärder (avbaningsmassor). Innehållet i materialet leder heller inte till allmänt negativa följder för miljön eller människors hälsa eftersom vare sig sedimenten eller avbaningsmassorna är förorenade.

Av praxis framgår även att, för att verksamheten inte ska ge upphov till utvinnings- avfall, ska sedimentationsdammen tömmas minst vart tredje år. Bolaget återför kon- tinuerligt sedimenten i produktionen och på så vis uppstår det inget utvinningsavfall

s. 95 Sida 95 av 162 i domstolens handling

i denna del. Vad gäller avbaningsmassor kommer de i första hand säljas under förut- sättning att de är av teknisk god kvalitet. Övriga avbaningsmassor som uppkommer under driften kommer användas vid anläggande av avgränsningsvallar. Avbanings- massor kan även komma att nyttjas vid efterbehandling av täkten. På så vis uppstår det heller inget utvinningsavfall i denna del.

De uppkomna materialen och fraktionerna är således snarast att betrakta som pro- dukter alternativt biprodukter enligt gällande avfallslagstiftning.

Risk och säkerhet Bolaget har mångårig erfarenhet av täktverksamhet och de ingående momenten som kan innebära risker. Varje sprängning föregås av noggranna kontroller och utifrån en framtagen sprängplan. För sprängningsarbete finns en särskild föreskrift från Ar- betsmiljöverket ”Sprängarbete (AFS 2007:1)” vilken måste efterlevas. Bolaget har vidtagit ett flertal åtgärder för att minska risken för allvarlig kemikalie- olycka. Skyddsåtgärder finns i form av beredskap och befintliga åtgärder. Nedan är exempel på befintliga åtgärder som vidtas idag: Verksamhetsområdet är försett med bom som hålls låst utanför arbetstid. Verksamhetens olika delar är delvis separerade från varandra vilket innebär ett inneboende skydd mot brand, explosion och spridning av giftiga gaser. Endast utbildade och/eller erfarna maskinförare opererar i täkten. Till typiskt riskfyllda moment såsom borrning och sprängning anlitas sär- skilda underentreprenörer. Skulle brand i laddbil uppstå ska brandbekämpningsåtgärder utföras med vat- ten. Om brand pågår vid kemikalietankarna eller blandningsutrustningen ska kylning ske med vatten om det kan ske utan risk. Vid brand i kemikalier ska området omedelbart utrymmas. Räddningstjänsten ska informeras om var branden pågår. Vid laddning iakttas försiktighet för att minimera spill och det finns rutiner för hantering av spill För att undvika detonation av dolor rensas bergytan eller täktbotten noggrant innan borrning Dubbla tändare och/eller elektroniska tändare används Salvan besiktigas efter sprängning Hittas dolor eller om dolor befaras, informeras platschefen för täkten och be- slut fattas om vilka åtgärder som ska vidtas. Området där dola förekommer markeras ut och dolan/dolorna hanteras. Finns det ändå dolor kvar i det losshållna berget så ställs särskilda krav på grävmaskinernas och hjullastarnas fönsterrutor. Inför varje sprängning avges signal för att uppmärksamma den allmänhet som eventuellt kan befinna sig i närheten av kommande sprängning. Allmänheten informeras också av Bolaget om tidpunkten för planerade sprängningar.

s. 96 Sida 96 av 162 i domstolens handling

I Nitros riskanalys avseende vibrationer och luftstötvågor (bilaga B3) behandlas även risken för stenkast i samband med sprängning. Följande skyddsåtgärder kan övervägas vid sprängning närmare än 200 meter från skyddsobjekt: Salvorna bör riktas ifrån respektive objekt Tändplanen anpassas gentemot geologin och önskad utslagsriktning Anpassning av borrplan till sprickförhållanden Inmätning av hål Noggrann avtäckning Laddningar reduceras vid avvikande borrhål

I samrådet har det lämnats yttrande från några närboende där det framförs oro för skador på enskilda vattentäkter/brunnar

I de inventerade objekten (Riskbedömningens kapitel 6) är det tekniska gränsvärdet för fastigheten angivet. I dessa görs även bedömning gentemot brunnar. Brunnar i sig anses inte mer vibrationskänsliga än ett vanligt hus (oftast tvärtom). För energi- brunn till bergvärme är det själva bergvärmehålen som påverkas och dessa är inte vibrationskänslig. Borrhålen kan skadas om man spränger nära rören, då gastrycket från sprängningar och svällning av bergmassor kan ge upphov till lyftning eller slag mot rören inom ca 5-10 meter (sprängskadezon) från sprängsalvan.

I den planerade verksamheten avses säkerheten höjas genom att anlägga avgräns- ningsvallar längs större delen verksamhetsområdet där det saknas sådana. Vallen planeras med höjd om flera meter och kommer att utgöra en tydlig markering av täktområdets yttergränser. Bolaget ser löpande över säkerheten kring verksamhets- området och vidtar säkerhetshöjande åtgärder där så krävs.

Längs branta och höga bergkanter läggs varnande blockrad upp.

Verksamheten bedöms inte särskilt sårbar för terrorism eller annan extremaktivism. Sprängämnen lagras inte i täkten.

Sprängämneshantering, stenkast, fall, ras och tung trafik är risker som alltid måste hanteras som en integrerad del i täktverksamhet. Med iakttagande av de försiktig- hetsmått och åtgärder som redovisas i denna MKB jämte bilagor är bedömningen att riskerna för allmänhet och egendom kring Runtorp kan hållas låga.

Klimatpåverkan och sårbarhet för yttre händelser Verksamheten medför utsläpp av bland annat koldioxid (CO2), som bidrar till kli- matpåverkan genom förstärkning av den naturliga växthuseffekten. Övergången till HVO som drivmedel samt anslutning till det fasta elnätet för flertalet processer, inkl

s. 97 Sida 97 av 162 i domstolens handling

krossning, har dock medfört att användningen av fossila bränslen är mycket begrän- sad vid Runtorptäkten. En fallstudie som utfördes av WSP under 2021 visar att un- der två betraktade månader under 2016 var utsläppen i kg koldioxidekvivalenter omkring 1,5 kg/ton medan den under två månader under 2021 hade minskat till ca 0,2 kg/ton. Minskningen utgörs till största delen av övergången från konventionell diesel till HVO men även att elen inte längre är från ”nordisk elmix” utan förnybar. Det kan även nämnas i detta sammanhang att Bolaget är miljöcertifierat enligt ISO 14001.

Verksamhetens lokalisering gör att det inte bedöms sannolikt att några framtida kli- matförändringar ska kunna påverka verksamhetsområdet negativt. Inga vattenföre- komster bedöms exempelvis kunna svämma över så att verksamhetsområdet berörs.

Förväntad havsnivåhöjning bedöms inte medföra någon påverkan i Runtorp.

Extremtemperaturer och mer långvariga torrperioder kan förutspås framöver. Ingå- ende utrustning i verksamheten har stora acceptabla temperaturintervall. Vid en pe- riod med liten nederbörd kommer vattnet som uppstår i täkten att minska i liknande omfattning eftersom det uppstår lokalt. Ett lägre flöde ger längre uppehållstid i na- turliga och konstruerade system och därmed bättre reningsgrad.

Uppehållstiden för vatten i täktens dammar och magasin blir förkortade vid skyfall vilket i så fall försämrar reningsgraden i interna system. Dock blir halterna låga tack vare det stora flödet av nederbördsvatten. Några momentana halter som kan med- föra akuta skador bedöms inte sannolika.

Extrem torka skulle kunna innebära en större risk för kraftigare bränder om brand uppstår.

Sammantaget bedöms den ansökta verksamheten medföra små eller i ett större per- spektiv obetydliga konsekvenser för klimatet och inte heller vara sårbar för yttre händelser. Klimatavtrycket är redan bland de ”bästa i klassen” tack vare använd- ningen av HVO100 samt elektrifierad krossning.

### Särskilt om vattenverksamheten

Vattenverksamhetens omfattning För att täkt ska kunna bedrivas under grundvattennivån behöver inläckande grund- vatten samt nederbördsvatten bortledas. I aktuellt fall är verksamheten redan etable- rad på den tänkta bottennivån men vattnet behöver fortlöpande bortledas för att möjliggöra verksamhetens bedrivande. En hydrogeologisk utredning har utförts.

s. 98 Sida 98 av 162 i domstolens handling

På grund av den planerade utökningen av verksamheten kommer sedimentations- dammar att anläggas som är dimensionerad utefter förväntade flöden. Vattnet kom- mer bortledas söderut till recipienten Hagbyån.

Dimensioneringen har beräknats utifrån de flöden och volymer som beräknas uppstå från verksamheten. Grund- och ytvattenbortledningen från verksamheten har i den hydrogeologiska utredningen beräknats till ca 26,3 l/s, vid fullt utbruten täkt. Avled- ningen av grundvatten kommer att öka successivt, allteftersom brytningen framskri- der. Kvaliteten på utgående vatten kommer att kontrolleras genom provtagningar och re- gleras genom villkor.

Vatten kommer även vid behov användas för dammbekämpning av upplag och vägar inom verksamhetsområdet. Vattnet kommer då att tas från sedimentations- dammarna.

Bolaget söker även tillstånd för en borrad brunn inom verksamhetsområdet. Denna brunn fungerar som reserv om vattnet från länshållningen inte räcker till för proces- serna. Vattenuttaget kan som mest komma att uppgå till 600 m3/år.

Sakägare Samtliga fastighetsägare till fastigheter belägna inom påverkansområdet har uppta- gits som sakägare i sakägarförteckningen.

Det bedöms finnas risk för påverkan på en brunn inom påverkansområdet. Ersätt- ning kommer således att erbjudas med anledning av oförutsedda skador.

Markavvattningsföretag Det finns inte några markavvattningsföretag inom verksamhetsområdet eller ned- ströms Hagbyån som kan påverkas av den sökta verksamheten.

Motstående intressen

Påverkansområde Påverkansområdet har definierats som den yttre gränsen av en beräknad nivåpåver- kan i jord på 0,1 meter. Valet av gränsvärdet på 0,1 meter beror på de motstående intressena som förekommer i närområdet och kan bli påverkade av en avsänkning i jordlagren, i nu aktuellt fall grävda brunnar.

För en avsänkning i berg är det enbart bergborrade brunnar som skulle kunna påver- kas. Ofta sker inte någon signifikant skadlig påverkan i bergborrade brunnar förrän en större avsänkning uppkommer (>1 meter). Avsänkningen i berg är därmed inte styrande för påverkansområdets utbredning. Därmed bedöms samtliga motstående

s. 99 Sida 99 av 162 i domstolens handling

intressen som kan påverkas av en grundvattensänkning innefattas inom angivet på- verkansområde.

Brunnar Det förekommer en grävd brunn samt två borrade brunnar inom påverkansområdet. De borrade brunnarna är 18 respektive 53 meter djupa och bedöms få en maximal avsänkning på 0,1 respektive 0,5 meter. Avsänkningens storlek är så liten att risken för skada bedöms som försumbar. Den grävda brunnen är ca 8 meter djup och ligger inom ett område som bedöms kunna få 0,3–0,5 meter avsänkning. Det finns en risk att avsänkningen kan komma att skada brunnens vattentillgång under torrare peri- oder. Om skada uppkommer på den grävda brunnen avser bolaget att ersätta denna.

Hagbyån Verksamheten bedrivs inom det yttre skyddsområdet för ytvattentäkt Hagbyån. Vat- ten från ån används för infiltration som sedan tas ut i grundvattenbaserade brunns- system och är råvaran till dricksvatten för människor i Kalmar kommun. Det före- kommer alltid, om än en mycket liten, risk för spill och läckage av petroleumpro- dukter från maskinparken och transportfordon. Utsläpp som om de inte upptäcks och saneras direkt skulle kunna komma att nå pumpgrop och sedimentationsdamm, där det finns goda möjligheter till uppsamling och omhändertagande innan avled- ning mot recipient. Dammar kommer att ha oljeavskiljande funktion samt även möj- lighet att stänga utloppet. Detta gör att eventuellt släckvatten kan samlas upp och inte okontrollerat ledas till Hagbyån. Genom att utföra en omfattande kontroll och förundersökning av externa massor som förs in till området bedöms verksamheten innebära en obetydlig påverkan på ytvattenförekomsten Hagbyån.

Flödesförändringar Kalmar Vatten AB har ett tydligt intresse i att kvantiteten tillgängligt vatten som rå- vara till dricksvattenproduktion inte minskar till alltför låga volymer och flöden. Den hydrogeologiska utredningen visar att det inte sker någon kvantitativ föränd- ring av vattenvolymerna som hamnar i Hagbyån. Detta eftersom merparten av ut- pumpat vatten leds till Hagbyån dit grundvattnet i täktområdet ändå hade haft sin naturliga utströmning. Vattenbalansen visar att det enbart är en lokal förändring mellan några mindre lokala avrinningsområden som sker. Totalt sett ökar avled- ningen något i och med avskogningen som sker. Därmed kan verksamheten inte skada vattenskyddsområdet ur kvantitativt hänseende.

s. 100 Sida 100 av 162 i domstolens handling

### Sökta dispenser enligt 7 kap. miljöbalken

Dispens från biotopskyddet enligt 7 kap. 11 § andra stycket miljöbalken I samband med naturvärdesinventeringen har fem objekt identifierats inom verk- samhetsområdet och som omfattas av det generella biotopskyddet enligt den definit- ion som finns i bilaga 1 punkten 3 och 6 till förordningen (1998:1252) om områ- desskydd enligt miljöbalken. Objekten inkluderar en stenmur och fyra odlingsrösen.

För att bedriva den planerade täktverksamheten kommer det att vara nödvändigt att ta bort de objekt som är belägna inom det ansökta brytområdet. Nybrogrus ansöker därför om dispens för att flytta delar av en stenmur och ett odlingsröse. Som fram- går av ansökan är de aktuella objekten belägna på en betesmark varav omkring halva ytan hamnar utanför det sökta brytområdet. Som kompensation för de värden som försvinner avser Nybrogrus flytta de delar av stenmuren samt odlingsröset som är belägna inom det sökta brytområdet och återuppföra dessa på den befintliga be- tesmarken inom verksamhetsområdet.

Sammanfattningsvis och vid en avvägning mellan den skada som ansökta åtgärder kan komma att orsaka på de skyddade biotoperna och den nytta som täktverksam- heten innebär föreligger det förutsättningar för att bevilja dispens för de ansökta åt- gärderna.

Dispens från föreskrifter för vattenskyddsområde enligt 7 kap. 22 § andra stycket miljöbalken Enligt 6 § i skyddsföreskrifterna för Hagbyåns vattenskyddsområde (08FS 2002:26) får uppläggning av avfall inte förekomma. För att bolaget ska kunna föra in externa massor och tillfälligt lagra dessa behöver bolaget söka dispens. Nybrogrus kan i denna del konstatera att vad gäller entreprenadberg är det fråga om inert avfall var- för någon risk för förorening inte föreligger. För övriga massor om tas emot för återvinning och anläggande av vallar m.m. har Bolaget åtagit sig att dessa inte ska innehålla föroreningar som överskrider föroreningshalterna för mindre än ringa risk (MRR) enligt Naturvårdsverkets handbok 2010:1 Återvinning av avfall i anlägg- ningsarbeten. MRR tar hänsyn till avfallets lakegenskaper och därmed påverkan på yt- och grundvattnet. Det innebär att endast jord och sten från ej förorenade områ- den kommer att återvinnas inom verksamhetsområdet.

Nybrogrus yrkar därför att mark- och miljödomstolen meddelar dispens från 2 och 6 §§ i skyddsföreskrifterna för Hagbyåns vattenskyddsområde (08FS 2002:26). Enligt Bolagets uppfattning är verksamheten förenlig med föreskrifternas syfte, eftersom de massor som ska hanteras inom verksamheten inte kommer att medföra risk för spridning av föroreningar eller på annat sätt riskerar att påverka ytvattentäkten. Vid

s. 101 Sida 101 av 162 i domstolens handling

den intresseavvägning som enligt 7 kap. 25 § miljöbalken ska göras vid dispensfrå- gans prövning ska även beaktas att det är fråga om ett material som är efterfrågat och som behövs i samhället.

Sammanfattningsvis föreligger det förutsättningar för att bevilja dispens i enlighet med Bolagets yrkande.

Ekonomisk säkerhet Den säkerhet som ska ställas för den ansökta verksamheten ska garantera att en mil- jömässigt godtagbar efterbehandling kan genomföras. Tillskapandet av en sjö som planeras i förevarande fall är ett i många avseenden, bland annat med hänsyn till na- turmiljö, friluftsliv och boendemiljö, attraktivt alternativ för efterbehandling, och godtagbart enligt miljöbalken. Beräkningen av säkerheten har därför utgått ifrån detta alternativ.

Beräkningen av säkerhet enligt 9 kap. 6 e § och 16 kap. 3 § miljöbalken redovisas i bilaga. Av redovisningen framgår att säkerheten har beräknats till 4 500 000 kronor.

Verkställighetsförordnande Av praxis från Högsta domstolen följer att det åligger verksamhetsutövaren att visa vilka konkreta skäl som talar för ett verkställighetsförordnande och vilka beaktans- värda nackdelar det kan innebära om ett sådant inte meddelas. Verksamhetsutöva- rens intresse måste med viss marginal väga tyngre än de intressen som talar för att tillståndet får tas i anspråk först när det vunnit laga kraft. Härvid ska särskild hän- syn tas till om irreversibla skador på miljön kan uppstå om tillståndet tas i anspråk omedelbart samt om målet rymmer någon rättsfråga som det kan vara av vikt för ledningen av rättstillämpningen att få belyst i högre instans.

Vad gäller den ansökta verksamheten, föreligger inte något starkt allmänt eller en- skilt motstående intresse avseende verksamhetens tillåtlighet. Med föreslagna skyddsåtgärder uppstår endast begränsad påverkan på enskilda och allmänna intres- sen. Det föreligger ingen risk för skada på några höga naturvärden. Vidare har Nybrogrus inte kunnat identifiera någon särskild rättsfråga i målet som kan vara av vikt för ledning av rättstillämpningen att få belyst i högre instans. Före- slagna villkor för verksamheten bedöms som sedvanliga.

Utifrån de rekvisit som Högsta domstolen uppställt finns det som framgår av det ovanstående inget hinder mot att verkställighetsförordnande beviljas.

s. 102 Sida 102 av 162 i domstolens handling

INKOMNA YTTRANDEN Remissmyndigheter m.fl. Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten och Myndigheten för samhälls- skydd och beredskap har avstått från att yttra sig i målet.

Länsstyrelsen i Kalmar län Länsstyrelsen tillstyrker så som talan slutligt bestämts tillstånd till del av den sökta verksamheten.

Länsstyrelsen motsätter sig dock bolagets yrkande enligt följande:

om entreprenadberg och mulljord med hänvisning till behovet av skydd för vattentäkten Hagbyån, utom för den del som gäller införsel, återvinning, sor- tering samt mekanisk bearbetning av entreprenadberg, om det kan säkerstäl- las att bergmaterialet inte är sulfidhaltigt.

om införsel och återvinning av avfallsslag med hänvisning till behovet av skydd för vattentäkten Hagbyån.

om dispens från 6 § skyddsföreskrifterna med hänvisning till behovet av skydd för vattentäkten Hagbyån.

om verkställighet.

den ekonomiska säkerheten bör höjas och följa Mark- och miljööverdomstolens praxis. Länsstyrelsen anser att den ekonomiska säkerheten ska fastställas till 7 900 000 kronor.

Grunder för länsstyrelsens inställning Återvinning av avfall m.m. I ansökan (punkt 4.8) anger bolaget följande: ”Bergtäkten är lokaliserad inom den yttre skyddszonen för ytvattenförekomsten Hagbyåns vattenskyddsområde (08FS 2002:26). Då merparten av vattnet från området leds till ån finns det ingen risk för att den ansökta verksamheten skulle påverka vattenskyddsområdet negativt ur ett kvantitativt och kvalitativt hänseende. Nybrogrus bedömer att den ansökta verk- samheten förutsätter dispens varför yrkande härom har gjorts.”

Eftersom bolaget vill leda merparten av vattnet från bergtäkten till Hagbyån bedö- mer länsstyrelsen, till skillnad från bolaget, att det kan ge en stor påverkan på kvali-

s. 103 Sida 103 av 162 i domstolens handling

teten på det vatten som leds till Hagbyån. Att, som bolaget önskar, ta emot mullhal- tig jord och avfallsslag, kan påverka Hagbyån negativt genom kvaliteten och inne- hållet av olika ämnen i det vatten som avleds till ån från täkten.

Vatten från täkten kan påverka ån både under täktens drifttid och när täkten har av- slutats. När täkten avslutas anger bolaget att en täktsjö ska bildas med möjlighet till fortsatt avvattning till Hagbyån. Länsstyrelsen bedömer att det på detta vis skapas en långsiktig påverkan på Hagbyån från täkten om det finns upplag inom verksam- hetsområdet som kan laka ut olika ämnen och föroreningar. En sådan problematik kan undvikas i en mycket större utsträckning om inte främmande massor tas in i täkten alls. Infört material som medför risker för en negativ påverkan på ån, som alltså utgör ett vattenskyddsområde, är en av motiveringarna till varför länsstyrel- sen motsätter sig bolagets yrkande enligt punkterna som är sammanfattade ovan.

Entreprenadberg bör kunna hanteras inom verksamheten så länge som sulfidhaltigt berg undviks. Sulfidförande mineral kan innehålla mycket giftiga tungmetaller och orsaka allvarliga miljöproblem.

Bolaget yrkar att dispens ska ges från 6 § skyddsföreskrifterna för Hagbyåns vatten- skyddsområde (punkt 1.7 i ansökan). Den befintliga och planerade täkten ligger inom den yttre skyddszonen för ytvattentäkt Hagbyån. Enligt 6 § i skyddsföreskrif- terna för ytvattentäkt Hagbyån (Kalmar läns författningssamling, 08FS 2002:26, Länsstyrelsen, 200205-17) gäller bland annat följande bestämmelser gemensamt för inre och yttre skyddszon: ”Uppläggning, deponering eller nedgrävning av avfall får ej förekomma. Avfall, förorenade massor, bark o. dyl. får ej heller i övrigt hanteras på sådant sätt att det negativt kan påverka omgivande grund- och ytvattens kvalitet med avseende på möjligheterna att använda vattnet till dricksvattenförsörjning.”

Skyddsintresset för vattentäkten är mycket starkt. Beträffande vattenskyddet utgör Hagbyån är en viktig resurs för konstgjord infiltration i Nybroåsen och ån och åsen utgör tillsammans huvudvattenförsörjning för Kalmar och Torsås kommuner.

I Mark- och miljööverdomstolens dom den 29 oktober 2018 i mål M 3171-18 prö- vades en ansökan om införsel av rena jord- och schaktmassor i en avslutad natur- grustäkt som var lokaliserad i direkt anslutning till en grundvattenförekomst och där täktbotten låg nära grundvattennivån. Mark- och miljööverdomstolen bedömde att införsel av externa massor i ett icke-förorenat område alltid innebär viss risk för förorening. Mark- och miljööverdomstolen uttalade att det vid införsel av stora mängder massor är svårt att säkerställa att samtliga massor som förs in faktiskt är rena. Domstolen avslog ansökan.

s. 104 Sida 104 av 162 i domstolens handling

Bolaget har tidigare ansökt om att få uppföra en avskärmningsvall av externa mas- sor i Runtorptäkten. Länsstyrelsen avslog den 11 mars 2022 bolagets ansökan om dispens från vattenskyddsföreskrifterna (dnr 10852-2021) och miljöprövningsdele- gationen avslog den 7 juli 2022 bolagets ansökan om att få använda externa massor till en avskärmningsvall i ett beslut gällande ändringstillstånd för Runtorptäkten (dnr 11344-2021).

Länsstyrelsen förespråkar att interna massor från bergtäkten används till bullerval- lar och andra anläggningsändamål i täkten samt till efterbehandling. Med hänvis- ning till ovan nämnda dom från Mark- och miljööverdomstolen vill länsstyrelsen belysa att platsen inte är lämplig för hantering av externa schaktmassor, avfall in- kluderat. I det aktuella området är det dessutom förbjudet enligt vattenskyddsföre- skrifterna med uppläggning, deponering eller nedgrävning av avfall.

Mullhaltig jord kan innebära utlakning av humus och näringsämnen som efter av- ledning från täktområdet till Hagbyån kan påverka vattenkvaliteten negativt. Läns- styrelsen bedömer därför att mullhaltig jord och hantering av mullhaltig jord inte heller är lämpligt inom bergtäktens område, med hänvisning till utlakningsrisker samt ovanstående dom.

Vattenverksamhet Bolaget avser att använda en befintlig bergborrad grundvattenbrunn som reservvat- ten vid tillfällen då det saknas vatten från länsvattnet (se till exempel punkt 7.7 i an- sökan). Detta sker under torra perioder. Bolagets nuvarande yrkande om tillstånd gäller endast bortledande av inläckande yt- och grundvatten samt bortledande av grundvatten för att avsänka grundvattennivån ner till som lägst +19 m.ö.h, det vill säga bortledande av oönskat vatten. Den bergborrade brunnen får förutsättas behö- vas när vattennivån är lägre än +19 m.ö.h. och när sedimentationsdammarna är tomma. Vattenuttaget från den bergborrade brunnen kan därmed inte anses inrym- mas i bolagets nuvarande yrkande om bortledande av vatten. Den bergborrade brun- nens placering finns inte närmare redogjord för än "i södra delen av verksamhets- området" och "90 meter djup" (se kap. 5.6 i den tekniska beskrivningen). Det saknas dessutom en närmare redogörelse för hur den är konstruerad och vilken kapacitet och andra egenskaper den har. För att kunna ta ställning till den bergborrade brun- nen behövs det dessutom information om vilka vattenbehov verksamheten har, ut- tryckt som m3/dygn. I den hydrogeologiska utredningen finns den bergborrade brunnen nämnd under planerad verksamhet, men det saknas en beskrivning av hur ett vattenuttag hanterats i modelleringen och om vattenuttaget har haft någon påver- kan på modellens utfall. Länsstyrelsen önskar framför allt att det tydliggörs hur grundvattennivåerna påverkas under den torra delen av året, eftersom det är då ett vattenuttag från den bergborrade brunnen kan förväntas ske. Det behöver således tydliggöras huruvida den bergborrade brunnen kommer att bidra till ytterligare

s. 105 Sida 105 av 162 i domstolens handling

grundvattensänkning under +19,0 m.ö.h. eller inte. Även om den totala uttagna vo- lymen ur den bergborrade brunnen är liten på årsbasis kan uttaget ge stor påverkan på grundvattennivåer om hela uttaget görs under kort tid under årets torraste period.

Brukningsvärd jordbruksmark Cirka 1,8 hektar av ansökt verksamhet planeras på brukningsvärd jordbruksmark som i detta fall består av betesmark. Enligt 3 kap. 4 § miljöbalken får brukningsvärd jordbruksmark endast tas i anspråk för anläggningar om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk.

Länsstyrelsen anser att bergtäkten utgör ett väsentligt samhällsintresse och bolaget har visat att behovet inte kan tillgodoses på annan mark.

Biotopskydd Bolaget yrkar att dispens ges från biotopskyddet för att flytta del av en stenmur och ett odlingsröse (punkt 1.7 f i ansökan). I miljökonsekvensbeskrivningen (sida 67) anges att cirka 250 meter stenmur och två odlingsrösen kan komma att tas bort. Det är således oklart om det rör sig om ett eller två odlingsrösen.

I ansökan skriver bolaget följande: ”Sammanfattningsvis och vid en avvägning mellan den skada som ansökta åtgärder kan komma att orsaka på de skyddade biotoperna och den nytta som täktverksam- heten innebär föreligger det förutsättningar för att bevilja dispens för de ansökta åt- gärderna.”

Som kompensationsåtgärd för borttagande av stenmur och odlingsröse bör stenarna från dessa användas för till att bygga upp nya biotoper i jordbruksmark i anslutning till den ursprungliga platsen. Om det inte är möjligt kan stenarna användas till att bygga upp nya biotoper på annan mark där de kan få motsvarande funktion som livsmiljö för djur- och växtarter. Platsen ska helst vara öppen och solbelyst. Bolaget måste se till att de kvarvarande biotopskyddade objekten inte skadas av täktverk- samheten.

Länsstyrelsen anser, så som talan slutligt bestämts, att biotopskyddsdispensen ska förenas med villkor enligt följande.

För att undvika att övervintrande grod- och kräldjur skadas får stenmur och odlings- röse endast tas bort under perioden 15 oktober-30 april. Innan stenmur och odlings- röse tas bort ska bolaget kontrollera om stenskvätta och/eller andra fågelarter häckar i aktuell del av stenmur och odlingsröse. Om så är fallet får borttagandet, inte heller ske under perioden maj–juni.

s. 106 Sida 106 av 162 i domstolens handling

Artskydd Länsstyrelsen har tagit del av fågelinventeringen (aktbilaga 90) och instämmer i in- venterarens förslag till skyddsåtgärd som innebär att avverkning ska ske utanför fåglarnas häckningsperiod. Länsstyrelsen har inget att erinra mot utredningens be- dömning att verksamheten kan bedrivas utan att det krävs dispens från artskyddsför- ordningen.

Ekonomisk säkerhet Mark- och miljööverdomstolen har tidigare funnit en kvadratmeterkostnad på 12 kronor för brytningsområdet och 4 kronor för övriga ytor rimlig (se Mark- och mil- jööverdomstolens dom den 3 april 2012 i mål M 6204-11). Med anledning av den inflation som skett sedan domen använder miljöprövningsdelegationerna numera i regel en schablon där kvadratmeterkostnaden är 14 kronor för brytningsområdet och 4 kronor för övriga ytor. Mark- och miljööverdomstolen har emellertid i dom den 3 juni 2021 i mål M 10574-19 ansett att denna beräkningsmodell inte ger en rättvi- sande bild av kostnaderna för efterbehandlingen när syftet är att bilda en täktsjö. Domen avsåg en täkt med 25 års tillståndstid, ett verksamhetsområde på 31,6 hek- tar, varav brytningsområdet uppgick till 18,9 hektar. Domstolen fastställde säker- heten till 3 000 000 kronor, vilket motsvarar en kostnad på 6,61 kronor per kvadrat- meter för brytningsområdet och 4 kronor för övriga ytor.

I en nyare dom ansåg Mark- och miljööverdomstolen att säkerheten skulle beräknas helt i enlighet med den vedertagna beräkningsformeln (se Mark- och miljööverdom- stolens dom den 6 mars 2023 i mål M 11112-21). I det fallet hade brytningen ännu inte nått sådana nivåer att en täktsjö kommer att bildas. Mark- och miljööverdom- stolen anförde att kostnaderna för efterbehandling kommer att vara högre om verk- samheten skulle tvingas avbrytas innan än täktsjö kommer att bildas än om avbrottet sker när brytningen nått ner till sådana nivåer som medför bildandet av en täktsjö.

I Runtorp har brytning skett ner till sådana nivåer att en täktsjö kommer att bildas inom det befintliga brytningsområdet.

Bolaget har genomfört en beräkning och föreslår att den ekonomiska säkerheten ska fastställas till 4 500 000 kronor. Bolaget räknar enligt en egen schablon för bryt- ningsområdet som i stället för ytan tar hänsyn till brytfrontens längd. I övrigt följer uträkningen den vedertagna modell som kommit att bli praxis. I den vedertagna mo- dellen står brytningsområdet för den största kostnaden. I bolagets uträkning är för- hållandet omvänt och verksamhetsområdet står för den i särklass största kostnaden. Någon förklaring till varför det skulle vara avsevärt mycket billigare att efterbe- handla brytningsområdet i denna täkt jämfört med verksamhetsområdet ges inte. Normalt är förhållandet tvärtom.

s. 107 Sida 107 av 162 i domstolens handling

Länsstyrelsen bedömer att den ekonomiska säkerhet som sökanden föreslagit är lägre än vad som normalt föreskrivs för motsvarande täkter av samma storlek. Flera faktorer kan medföra att kostnaden ökar jämfört med om verksamhetsutövaren ge- nomför efterbehandlingen som planerat. Om tillsynsmyndigheten genomför efterbe- handlingen kan konsulthjälp behövas för att klara upphandling och efterbehandling. Säkerheten bör även beräknas med beaktande av att samtliga efterbehandlingsåtgär- der inte har fastställts. Det kan också bli dyrare att efterbehandla en täkt som avslu- tas i förtid.

Med hänvisning från ovan nämnda domar från Mark- och miljööverdomstolen anser länsstyrelsen att säkerheten i detta fall bör beräknas med kostnaden 6,61 kronor per kvadratmeter för brytningsområdet och 4 kronor per kvadratmeter för verksamhets- området. Baserat på 87 hektar verksamhetsområde, varav 44 hektar består av bryt- ningsområde, samt att indexuppräkning görs med två procent per år för tillståndsti- den plus två år (se MÖD 2010:5 och MÖD 2010:27) bör säkerheten i detta fall uppgå till 7 900 000 kronor.

Verkställighet Grundregeln är att ett tillstånd får tas i anspråk först när det har vunnit laga kraft. Ansökan innebär en stor utökning av en verksamhet inom ett vattenskyddsområde. Verksamheten innebär att oexploaterade naturområden kommer att brytas bort. Ska- dorna som uppstår går inte att återställa. Ärendet är inte okontroversiellt. Länssty- relsen bedömer att de intressen som talar för att ett lagakraftvunnet avgörande bör finnas innan tillståndet får tas i anspråk väger tyngre än de eventuella nackdelar som det innebär för sökanden.

Villkor för vattenverksamheten Länsstyrelsen anser att följande villkor ska föreskrivs för vattenverksamheten: Bortledande av grundvatten för att sänka grundvattennivån under nivån +19,0 m.ö.h. (RH 2000) får ej ske. Vattenuttag ur bergborrad brunn vid en grundvattennivå under +19,0 m.ö.h. (RH 2000) får ej ske. Totalt vattenuttag från bergborrad brunn får uppgå till XX1 m3/dygn dock max- imalt 600 m3/år. Grundvattennivåer ska övervakas med hjälp av grundvattenrör samt gångtider på pumpar och utföras i enlighet med kontrollplanen.

Synpunkter på bolagets villkorsförslag Villkor 2 (buller)

s. 108 Sida 108 av 162 i domstolens handling

Enligt det befintliga tillståndet får bullret från bolagets verksamhet inte överstiga 40 dB(A) kl. 06.00–07.00. Bolaget har yrkat att begränsningsvärdet för denna tidspe- riod nu ska bestämmas till 50 dB(A) och att då få bedriva starkt bullrande verksam- het. Enligt bullerutredningen kommer bullret från den verksamhet som bolaget vill bedriva kl. 06.00–07.00 uppgå till som högst 47 dB(A) vid bostäder. 9 av 10 beräk- ningspunkter/bostäder som ingår i bullerutredningen kommer utsättas för bullerni- våer som överstiger dagens gränsvärde för denna morgontimme. Länsstyrelsen be- dömer att en ändring av bullerbegränsningen på det sätt som bolaget yrkat skulle in- nebära en betydande ökning av störningarna i omgivningen. Bolaget har inte visat att det skulle medföra orimliga merkostnader om begränsningsvärdet för nattetid fortsatt skulle gälla mellan kl. 06.00–07.00. Därför bör den period som betecknas nattetid även för den utvidgade täkten anges till kl. 22.00–07.00 (jfr Mark- och mil- jööverdomstolens dom den 11 december 2019 i mål M 6644-18).

Borriggen har identifierats som den mest betydande bullerkällan, särskilt i de fall borrning sker på ytberget. Bullerdämpad borrigg har endast antagits som förutsätt- ning i bullerutredningen i beräkningsfallen för kvällstid då borrning sker en pallnivå ner i täkten. Enligt huvudinlagan (punkt 10.7) använder bolaget bästa möjliga tek- nik vid de uppgraderingar som sker inom verksamheten. Det kan därför tyckas för- vånande att bolaget inte åtar sig att alltid använda bullerdämpad borrigg. Det är en brist att det inte finns några beräkningsfall för borrning med bullerdämpad borrigg på ursprunglig marknivå under dagtid. Om bolaget åtar sig att alltid använda buller- dämpad borrigg och kan visa att de totala bullernivåerna minskar betydligt, är det möjligt att länsstyrelsen inte längre skulle ha några synpunkter på att perioden som betecknas nattetid ändras i enlighet med bolagets yrkande.

Enligt bullerutredningen är risken för ofta återkommande impulsljud större när skut- knackningens beräknade ekvivalenta bullerbidrag är mindre än 10 dB lägre än öv- riga bullerkällors totala bidrag vid bostaden. Så är fallet vid fyra olika bostäder i tre av fem redovisade beräkningsfall. Enligt bullerutredningen kan det för dessa fall vara lämpligt att använda någon typ av avskärmning eller annan åtgärd i riktning mot berörda bostäder.

Villkor 3 (drifttider) Bolaget bedömer att det är lämpligast att bullervillkoret avgör vilka moment som kan bedrivas inom respektive tidsperiod. För vissa moment som kan uppfattas stö- rande till sin karaktär, eller eftersom de ibland måste ske på marknivå (skutknack- ning, borrning och sprängning), föreslår bolaget tidsreglering.

Beträffande sprängningar föreslår bolaget att enbart produktionssprängningar ska regleras i tid. Det framgår dock inte vilka andra typer av sprängningar som kan vara aktuella och varför inte de också bör regleras i tid på motsvarande vis.

s. 109 Sida 109 av 162 i domstolens handling

Bolaget föreslår att borrning och skutknackning inte ska få bedrivas kl. 22.00– 06.00.

För den begränsade driften kvällstid (kl. 18.00–22.00) har man i bullerutredningen utgått ifrån att borrning ska ske med bullerdämpad borrigg på mellanpallen. I be- fintligt tillstånd tillåts borrning endast dagtid. Om borrning alls ska tillåtas kvällstid bör det föreskrivas i villkor att borrning kvällstid ska ske med bullerdämpad borrigg och minst en pallnivå ner i täkten. Som angetts ovan anser länsstyrelsen att buller- dämpad borrigg alltid ska användas i enlighet med kravet på bästa möjliga teknik.

I bullerutredningen har man utgått ifrån att ingen skutknackning ska ske kvällstid. Det är en brist att bullerutredningen inte överensstämmer med yrkade arbetstider gällande skutknackning. Eftersom skutknackning inte ingår i beräkningsfallen för kvällstid går det inte att bedöma konsekvenserna. Länsstyrelsen motsätter sig dock inte att skutknackning sker kvällstid.

För både borrning och skutknackning är det en brist att bolaget inte har beskrivit be- hovet av att bedriva dessa moment kvällstid och helger.

En och en halv månads sommaruppehåll för de mest bullrande aktiviteterna är ett vanligt förekommande villkor för täktverksamheter (se bland annat Mark- och mil- jööverdomstolens dom den 26 mars 2015 i mål M 11070-13 och Miljööverdomsto- lens dom den 24 november 2009 i mål M 1283-09). Med hänvisning till praxis an- ser länsstyrelsen att de mest bullrande/störande arbetsmomenten behöver begränsas ytterligare under högsommaren och under helger.

Villkor 9 (damning) Bolaget föreslår att salt ska få användas vid behov. I befintligt tillstånd anges att salt inte får användas vid dammbekämpning. Förbudet mot salt motiverades med att klorider kan förorena grundvattnet och påverka livsmiljöer för djur och växter.

Täkten är lokaliserad inom Hagbyåns vattenskyddsområdes yttre skyddszon. Enligt vattenskyddsföreskrifterna (2 §) gäller följande gemensamt för inre och yttre skyddszon: ”Dammbindningsmedel- och isupptiningsmedel (t.ex. sulfitlut och vägsalt) får dess- utom endast användas för normalt underhåll av vägar.”

Den generösare användning av salt som bolaget vill ha möjlighet till kräver dispens från vattenskyddsföreskrifterna. Någon dispens har inte sökts. Med hänsyn till vat- tenskyddet bedömer länsstyrelsen dock att det skulle vara olämpligt att ge dispens. Salt bör endast få användas för normalt underhåll av den del av tillfartsvägen som

s. 110 Sida 110 av 162 i domstolens handling

ligger på ursprunglig marknivå. Användning av salt på eventuella vägar inom bryt- ningsområdet är olämpligt på grund av avsaknaden av skyddande jordlager.

Villkor 10 (sedimentationsdamm) I miljökonsekvensbeskrivningen anges att provtagningen i Hagbyån avslutades år 2010. Denna har återupptagits sedan år 2018 vid station Hagbyån, E66 (SE626879- 152309). Data finns tillgänglig hos SLU:s webbtjänst med mark-, vatten- och miljö- data: Miljödata MVM - Search (slu.se). Tillskottet av kväve påverkar emellertid inte möjligheten att uppnå miljökvalitetsnormerna i vattenförekomsten ”Hag- byån:mynningen nvs Kalmarsund –Svartabäcken” (WA79720339). Bolaget har där- emot inte resonerat kring kustvattenförekomsten och det faktum att det blir ett till- skott av kväve till kusten genom verksamheten. Kustvattenförekomsten ”N v s Kal- marsundskustvatten” (WA61554367) har otillfredsställande status med avseende på näringsämnen där kväve ingår. Det är därför av vikt att kväveutsläppen hålls så låga som möjligt.

När det gäller utsläpp av kväve är det mängden som har betydelse. Att mäta en halt tillför inget om den inte relateras till ett flöde så att mängden kan beräknas. I det be- fintliga tillståndet finns krav på kontinuerlig mätning av utgående vatten från sedi- mentationsdammen och att mängden totalkväve i utgående vatten inte får överstiga 250 kilo per år.

Utsläppet av kväve från en bergtäkt kan minskas genom att sprängningen genom- förs på ett sätt som minimerar användningen av kvävebaserade sprängämnen. Under växtsäsongen kan mängden kväve även minskas om sedimentationsdammen utfor- mas med grundare växtzoner. Det är en rimlig åtgärd för att minska den generella kvävebelastningen i vattenmiljöer. Krav gällande detta finns redan för den befint- liga verksamheten. Stöd för detta finns även i den hydrogeologiska utredningen (kap. 6.8 ”Principer för sedimentationsdammar”) som anger följande: ”En sedimen- tationsdamm ska ha både ett varierat djup, d.v.s. innehålla djupområden, och växt- zoner för att få en kvävereduktion och sedimentering av finpartiklar”.

Suspenderade ämnen klassificeras inte inom vattenförvaltningen, men kan indirekt påverka biologiska kvalitetsfaktorer i Hagbyån såsom bottenfauna och fisk, som lig- ger till grund för miljökvalitetsnormerna. Utsläpp av suspenderat material och olje- föroreningar riskerar framför allt att leda till lokal akut påverkan. Om begränsnings- värden ska föreskrivas för dessa parametrar bör det vara momentana halter som ald- rig får överskridas. Årsmedelvärden är mindre relevanta. För att hålla nere halten av suspenderat material är sedimentationsdammens dimensionering och utformning viktig. Vidare behöver dammen underhållas så att dess funktion bibehålls. Goda råd om sedimentationsdammens dimensionering och utformning ges i den hydrogeolo-

s. 111 Sida 111 av 162 i domstolens handling

giska utredningen (kap. 6.8 ”Principer för sedimentationsdammar”). Enligt utred- ningen behöver dammens yta uppgå till cirka 5 300 kvadratmeter i täktens slut- skede.

För att undvika utsläpp av olja har oljeavskiljaren, underhållet av den och den dag- liga tillsynen betydelse.

Länsstyrelsen föreslår följande tillägg: Sedimentationsanläggningen ska vara tillräckligt dimensionerad för att klara det maximala flödet av avlett vatten från täktområdet. Anläggningen ska vidare inne- hålla både djupområden och grundare växtzoner för att åstadkomma sedimentation av småpartiklar och kvävereduktion.

Villkor 11 (återvinning av avfall) Som framgår ovan motsätter länsstyrelsen sig att dispens ska ges från vattenskydds- föreskrifterna för att möjliggöra införsel av annat avfall än entreprenadberg. Villko- ret blir därmed obehövligt. Om domstolen, trots våra invändningar, anser att inför- sel av annat avfall än entreprenadberg kan tillåtas bör tabellen som det hänvisas till skrivas in i villkoret. Dessutom bör villkoret ges följande tillägg:

Om massorna kan antas innehålla andra föroreningar än de i tabellen angivna äm- nena får de hanteras först efter riskutredning och tillsynsmyndighetens godkän- nande.

Villkor 13 (fordonstvätt) Bolaget föreslår att tvättvatten från arbetsfordon ska ske på spolplatta och passera sedimenteringsanläggning och oljeavskiljare innan det infiltreras. Enligt vattenskyddsföreskrifterna (3 §) gäller följande avseende avledning av spill- vatten, dagvatten m.m.:

”Utsläpp av avloppsvatten (spillvatten från hushåll o.dyl.), vätska från gödselstad, djururin eller ensilagevätska på eller i marken, vattendrag eller andra vattenområden får ej ske utan att vattnet genomgått erforderlig behandling.

Ytvatten från förorenade ytor, t.ex. industriområden, vägar, parkeringsplatser etc. ska innan utsläpp genomgå erforderlig behandling till skydd mot vattenförorening. Erforderlig behandling innebär att åtgärder vidtas så att omgivande grund- och yt- vattens kvalitet ej påverkas negativt med avseende på möjligheterna att använda vattnet till dricksvattenförsörjning.”

s. 112 Sida 112 av 162 i domstolens handling

Länsstyrelsen bedömer att erforderlig behandling av tvättvattnet i detta fall bör in- nebära krav på reningsverk likt dem som finns i moderna biltvätthallar så att rening av bland annat oljerester och tungmetaller kan ske.

Villkor 14 (kemikalier) Länsstyrelsen motsätter sig att andra stycket i bolagets ursprungliga förslag till vill- kor 14 tas bort och föreslår tillägg enligt följande. • Brandfarliga vätskor och spilloljor får endast förvaras i cisterner. Rör- och slang- ledningar som är anslutna till cisterner ska vara dubbelmantlade eller ha annat sekundärt skydd.

• Invallningen ska minst rymma den största enskilda behållarens volym plus tio procent av volymen av övriga behållare inom samma invallning.

• Behållare ska vara försedda med påkörningsskydd om det inte är uppenbart att det inte behövs.

• Behållare med flytande kemikalier ska vara utrustade med överfyllnadsskydd el- ler nivåtak, alternativt ska tankutrustningen vara försedd med nivåtak. Dessa ska kontinuerligt övervakas genom manuell övervakning eller akustiskt larm.

• Behållare ska vara låsbara.

• På alla platser utanför invallning och särskilt iordningsställd yta för tankning och parkering av fordon och maskiner, där spill och läckage till omgivningen kan förväntas ske, ska skydd för uppsamling av spill finnas.

Villkor 15 (beredskap) Villkoret överensstämmer i delar med ett befintligt villkor. Det befintliga villkoret anger dock att det även ska finnas skyddsräcke (avkörningsskydd) i anslutning till utfarten mot väg 520. Länsstyrelsen anser att det kravet fortsatt ska gälla. Miljö- prövningsdelegationen motiverade villkoret på följande vis: ”Den största risken för akut förorening är kopplad till olyckor vid transport av diesel till arbetsmaskinerna. Det bör vara Bolagets skyldighet att ordna med säkerhetshöjande åtgärder i anslut- ning till in- och utfartsväg vid väg 520.

Villkor 16 (kontrollprogram) Eftersom det ska vara möjligt att bedöma om villkoren följs redan från början bör kontrollprogrammet ges in till tillsynsmyndigheten senast när tillståndet tas i an- språk (se exempelvis Mark- och miljödomstolen vid Växjö tingsrätts dom den 25 maj 2022 i mål M 1145-21).

s. 113 Sida 113 av 162 i domstolens handling

Villkor 17 (efterbehandling) Länsstyrelsen accepterar att efterbehandlingen inte detaljregleras, men anser att vissa ramar bör tydliggöras i villkoret. För villkor om efterbehandling av täktområ- den bör en av utgångspunkterna vara att gynna den biologiska mångfalden i områ- det (prop. 2008/09:144, s. 14). Klippväggar med stor variation i fysisk struktur är värdefulla för den biologiska mångfalden (se ”Handbok – Inspiration till att skapa bra natur i täkter”, Enetjärn Natur 2015). Enligt handboken ska klippväggarna i en täkt efter avslutade åtgärder innehålla klippavsatser, skrevor och lutningar åt olika håll. En annan viktig aspekt är säkerheten. Branter och klippväggar ska inte utgöra några säkerhetsrisker för besökare eller större djur efter avslutad verksamhet.

Länsstyrelsen föreslår följande tillägg: Utgångspunkten vid efterbehandlingen ska vara att gynna den biologiska mångfal- den i området. Bergväggarna ska efter avslutade åtgärder innehålla klippavsatser och skrevor. Täktområdet ska efter avslutad brytning var utformat på ett sätt som minimerar fallrisken för framtida besökare och så att underhållskrävande stängs- ling inte behövs. Schaktväggar ska rensas från lösa stenar.

Länsstyrelsen anser att följande ytterligare villkor ska föreskrivas för den miljöfar- liga verksamheten: När verksamheten upphör ska kemiska produkter och avfall tas om hand. Bola- get ska även utreda och vid behov sanera området från de föroreningar som verksamheten gett upphov till. Motsvarande villkor föreskrevs i Mark- och miljödomstolen vid Växjö tingsrätts do- mar den 25 maj 2022 i mål nr M 1145-21 och den 30 juni 2023 i mål M 3273-22.

Beredskap vid eventuell olycka som på något sätt kan förorena Hagbyån ska övas minst en gång per år. I rutinen ska det ingå larmning till huvudman för vattenförsörjningen i Kalmar kommun. Beredskapsplanen ska uppdateras kon- tinuerligt och kommuniceras med huvudman för vattenförsörjningen i Kalmar kommun samt Räddningstjänsten. Villkoret är befintligt och motiverades av miljöprövningsdelegationen på följande vis: ”Vid skada på vattenförekomsten Hagbyån som uppkommer genom täktverk- samheten ska verksamhetsutövaren vidta de åtgärder och/eller tåla de begränsningar som krävs för att undanröja eller begränsa skadan. Beredskapsrutiner måste finnas så att Kalmar Vatten AB larmas omedelbart för att snabbt kunna stoppa vatteninta- get från ån om utsläpp av t.ex. diesel skulle inträffa vid olycka. En beredskapsplan ska upprättas för detta ändamål.”

Samhällsbyggnadsnämnden i Kalmar kommun Nämnden tillstyrker att tillstånd beviljas.

s. 114 Sida 114 av 162 i domstolens handling

Kalmar Vatten AB Bergtäktsverksamheten Även om det naturligtvis skulle vara fördelaktigare ur ett vattenskyddsperspektiv om bergtäktsverksamheten upphörde bedöms det kunna vara möjligt att bedriva fortsatt sådan verksamhet i yttre skyddszon i Hagbyåns vatten-skyddsområde om tillräckliga försiktighetsmått vidtas och iakttas. Därvid är viktiga faktorer kontroll och rening av avledande dagvatten så att det inte negativt påverkar vattentäkten och säker hantering av kemikalier, drivmedel, hantering av maskiner och fordon m.m. som minimerar riskerna för eventuell påverkan på vattentäkten. säkra transporter för att minimera risken för olyckor ändamålsenlig beredskapsplan för hantering av olyckor och liknande välut- bildad personal i frågor om vattenskydd.

Avsänkning av grundvattennivån med uppumpning till reningsdammar m.m. be- döms ge förutsättningar att kunna ha kontroll på vattenkvaliteten på det vatten som avleds denna väg. I den mån det förekommer dagvatten som inte avleds till redovi- sade reningsdammar bör också det i erforderlig utsträckning omhändertas på ända- målsenliga sätt utifrån dess kvalitet och risk.

Vatten från Hagbyån innehåller normalt lägre nitratkvävehalter än det naturliga grundvattnet i flertalet kommunala uttagsbrunnar. På så sätt bidrar infiltrationsvatt- net till att hålla nere halten av nitratkväve i det kommunala dricksvattnet. Det är därför viktigt att utsläppen av kväve till Hagbyån hålls på en låg nivå.

Ett begränsat tillflöde av vatten med totalkvävehalter under 5 mg/1 torde normalt inte medföra någon påtaglig inverkan på halterna i Hagbyån i stort. Högre halter i täktens dagvatten bör normalt inte accepteras då det skulle kunna innebära negativa konsekvenser för vattenförsörjningen. Utspädning i större skala bedöms inte heller vara en lämplig kvittblivningsmetod i en vattentäkt.

Då ansökan öppnar för användande av olika ej namngivna sprängmedel bör spräng- medel godkännas av tillsynsmyndigheten före användning i den mån de kan inne- hålla andra ämnen som kan riskera att förorena den kommunala vattentäkten.

Maskinparken nyttjar relativt stora mängder drivmedel och oljor. Förvaring och skydd mot läckage av särskilt petroleumprodukter måste hålla hög standard för att minimera risken för utsläpp. Därvid ska även beaktas säkerheten mot vattenförore- ning vid incidenter som stöldförsök och eventuellt annat sabotage.

s. 115 Sida 115 av 162 i domstolens handling

Bolaget och personalen måste ha en god beredskap inklusive vara regelbundet övade i larmberedskap och sanering om något läckage skulle hända.

Tvätt av maskiner bör endast få ske för maskiner som inte på rimligt sätt kan trans- porteras till plats utanför vattenskyddsområdet för tvätt och tvättvattnet ska omhän- dertas på ett ändamålsenligt sätt med hänsyn till vattenskyddet.

Största risken för akut förorening (förutom sabotage/stöld) torde vara kopplad till olyckor vid transport. Risken för störst konsekvens är kopplad till olyckor vid leve- ranser av drivmedel till bergtäktens lagringstank men även andra olyckor med driv- medelsutsläpp kan ge allvarlig konsekvens.

Huvuddelen av transporterna inom inre skyddszon sker på allmän väg (väg 520). Trafikverket har så vitt känt ingen ambition att i dagsläget anlägga skyddsräcken och bygga uppsamlingssystem för vägdagvatten på aktuell sträcka utmed Hagbyån.

Infartsvägen till bergtäkten bedöms tillhöra AB Nybrogrus. Korsningen med väg 520 bedöms utgöra en särskild riskpunkt för kollisionsolycka. Vid fortsatt verksamhet i bergtäkten bör företaget vidmakthålla säkerhetshöjande åt- gärder i anslutning till in/utfarten vid väg 520. Åtgärderna bör omfatta avkörnings- skydd i utfartsvägens förlängning (på åsidan av väg 520) samt fördröjningsanord- ningar för eventuell petroleumförorening i dagvatten. Vidare bör tydliga informat- ionsskyltar om att man befinner sig i vattenskyddsområde och vilka som ska larmas (t ex tfn 112 och täktpersonal) finnas vid både infart och utfart till täkten.

Beredskapsrutiner ska finnas så att bl.a. Kalmar Vatten larmas omedelbart för att snabbt kunna stoppa vattenintaget från ån om utsläpp inträffat.

I ansökan nämns att dammbindning med salt avses ske. Dammbindning med salt kan vara acceptabelt i liten skala. Kloridhalt i avrinnande dagvatten kommer knapp- ast att vara konstant under året utan bedöms komma att variera. Således bör effekter av eventuell saltning utvärderas innan tillstånd ges för längre period. Frågan kan överlåtas och hanteras av tillsynsmyndigheten. Det bör även beaktas i vilken ut- sträckning avrinnande salt eventuellt kan påverka biologin i kvävereduktionsanlägg- ningarna negativt.

Hantering och förvaring av kemikalier ska ske på ett säkert sätt som förhindrar att spill och läckage påverkar omgivande vatten. Detta gäller även t.ex. avfall inklusive farligt avfall.

Brand i t.ex. byggnader, maskiner och fordon kan innebära särskilda risker för vat- tenförorening. Det kan vara aktuellt med förebyggande insatser samt riktlinjer m.m.

s. 116 Sida 116 av 162 i domstolens handling

i en beredskapsplan för hantering av brand för att minimera riskerna för utsläpp av föroreningar till Hagbyån.

Införsel och bearbetning/hantering av externa jord- och schaktmassor inklusive ent- reprenadberg Verksamheten med avfallsmassor är inte förenlig med syftet med skyddsföreskrif- terna för Hagbyåns vattenskyddsområde.

Ansökan omfattar införsel och bearbetning/hantering av stora mängder externa mas- sor. Aktuella massor klassas enligt ansökan som avfall. Massorna avses användas till såväl avskärmande vallar som till förädling för vidare försäljning. I ansökan anges att endast ”jungfruliga massor” kommer att tas emot.

Enligt skyddsföreskrifterna för Hagbyåns vattenskyddsområde är det förbjudet med uppläggning, deponering eller nedgrävning av avfall. Sådant avfall får inte heller hanteras på sådant sätt att det negativt kan påverka omgivande grund- och ytvattens kvalitet. Syftet med föreskrifterna är att skydda den viktiga vattentäkten mot förore- ningsrisker.

Kalmar Vatten anser att införsel av större mängder externa massor klassade som av- fall generellt medför en risk att de kan innehålla föroreningar som skulle kunna på- verka vattentäkten. Det kan vara svårt att utan omfattande provtagning garantera att massor som anländer från t.ex. exploateringsområden inte innehåller föroreningar. All historisk verksamhet är inte känd. Det verkar inte heller som Nybrogrus avser att kräva analysrapport på inkommande material (Teknisk beskrivning avsnitt 6.1). Provtagning hanterar dessutom endast de parametrar som analyseras och utgör bara stickprov på massorna. Masshantering av externa massor (avfall) bör därför inte för- läggas i vattenskyddsområde om det inte är absolut nödvändigt. Kalmar Vatten an- ser därför att hantering av externa massor (avfall) enligt ansökan inte är förenligt med vattenskyddsföreskrifternas syfte.

Markanvändningen historiskt sett är inte alltid till fullo kända. Föroreningar kan transporteras, t ex med vind eller grundvatten. Det dyker upp "nya" föroreningar som man inte har haft kunskap om eller koll på tidigare. Ett aktuellt exempel på detta är PFAS där nya gränsvärden i dricksvatten är så låga som 4 ng/1 (för PFAS4).

Det kan vara svårt och/eller dyrt att bli av med överskottsmassor varvid det finns risk för att oseriösa aktörer (personer och/eller företag) tullar på sanningen i kontak- ter med Nybrogrus.

s. 117 Sida 117 av 162 i domstolens handling

Ovanstående skäl gör att det bedöms mindre lämpligt med omfattande externmass- hantering inom vattenskyddsområde.

Till erforderliga skyddsvallar bör i första hand användas interna avbaningsmassor (ej stubbar som bör hanteras som avfall). I den mån externa massor skulle komma att tillåtas måste det garanteras att dessa massor är fria från föroreningar. Kontrollen av sådana massor måste då vara fullödig (t.ex. myndighetsgodkända från varje ur- sprungsplats). Det bedöms således erfordras en djupare bedömning än enbart allmän klassningen ”mindre än ringa risk”. Minst risk för föroreningsinnehåll bedöms i detta sammanhang komma från entreprenadberg eftersom berg/stenar normalt är in- erta och ”homogena” med en mer begränsad yttre yta som skulle kunna ha blivit föroreningspåverkad.

Spillvatten Det kan noteras att i tekniska beskrivningen avsnitt 5.4 står att verkstadshallen är ansluten till kommunalt vatten men inte till kommunalt avlopp medan det i MKB:n avsnitt 3.12 står att verkstad och kontor är anslutet till kommunalt vatten och av- lopp.

Upplysningsvis kan påpekas att endast spillvatten av hushållskaraktär får tillföras det kommunala spillvattennätet och då endast spillvatten som härrör från levererat kommunalt dricksvattenlever.

Enskilda motparter R.J. har anfört att han har en borrad brunn och att han inte vill att den påverkas.

O.E. och C.E., H har anfört bl.a. följande. Deras brunnsvatten är inom påverkansområdet till berörd ansökan. De har vid ett flertal tillfällen märkt att deras vatten har påverkats av berörd bergtäkt. De har vid ett flertal tillfällen fått ändra sitt reningsverks filtermassa för att få ett mer tjänligt vatten, men har inte fått respons från berörd bergtäkt. Föregående ägare sprängde så hårt att de fick skador på grunden, men det brydde man sig inte om. De vill att det görs en mer noggrann utvärdering av framkomna vattenpåverkan även på deras brunn. De är oroliga för sitt vatten.

D.J., I och J bedriver skogsbruk/jordbruk samt eventuellt andra verksamheter i framtiden. Självklart bör bergtäktsutvinnaren vara ansvarig för alla eventuella framtida skador, oavsett art. De har sedan länge Skogssällskapet som viktigaste aktör på fastigheten. Deras verksamhet får inte försvåras.

s. 118 Sida 118 av 162 i domstolens handling

Vattentillförsel för vattenförsörjningen är kolossalt viktig. Det gäller inte minst grundvattenproblematiken, även eventuellt den dag som stenbrottet i framtiden kanske blir en sjö. Han är också orolig för deras nya investering i avloppsbrunn.

De vill inte heller ha påverkan på byggnader, t.ex. i form av sättningar. Deras mangårdsbyggnad ligger nästan direkt på berggrunden, och berg ”i dagen” ﬁnns på många ställen runt om. Vid bergtäktens påbörjan längre tillbaka blev det skador på hus i form av sprickor.

Han vill ta del av kontrolldata som samlats in gällande påverkan vid sprängning och grundvattennivå då det ﬁnns en oro för negativ påverkan om bergtäkten utökas ytterligare. Han är inte emot bergtäkten, men om den orsakar någon form av problem för grannfastigheterna måste verksamhetsutövaren lösa dessa problem och ersätta grannarna. Utan att veta konsekvenserna är det dock inte möjligt att yrka ett exakt belopp.

M.T. och J-O.T:s, K, J-O.T. som ombud för A.N. och C-F.N., L, S.E., M, M.E., N, G.K., C, H.J., O, M.O., P, J.J., Q, M.F. och A-M.F., R och S, HE.T., T, S.C., U, V.H., V, D.J., I, J och X, K-H.P., Y, H.T., Z, J.O., AA, V.B. och A.B., AB, E.F. AC, A.T., AD. och AE, E.E., AE, H.G., AF, C.E., H, U.I. och E.I-A., AG, C-J.W., AH, H.F., AI, har i gemensam skrivelse anfört bl.a. följande.

De som bybor har under 30 år levt med olika typer av effekter från bergtäkten, vil- ket har påverkat deras livskvalité och därför känns det mycket oroligt nu när täkten ska utökas ytterligare och då i en riktning mot bykärnan i Runtorp. De känner en djup oro över vad detta kommer att innebära i framtiden och vill därför framföra följande synpunkter till domstolen.

Deras framtida tillgång på friskt bra vatten ur egna brunnar är det de känner störst oro för ska förändras. Hittills har bergtäkten inte påverkat deras brunnar men de ställer sig tvivlande till att en påverkan inte kommer att ske i framtiden. Detta mot bakgrund av att det i ansökan har lagts en verksamhetsgräns strax utanför bykärnan och samtliga bostäder som finns där kommer att sakna underlag att utgå ifrån om problem uppstår.

s. 119 Sida 119 av 162 i domstolens handling

Deras oro för tillgången på vatten består av två delar. Första delen är de långsiktiga påverkningarna från sprängningar och vibrationer under ytterligare 25 år. Den andra delen är att verksamhetens omfattning i kombination med att verksamhetsområdet utökas i riktning mot byn förstärker risken för att vattentillgångarna påverkas. De saknar en genomlysande hydrologisk undersökning som kan stilla den oron och ga- rantera att en sådan påverkan inte sker.

De förstår samhällsnyttan av bergtäkten och att den är viktig, några av dem är kun- der till Nybrogrus och kommer att fortsätta vara det. De ser ingen anledning till att täktverksamheten inte får fortsätta men det måste ske inom nuvarande tillståndets gränser och omfattning.

De yrkar sammanfattningsvis att domstolen fastställer nuvarande nivå på maximalt årligt uttag av berg, alltså 700 000 ton/år Skäl för yrkandet: Den genomsnittliga planerade produktionen 15 000 000 ton under 25 år med ett maximalt uttag om 1 000 000 ton/år, vilket innebär ett genomsnittligt uttag om 600 000 ton/år. Nuvarande produktion under åren 2013 till idag har varit på samma nivå, och då har det maximala årliga uttaget varit ca 700 000 ton/år enligt beskrivning- arna i ansökan. Om uttaget av berg kvarstår på nuvarande nivå så finns det inget behov av att förändra arbetstider m.m. för att öka kapaciteten. De ser inte behovet av att öka det maximala uttaget med 43% per år. Om behovet av bergkross ökar i Kalmarbygden anser de att det är av större vikt att utveckla den cirkulära hanteringen kring ballastmaterial, så som bolaget önskar i ansökan vilket skulle vara positivt ur miljöaspekter med utsläpp etc. I pkt 3.9 beskrivs kommande utveckling av Kalmar kommun, de ser inte att detta föranleder en ökad produktionstakt i bergtäkten Den tänkta ökningen av produktionen i täkten innebär även en kraftigt ökad tra- fik på den väg som flertalet av dem dagligen trafikerar.

De yrkar att domstolen beslutar att tillståndet först får tas i anspråk då beslutet vun- nit laga kraft. Skäl till yrkande: Nuvarande tillstånd gäller till 2033-11-19. Nuvarande tillstånd medger uttag av ytterligare 1 300 000 – 1 500 000 ton (sid 6/28 pkt 3.8), vilket räcker i 2 år med nuvarande medeluttag. Det är viktigt att ge tid så att övriga miljövillkor kan verifieras och säkerställas så de långsiktiga effekterna för närboende minimeras.

s. 120 Sida 120 av 162 i domstolens handling

De yrkar följande avseende vattenverksamheten: att tillsynsmyndigheten i dialog med boende anvisar platser för mätpunkter (grundvattenrör) utanför det kommande påverkansområdet för att kunna följa utvecklingen av grundvattennivåerna, detta bör ske i alla väderstreck. att nuvarande vattenkvalité och flöden i befintliga brunnar dokumenteras innan tillståndet tas i bruk. Att det genomförs en mer genomgripande hydrologisk undersökning av nuva- rande grund- och ytvattenströmmar i området, inom och utanför nuvarande verksamhetsområde. En undersökning som även tar höjd för påverkan utifrån förväntade klimatrelaterade förändringar.

Skäl till yrkande: Vattenfrågan har blivit särskilt viktig utifrån de tydliga klimatförändringar som vi redan idag ser resultatet av. Hur den förändringen kommer att fortsätta under de 25 år tillståndet kommer att gälla har vi svårt att bedöma. Nuvarande sju grundvatten- rör (Bilaga B5- Hydrogeologisk utredning, sid 14) finns inom nuvarande och fram- tida verksamhetsområde, de anser det viktigt att det placeras grundvattenrör utanför det av bolaget bedömda påverkansområdet för att säkerställa kvalitén i bolagets an- sökan. Bolaget har i sin MKB (bilaga B5, sid 20) fastställt det påverkansområde som man bedömer är riktigt. Förhoppningsvis har bolaget rätt, men de vill ändå yrka på punkterna ovan för att kunna känna sig trygga i de fall något skulle miss- lyckas under de kommande 25 åren. Om bergtäkten förorsakar en skada så måste bolaget stå för de konsekvenser detta innebär för närboende. I Bilaga B (Miljökon- sekvensbeskrivning sid 39) finns en karta med kända brunnar i SGU:s brunnsarkiv, de har konstaterat att denna är långt ifrån komplett. De har därför tagit initiativ till att närboende ska registrera sina brunnar i arkivet för att kunna ge en mer fullödig bild av läget.

Om den framtida täkten skulle komma på någon av de flöden i berget som förser byn med vatten, kommer då byn att tömmas på vatten? De känner stark oro för sin tillgång på vatten av bra kvalité och mängd framöver. Skälen till oron är främst den långsiktiga påverkan genom vibrationer och hur det påverkar de borrhål och vattenflöden där de hämtar vatten idag. Ovanstående yrkande kan inte vara ett problem att bifalla för bolaget om man är så trygg i sin verksamhet som de beskriver. Om det, vilket inte någon önskar skulle bli problem med grundvattnet på grund av täktverksamheten så måste någon ta ansvar för att säkerställa tillgången på vatten i framtiden och kostnaden för detta.

2010–2011 så erbjöd Kalmar kommun att ansluta Runtorps by (25 hushåll) till kom- munalt vatten och avlopp. Den totala investeringen vid denna tid var 14 Mkr (enl. konsumentprisindex blir det 2022 ca 17 Mkr) där de boende skulle stå för ca 25% av kostnaden. Byn valde vid denna tidpunkt att avstå eftersom alla hade tillgång till

s. 121 Sida 121 av 162 i domstolens handling

bra vatten och endast ett fåtal behövde förnya sina avloppsanläggningar. Men vid en framtida skada på vårt grundvatten så kommer den fråga att bli aktuell igen, Vem har då ansvaret för denna kostnad?

De yrkar att domstolen ålägger bolaget att verifiera påverkansområdet genom utpla- cering av grundvattenrör enligt anvisningar från tillsynsmyndighet

Skäl till yrkande: Ansökans definition av påverkansområde är teoretiskt beräknat, de vill kvali- tetssäkra att detta stämmer. Bolaget måste ta ansvar för den grundvattensänkning som kommer att uppstå i anslutning till täktområdet. I kap 9 hydrogeologisk undersökning (sid 19) figur 6-5 syns tydligt att täkten kommer att påverka omgivande marker upp till 500 m från brytningskanten. Vem tar ansvar för den skogsproduktion som kommer att försvinna i skogsmar- ken? Redan idag finns verksamheten i ett försommartorrt område med sämre förutsättningar för skogsproduktion. Den framtida klimatförändringen pekar yt- terligare på att nederbörden sommartid kommer att minska och vintertid att öka. För jord- och skogsbruket så är det tillförseln av vatten under växtsä- songen som är avgörande för hur det växer. Bolaget har perspektiv på verksamheten som ska omfatta 25 år framåt, skogs- bruket jobbar med planeringstider som omfattar 80 till 100 år. En förändring av grundvattennivåerna var inget som markägarna kunde förutse innan bergtäktens tillkomst. Den skogen som planterades 1990 var tänkt att skörda tidigast 2080, alltså ca 30 år efter att täkten är avslutad. Hur hanteras exempelvis de ekonomiska konsekvenserna om skogen måste av- verkas i förtid? De senaste åren med omfattande granbarkborreskador i området är till stor del kopplade till klimatförändringar och tillgången på vatten för sko- gen.

De yrkar att domstolen fastställer arbetstiderna till nu gällande och oförändrade en- ligt beslut (2013-11-19):

o Vardagar 07.00-18.00 50dB o Kväll 18.00-22.00 45dB o Lördag, söndag, helgdag 07.00-18.00 45dB o Natt 22.00-07.00 40dB

Skäl till yrkandet Förutom vibrationernas långsiktiga effekter så är det ljudet som de upplever mest störande när verksamheten är drift.

s. 122 Sida 122 av 162 i domstolens handling

Förslaget till ändrade arbetstider innebär att de utomhus endast skulle kunna uppleva tystnad nattetid. Under perioden sedan senaste beslutet (2013-11-09) så har markägarna i Run- torps by haft en process kring etablering av vindkraft (10 till 20 verk) som det fanns goda förutsättningar för. Efter 2 års arbete och löften om stort ekono- miskt utbyte så avstod markägarna denna möjlighet där ett av de viktigaste skä- len var den ökande bullernivån för dem själva och boende i byn. I samband med detta så har Kalmar kommun fastställt att buller vid fasad på bostadshus inte får överskriva 40dB vid någon tidpunkt under dygnet. I bilaga B1 – samrådsredogörelse skriver Länsstyrelsen i Kalmar län: ”Utifrån gällande praxis bedömer länsstyrelsen att det är rimligt att behålla nuvarande bullervillkor (där nattetid räknas från kl. 22.00 till 07.00) och villkor om ar- betstider.”

De yrkar att domstolen fastställer att täktverksamhet i form av sprängning, borrning och skutknackning får endast bedrivas vardag 07.00-18.00 att täktverksamhet i form av krossning får under juli månad endast bedrivas vardag klockan 07.00-18.00” att bullermätningar genomförs av certifierad företag efter anvisning av tillsyns- myndighet minst vartannat år i boendemiljön, i dialog med de boende och där alla verksamheter är i drift, verkligheten måste få avgöra.

Skäl till yrkande De ljud som upplevs mest störande är när produktionen är i gång med borrning, krossning och skutknackning, dessa ger upphov till både buller och vibrationer i samverkan. De ser vågrörelser i toalettstolarnas vattenspeglar, porslin som lå- ter i skåpen etc. Nuvarande verksamhet har med befintligt tillstånd producerat ca 600 000 ton/år med ett tak om 700 000 ton/år. Detta har skett med de arbetstider och buller- krav som finns idag varför det är högst rimligt att detta fortsätter. Den plane- rade verksamhet i ansökan avser samma genomsnittliga produktion de kom- mande åren. Under den tid som verksamheten avser att fortsätta, 25 år framåt, så kommer verksamheten att förflytta sig 550 meter närmare Runtorps bykärna och alla de hushåll som finns där, varvid risken för påverkan kommer att öka efter hand. Närmsta hus (AF) kommer att ifrån dagsläget med ca 1200 meter till täktområdet vid slutet av perioden att ha 680 meter till täkten. De förväntar sig även att det genomförs bullerundersökningar där alla arbets- momenten ingår. I Bilaga ”B2 – Bullerutredning pkt 5.3 Närfältsmätningar” är det beskrivet att när- fältsmätningar är utförda när allt utom borrning och skutknackning var i drift. Det

s. 123 Sida 123 av 162 i domstolens handling

underlag som finns bifogat ansökan i ”Bilaga B2 ”Bullerutredning” har vi inte kom- pentens att bedöma kvalitén på, men det måste vara verkligheten som gäller.

De yrkar att domstolen ålägger bolaget att regelbundet, minst vartannat år genom- föra bullermätningar efter anvisning av tillsynsmyndighet med certifierat externt bolag för att säkerställa uppfyllandet av bullervillkor, och det ska då ske när all verksamhet är i drift.

Bullerutredningen är som de förstår gjord enligt normal praxis och med tillräcklig kvalité men detta måste verifieras regelbundna mätningar i fält vid de bostäder som påverkas, och då i dialog med de boende, upplevelsen av ljud skiljer sig mycket både mellan individer och bostädernas belägenhet. Bland de närboende finns det idag turistverksamhet med B&B som har svårt att marknadsföra sig utan en tyst och lugn miljö.

De saknar bolagets kommentarer hur verksamheten påverkar närområdet avseende ljudnivåer.

De yrkar att domstolen ålägger bolaget mätning av markvibrationer och luftstötvågor re- gelbundet under tillståndstiden. att mätplatser anvisas av tillsynsmyndighet i dialog med närboende. att vibrationsmätningar utförs med infästning i berget. att det genomförs en besiktning av de hus som närboende önskar och fastställer ett nuläge avseende sprickor och status på husgrunder, väggar etc. som kan på- verkas av långvariga vibrationer.

Skäl till yrkande: Upplevelsen av vibrationer är personlig och för den enskilde svår att kvantifi- era. Som bilförare så lär vi oss att om man faller framåt och tar emot sig med armarna så motsvarar detta en bilkrock i 7 km/tim. Men att förstå hur upplevel- sen/skillnaden av vibrationer som är 4 eller 6 mm/s är svår, därför är det av största vikt att det görs kvalitetssäkrade mätningar så vi känner oss trygga. Runtorps by är en levande by med både ny och gammal bebyggelse. Den äldre bebyggelsen är huvudsakligen uppförd kring och efter tiden för Laga skifte som genomfördes 1850-1858. De hus som härrör från denna tid och finns noterade i kap.7 Riskanalys, är oftast byggda med en kallmur i grunden som inte är sam- manbunden på samma sätt som dagens byggnader, utan putsade med ett icke bindande fogbruk för att stoppa skadedjur och väder. Moderna material har vä- sentligt bättre förmåga att hålla samma de olika byggnadsdelarna när de utsätts för yttre påverkan. Runtorp by ingår i Kalmar kommuns kulturmiljöprogram

s. 124 Sida 124 av 162 i domstolens handling

I inledningen av täktens verksamhet (före Nybrogrus) upplevde de som husä- gare att det uppstod sprickor i husgrunderna. Tyvärr upplevde vi att det noncha- lerades. Trots att det vid denna tid var det betydligt större avstånd mellan sprängplats och hus. Flera av de äldre hus som finns strax utanför påverkansområdet är byggda uti- från att det funnits berg i vägen, så det finns synligt berg inomhus i källare, vil- ket gör att risken för påverkan blir större än vad som är bedömt i ansökan. Detta motiverar att mätningarna görs i berget för att säkra de byggnader som vi bedömer mest känsliga för yttre påverkan, och självklart upplåter de plats där det är lämpligt. De som boende har redan nu under pågående verksamhet upplevt stora skillna- der i vart i täkten som sprängningarna sker. Den tänkta utökningen kommer så vitt de förstår att rikta vibrationerna mot bykärnan, dessutom kommer verksam- heten över tid att röra sig ca 500 m närmare byn och dess bostäder. På 1990-talet genomfördes det besiktningar av fastigheter som fanns i närområ- det. Det har nu förflutit 30 år så det är dags att följa upp dessa men också att göra nya besiktningar av de hus som önskas. Eftersom uttaget av berg ska bli dubbelt så mycket under de kommande 25 år som det är uttaget under de 30 första åren så är detta ett lämpligt tillfälle. Dessutom kommer verksamheten att gradvis förflytta sig dryg 500 m i rak riktning mot bostäderna/husen.

H.K. och M.K., C och E, har anfört bl.a. följande. Som fastighetsägare till C och E ställer de sig flera frågor om vattentill-gången påverkas på den angränsande areal som Nybrogrus inte arrenderar av dem. Ansökan sträcker sig runt området på E som det inte bedrivs täktverksamhet på, ca 6 ha. Även naturliga kanaler av rörligt markvatten kommer att brytas och påverka tillväxten på kvarvarande skog då det finns blöta partier på AJ som funge-rat som naturliga vattenreservoarer under försommartorka och torrare perioder. Från dessa områden finns även diken som passerar genom E vidare ner till äldre od-lingsmossar på C som idag är skogsmark med hög bonitet. Var ligger bevisbördan om denna skog blir försvagad och får skador?

Vidare ställer de sig frågande till hur den ökande mängd dagvatten som släpps ut på C påverkar. Idag har det bildats en tydlig bäckfåra som rinner vidare ut i Hagbyån mot tidigare då det inte var samma flöde och filtrerades genom marken in-nan de nådde Hagbyån.

Som boende i byn blir de även väldigt oroliga för sitt dricksvatten då även grund- vattnet till byn kunde påverkas av den utökade verksamheten.

s. 125 Sida 125 av 162 i domstolens handling

L-B..N., C.N., A.N. och C-F.N., AK och L har i egen skrivelse anfört bl.a. följande. De yrkar att naturvärdesinven-teringen utökas och görs om för att täcka in hela påverkansområdet som täktverk-samheten påverkar.

Skäl till yrkande: Den naturvärdesinventering som utfördes i juni 2021 gjordes inom en begränsad yta enligt figur 5, NVI 2021-1118. Bortledningen av grundvatten som täktverksamheten bidrar till ger enligt den hydrologiska utredningen ett påverkansområde, se figur 6-4, Hyrdogeologisk utredning, 2023-01-30 som är betydligt större än det område som har inventerats. Det innebär att det saknas kännedom om vilka naturtyper som finns inom påverkansområdet som kan vara grundvattenberoende. Det innebär även att det inte kan dras några slutsatser om vilken påverkan eller skador som grundvat- tensänkningen kan bidra till.

De yrkar att den hydrologiska utredningen görs om utifrån följande punkter:

Grundvattenmodellen kompletteras med opåverkade grundvattenobservationer. Mätningar ska utföras under minst ett år för att få en opåverkad årscykel. Fördjupad invertering av diken för att få rättvisande lokala avrinningsområden.

Skäl till yrkande: Avsaknad av opåverkade grundvattenobservationer I den hydrologiska utredningen bedöms omfattningen på grundvattenavsänk- ningen med utgångspunkt från 7 stycken grundvattenrör. Alla rören ligger inom påverkansområdet för befintlig täktverksamheten och enligt utredningen går det att utläsa en korrelation mellan grundvattenpåverkan och täktverksamheten. Då det saknas grundvattenobservationer utanför nuvarande påverkansområde sak- nas kännedom om nuvarande grundvattennivåer som kan påverkas av täktverk- samheten. Det finns inte heller några grundvattenrör utanför den utökade täkt- verksamhetens påverkansområde. Det borde även göra det omöjligt att följa upp grundvattennivåerna som täktverksamheten kan medföra.

Bortfall av tillgängligt ytvatten. Inom påverkansområdet finns idag flera vattenförande diken som påverkas till följd av grundvattensänkningen. Inom de nordvästliga delarna av täktområdet sker troligen ett bortfall av ytvatten som skulle runnit norr ut för att bilda ytvat- ten innan det når diken som går vidare österut. Det gör att det blir lokalt en minskning av tillgängligt ytvatten i dessa diken. Detta kommer påverka den åkermark som ligger intill dikena som idag inte är lika torkkänslig som andra marker längre bort.

s. 126 Sida 126 av 162 i domstolens handling

Större lokala avrinningsområden. Lokala avrinningsområden enligt figur 5-7, Hyrdogeologisk utredning, 2023-01-30 stämmer inte då det finns flera åker- /skogsdiken norr om täkten som avleds öster/söder ut. Vilket medför att täkt- verksamheten kommer ha en större påverkan än vad som framgår i utredningen.

De yrkar att en aktuell fastighetsförteckning ska upprättas och att samtliga fas- tighetsägare inom påverkansområdet ska ges tillfälle att inkomma med syn- punkter:

Skäl till yrkande: I förteckningen finns det fastigheter som inte existerar. Förteckningen har inte tagit upp samtliga befintliga brunnar. Uppgifterna i förteckningen om fritidsboende eller permanentboende är felaktiga för vissa fastigheter.

SÖKANDENS BEMÖTANDE Länsstyrelsens yttrande Externa massor Ansökan omfattar tillstånd till införsel, lagring och bearbetning av externa jord- och schaktmassor. Ansökan omfattar återvinning av externa jordmassor på upp till 500 ton per år och entreprenadberg upp till 20 000 ton per år samt återvinning av mine- ralogiska massorna för anläggningsändamål inom området.

Nybrogrus delar länsstyrelsens uppfattning att användning av massor inom ett vat- tenskyddsområde kräver särskild försiktighet. Bolaget föreslår därför att haltkriteri- erna för alla externa jordmassor som förs in till täktens verksamhetsområde är att de inte ska överskrida halter som framgår av Naturvårdsverkets Handbok 2010:1 om återvinning av massor i anläggningsändamål, s.k. ”MRR”. Bolaget vill även under- stryka att det kan ifrågasättas om införandet av dessa massor kräver dispens då det varken är fråga om förorenade massor eller massor som nödvändigtvis klassas som avfall. Vidare kan det ifrågasättas om det var den här sortens massor som avsågs i vattenskyddsföreskrifterna, då definitionen av vad som utgör avfall har förändrats över tid.

Oaktat ovanstående åtar Nybrogrus sig att innan införandet av externa jordmassor hålla ett förenklat samråd med tillsynsmyndigheten. Inför dessa samråd kommer Bolaget inhämta ursprungsdeklaration för att säkerställa massornas lämplighet. Dessutom föreslår Bolaget att tillsynsmyndigheten ska ges möjlighet att föreskriva

s. 127 Sida 127 av 162 i domstolens handling

om ytterligare försiktighetsmått om kontroll av inkommande massor. Detta säker- ställer att tillsynsmyndigheten, innan massor förs in, har möjlighet att kontrollera och godkänna dessa.

Naturvårdsverket har under 2023 publicerat en ny vägledning med den sammanfat- tande devisen: rätt massor på rätt plats ger stor miljönytta. Naturvårdsverket anser att om massor hamnar på fel plats i samhället, dvs. deponeras eller transporteras i onödan leder det till miljöproblem, dålig användning av våra resurser och omotive- rade kostnader för samhället.

Naturvårdsverkets tolkning stämmer överens med uttalanden från Mark- och mil- jööverdomstolens praxis. I ett mål (M 11887-19) som avsåg återvinning av avfall för anläggningsändamål inom en åkermark och frågan om åtgärden utgjorde en kvittblivning tog domstolen upp fördelar utifrån kretsloppsperspektivet med att nyttja massor i anläggningsprojekt i stället för att lägga dem på deponi. Domstolen betonade behovet av en nyanserad bedömning av om avfallet ersatt andra material som annars hade behövts.

I likhet med vad som ovan påpekats är återvinning för anläggningsändamål vanligt förekommande i täkter. En föroreningsnivå motsvarande MRR anses motsvara en försiktighetsåtgärd som säkerställer skydd för mark och vatten. I Mark- och miljöö- verdomstolens dom den 6 mars 2023 i mål M 11112-21 motiverades MRR bland annat av att hanteringen skulle ske nära grundvattenytan. I Mark- och miljööver- domstolens dom den 11 maj 2023 i mål M 3267-22 motiverades riktvärdet MRR bland annat av att berget överlagrades av genomsläppligt isälvsmaterial och att om- rådet pekats ut som grundvattenförekomst. Liknande omständigheter har även före- kommit i underinstans där anläggningsändamål i form av bland annat bullervallar fick uppgå till MRR men inte KM med hänsyn till isälvsavlagring och grundvatten- magasin. I samma avgörande godtogs dock återvinningsverksamhet (in- och ut från täkten) för massor som innehåller KM-halter.

Externa massor kommer endast att tas från oexploaterade områden, innebärande att massorna sett till sin beskaffenhet är jungfruliga. De externa massornas ursprung kommer även att endast vara från ett fåtal olika projekt/platser. För att säkerställa att de massor som tas emot är lämpliga för den plats på vilken de ska användas, kom- mer Nybrogrus att inhämta ursprungsdeklaration i vilken entreprenören/leverantö- ren redovisar massornas innehåll samt ursprung. Endast massor som har säkerställts komma från ett antropogent opåverkat område kommer att föras in. På så sätt säker- ställer sökanden att massorna inte innehåller en föroreningshalt som överskrider den naturliga bakgrundshalten i området.

s. 128 Sida 128 av 162 i domstolens handling

Därutöver kommer Nybrogrus att upprätta överenskommelse med kund innebärande att kunden innan transport till täkten ska försäkra sig om att massorna uppfyller krav på innehåll i upprättad överenskommelse, dvs. MRR-halter. När massorna konstaterats motsvara dessa krav transporteras de till täkten där invägning sker. In- tyget på rena massor ska redovisas till Bolaget innan leverans.

Som framgår ovan åtar sig Nybrogrus dessutom att inför införandet av externa jord- massor genomföra ett förenklat samråd med tillsynsmyndigheten. Inför dessa sam- råd kommer Bolaget att inhämta ursprungsdeklaration för att säkerställa massornas lämplighet. Dessutom föreslår Bolaget att tillsynsmyndigheten ges möjlighet att, vid behov, föreskriva om ytterligare försiktighetsmått avseende kontroll av massornas innehåll. Detta säkerställer att tillsynsmyndigheten, innan massor förs in, har möj- lighet att kontrollera och godkänna dessa.

Varje inkommande lass besiktigas okulärt vid införseln av personal på plats. Vid misstanke om att det inkommande materialet är eller kan vara förorenat ska en labo- ratorieanalys av materialet krävas alternativt ska materialet avvisas. Stickprovstag- ning med labbanalys kan komma att utförs för att verifiera avfallslämnarens uppgif- ter.

Mot bakgrund av den kontroll av massorna som kommer att ske innan de förs in på verksamhetsområdet, den begränsade mängd det är fråga om och eftersom det är fråga om massor som har ett mycket lågt föroreningsinnehåll finns förutsättningar att tillåta den sökta verksamheten och meddela dispens i enlighet med Bolagets yr- kande.

Slutligen vill Nybrogrus särskilt påtala att s.k. återvinning och användning av MRR-massor har i praxis tillåtits i områden i anslutning till vattentäkter. De mäng- der material och övriga omständigheter som det var fråga om i det avgörande som länsstyrelsen hänvisar till, Mark- och miljööverdomstolens avgörande den 29 okto- ber 2018 i mål M 3171-18, är inte jämförbara med omständigheter som föreligger i nu aktuellt mål. I 2018 års avgörande var fråga om en naturgrustäkt och yrkandet avsåg väsentligt högre mängder externa massor och även andra material än vad som nu är fallet. Som redogjorts för ovan är även praxis avseende användning av massor för anläggningsändamål samt återvinning av jordmassor betydligt mer nyanserad än vad länsstyrelsens yttrande ger intryck av.

Vattenverksamhet Bolaget har justerat sitt yrkande avseende tillstånd till bortledning av grundvatten från bergborrad grundvattenbrunn för reservförsörjning. Den bergborrade brunnen kommer inte att bidra till ytterligare grundvattensänkning. Eftersom vattenuttaget

s. 129 Sida 129 av 162 i domstolens handling

från den bergborrade brunnen är så pass lågt i relation till den totala bortledningen från bergtäktsverksamheten har uttaget ingen påverkan på avsänkningen i omgiv- ningen varvid den inte har tagits med i grundvattenmodellen. Det som praktiskt sker är att brunnen tar upp en del av det vattnet som annars hade nått bergtäkten. Då brunnen vidare enbart utgör en reservtillgång av vatten vid problem med huvud- pumpen i dammen, se nedan, kommer de totala volymerna att vara helt försumbara i relation till grundvatteninläckaget till täkten. Därmed kommer brunnen inte att på- verka resultaten för beräkningen av påverkan på grundvattenförhållandena.

Som redogjorts för ovan är brunnens syfte att användas som en reservtillgång vid problem med huvudpumpen i täkten för dammbekämpningsutrustningen. Sedan ett par år tillbaka finns en reservpump i täkten och under dessa år har inte brunnen an- vänts alls. Den volym som det kan bli fråga om motsvarar ett par kubikmeter i tim- men för dammbekämpning tills huvudsystemet har reparerats. Det bör påpekas att det är centralt för verksamheten att huvudsystemet fungerar då det annars snabbt skulle bli problem att bedriva verksamhet på täktens botten. Därmed kan det inte förväntas att brunnen används mer än ett par timmar under någon dag någon gång per år och troligtvis mer sällan.

Kontroll av grundvatten Bolaget har borrat tre kompletterande grundvattenrör i berg väster om täkten i kan- ten av påverkansområdet i närheten av bebyggelsen som har brunnar, se figur 1. Placeringen har gjorts i linje med vad som rekommenderas i den hydrogeologiska utredningen gällande placering. Eftersom brunnar utgör den huvudsakliga motstå- ende intresset för den utökade verksamheten, även om de flesta är placerade utanför påverkansområdet, är det även mot dessa som kontroll bör ske och de tre nya grund- vattenrören har därför för avsikt att följa upp detta.

s. 130 Sida 130 av 162 i domstolens handling

Brukningsvärd jordbruksmark Med uttrycket ”brukningsvärd” avses att marken ”med hänsyn till läge, beskaffen- het och övriga förutsättningar är lämplig för jordbruksproduktion”. I detta fall är fråga om betesmark med berg i dagen som varken är lämplig för eller används för jordbruksproduktion. Betesmarken omgärdas av stenmur samt innehåller fyra od- lingsrösen. Den aktuella marken är därmed inte brukningsvärd jordbruksmark enligt definitionen i 3 kap. 4 § miljöbalken.

Om mark- och miljödomstolen delar länsstyrelsens bedömning att det är fråga om brukningsvärd jordbruksmark bedömer Nybrogrus att täktverksamheten är ett vä- sentligt samhällsintresse och att behovet av det aktuella materialet inte kan tillgodo- ses på annat sätt.

Den delen av betesmarken som är belägen inom planerat brytområde kommer att försvinna och därmed inte vara möjlig att använda för bete efter avslutad verksam- het. Den delen av betesmarken som är belägen utanför brytområdet men inom pla- nerat verksamhetsområde kommer däremot inte att brytas ut och där kommer det att vara möjligt att utnyttja området för bete efter avslutad verksamhet. För ianspråkta- gande av brukningsvärd jordbruksmark krävs att två förutsättningar är uppfyllda. Det måste dels behövas för att tillgodose väsentliga samhällsintressen, dels ska be- hovet inte kunna tillgodoses, på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt, ge- nom att annan mark tas i anspråk.

s. 131 Sida 131 av 162 i domstolens handling

Den första frågan är om aktuell täktverksamhet är ett sådant väsentligt samhällsin- tresse som avses. Den behovsutredning som genomförts av Nybrogrus visar att det finns ett behov av det material och den verksamhet i övrigt som Nybrogrus söker tillstånd för.

Den andra frågan är om behovet kan tillgodoses på ett godtagbart sätt någon annan- stans. Alternativa lokaliseringar för verksamheten har redovisats i MKB:n. Alterna- tiven har studerats utifrån möjligheten att bedriva täkt eftersom bergkvaliteten är avgörande för verksamheten. Som redogjorts för i lokaliseringsutredningarna kan de alternativa lokaliseringarna som presenterats inte tillgodose behovet av på ett bättre sätt. Det är även mer lämpligt, ur lokaliseringssynpunkt, att utöka en befintlig täkt än att bryta helt orörd mark.

Biotopskydd Utformningen för det ansökta bryt- respektive verksamhetsområdet är framarbetad efter förekomst av berg med lämplig kvalitet och lokala förutsättningar för en rat- ionell brytningsprocess och för att samtidigt minska negativ påverkan från verksam- heten på människor och miljön.

Som redogjorts för i avsnitt 4.5 i MKB:n innebär huvudalternativet utökad brytning i huvudsak genom utökning i plan. Alternativet vore att bryta ytterligare på djupet inom redan befintligt brytområde. Att bryta djupare i detta skede, dvs bryta ytterli- gare en pall ned, skulle avsevärt försämra möjligheten att i ett senare skede utöka täkten arealmässigt. Att utöka täktens areal enligt ansökan ger därtill vissa logistiska fördelar med färre lyftmeter av bergmaterial från täktbotten till utfart. Det ger även upphov till mindre volymer inträngande grundvatten. Att utöka på djupet behöver ske med en ”pall” om minst ca 15 meter för att vara tekniskt och ekonomiskt rim- ligt. Detta bedöms i detta skede medföra uppenbara nackdelar ur de aspekter som nämnts ovan.

Inom betesmarken finns fyra odlingsrösen varav Nybrogrus enbart ansöker om dis- pens för att flytta och återställa ett odlingsröse. Dispens enligt 7 kap. 11 § andra stycket och 7 kap. 25 § miljöbalken från biotopskyddet till följd av flytt eller bortta- gande av biotoper är vanligt förekommande. Åtgärden genomförs för att kunna bed- riva den ansökta verksamheten. Bedömningen är att biotopskyddets syften fortfa- rande tillgodoses med hänsyn till att det inte uppstår någon nettoförlust av naturvär- dena hos det biotopskyddsområde som dispensen avser och de naturvärden som bio- topskyddsområdet bidrar till i landskapet.

s. 132 Sida 132 av 162 i domstolens handling

Ekonomisk säkerhet För att säkerställa att de avslutnings- och återställningsåtgärder som ska ske i sam- band med att en täktverksamhet upphör kan fullgöras ska enligt 9 kap. 6 e § miljö- balken en säkerhet enligt 16 kap. 3 § miljöbalken ställas. Säkerheten ska beräknas utifrån kraven i 16 kap. 3 § miljöbalken, dvs. den ska vara betryggande för sitt än- damål. Av förarbetena framgår att de förväntade avhjälpandekostnaderna bör vara utgångspunkt vid bedömningen av om säkerheten är tillräcklig. En utgångspunkt bör också vara att säkerheten tillåter att så mycket kapital som möjligt är kvar hos verksamhetsutövaren då exempelvis en säkerhet i form av bankgaranti tar Bolagets kreditutrymme i anspråk motsvarande grad som ett lån på samma belopp. Ambit- ionen bör därför vara att till en rimlig kostnad för verksamhetsutövaren minimera risken för att samhället får bära avhjälpandekostnaden.

Nybrogrus vill i denna del även understryka att om verksamheten tvingas att upp- höra i förtid kommer kostnaden för att efterbehandla täkten (förutsatt att någon an- nan aktör inte övertar verksamheten) inte att uppgå till kostnader för att efterbe- handla hela brytområdet eftersom efterbehandling sker successivt allt eftersom bryt- ning av berg sker. Det är således felaktigt att, som länsstyrelsen har gjort, utgå från att efterbehandlingsåtgärder kan behöva genomföras inom större delen av brytområ- det.

Nybrogrus har i ansökan föreslagit en säkerhet om 4 500 000 kr baserat på ett anta- gande om kostnad för efterbehandlingen vilken enligt Bolagets erfarenhetsgrundade uppfattning är med realiteten mer överensstämmande än länsstyrelsens förslag. Utgångspunkten för beräkningen av efterbehandlingskostnaden om verksamheten avslutas i förtid baseras på successiv efterbehandling av brytfronter och att bryt- området allt eftersom iordningställs för upplagshantering m.m. Det innebär att en eventuell förtida efterbehandling aldrig kommer att omfatta hela det ansökta bryt- området. Ett rimligt antagande är att minst 70 % av brytområdet vid en sådan situat- ion redan har efterbehandlats och/eller inte har tagits i anspråk för brytning ännu. Dessutom kommer merparten av brytområdet efter en efterbehandling bestå av bot- ten på en sjö, som kräver inga eller ytterst minimala åtgärder vid efterbehandlingen. Några andra kostnader för efterbehandling än för brytområdet kommer inte att upp- stå.

Verkställighet Nybrogrus vidhåller yrkandet om verkställighetsförordnande på de skäl som anförts i ansökan.

s. 133 Sida 133 av 162 i domstolens handling

Länsstyrelsens villkorsförslag Vattenverksamhet Nybrogrus motsätter sig villkorsförslagen b (begränsning av nivån) och c (totalt ut- tag per dygn). Vad gäller vattenuttaget ur den bergborrade brunnen är det inte miljö- mässigt motiverat att begränsa uttaget på det sätt som länsstyrelsen yrkat. Mot bak- grund av att det är fråga om en så pass begränsad mängd vatten som ska tas ut ur brunnen och då detta vattenuttag helt saknar betydelse för den hydrogeologiska på- verkan är det tillräckligt att i tillståndet reglera årssuttaget. Hur brunnen används i verksamheten, dvs. mycket begränsat, regleras i det allmänna villkoret. Villkorsför- slagen a och d motsvarar Bolagets förslag.

Efterbehandling Nybrogrus motsätter sig villkorsförslaget att utreda och vid behov sanera. Vid be- dömningen av vilka åtgärder som kan anses motiverade i fråga om efterbehandling, och om åtgärderna ska hanteras inom ramen för tillståndet eller som en tillsynsfråga är det avgörande vilken slags verksamhet det är fråga om. För täktverksamheter är det lämpligt att efterbehandlingsåtgärder regleras inom ramen för en efterbehand- lings- eller avvecklingsplan. Att däremot föreskriva villkor som innebär krav på att verksamhetsutövaren utreder om verksamheten gett upphov till föroreningar och vid behov sanerar verksamhetsområdet är inte lämpligt och leder till osäkerheter avse- ende vad som har reglerats i tillståndet respektive vad som kan regleras inom ramen för tillsynen. Ansvaret för att efterbehandla ett tidigare verksamhetsområde bör re- gleras i avvecklingsplanen och i övrigt av 10 kap. miljöbalken som bör vara sty- rande för vilka framtida åtgärder som bör vidtas avseende såväl undersökningar som saneringsåtgärder. Om verksamhetsområdet i framtiden kommer användas för annan industriell verksamhet är det även obehövligt att föreskriva villkor med krav på att det ska vidtas saneringsåtgärder, om den nu tillståndsgivna verksamheten gett upphov till föroreningar. Det regleras lämpligast när den framtida markanvänd- ningen efter det att nu aktuell verksamhet har avvecklats är känd. Slutligen är det en självklarhet att kemiska produkter och avfall ska tas omhand och det behöver såle- des inte föreskrivas i villkor.

Beredskap vid olycka Nybrogrus accepterar i huvudsak länsstyrelsens villkorsförslag. Omfattningen av övningar bör dock bestämmas i samråd med huvudmannen och inte regleras i vill- koret.

Länsstyrelsens förslag på ändringar av Bolagets villkorsförslag Villkor 2

s. 134 Sida 134 av 162 i domstolens handling

Nybrogrus vidhåller Bolagets villkorsförslag och vill påtala att de ändringar som yr- kats är, i förhållande till gällande tillstånd, begränsade till att borrning och skut- knackning tillåts under kvällstid, att dagtid ska gälla från och med kl. 06.00 samt att krossning får ske kvällstid under juli månad.

Vad gäller dagtid angavs i Naturvårdsverkets råd (RR 78:5), som gällde under den tidigare prövningen av verksamheten, riktvärden för buller i industriverksamhet för natt under tidsperioden kl. 22–07. Vidare angavs lägre utomhusriktvärden för områ- den för fritidsbebyggelse. Dessa allmänna råd upphävdes i juni 2013 och ersattes av en övergångsvägledning i avvaktan på en ny vägledning.15

Naturvårdsverket gav i april 2015 ut rapport 6538 som ersatte övergångsvägled- ningen. I rapporten anges riktvärden för buller nattetid under tidsperioden kl. 22–06. Vidare har riktvärdena för fritidsbebyggelse tagits bort. I 2015 års rapport är rikt- värdena desamma för bostads- och fritidsbebyggelse.

De områden för vilka lägre ljudnivåer gäller är friluftsområden. Med friluftsområ- den avses i det här sammanhanget område i översiktsplan för det rörliga friluftslivet eller andra områden som nyttjas mer frekvent för friluftsliv, där naturupplevelsen är en viktig faktor och där en låg ljudnivå utgör en särskild kvalitet. Förändringen har sin förklaring i att vägledningen samordnats med Boverkets vägledning om industri- och annat verksamhetsbuller vid planläggning och bygglovsprövning av bostäder. Mot bakgrund av att riktlinjerna för arbetstider har förändrats jämfört med när det tidigare tillståndet meddelades är det inte rimligt att utgå från att verksamhetens ti- digare villkorade arbetstider och bullervillkor skulle vara anpassade till verksamhet- ens lokalisering. I stället ska en ny bedömning göras baserat på Naturvårdsverkets riktlinjer i rapport 6538.

Av 2015 års rapport framgår att riktvärdena för buller är avsedda som utgångspunkt och vägledning för den bedömning som ska göras i varje enskilt fall. Vidare anges att nivåerna i normalfallet bör vara vägledande för bedömningen av om buller utgör en olägenhet men det kan finnas skäl att tillämpa andra nivåer, såväl högre som lägre, som andra tider. Enligt Mark- och miljööverdomstolens praxis ska utgångs- punkten vid reglering av bullervillkor vara att följa Naturvårdsverkets rapport 6538 och vägledning, om det inte finns särskilda skäl däremot. Som framgår av praxis kan det, om särskilda förutsättningar föreligger, finnas anledning att göra avsteg från ovan nämnda utgångspunkt. Några sådana omständigheter föreligger emellertid inte i detta fall.

Bolaget vidhåller sitt villkorsförslag fråga om impulsljud. När det gäller ljud med impulskaraktär ska varje verksamhet bedömas för sig. Avgörande är hur ljudet kom- mer att uppfattas vid närliggande bostäder och vilken utredning som finns i målet.

s. 135 Sida 135 av 162 i domstolens handling

Bolaget har i denna del redogjort för impulsljud på s. 61 i MKB:n och på s. 29 i av- snitt 7.4.1 i Bilaga B2 till ansökan.

Av Bilaga B2 framgår att för aktuell täkt varierar skillnaden mellan täktens övriga kontinuerliga buller och skutknackningens ljudbidrag. I de allra flesta fall är skillna- den större än 15 dB, trots att det kontinuerliga bullret innehållet de värden som anges i Naturvårdsverkets rapport 6538, och beräkningsresultaten pekar då inte på någon risk för impulsljud vid bostäder. I en del fall är skillnaden mellan 10 och 15 dB och i dessa fall bör risken för ofta återkommande impulsljud vara liten. Endast i några fall är skillnaden mindre än 10 dB och det gäller beräkningsfall 1 vid beräk- ningspunkt 8 och 9, beräkningsfall 4 vid beräkningsfall 2 samt beräkningsfall 5 vid beräkningspunkt 2 och 3. I dessa fall är risken för ofta återkommande impulsljud något större. För dessa fall kan det, om det visar sig att behov finns, vara lämpligt att använda något typ av avskärmning eller annan åtgärd i riktning mot berörda be- räkningspunkter. Nybrogrus åtar sig i sådana fall att använda sig av avskärmning genom att anpassa var skutknackning sker så att ljudet skärmas av genom exempel- vis bergväggar eller i skydd av sprängd salva.

Villkor 3 Nybrogrus har för avsikt att i första hand använda bullerdämpad borrigg. Om have- rier sker bör dock annan utrustning få användas. Av den anledningen motsätter sig Bolaget länsstyrelsens villkorsförslag.

Bolaget har gett Efterklang i uppdrag att ta fram en PM avseende skutknackning, se Bilaga 3. Som framgår av PM:en ligger resultaten avseende total ljudnivå i samtliga beräkningsfall under 45 dBA. Den högsta beräknade ekvivalenta ljudnivån blir 43 dBA i beräkningspunkt 8 och 9. Skutknackningen ger således ett begränsat bullerbi- drag vilket endast har marginell påverkan på de totala ljudnivåerna.

Borrning och skutknackning kan behöva ske om det exempelvis är fråga om en ar- betsintensiv period eller om ett haveri eller en driftstörning uppstått på en borrvagn eller skutknack. Driftstörningar på denna typ av utrustning innebär att det uppstår ett betydande uppdämt behov och för att undvika produktionsbortfall på krossan- läggningen kan produktionstakten under perioder behöva öka. Mot bakgrund av vad som anförts i målet föreslår Bolaget att skutknackning och borrning inte ska före- komma nattetid eller under helger inklusive helgdagar. Det sistnämnda är en juste- ring av vad Bolaget tidigare yrkat.

Vad gäller sommaruppehåll motsätter sig Nybrogrus ytterligare begränsningar än de som Bolaget redan har åtagit sig. Bolaget har en skyldighet att innehålla föreskrivna bullernivåer vid alla tidpunkter, vilket således även gäller under sommaren. Den ge- nomförda bullerutredningen visar att verksamheten kommer att kunna bedrivas utan

s. 136 Sida 136 av 162 i domstolens handling

oacceptabel störning för omgivningen, det saknas därför skäl att ha sommaruppe- håll.

I denna del ska det även poängteras att vid en rimlighetsavvägning ska den ekono- miska aspekten viktas mot den miljömässiga nyttan. Enligt praxis saknas skäl att yt- terligare begränsa en verksamhet som innehåller Naturvårdsverkets riktlinjer i rap- porten för industri- och annat verksamhetsbuller. Nybrogrus utredningar visar tyd- ligt att bolaget kommer att innehålla de angivna värdena. Frågan om vilka arbetsti- der som ska anses acceptabla bör motsvara vad som fastställts i praxis och inte in- skränkas på så sätt att villkoret blir oskäligt och konkurrenshämmande. När det gäl- ler längre sommaruppehåll har i praxis anförts som skäl för sommaruppehåll att täk- ter är lokaliserade nära tät bostadsbebyggelse eller i direkt anslutning till område med betydande frilufts- och rekreationsintressen. Några sådana omständigheter fö- religger inte i förevarande fall. Det bör i denna del även beaktas att några mer om- fattande begränsningar avseende arbetstider inklusive sommaruppehåll inte gäller för dagens verksamhet.

Slutligen vad gäller sprängningar är det korrekt att det med produktionssprängning avses sprängningar som syftar till att losshålla berg. Även andra sprängningar kan förekomma i täkten, så som säkerhetssprängningar om personal i täkten skulle upp- täcka en s.k. dola. Dessa behöver av säkerhetsskäl ske skyndsamt.

Saltanvändning Nybrogrus vidhåller yrkandet om att använda begränsade mängder salt för dammbe- kämpning där vatten eller alternativa medel bedöms otillräckliga. Mot bakgrund av länsstyrelsens inställning yrkar Nybrogrus att mark- och miljödomstolen meddelar dispens från 2 § i skyddsföreskrifterna för Hagbyåns vattenskyddsområde (08FS 2002:26) i enlighet med 7 kap. 22 § andra stycket miljöbalken.

Skälen för att få använda salt är att Bolaget har provat ligninbaserade dammbe- kämpningsmedel så som Dustex men inte erhållit önskad effekt. Framför allt är det vid körytor som utsätts för mycket friktion genom svängande däck som magnesium- klorid bedöms vara överlägset. Sådana körytor föreligger framför allt i närheten av krosslinan och upplagshögarna. Saltet har fördelen av att vara långtidseffektivt sam- tidigt som det medför att överytan på grusade ytor binds samman. Saltet har även fördelen att det absorberas av grusmaterialet och tränger ner en bit i beläggningen. Detta gör att effekten kvarstår även om det allra yttersta lagret nöts bort. Jämfört med bevattning ger salt även en bättre långtidseffekt, dvs även utanför arbetstid. Be- vattning på ytor och körstråk måste under varma perioder ske flera gånger dagligen för att ge fullgod effekt. När det gäller att enbart använda sig av bevattning så har bevattning den nackdelen att ytorna vid torr väderlek snabbt torkar upp. Med det

s. 137 Sida 137 av 162 i domstolens handling

sagt är bevattning med hänsyn till körning med vattentunna fortsatt den grundläg- gande metoden som avses användas. Saltets funktion är att göra bevattningen mer effektiv, dvs saltet gör att ytorna hålls befuktade på ett helt annat sätt än med enbart bevattning.

I ansökan ingår ett förslag till villkor om att kunna använda upp emot 3 000 kg magnesiumklorid (MgCl2). Delar av saltet fastläggs permanent medan större delen kan förväntas laka ut med tiden. Genom dessa processer kan salthalten i utgående vatten förväntas vara relativt stabil under året. Den relevanta beståndsdelen är klo- rid.

Mängden utgående vatten uppgår till ca 830 000 m3 per år i ett sent skede av täktens drift enligt ansökan. Förutsatt att hela mängden salt lakar ut och att allt salt beräknas bestå till 100 % av klorid, vilket är konservativa antaganden, uppgår medelhalten av salt i utåtgående vatten till ca 3,6 mg/l som ett årsmedelvärde. I ett tidigare skede av täkten, med mindre vattenbortledning, kan halten förväntas bli något högre med i övrigt likvärdiga antaganden. I praktiken sker inte en utlakning av salt till 100% utan ytmaterialet på de frekvent nyttjade vägarna byts regelbundet ut pga att det mals ned. Vid byte skrapas ytan bort och nytt grus läggs på. Det bortskrapade materialet läggs tillbaka i salvan och används för produktion av ny ballast för väg- ändamål.

Halten kan jämföras med krav på dricksvatten där kloridhalter över 100 mg/l ger anmärkning (på grund av risk för korrosion) medan smakförändringar uppstår först omkring 300 mg/l. Havsvatten kan innehålla 3–5 % salt, dvs 30 000 till 50 000 mg/l. Beräknad salthalt som kan uppstå på grund av verksamheten får därmed anses vara försumbar och mot bakgrund av ovanstående föreligger skäl att meddela dis- pens i enlighet med Nybrogrus yrkande.

Villkor 10 På s. 44 i MKB:n redogörs för att enligt SMHI:s S-Hype-modell uppgick den totala kvävetransporten i Hagbyån vid mynningen till Kalmarsund till ca 129 ton per år beräknat som årsmedelvärde för perioden 2010– 2021. Verksamhetens andel mots- varar i ett beräknat konservativt värsta fall-scenario mindre än 1 % av den totala kvävemängden i utsläppspunkten.

Vad gäller Bolagets sedimentationsdammar anläggs dessa alltid i syfte att åstad- komma en så god reningseffekt som möjligt avseende främst partiklar, men även kväve. I den hydrogeologiska utredningen, Bilaga B5 till ansökan, redogörs för den principiella utformning som Bolaget eftersträvar.

s. 138 Sida 138 av 162 i domstolens handling

Det finns i nuläget inte någon kommersiellt tillgänglig kvävefri produkt på mark- naden, oavsett leverantör/fabrikat.

Vad gäller länsstyrelsens förslag att villkoret för suspenderade ämnen för utsläpp till vatten fastställs till momentana nivåer motsätter sig Nybrogrus detta. Det finns enligt Bolagets kännedom inte någon materialtäkt som har villkor uttryckta som momentana halter för suspenderade ämnen.

Villkor 11 Nybrogrus har inget att erinra mot att tabellen anges i villkoret men överlämnar till domstolen att bedöma hur det lämpligen ska utformas.

Villkor 13 Nybrogrus motsätter sig kravet på reningsverk. Det är fråga om högst begränsade mängder tvättvatten som passerar då tvättning sker en till två timmar per vecka. Kravet är således inte miljömässigt motiverat i förhållande till kostnaderna.

Det som tvättas bort från maskinerna är i huvudsak finmalt grus från körytor som stänkt upp på maskinerna. Tvättningen sker i huvudsak för att rengöra maskinerna inför underhåll eller reparation, dvs. för att kunna hålla en teknisk fullgod hygien under underhåller eller reparationen. Om det skulle ha förekommit ett oljeläckage som föranlett reparationen kommer en mindre mängd av den borttvättade smutsen att vara oljeförorenad. Vidare kan det finnas en risk för att små mängder smörjfett tvättas bort. Av denna anledning har Nybrogrus oljeavskiljare. Det förekommer i princip inga tungmetaller.

Villkor 15 Nybrogrus motsätter sig villkoret. Risken vid en eventuell olycka är att ett utsläpp sker. Bolaget har i samråd med Kalmar Vatten AB anlagt en invallning vid utfarten som har en bromsande effekt om en olycka skulle ske. Ett skyddsräcke i anslutning till utfarten innebär inte en minskad risk för utsläpp. Hagbyån ligger inte i direkt an- slutning till utfarten utan det är ett avstånd på ca 25 meter mellan väg och å. Så lång sträcka rör sig inte ett fordon vid en ev. avkörning och en invallning är en bättre metod för att bromsa utsläpp vid en olycka.

I sammanhanget kan nämnas att under täkten i princip 30-åriga historia så har hit- tills ingen olycka skett vid utfarten. Den är placerad på ett sätt för att ge mycket god sikt i båda riktningarna.

Villkor 16 och 17 Nybrogrus accepterar länsstyrelsens förslag.

s. 139 Sida 139 av 162 i domstolens handling

Kalmar Vatten AB:s yttrande Nybrogrus har inget att erinra mot Kalmar Vatten AB:s förslag angående sedimen- teringsdammar och anser att det motsvaras av Bolagets villkorsförslag. Det kommer att finnas en sedimentationsdamm för att omhänderta dagvatten som uppstår i den södra delen av verksamhetsområdet. Utförandet är bl.a. beskrivet i avsnitt 6.3.1 i MKB:n.

Nybrogrus accepterar Kalmar Vatten AB:s förslag om att andra sprängmedel ska godkännas av tillsynsmyndigheten.

Nybrogrus har inget att erinra mot Kalmar Vatten AB:s förslag om försiktighetsmått för att minimera risken för utsläpp av läckage och oljespill och bedömer att det är i överenskommelse med Bolagets villkorsförslag.

Nybrogrus accepterar Kalmar Vatten AB:s förslag rörande transporter och säker- hetshöjande åtgärder med undantag för avkörningsskydd i utfartsvägens förläng- ning.

Nybrogrus accepterar i huvudsak Kalmar Vatten AB:s förslag angående dammbind- ning kemikaliehantering och anser att det motsvaras av Bolagets villkorsförslag. Upplysningsvis leds eventuellt släckvatten via dammarna och det är möjligt att stoppa flödet vid behov, t.ex. efter en brand.

Nybrogrus bedömer att klassificeringen ”mindre än ringa risk” är tillräcklig för att hantera riskerna med externa massor, se även ovan avseende länsstyrelsens ytt- rande. Som redogörs för ovan föreslår Bolaget dessutom att tillsynsmyndigheten i förhand ska ha möjlighet att granska de massor som ska användas.

Kontorslokalen är ansluten till kommunalt vatten och avlopp. Inget vatten i övrigt når kommunalt spillvatten. Nybrogrus har även dragit in kommunalt vatten till verk- stadsbyggnad, till ett vattenutkast där vatten används till exempelvis påfyllnad i for- don, högtryckstvätt och till ett handtvättfat. Samtliga avlopp från verkstaden går till oljeavskiljare och sedan infiltrationsanläggning.

O.E. När det gäller påverkan på grundvattnet hänvisas till den hydrogeologiska utred- ningen, Bilaga B5 till ansökan. Fastigheten H är inte belägen inom påver- kansområdet.

s. 140 Sida 140 av 162 i domstolens handling

D.J. Nybrogrus har anlitat Nitro Consult AB för att utföra en riskanalys gällande vibrat- ioner och luftstötsvågor, se Bilaga B3. Riskutredningen visar att det inte föreligger något hinder för att bedriva den ansökta verksamheten. Det föreligger inte heller nå- gon risk för skada på byggnader eller omgivningen. Nybrogrus kommer att vidta er- forderliga skyddsåtgärder för att minimera kastrisken om sprängning genomförs på avstånd mindre än 200 meter från omgivande bebyggelse, väg eller platser där män- niskor kan vistas. Det bör dock noteras att avståndet mellan täkten och närmsta be- byggelse är betydligt längre än 200 meter. Verksamheten kommer således inte inne- bära någon oacceptabel påverkan på närboende. Vad gäller kontrolldata för nu på- gående verksamhet är D.J. välkommen att kontakta Nybrogrus för att ta del av begärda uppgifter.

J-O.T:s m.fl. Nybrogrus motsätter sig villkorsförslagen rörande villkor 2 (arbetstider) och villkor 3 (arbetsmoment) med delvist undantag för borrning och skutknackning samt hänvi- sar till vad Bolaget anfört i fråga om länsstyrelsens yttrande.

Nybrogrus motsätter sig villkorsförslaget om mätning minst vartannat år vilket inte är förenligt med branschpraxis för den sökta verksamheten.

Nybrogrus vidhåller yrkandet om verkställighetsförordnande.

Som redogjorts för i MKB:n har det förekommit att det årliga uttaget tangerat till- ståndsgivna volymer vilket innebär att det finns ett behov för Bolaget att ansöka om 1 miljon ton som ett maximalt uttag för att ha marginal. Under en tillståndstid på 25 år är det sannolikt att enskilda större projekt kan uppstå likväl som att vissa år med lågkonjunktur medför lägre efterfrågan. För att ta höjd för att behovet av material varierar över tid krävs det visst utrymme i ett tillstånd. Det är inte rimligt att i dessa fall kräva att verksamhetsutövaren ansöker om ändringstillstånd för enstaka pro- duktionsår och inte heller i praktiken möjligt då tillståndsprocesserna tar för lång tid i anspråk.

Ett förslag på kontrollpunkter för att verifiera och följa upp påverkan på grundvat- tenförhållandena i närheten av täkten har föreslagits och grundvattenrör har place- rats nära bebyggelse med brunnar för att just kunna följa upp påverkan mot dessa.

Täkten kan inte påverka grundvattenkvalitén för brunnarna som finns inom och ut- anför påverkansområdet varvid det inte finns en praktisk anledning till att ta prover på vattenkvalitén i brunnarna. Då täkten är en lågpunkt för grundvatten kommer flö- det alltid att vara riktat mot täkten och en eventuell förorening, efter till exempel en

s. 141 Sida 141 av 162 i domstolens handling

olycka, kommer att nå sedimentationsdammen där också åtgärder kan vidtas innan vattnet släpps vidare till recipienten. Därmed föreligger ingen risk för förorening av de dricksvattenbrunnar som finns i närheten av täkten.

Den hydrogeologiska utredningen har genomförts i enlighet med SGU:s riktlinjer och arbetet följer en mycket väl beprövad metodik och utformning, som har god- känts av samtliga mark- och miljödomstolar runt om landet.

Vad gäller påverkan på skogsproduktionen är det inom markvattenskiktet som röt- terna tar upp vatten och inom rotzonen som det lagras vatten för de mer nederbörds- fattiga perioderna. Mängden markvatten styrs alltså av markens egenskaper att hålla kvar vattnet, mängden regn och växtlighetens upptag. Att grundvattennivån sjunker behöver därför inte påverka mängden markvatten. Vegetation inom ett inström- ningsområde (dvs där nederbörd infiltrerar) är främst beroende av vatten i den omättade zonen och är därför vanligtvis ej känslig för en grundvattenavsänkning.

Nybrogrus har anlitat Nitro Consult AB för att utföra en riskanalys gällande vibrat- ioner och luftstötsvågor, se Bilaga B3 till ansökan. Riskutredningen visar att det inte föreligger något hinder för att bedriva den ansökta verksamheten. Det föreligger inte heller någon risk för skada på byggnader eller omgivningen. Påverkan på om- givningen genom vibrationer och luftstötvågor kan vid höga nivåer orsaka skador på byggnader och inventarier. Sådana nivåer riskeras inte i den planerade verksam- heten med normala skyddsåtgärder och planering.

Så länge föreslagna begränsningsvärden innehålls, vilka har kommit att bli praxis i tillstånd för bergtäkt, bedöms den planerade verksamheten medföra små negativa konsekvenser avseende vibrationer och luftstötvågor. Kontroll av faktiska vibrat- ionsnivåer sker och kommer att ske vid samtliga produktionssprängningar i enlighet med kontrollprogrammet för verksamheten.

A.N. och C-F.N. Den hydrogeologiska utredningen, Bilaga B5 till ansökan, har beaktat förekomsten av grundvattenberoende ekosystem och en sumpskog har identifierats inom beräk- nat påverkansområde för grundvattenavsänkningen. Sumpskogen (159862) som lig- ger i utkanten av påverkansområdet kommer inte att påverkas på ett sådant sätt att karaktären av sumpskog förändras (se den hydrogeologiska utredningen). Av de två sumpskogar som delvis överlappar verksamhetsområdet är det endast den östra som numera har karaktären av sumpskog, något den har tack vare tillförseln av länshåll- ningsvatten. Inga naturvärden kopplade till sumpskogar kommer således att påver- kas negativt av ansökt verksamhet.

s. 142 Sida 142 av 162 i domstolens handling

Den hydrogeologiska utredningen har genomförts i enlighet med SGU:s riktlinjer och arbetet följer en väl beprövad utformning. Grundvattenmodellen är kalibrerad mot uppmätta grundvattennivåer som mätts under ca 13 år.

Mätningarna visar en tydlig påverkan i grundvattenrör M7 som blir större närmre täkten. Vidare kan det med säkerhet sägas att grundvattenrör M5 inte är påverkat av dagens verksamhet. Modellen kalibreras därmed mot verkliga mätningar och utefter dagens förhållanden där den befintliga bergtäkten finns med. Sedan tas täkten bort i beräkningarna för att erhålla en situation som motsvarar naturliga förhållanden, vil- ket används för att beräkna den kumulativa effekten av nuvarande och ansökt verk- samhet. Detta beskrivs under kapitel 6.2 i den hydrogeologiska utredningen. Det står därmed klart att modellen är kalibrerad och väl lämpad för ändamålet.

Karteringen av avrinningsområdena för de beräkningar som framgår i figur 5–7 är inte så detaljerade att varje enskilt dike har studerats. Vidare har beräkningarna av- gränsats i norr för att studera påverkan närmast täkten. Karteringen har studerats igen utefter påståendena om att den skulle vara felaktig. Högupplöst höjddata och ortofoton har därvid använts där flera åkrar och skogsdiken syns norr om täkten. Några signifikanta fel i tidigare kartering har inte hittats.

Det finns ett uppströmsområde som avrinner in till det karterade lokala avrinnings- område 1, se figur 2. Om det är detta som det benämnda felet syftar till är osäkert. Oberoende härav är det inte ett helt korrekt avrinningsområde för P1 som presente- ras i figur 5–7. Det finns uppströmsområden som gör att flödet i P1 är totalt sett större än angivet medan förändring är den samma. Anledningen till att de övre om- råden inte tagits med i beräkningen beror på att det är önskvärt att beskriva vad som händer med de mindre vattendragen närmast täkten, varvid denna avvägning och avgränsning har gjorts.

För att skapa en helhetsbild har däremot flödena beräknats även för det övre områ- det. Uppströms område är omkring 150 ha, vilket ger ett totalt flöde för hela syste- met på ca 20 l/s utan täktens existens och ca 11 l/s med helt utbruten täkt. Detta kan i sin tur jämföras med det lokala mindre området som presenteras i tabell 4 i kapitel 6.9 i den hydrogeologiska utredningen på ca 11 och 1 l/s, se Bilaga B5 till ansökan. Eftersom det saknas motstående intressen beräknades enbart flödet lokalt för att bättre kunna beskriva hur grundvattenläckaget närmast täkten i norr och öst kan för- väntas bli. Att inte ha med uppströms områden i modellen är en förenkling men ändrar inte de slutsatser och bedömningar som görs i den hydrogeologiska utred- ningen.

s. 143 Sida 143 av 162 i domstolens handling

Inför samrådet beställdes adressuppgifter från Metria. Leveransen skedde under ok- tober 2022. Samrådsutskick genomfördes till samtliga fastigheters lagfarna ägare inom en 1000 meters radie från det ansökta verksamhetsområdet oavsett om fastig- heterna var bebyggda eller inte. Även fastigheter som endast till mindre del låg inom 1000 meters-radien erhöll direktutskick. Därutöver skickades samma samråds- brev ut till ytterligare åtta hushåll respektive fastigheter inom Runtorps by som är belägna strax utanför 1000 meters-radien för att inte ”dela byn” avseende informat- ion om den planerade verksamheten. Därutöver skedde samrådsannonsering i Baro- metern och Kalmarposten.

Bolaget har på nytt låtit kontrollerat fastigheterna i Bilaga G mot ”Min karta” den 27 oktober 2023 och inga förändringar har skett sedan samrådsutskicket. Bilaga G tar således upp samtliga fastigheter inom beräknat påverkansområde.

H.K och M.K. Vad gäller påverkan på bonitet är det inom markvattenskiktet som rötter tar upp vat- ten och inom rotzonen lagras vatten för de mer nederbördsfattiga perioderna. Mäng- den markvatten styrs alltså av markens egenskaper att hålla kvar vattnet, mängden regn och växtlighetens upptag. Att grundvattennivån sjunker behöver därför inte på- verka mängden markvatten. Vegetation inom ett inströmningsområde (dvs där ne- derbörd infiltrerar) är främst beroende av vatten i den omättade zonen och är därför vanligtvis ej känslig för en grundvattenavsänkning.

s. 144 Sida 144 av 162 i domstolens handling

Mängden markvatten som har betydelse för växtligheten påverkas därmed inte av grundvattennivåerna. Det är dessutom främst barrskog inom påverkansområdet, vil- ket ej är grundvattenberoende.

Villkor för vattenuttag ur bergborrad brunn Enligt bolaget kommer den bergborrade brunnen inte att bidra till ytterligare grund- vattensänkning, det vill säga under nivån +19,0 m.ö.h. (se avsnitt 4.25 i aktbilaga 80). Enligt bolagets hydrogeologiska utredning beräknas grundvattenbortledningen från brytningsområdet till 440 000 kubikmeter grundvatten per år när hela täkten är färdigutbruten. Avledningen från den egna bergborrade brunnen beräknas till 600 kubikmeter per år. Bolaget framför att vattenuttaget från brunnen inte påverkar grundvattensänkningen i omgivningen, eftersom uttaget från brunnen är lågt i relat- ion till den totala grundvattenbortledningen. Av den anledningen har uttaget från brunnen inte tagits med i grundvattenmodellen. Länsstyrelsen poängterar att ett så- dant antagande bygger på att vattenuttaget kommer ske när grundvattentillgången är hög.

Enligt bolaget utgör brunnen en reservtillgång av vatten om det uppstår problem med att pumpa vatten från sedimentationsdammen. I dammen finns både huvud- och reservpump. Sannolikheten att både huvud- och reservpump ska sluta att fun- gera vid samma tillfälle borde vara ytterst liten. Av den anledningen borde det sak- nas anledning att över huvud taget använda brunnen. Det ska i sammanhanget note- ras att dammbekämpning framför allt görs under årets torraste period, det vill säga under den period då det är lägst behov av bortledning av inträngande yt- och grund- vatten. Trots att brunnsuttaget kan verka försumbart i förhållande till den totala bortledda vattenvolymen kan vattenuttag under torrperioden öka avsänkningstrat- tens storlek.

Bolaget anger att det som högst kommer att tas ut ett par kubikmeter vatten per timme då brunnen används. Enligt den hydrogeologiska utredningen är potentialen till grundvattenuttag i berg i området 0,6-2 kubikmeter per timme. Det innebär att bolaget avser att ta ut allt vatten som finns tillgängligt när brunnen används. Att på- stå att uttaget inte kommer att påverka avsänkningstratten alls under dessa förutsätt- ningar kan inte anses visat i nuvarande underlag. Länsstyrelsen bedömer därför att det finns behov av att reglera vattenuttaget från den bergborrade brunnen och vid- håller de villkor som länsstyrelsen föreslagit för brunnen i yttrande daterat den 10 oktober 2023.

Länsstyrelsen vidhåller villkorsförslagen beträffande övervakning och grundvatten- nivåer.

s. 145 Sida 145 av 162 i domstolens handling

Ekonomisk säkerhet I dom den 25 maj 2022 i mål M 1145-21 fastställde Mark- och miljödomstolen vid Växjö tingsrätt en ekonomisk säkerhet på motsvarande nivå som den som vi nu fö- reslår. Målet gällde också en bergtäkt som ska efterbehandlas till en täktsjö. Villkor föreskrevs om att efterbehandling så långt möjligt ska ske kontinuerligt och så snart verksamheten möjliggör efterbehandlingsåtgärderna. Länsstyrelsen bedömer att täk- terna är jämförbara. Som framgår av tidigare yttrande baseras kostnaden på en dom från Mark- och miljööverdomstolen där domstolen sänkte beloppet jämfört med ve- dertagen beräkningsformel på grund av att täkten ska efterbehandlas till en täktsjö.

I dom den 6 mars 2023 i mål M 11112-21 uttalar Mark- och miljööverdomstolen följande: "Mark- och miljööverdomstolen anser, i likhet med länsstyrelsen och kommunen, att den av mark- och miljödomstolen beslutade säkerheten är för låg. Brytningen har i dagsläget inte nått sådana nivåer att en täktsjö kommer att bildas. Om verksamheten skulle tvingas avbrytas innan en täktsjö bildats kommer kostna- derna för efterbehandling att vara högre än om avbrottet sker när brytningen nått ner till sådana nivåer som medför bildandet av en täktsjö. Detta måste tas med i beräk- ningen av den ekonomiska säkerheten. Säkerheten bör därför i dagsläget beräknas i enlighet med länsstyrelsens yrkande som skett enligt vedertagen beräkningsformel. Domstolen noterar att bolaget vid ett senare tillfälle har möjlighet att begära om- prövning av den ekonomiska säkerheten om omständigheterna skulle vara sådana att säkerheten är för hög i förhållande till de sannolika kostnaderna vid verksamhet- ens avveckling."

I det aktuella målet har brytningen delvis nått sådana nivåer att en täktsjö kommer att bildas. Med hänvisning till Mark- och miljööverdomstolens avgöranden anser länsstyrelsen att det belopp som länsstyrelsen föreslagit inte kan anses vara onödigt stort.

## DOMSKÄL

Mark- och miljödomstolen har hållit huvudförhandling och syn i målet.

Rådighet Mark- och miljödomstolen bedömer att sökanden genom nyttjanderättsavtal vars giltighet förlängs från 2047-12-31 kopplat till tillståndstid i förnyat täkttillstånd har sådan rådighet enligt 2 kap. lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vat-

s. 146 Sida 146 av 162 i domstolens handling

tenverksamhet som krävs för att få ansökan om tillstånd till vattenverksamhet prö- vad.

Miljökonsekvensbeskrivning Mark- och miljödomstolen bedömer att miljökonsekvensbeskrivningen uppfyller kraven i 6 kap. miljöbalken. Den kan därmed godkännas och den specifika miljöbe- dömningen slutföras.

Tillåtlighet Lokalisering Mark- och miljödomstolen konstaterar att täktverksamhetens lokalisering tidigare har prövats lämplig enligt miljöbalken, bl.a. 2006 och 2013. Det är nu fråga om en utökning av brytningsområdet och den årliga produktionen. Störningarna på omgiv- ningen avviker inte från vad som kan anses normalt vid bedrivande av bergtäkt. Grundvattenavsänkningen kommer inte att påverka enskilda brunnar eller allmänna intressen mer än marginellt. Bergmaterialet håller enligt domstolens bedömning så- dan kvalitet att det kan användas för helkrossad betongballast vilket måste betraktas som angeläget från allmän synpunkt. Mark- och miljödomstolen anser att det inte skulle vara möjligt att, utan orimliga merkostnader, hitta en från miljösynpunkt bättre belägen plats för brytning av berg med likvärdig kvalitet och med mindre in- trång och olägenhet. Verksamheten strider inte mot plan och påverkar inte några områden av riksintresse. Mark- och miljödomstolen bedömer att täkten utgör ett vä- sentligt samhällsintresse samt att det är visat att behovet inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. 3 kap. 4 § miljöbalken utgör därmed inte ett hinder mot den sökta verksamheten. Mot bakgrund av tillstyrkanden från såväl länsstyrelsen och Kalmar Vatten AB som Mil- jönämnden i Kalmar kommun samt de försiktighetsmått som sökanden åtagit sig och de längre gående villkor som kan föreskrivas bedömer mark- och miljödomsto- len att täktens lokalisering inom yttre skyddszonen till Hagbyåns vattenskyddsom- råde inte utgör sådan omständighet att tillstånd ska vägras enligt 2 kap. 6 § miljö- balken.

s. 147 Sida 147 av 162 i domstolens handling

Biotopskydd Sökanden har yrkat att mark- och miljödomstolen ska meddela dispens enligt 7 kap. 11 § miljöbalken från det generella biotopskyddet avseende en stenmur och odlings- röse och har härvidlag åtagit sig såväl skyddsföreskrifter som kompensationsåtgär- der. Domstolen anmärker dock att det är borttagandet av den skyddade biotoperna som kräver dispens medan återuppförandet på ny plats är att betrakta som en kom- pensationsåtgärd enligt 16 kap. 9 § miljöbalken. Länsstyrelsen har tillstyrkt att dis- pens meddelas. Mark- och miljödomstolen bedömer att någon annan lämplig lös- ning inte finns och att det inte råder någon brist på den aktuella typen av landskaps- element i trakten samt att de föreslagna skydds- och kompensationsåtgärderna är lämpliga. Dispens ska därför lämnas.

Artskydd Av utredningen i målet framgår att inga rödlistade arter eller arter upptagna i bilaga 1 till Europaparlamentet och rådets direktiv 2009/147/EG av den 30 november 2009 om bevarande av vilda fåglar bedöms påverkas negativt. Verksamheten kommer inte heller att påverkan någon fridlyst art eller dess boplatser på ett sådant sätt att förbuden i artskyddsförordningen (2007:845) utlöses. Sammanfattningsvis gör mark- och miljödomstolen bedömningen att den sökta verksamheten inte kommer att medföra sådan störning och påverkan på påträffade och berörda arters bevaran- destatus eller på områdets kontinuerliga ekologiska funktion så att förbuden i art- skyddsförordningen aktualiseras. Hinder mot tillstånd till följd av artskyddet före- ligger således inte.

Miljökvalitetsnormer Mark- och miljödomstolen gör bedömningen att verksamheten efter de skyddsåtgär- der och villkor som sökanden åtagit sig genom den begränsade påverkan av kväve inte kommer att försämra statusen i berörda vatten- och grundvattenförekomster på ett otillåtet sätt eller äventyra möjligheten att nå miljökvalitetsnormerna i stort.

s. 148 Sida 148 av 162 i domstolens handling

Vattenverksamheten Av den hydrogeologiska utredningen i målet som baseras på modellberäkning med indata på bortlett yt- och grundvatten samt nivåmätningar framgår att en brunn inom det beräknade påverkansområdet riskerar att påverkas. Vidare framgår att skogs- marken inom påverkansområdet med undantag från två mindre redan påverkade sumpskogsområden i söder inte är grundvattenberoende. Sökanden har åtagit sig att lösa vattenförsörjningen för en enskild brunn som enligt utredningen i målet löper påtaglig risk att påverkas av grundvattenbortledningen. Mark- och miljödomstolen anser att effekterna av den sökta vattenverksamheten i form av bortledning av yt- och grundvatten genom länshållning av täkten inte kommer att medföra sådana ska- dor på allmänna och enskilda intressen att tillstånd ska vägras. I fråga om det yr- kade tillståndet att från en befintlig borrad brunn bortleda grundvatten för dammbe- kämpning m.m. i händelse av avbrott i den ordinarie vattenförsörjningen via läns- hållningsdammarna anser mark- och miljödomstolen att sökanden har visat att de sökta mängderna omfattas av den hydrogeologiska utredningen och att någon ytter- ligare utsträckning av påverkansområdet inte kan förväntas med de begränsningar som sökanden åtagit sig. Tillstånd till den sökta vattenverksamheten ska därför läm- nas.

Mark- och miljödomstolen bedömer att verksamheten inte kräver särskilt tillstånd enligt 7 § skyddsföreskrifterna för ytvattentäkten – Hagbyån, 08FS 2002:26 och lämnar sökandens yrkande i den delen utan avseende.

Masshantering Sökanden har yrkat att tillstånd ska lämnas för införsel, sortering och mekanisk be- handling av 20 000 ton entreprenadberg och 500 ton mullhaltig jord per år (punkt 1 b) samt att införa och för anläggningsändamål återvinna maximalt 100 000 ton al- ternativt 50 000 ton mineraljord för uppförande av avskärmningsvallar, dock maxi- malt 20 000 ton per år (punkt 1 c). Sökanden har åtagit sig att innehålla kraven för Mindre än ringa risk (MRR) enligt Naturvårdsverkets handbok 2010:1 för de mas-

s. 149 Sida 149 av 162 i domstolens handling

sor som tas in i täkten samt villkor om kontroll och godkännande av tillsynsmyndig- heten. Sökanden har även ansökt om dispens från vattenskyddsföreskrifterna för Hagbyån 08FS 2002:26.

Länsstyrelsen och Kalmar Vatten har motsatt sig att tillstånd meddelas för införsel, behandling och återvinning av jordmassor med undantag för entreprenadberg. Som skäl anförs bl.a. det direkta förbudet i vattenskyddsföreskrifterna mot uppläggning av avfall och riskerna då det är svårt att säkerställa kvaliteten på de införda mas- sorna. Den aktuella lokaliseringen är därmed ingen lämplig plats.

Enligt 6 § skyddsföreskrifterna får uppläggning, deponering eller nedgrävning av avfall inte förekomma. Avfall, förorenade massor, bark och dylikt får inte hanteras på sådant sätt att det negativt kan påverka omgivande yt- och grundvattens kvalitet med avseende på möjligheterna att använda vattnet till dricksvattenförsörjning. Enligt föreskrifterna kan dispens lämnas om det finns särskilda skäl.

Mark- och miljödomstolen bedömer inledningsvis att tillstånd kan lämnas till inför- sel och behandling av entreprenadberg. Förekomsten av sulfidhaltiga bergarter är mycket begränsad inom täktens upptagningsområde och förändringar i länshåll- ningsvattnets kemiska sammansättning ska kunna fångas upp genom kontrollpro- grammet. I fråga om införsel och hantering av mullhaltig jord konstaterar domstolen att det är en begränsad årlig mängd och att hantering av matjord normalt kan ske utan nämnvärda störningar och behov av försiktighetsmått. Lokaliseringen gör dock att det i detta fall finns skäl att tillämpa samma försiktighetsmått som för övriga in- förda massor. Sammanfattningsvis finner domstolen att 6 § skyddsföreskrifterna inte utgör hinder mot att ge tillstånd i enlighet med yrkande 1 b.

Vad gäller sökandens yrkande att få föra in och för anläggningsändamål återvinna mineralogisk jord för uppförande av avskärmningsvallar (1 c) gör mark- och miljö- domstolen följande bedömning. Den första fråga domstolen har att ta ställning till är om användande av de aktuella schaktmassorna för anläggande av vallar är förbjudet

s. 150 Sida 150 av 162 i domstolens handling

enligt skyddsföreskrifterna. Av 6 § första meningen framgår att uppläggning av av- fall inte får förekomma. Samtidigt skiljer bestämmelsens andra mening på ”avfall” och ”förorenade massor” vilket gör att det kan ifrågasättas om rena, jungfruliga massor har varit avsett att omfattas av föreskriften. Enligt nu gällande regelverk ut- gör schaktmassor ett avfall och den sökta verksamheten utgör återvinning av avfall för anläggningsändamål. Dispens från föreskriften erfordras således. Föreskriftens utformning speglar dock en annan syn på avfallsbegreppet vilket enligt domstolen bör vägas in när det gäller möjligheten till dispens.

Sökanden har vid huvudförhandlingen uppgett att avskärmningsvallarna kan uppfö- ras med internt material, men att det utifrån ett resurshushållningsperspektiv är lämpligt att återvinna massor på det sätt som har yrkats. Införsel av massorna är så- ledes inte nödvändiga för verksamhetens bedrivande och den omständigheten att det utifrån ett resurshushållningsperspektiv eller ett ekonomiskt perspektiv är lämpligt att använda avbaningsmassorna för annat än uppförande av vallar utgör i sig inte tillräckliga skäl för dispens. Domstolen anser dock att även risken med upplägg- ningen av massorna ska beaktas.

Sökanden har vid huvudförhandlingen anfört att det endast är massor från större sammanhängande projekt där massornas ursprung kan kontrolleras som ska föras in. Mot bakgrund av detta och med beaktande av de försiktighetsmått som sökanden har åtagit sig och de villkor som kan föreskrivas om att införda massor ska uppfylla kraven för mindre än ringa risk, om provtagning och om att massorna ska kontrolle- ras och godkännas av tillsynsmyndigheten anser mark- och miljödomstolen att han- tering kan ske på sådant sätt att den inte riskerar att förorena omgivande yt- och grundvatten på så sätt att möjligheten att använda Hagbyåns vatten till dricksvatten- försörjning äventyras. Mark- och miljödomstolen bedömer att förhållandena sam- mantaget är sådana att det finns särskilda skäl för dispens för uppläggning av av- fallsmassor. Det finns därför förutsättningar att lämna tillstånd.

Vid huvudförhandlingen har sökanden upplyst om att avskärmningsvallen planeras att bli 7 m hög vilket skulle innebära att man då skulle kunna borra med odämpad

s. 151 Sida 151 av 162 i domstolens handling

borrigg på översta pallen nattetid. En 7 m hög vall i norra delen utgör dock inte en förutsättning enligt bullerutredningen. Det gör däremot en bullervall mot väster som har betydelse för att nedbringa störningarna och kunna innehålla föreslagna villkor vid bostäder i Runtorps by. Mark- och miljödomstolen anser för det första i likhet med länsstyrelsen att ljuddämpad borrigg utgör bästa tillgängliga teknik och för det andra att behovet av att bedriva borrning på översta pallen kvälls- och nattetid kan ifrågasättas. Mot denna bakgrund anser domstolen att sökandens förstahandsyr- kande om totalt 100 000 ton ska avslås. Sökandens andrahandsyrkande om 50 000 ton för att kunna anlägga en 5 m hög avskärmningsvall så som täkten avskärmats idag mot insyn och av säkerhetsskäl bedöms emellertid som rimligt.

Sammanfattning Sammantaget anser mark- och miljödomstolen att sökanden har visat att det är möj- ligt att vidta sådana skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått som kan krävas en- ligt miljöbalken så att det inte finns risk för att olägenhet av väsentlig betydelse uppkommer av den sökta verksamheten. Hinder mot tillstånd föreligger inte enligt 2 kap. miljöbalken, de särskilda hushållningsbestämmelserna i 3 och 4 kap. miljöbal- ken, miljökvalitetsnormer enligt 5 kap. miljöbalken eller balkens bestämmelser i öv- rigt. Tillstånd kan således lämnas.

Tidsbegränsning Mark- och miljödomstolen anser att tillstånden till miljöfarlig verksamhet och vat- tenverksamhet kan tidsbegränsas till 25 år från det att tillståndet tagits i anspråk mot bakgrund av att igångsättningstiden är satt till två år från det att domen vunnit laga kraft.

Villkor Mark- och miljödomstolen anser att villkoren för verksamheten ska föreskrivas med huvudsaklig utgångspunkt från vad sökanden yrkat och slutligen medgett.

s. 152 Sida 152 av 162 i domstolens handling

I fråga om buller och drifttider gör domstolen följande bedömning. Av utredningen i målet är det klarlagt att det går att via drifttider styra de särskilt störande arbetsmo- menten såsom borrning, sprängning och skutnackning och att impulsljud inte före- kommer på sådant sätt att finns skäl att generellt sänka begränsningsvärdena för den ekvivalenta ljud-nivån med 5 dB(A)-enheter.

I fråga om när begränsningsvärdet för natt ska övergå till dag har bolaget yrkat att nattvärdet ska omfatta tiden kl. 22-06. Såväl länsstyrelsen som närboende har yrkat att natten bör omfatta kl. 22-07. Länsstyrelsen har därvidlag åberopat ett avgörande från Mark- och miljööverdomstolen (MÖD), M 6644-18, i vilket MÖD fastställde underinstansens villkor med natt mellan kl. 22-07. Målet gällde en utökning av en befintlig bergtäkt där det fanns flera bullerutsatta i närområdet och där lokali- seringsprövningen för den befintliga bergtäkten gjorts med utgångspunkt från att nattvärdet skulle omfatta tiden mellan kl. 22-07. En tillämpning av Naturvårdsver- kets ändrade riktlinjer skulle därvid tydligt försämra miljön för de närboende i det fallet.

Enligt bullerutredningen i detta mål kommer bullret från den verksamhet som bola- get vill bedriva kl. 06.00–07.00 uppgå till som högst 47 dB(A) vid bostäder. 9 av 10 beräkningspunkter/bostäder som ingår i bullerutredningen kommer utsättas för bul- lernivåer som överstiger dagens gränsvärde för denna morgontimme. Mark- och miljödomstolen bedömer i likhet med länsstyrelsen att en ändring av bullerbegräns- ningen på det sätt som sökanden yrkat skulle innebära en betydande ökning av stör- ningarna i omgivningen. Sökanden har inte visat att det skulle medföra orimliga merkostnader om begränsningsvärdet för nattetid fortsatt skulle gälla mellan kl. 06.00–07.00. Mot denna bakgrund ska begränsningsvärdet för natt i den utvidgade täktverksamheten anges till kl. 22.00–07.00. Det ska klargöras att ekvivivalentvär- dena ska beräknas för enhetliga driftfall då verksamhet bedrivs.

I fråga om drifttider har bolaget yrkat att produktionssprängning endast ska få ske helgfria vardagar måndag-fredag kl. 07.00-18.00 och att borrning och skutknack- ning inte ska få bedrivas nattetid kl. 22.00-06.00. Länsstyrelsen har anfört att det i

s. 153 Sida 153 av 162 i domstolens handling

befintligt tillstånd tillåts borrning endast dagtid samt att om borrning alls ska tillåtas kvällstid bör det föreskrivas i villkor att borrning kvällstid ska ske med bullerdäm- pad borrigg och minst en pallnivå ner i täkten. Länsstyrelsen anser vidare att skut- knackning endast ska tillåtas dagtid. Med hänvisning till praxis anser länsstyrelsen att de mest bullrande/störande arbetsmomenten behöver begränsas ytterligare under högsommaren och under helger. Närboende har framfört synpunkter på bullernivåer och drifttider och att väderleksförhållandena tidvis gör att skutknackning och för- kross upplevs mycket tydligt.

Mark- och miljödomstolen gör följande bedömning. Det är fråga om en befintlig verksamhet som utökas geografiskt i riktning mot bostäder. Ansökan omfattar också en utökning av den årliga produktionen från 700 000 ton till 1000 000 ton. Mark- och miljödomstolen anser att det finns skäl att begränsa drifttiderna för de mest stö- rande arbetsmomenten. Borrning, sprängning, skutknackning och förkrossning bör därför inte få bedrivas kvälls- och nattetid kl. 18.00-07.00. Borrning med dämpad borrigg bör dock få bedrivas kvällstid vardagar kl.18.00 – 22.00. Domstolen anser dock inte att det i detta fall finns skäl att ytterligare begränsa drifttiderna med per- manenta sommaruppehåll.

I fråga om försiktighetsmått för hantering av kemikalier har sökanden åtagit sig skyddsåtgärder i huvudsak med vad länsstyrelsen föreslagit. Mot bakgrund av täk- tens lokalisering inom vattenskyddsområde anser domstolen att det inte är tillräck- ligt med ett åtagande under det allmänna villkoret. Åtagandena som är väsentliga för tillåtligheten ska därför föreskrivas som villkor på sätt som framgår av domslu- tet.

Sökanden har vidare yrkat tillstånd att få använda salt i form av magnesiumklorid för att förlänga effekten av vattenbegjutning vid dammbekämpning. Sökanden har beräknat att haltpåslaget konservativt beräknat kan komma att uppgå till 3,6 mg/l. Länsstyrelsen och Kalmar Vatten har motsatt sig yrkandet. Länsstyrelsen anser att den sökta saltanvändningen kräver dispens enligt vattenskyddsföreskrifterna och att

s. 154 Sida 154 av 162 i domstolens handling

saltanvändning varit förbjudet i det gällande tillståndet. Av 2 § i vattenskyddsföre- skrifterna för Hagbyåns ytvattentäkt framgår att dammbindnings- och isupptinings- medel (t.ex. sulfitlut och vägsalt) endast får användas för normalt underhåll av vägar.

Mark- och miljödomstolen gör följande bedömning. Vattenskyddsföreskrifterna för- bjuder inte saltanvändning för normalt vägunderhåll. Salt får alltså användas för dammbekämpning på grusvägar. Mark- och miljödomstolen anser dock inte att den verksamhet som bedrivs i täkten och den omfattning på trafiken vid produktion och utlastning kan jämställas med normalt vägunderhåll. Den sökta användningen är så- ledes förbjuden. Fråga är då om det finns särskilda skäl att lämna dispens från före- skriften. Mark- och miljödomstolen konstaterar att klorid i huvudsak löser sig i vat- ten och att den inte går att fånga eller rena med rimliga kostnader. Till skillnad från förhållandena vid dammbekämpning av grusvägar har sökanden tillgång till läns- hållningsvatten och grundvatten från vattentäkt att använda vid dammbekämpning. Det finns således alternativ teknik som sökanden idag använder. Behovet av salt är således inte tvingande. Mot denna bakgrund anser domstolen att dispens inte bör medges och att yrkandet om användning av tre ton magnesiumklorid årligen för dammbekämpning ska avslås. Förbud mot saltanvändning ska därför framgå av vill- koret rörande dammbekämpning.

Även i fråga om försiktighetsmåtten rörande införsel av massor för återvinning an- ser domstolen att sökandens åtaganden ska föreskrivas som villkor på sätt som framgår av domslutet.

Vad gäller villkor för vattenverksamheten anser mark- och miljödomstolen att den begränsning av tillståndets omfattning vid bortledande av grundvatten från den be- fintliga brunnen som framgår av domslutet är tillräcklig. Någon ytterligare dygnsbe- gränsning eller lägsta nivå så som länsstyrelsen har yrkat är inte rimligt eller nöd- vändigt med hänsyn till den prognosticerade påverkan och att det är fråga om en re- servförsörjning.

s. 155 Sida 155 av 162 i domstolens handling

I fråga om beredskapsåtgärder och planer vid olycka har sökanden åtagit sig villkor som i allt väsentligt godtagits av remissinstanserna. I fråga om skyddsåtgärder vid utfarten har remissinstanserna yrkat att det av villkoret bör framgå att det ska finnas ett räcke som förhindrar att lastbilar vid olyckstillbud kan komma ut i terrängen ner mot Hagbyån. Sökanden har motsatt sig räcken mot bakgrund av att ett räcke knappast kan stoppa en fullastad lastbil med släp och att räcken kan riskera att riva upp bränsletankar. Vid synen vid utfarten kunde domstolen konstatera att sikten åt båda håll måste betecknas som mycket god. Vidare kan konstateras att räcken inom vägområde är en åtgärd som i vart fall kräver Trafikverkets tillstånd och att räcke- nas utformning kan förväntas ha stor betydelse för riskminimeringen. Även åtgärder som hastighetsnedsättning tillfälligt eller permanent är frågor som behöver hanteras i samråd med Trafikverket. Mot bakgrund av att sökanden saknar rådighet för åtgär- der inom vägområdet och att marginalnyttan av räcken kan ifrågasättas anser dom- stolen att frågan inte är lämplig att reglera i villkor.

Av utredningarna i målet framgår att närboende i Runtorps by inte kommer att på- verkas av varken grundvattensänkning eller markvibrationer på sådant sätt att ska- dor eller vattenbrist till följd av den sökta verksamheten kan befaras. Mark- och miljödomstolen anser att det är angeläget såväl med hänsyn till närboendes oro som för sökandens egen skull att kontrollen av grundvattensänkningarna ger sådant un- derlag att eventuella anspråk till följd av oförutsedd skada klart kan bedömas. Samma gäller vibrationsmätningar även om dessa inte omfattas av bestämmelserna om oförutsedd skada. Sökanden bör därför åläggas anlägga grundvattenrör för refe- rensnivåmätning nära Runtorps by på en position som med god marginal ligger ut- anför det beräknade influensområdet och där ingen påverkan förväntas. Markvibrat- ionsmätning bör också göras vid ett antal närliggande bostäder för att verifiera re- sultaten från vibrationsutredningen och så att borrnings- och sprängningsstrategier vid behov kan justeras.

Sökandens åtaganden avseende kontroll av fågelhäckningar och tidpunkt för bortta- gande av stenmur och odlingsröse bör enligt domstolens uppfattning föreskrivas

s. 156 Sida 156 av 162 i domstolens handling

som villkor för den lämnade dispensen.

I fråga om efterbehandling och omhändertagande av kemikalier och avfall har läns- styrelsen yrkat att bolaget i villkor ska åläggas att utreda och vid behov sanera even- tuella föroreningar när verksamheten upphör. Bolaget har motsatt sig det sist- nämnda mot bakgrund av att det skulle vara en dubbelreglering av det som redan gäller enligt 10 kap. miljöbalken. Mark- och miljödomstolen anser att den av läns- styrelsen föreslagna villkorsregleringen är rimlig eftersom det innebär en straff- sanktionerad skyldighet att undersöka och vid behov avhjälpa eventuella förore- ningsskador vilket annars skulle kräva särskilda tillsynsingripanden från tillsyns- myndigheten. Villkoret ska utformas på sätt som framgår av domslutet.

Delegerade frågor Mark- och miljödomstolen bedömer att det är lämpligt att det delegeras till tillsyns- myndigheten att besluta om de ytterligare villkor som kan behövas i fråga om

D1. Kontroll och godkännande av införda massor D2. Användning av sprängmedel D3. Efterbehandlingen av täkten D4. Kontrollen av verksamheten

Kompensationsåtgärder Mark- och miljödomstolen bedömer att sökandens åtagande om att återuppföra del av stenmur och odlingsröse som tas bort i rättslig mening utgör en kompensationsåt- gärd enligt 16 kap. 9 § miljöbalken. Samma gäller för sökandens åtagande att under täktens tillståndstid sköta de återuppförda landskapselementen så att ingen igenväx- ning sker. Det ska därför regleras särskilt som framgår av domslutet.

Ekonomisk säkerhet Sökanden och länsstyrelsen är oeniga i frågan om den ekonomiska säkerhetens stor- lek. Sökanden har yrkat ett belopp om 4 500 000 kr. Brytdjupet i den nu aktuella täkten är redan sådant att en täktsjö kommer att bildas oavsett om verksamheten skulle upphöra idag. Mark- och miljödomstolen konstaterar att förhållandena i detta

s. 157 Sida 157 av 162 i domstolens handling

mål företer vissa likheter med MÖD:s avgörande i dom den 3 juni 2021 i mål M 10574-19 i vilket syftet med efterbehandlingen var att bilda en täktsjö. Emellertid framgår det att det under efterbehandlingen behövde bedrivas vattenverksamhet med drift av pumpanläggning för vilken det saknades kostnadsunderlag. MÖD an- såg att Miljösamverkan Sveriges beräkningsmodell inte ger en rättvisande bild av kostnaderna för efterbehandling av bergtäkt med täktsjö. I modellen har åsatts en kostnad om 14 kr/m2. Domen avsåg en täkt med 25 års tillståndstid, ett verksam- hetsområde på 31,6 hektar, varav brytningsområdet uppgick till 18,9 hektar. Dom- stolen fastställde säkerheten till skäliga 3 000 000 kronor. Länsstyrelsen har med stöd av detta avgörande yrkat att säkerheten ska uppgå till 7 900 000 kr.

Mark- och miljödomstolen bedömer till skillnad från länsstyrelsen att omfattningen av efterbehandlingen i aktuellt mål inte motsvarar förhållandena i nämnda avgö- rande. I aktuellt mål är det inte fråga om aktiv vattenverksamhet.

Sökanden gör gällande att det inte finns något efterbehandlingsbehov för de fria ytorna på täktbotten, utöver bortforsling av eventuellt kvarvarande utbrutet material vilket i sig kan utgöra en intäkt. Sökanden har vidare endast räknat med efterbe- handling av den aktiva yttre brytfronten på den översta pallen vilken vid fullt utbru- ten täkt skulle uppgå till ca 3 300 m. Sökanden har bedömt löpmeterkostnaden till 200 kr per löpmeter. Det framgår emellertid inte vad denna kostnad baseras på eller vilka faktiska åtgärder som ska vidtas. Det av sökanden yrkade och av länsstyrelsen medgivna förfarandet att slutlig efterbehandlingsplan ska ges in i sent skede under tillståndstiden medför också osäkerheter i fråga om vilka efterbehandlingsåtgärder som slutligen kan erfordras. Mot bakgrund av täkten och den blivande täktsjöns storlek kan t.ex. snedsprängning av pallkanter på ett antal platser runt om brytkan- ten för att underlätta för djur och människor att ta sig upp ur täktsjön. De osäker- heter i beräkningsunderlaget som därmed föreligger ska i första hand gå ut över sö- kanden i egenskap av verksamhetsutövare. Mark- och miljödomstolen beräknar där- för säkerheten enligt följande.

s. 158 Sida 158 av 162 i domstolens handling

Fast kostnad för avstädning och demontering av installationer: 500 000 kr Rörlig kostnad för verksamhetsområdet inklusive brytområde med avdrag för redan slutbrutet område (87 - 9 ha) x 4 kr/m2: 3 120 000 kr Totalt nuvärde: 3 620 000 kr Indexuppräkning: 3 620 000 * (1+0,02)27 Totalt: 6 175 000 kr

Arbetstid Den tid inom vilken arbetena hänförliga till den tillståndsgivna vattenverksamheten ska vara utförda bör bestämmas till tio år från lagakraftvunnen dom i enlighet med sökandens yrkande.

Igångsättningstid Mark- och miljödomstolen finner inte skäl att frångå sökandens yrkande om två års igångsättningstid såvitt avser den miljöfarliga verksamheten.

Ersättningsfrågor Mark- och miljödomstolen konstaterar att det sökanden åtagit sig att åtgärda vatten- försörjning vid såväl akut brist som permanent för fastighet med enskild vattenför- sörjning som kan komma att påverkas av verksamheten. Utöver påverkan på en brunn bedömer domstolen att det inte kommer att uppstå några skador till följd av vattenverksamheten. Några ersättningsanspråk har inte heller inkommit varför dom- stolen inte förordnar vidare i saken. Om skador till följd av vattenverksamheten ändå skulle uppstå får dessa hanteras inom ramen för bestämmelserna om oförut- sedda skador.

Oförutsedd skada Sökanden har yrkat att tiden för oförutsedd skada till följd av vattenverksamheten ska bestämmas till 15 år från arbetstidens utgång. Mark- och miljödomstolen anser att bolagets yrkande bör fastställas.

Verkställighetsförordnande Mark- och miljödomstolen konstaterar att verksamhetens tillåtlighet såvitt avser täktverksamheten inte är ifrågasatt av remissinstanserna och att det är fråga om en

s. 159 Sida 159 av 162 i domstolens handling

befintlig verksamhet. Sökanden har yrkat verkställighet enbart avseende täktverk- samheten och vattenverksamheten. Mark- och miljödomstolen bedömer att med be- slutade begränsningar och föreskrivna skyddsåtgärder uppstår endast begränsad på- verkan på enskilda och allmänna intressen. Det föreligger ingen risk för skada på några höga naturvärden. Mark- och miljödomstolen anser därför att det föreligger tillräckliga skäl för att bevilja det yrkade verkställighetsförordnandet.

Ianspråktagande Det ska framgå av domslutet att gällande tillstånd med senare ändringar upphör att gälla när tillstånden i denna dom tas i anspråk samt att sökanden ska anmäla till till- synsmyndigheten när tillstånden tas i anspråk.

Prövningsavgift Mark- och miljödomstolen finner inte skäl att ändra den tidigare beslutade pröv- ningsavgiften om 88 000 kr.

Rättegångskostnader Länsstyrelsen i Kalmar län har yrkat ersättning för arbete med totalt 22 400 kronor.

Bolaget har medgett ersättningsyrkandet varför mark- och miljödomstolen anser att bolaget ska förpliktas att utge den yrkande ersättningen jämte ränta enligt räntela- gen.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2(MMD-01) Överklagande senast den 25 mars 2024.

Anna Karlsson Carl-Philip Jönsson I domstolens avgörande har deltagit rådmannen Anna Karlsson, ordförande, och tekniska rådet Carl-Philip Jönsson samt de särskilda ledamöterna Tommy Hammar och Ann-Christine Vösu.

s. 160 Sida 160 av 162 i domstolens handling

560000,000000 560200,000000 560400,000000 560600,000000 560800,000000 561000,000000 561200,000000 561400,000000 561600,000000 Bilaga 1 VO 14 VO 15 Teckenförklaring ! A ! A VO 16 Avgränsningsvall ca 7-8 m höjd över mark, Varnande blockrad vid kanter högre än 3 m, 61 ! A Ev i kombination med jordvall släntas ca 1:1 61

Namn 59 59 X Y

VO 17 61 BO 1 560892,8 6274523,2 Ansökt samlat VÄXJÖ TINGSRÄTT verksamhetsområde ± ! VO 18 BO 2 560766,9 6274730,2 3:4 A BO 3 560722,5 6274749,9 Ansökt tillkommande brytområde ! A 6275400,000000 6275400,000000 66 BO 11 BO 4 560646,3 6274742,0 INKOM: 2023-11-20 Fornlämning L2022:1624 BO 10 ! . VO 19 BO 5 560597,9 6274718,2 Befintligt och fortsatt brytområde MÅLNR: M 2760-23 ! . BO 6 560559,8 6274718,2 ! A AKTBIL: 81 med skydds-buffert, 25 m 62 VO 13 BO 7 560445,5 6274503,9 Exkluderat brytområde ! A BO 8 560212,2 6274588,7 BO 9 560204,2 6274724,4 Brytriktning BO 10 560680,9 6275332,3 BO 1160 561005,6 6275339,4 ! A Noder_VO BO 12 561188,8 6275109,0 62 Noder_BO BO 13 561196,5 6275093,2 ! . BO 14 561202,9 6275010,4 6275200,000000 BO 15 561198,2 6274921,4 6275200,000000 " / Noder_exkl_BO 62 VO 20 GV_M6 ! BO 16 561153,3 6274847,3 A Buffer25mFornlämning # 0 VO 21 BO 17 561114,9 6274808,1 64 BO 12 ! BO 17 561106,2 61 6274673,8 ! .A BO 13 BO 18 561081,7 6274617,1 " / Förkross ! . Exkl. 5 BO 19 561084,9 6274567,5 " / BO 20 561073,5 6274540,9 Befintlig vall, maxhöjd + 74 möh. VO 12 BO 21 561041,1 6274563,3 ! A Ny vall Täktbotten + 30 64 BO 14 Namn X Y Exkl. 6!! .A " / VO 22 VO 1 561018,3 6274295,9 Kross/sikt/sortering Bryts i två pallar VO 2 560851,8 6274223,4 6275000,000000 VO 11 64 VO 3 560678,7 6274401,9 6275000,000000 Upplagsplats bergprodukt ! A Exkl. 7 VO 4 560729,0 6274642,0 64 " / VO 5 560694,6 6274730,0 GV_rör ! BO 15 ! # .A VO 6 560601,4 6274706,5 VO 10 VO 23 Ny vägsträckning VO 7 560568,0 6274706,5 ! A VO 8 560450,6 6274481,0 BO 16 ! A VO 9 560182,7 6274582,5 GV_M5 ! . # 0 VO 10 560157,3 6274884,8 63 GV_M7 # 0 Exkl. 4 Exkl. 8 VO 11 560194,0 6274957,7 " / " / BO 17 VO 12 560361,0 6275038,9 ! . ! A VO 25 VO 13 560509,8 6275292,3 6274800,000000 Exkl. 12 VO 14 560760,2 6275528,7 6274800,000000 BO 4 BO 3 " / "/Exkl. 11 VO 15 560793,9 6275537,0 ! VO .5 BO 2 Exkl. 9 BO 9 ! . " / VO 16 560876,3 6275507,6 BO 6 ! A ! . Exkl. 10 VO 17 561016,8 6275384,5 ! . 7 VO ! . ! .BO 5 VO 26 Koordinatsystem: SWEREF99 TM ! A ! A " / VO 18 561050,6 6275371,0 ! A Höjdsystem: RH 2000 VO 6 Exkl. 3 " / BO 17 VO 19 561070,3 6275323,6 " / ! . VO 20 561226,3 6275146,7 VO 4 VO 21 561196,5 6275114,1 ! A VO 22 561210,0 6275012,0 Exkl. 13 BO 18 62 " / VO 23 561205,0 6274918,0 ÄNDRINGEN AVSER DATUM ! . BET ANT SIGN 72 Exkl. 1 VO 24 561169,5 6274860,8 VO 9BO 8 ! ! . " / VO 25 561155,7 6274799,4 A BO 21 VO 27 Exkl. 2 VO 26 561167,2 6274698,6 6274600,000000 6274600,000000 ! . ! . ! A " / BO 19BO 20 VO 27 561238,0 6274561,0 BO 1 ! . VO 28 561147,5 6274381,7 BO 7 ` !. ^ VO 29 561183,5 6274332,5 AB Nybrogrus ! . VO 8 VO 30 561042,3 6274257,3 A! Namn X Y Exkl. 1 560982,7 6274587,7 Exkl. 2 560918,2 6274557,0 65 WSP Sverige AB N0 Exkl. 3 560833,5 6274676,6 VO 3 GV_M3 ! A Exkl. 4 560779,5 6274817,3 VO 28 Avgränsningsvall ca 5 m över mark ! 6274400,000000 Exkl. 5 561049,4 6275067,1 # 0 A 6274400,000000 Exkl. 6 561139,3 6275000,4 UPPDRAG NR RITAD/KONSTR AV HANDLÄGGARE Exkl. 7 561151,0 6274931,6 VO 29 Exkl. 8 561068,4 6274815,2 ! A 10316120 M.N: M.N. Exkl. 9 561064,2 6274737,9 Intern brunn DATUM ANSVARIG VO 1 Exkl. 10 560994,4 6274712,5 560873/6274525 ! A Väg 520 2023-03-16 M W Exkl. 11 560953,1 6274766,5 VO 30 Exkl. 12 560928,7 6274765,5 ! A 56 Runtorptäkten Exkl. 13 560984,8 6274620,5 VO 2 69 ! A 60 A m.fl 0 250 500 1 000 Meter EXPLOATERINGSRITNING SKALA NUMMER BET 6274200,000000 66 68 6274200,000000

,000000 ,000000 ,000000 ,000000 ,000000 ,000000 ,000000 ,000000 ,000000 1:5 000 (A3) M2 560000 560200 560400 560600 560800 561000 # 0 561200 561400 561600

s. 161 Sida 161 av 162 i domstolens handling

### Bilaga 2

Hur man överklagar Dom i mark- och miljödomstol som första instans MMD-01

Vill du att domen ska ändras i någon del kan du Vad händer sedan? överklaga. Här får du veta hur det går till. Mark- och miljödomstolen kontrollerar att överklag- andet kommit in i rätt tid. Har det kommit in för Överklaga skriftligt inom 3 veckor sent avvisar domstolen överklagandet. Det innebär att domen gäller. Ditt överklagande ska ha kommit in till domstolen inom 3 veckor från domens datum. Sista datum för Om överklagandet kommit in i tid, skickar mark- överklagande finns på sista sidan i domen. och miljödomstolen överklagandet och alla handling- ar i målet vidare till Mark- och miljööverdomstolen. Överklaga efter att motparten överklagat Har du tidigare fått brev genom förenklad delgiv- Om ena parten har överklagat i rätt tid, har den ning, kan även Mark- och miljööverdomstolen skicka andra parten också rätt att överklaga även om tiden brev på detta sätt. har gått ut. Det kallas att anslutningsöverklaga.

En part kan anslutningsöverklaga inom en extra Prövningstillstånd i Mark- och miljö- vecka från det att överklagandetiden har gått ut. Ett överdomstolen anslutningsöverklagande måste alltså komma in inom När överklagandet kommer in till Mark- och miljö- 4 veckor från domens datum. överdomstolen tar domstolen först ställning till om målet ska tas upp till prövning. Ett anslutningsöverklagande upphör att gälla om det första överklagandet dras tillbaka eller av något annat Mark- och miljööverdomstolen ger prövnings-

Anvisningar för överklagande MMD-01 - Dom första instans • Producerat av Domstolsverket, Avd. för domstolsutveckling • 2018-11 skäl inte går vidare. tillstånd i fyra olika fall.

Så här gör du · Domstolen bedömer att det finns anledning att tvivla på att mark- och miljödomstolen dömt rätt. 1. Skriv mark-och miljödomstolens namn och målnummer. · Domstolen anser att det inte går att bedöma om 2. Förklara varför du tycker att domen ska ändras. mark- och miljödomstolen har dömt rätt utan att Tala om vilken ändring du vill ha och varför du ta upp målet. tycker att Mark- och miljööverdomstolen ska ta · Domstolen behöver ta upp målet för att ge andra upp ditt överklagande (läs mer om prövnings- domstolar vägledning i rättstillämpningen. tillstånd längre ner). · Domstolen bedömer att det finns synnerliga skäl 3. Tala om vilka bevis du vill hänvisa till. Förklara att ta upp målet av någon annan anledning. vad du vill visa med varje bevis. Skicka med skriftliga bevis som inte redan finns i målet. Om du inte får prövningstillstånd gäller den överklag- 4. Lämna namn samt aktuella och fullständiga upp- ade domen. Därför är det viktigt att i överklagandet gifter om var domstolen kan nå dig: postadresser, ta med allt du vill föra fram.

s. 162 Sida 162 av 162 i domstolens handling

### Bilaga B

www.domstol.se

Hur man överklagar Mark- och miljööverdomstolens avgörande

Den som vill överklaga Mark- och miljö- Överklagandets innehåll överdomstolens avgörande ska göra det genom att skriva till Högsta domstolen. Överklagandet ska innehålla uppgifter om Överklagandet ska dock skickas eller lämnas till Mark- och miljööverdomstolen. 1. klagandens namn, adress, e-postadress och telefonnummer, Senaste tid för att överklaga 2. det avgörande som överklagas (domstolens namn och avdelning samt Överklagandet ska ha kommit in till Mark- dag för avgörandet och målnummer), och miljööverdomstolen senast den dag som anges i slutet av Mark- och miljö- 3. den ändring i avgörandet som klaganden överdomstolens avgörande. begär,

Beslut om häktning, restriktioner enligt 4. de skäl som klaganden vill ange för att 24 kap. 5 a § rättegångsbalken eller rese- avgörandet ska ändras, förbud får överklagas utan tidsbegränsning. 5. de skäl som klaganden vill ange för att prövningstillstånd ska meddelas, samt Om överklagandet har kommit in i rätt tid, skickar Mark- och miljööverdomstolen 6. de bevis som klaganden åberopar och överklagandet och alla handlingar i målet vad som ska bevisas med varje bevis. vidare till Högsta domstolen. Förenklad delgivning Prövningstillstånd i Högsta domstolen Om målet överklagas kan Högsta dom- stolen använda förenklad delgivning vid

Anvisning för överklagande HR - MÖD, avgörande, med pt • Producerat av Domstolsverket • 2024–06 Det krävs prövningstillstånd för att Högsta domstolen ska pröva ett överklagande. utskick av handlingar i målet, under Högsta domstolen får meddela prövnings- förutsättning att mottagaren där eller i tillstånd endast om någon tidigare instans har fått information om sådan delgivning. 1. det är av vikt för ledning av rätts- tillämpningen att överklagandet prövas av Högsta domstolen eller om Mer information För information om rättegången i Högsta 2. det finns synnerliga skäl till sådan domstolen, se www.hogstadomstolen.se prövning, så som att det finns grund för resning, att domvilla förekommit eller att målets utgång i Mark- och miljööverdomstolen uppenbarligen beror på grovt förbiseende eller grovt misstag.

www.domstol.se

---

Källa: Domstolsverkets rättspraxisdatabas. Kontrollera mot originalet innan avgörandet åberopas: https://rattspraxis.etjanst.domstol.se/api/v1/publiceringar/215f19e5-a985-4588-b2b5-98b1d75e5639
