--- citation: Mark- och miljööverdomstolen, mål F 15711-25 court: Mark- och miljööverdomstolen series: "https://ratiolex.se/mod/" type: DOM_ELLER_BESLUT decision_form: dom date: 2026-10-19 published: 2026-10-19 retrieved: 2026-10-19 case_numbers: - F 15711-25 url: "https://ratiolex.se/mod/2026/mmod-mal-f-15711-25/" source: "https://rattspraxis.etjanst.domstol.se/api/v1/publiceringar/43e66688-0ed9-40d6-8c76-211d570a41a1" source_organization: Domstolsverket license: Allmän handling. Texten är domstolens egen och återges ord för ord. --- # Mark- och miljööverdomstolen, mål F 15711-25 Debitering av förrättningskostnad. MÖD har bedömt att det funnits behov av att genomföra en fastighetsbestämning i ett ärende om fastighetsbildning. MÖD har dock funnit att den totala förrättningskostnaden som debiterats varit väl hög med hänsyn till ärendets art och omfattning och har därför satt ner beloppet. --- s. 1 Sida 1 av 17 i domstolens handling - SVEA HOVRÄTT · Mark- och miljööverdomstolen · 060401 - DOM · 2026-10-19 · Stockholm - Mål nr · F 15711-25 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2025-10-15 i mål nr F 5627-25, se bilaga A ## PARTER Klagande Staten genom Lantmäteriet Motpart 1. K W 2. P W SAKEN Debitering av förrättningskostnad (Lantmäteriets fakturanummer 902321223 och 902321231) 1. Mark- och miljööverdomstolen ändrar mark- och miljödomstolens dom och fastställer det belopp som K W ska betala till 95 000 kr. 2. Mark- och miljööverdomstolen ändrar mark- och miljödomstolens dom och fastställer det belopp som P W ska betala till 15 000 kr. s. 2 Sida 2 av 17 i domstolens handling ## YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN Lantmäteriet (lantmäterimyndigheten) har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen, med ändring av mark- och miljödomstolens dom, ska fastställa betalningsplikten för P W till 21 322 kr och för K W till 118 249 kr, i enlighet med lantmäterimyndighetens medgivande i målet hos mark- och miljödomstolen. Lantmäterimyndigheten har yrkat i andra hand att Mark- och miljööverdomstolen ska fastställa betalningsplikten för K W till 96 927 kr. K W och P W har motsatt sig ändring av mark- och miljö-domstolens dom. ## UTVECKLING AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN Lantmäterimyndigheten har anfört detsamma som i mark- och miljödomstolen med i huvudsak följande tillägg. Vid avstyckningen har det varit nödvändigt att bestämma den gräns som utvisas av gränsmarkeringarna 7733 – 7734 för att kunna fastställa gränsen 7734 – 7735. Gränsen 7733 – 7734 är tillkommen genom laga skifte och har aldrig i laga ordning utmärkts på marken. Gränsmarkeringarna har inte funnits sedan tidigare, men av förbiseende har gränsmarkeringarna inte tilldelats statusen ”ny” i förrättningskartan. Det var inte nöd- vändigt för förrättningens genomförande att fastighetsbestämningen omfattade sträckan 7733 – 7713, men bestämningen av denna sträcka medförde ingen ökad kostnad för sakägarna. Den samfällda vägen följde inte befintlig väg och hade därmed ett oklart läge. Utgångspunkten i förrättningen har varit att marken som avstyckades i sin helhet skulle användas som tomtmark, varför det inte hade varit lämpligt att sätta en excentrisk gränsmarkering. P W och K W har inte heller varit förhindrade att inkomma med en justering av sitt yrkande i syfte att undvika bestämning av gränsen. Arbete enligt tidkoden Beräkning och kartframställning har även omfattat arbete med sådan utredning som enligt rättspraxis inte ska belasta sakägare i en förrättning. Av s. 3 Sida 3 av 17 i domstolens handling förrättningsakten framgår även att ansökan föranlett efterforskningar och pris- uppskattning rörande andelar i samfällt fiske som efter upplysning gällande kostnader återtogs. Lantmäterimyndighetens medgivande om reducerad förrättningskostnad har sin grund i en generell bedömning gällande tidföringen och kostnaderna i förrättningen och att handläggarbyte skett under förrättningens gång. Denna nedskrivning bör lämpligen fördelas jämnt över åtgärderna i förrättningen. Det framgår av debiterings- beslut och kostnadsfördelningsbeslutet att kostnaderna för fastighetsbestämning upp- går till 48 876 kr. Utifrån en jämn fördelning av nedskrivningen uppgår den på fastighetsbestämningsåtgärden belöpande kostnaden efter nedskrivning till 41 644 kr. För det fall Mark- och miljööverdomstolen finner att fastighetsbestämningsbeslutet inte varit nödvändigt för förrättningens genomförande ska förrättningskostnaden i den delen reduceras med kostnaderna för fastighetsbestämning. Den på K W belöpande kostnaden blir då 96 927 kr. Eftersom fastighetsbestämningsbeslutet meddelades först i samband med förrätt- ningens avslut har den tydlighet som följer av bestämmelserna om underrättelse inför beslut inte kunnat komma till användning på ett processekonomiskt sätt just i fråga om officialinitiativ till fastighetsbestämningsåtgärd. Att klarlägga om det är av större vikt att en fastighet lokaliseras och ges det omfång som framgår av ansökan än att förrättningskostnaden hålls nere är dock något som inte utan vidare kan anses omfattas av utrednings- och serviceskyldigheten, särskilt i ett fall som detta där ansökan varit entydig, klar och kunnat läggas till grund för beslut. Lantmäterimyndigheten kan, under vissa omständigheter, ha en skyldighet att upplysa om mindre kostsamma alternativ till det yrkande som föreligger, till exempel när det finns alternativ som inte fordrar någon fördjupad efterforskning och sökanden kraftigt motsätter sig en fastig- hetsbestämning. Lantmäterimyndigheten har i ett tidigt skede upplyst om att det föreligger behov av fastighetsbestämning och att detta medför en ökad kostnad och det framgår av förrättningshandlingarna att sakägarna har tagit del av denna information. Det saknas dokumenterade invändningar från sakägarnas sida. Det kan dock tillstås att en mer konkret beskrivning av vad som avhandlades i telefonsamtal med sakägarna hade varit önskvärd. Det bör dock ankomma på sakägarna att i vart fall ifrågasätta eller lyfta frågan om hur fastighetsbildning utan fastighetsbestämning skulle kunna se ut. Det är beklagligt att lantmäterimyndighetens kommunikation har uppfattats som att det s. 4 Sida 4 av 17 i domstolens handling saknas möjligheter till justering av yrkandet under förrättningens gång. Mest troligt har lantmäterimyndigheten ämnat förklara att det inte går att göra på något annat sätt givet det yrkande som förelåg om att ny gräns ska ansluta mot den oklara gränsen. Det är olyckligt att lantmäterimyndigheten inte uttryckligen har förklarat detta. Utifrån den dokumentation som finns i förrättningen har kommunikationen brustit i visst hän- seende. Det lämnas till domstolen att avgöra om detta innebär att myndigheten brustit i sin utrednings- eller serviceskyldighet eller på annat sätt, samt i vilken mån detta kan ha påverkat förrättningskostnaderna. För att ge ett svar på förutsättningarna för genomförande av yrkandet om fisket och samfälligheterna samt eventuell prisuppskattning har vissa efterforskningar varit nöd- vändiga. Den debiterade tiden för att hantera detta har varit motiverad och nödvändig. Det framgår dock att två mätingenjörer har utfört förberedande arbete med besiktning och mätning. Sådant arbete brukar som utgångspunkt utföras av ensam mätingenjör och det har inte förelegat några skäl till att två mätingenjörer fordrats för arbetet. Tidigare medgiven nedskrivning får anses omfatta detta. Det har inte ägt rum några onödiga inmätningar av samfällda vägar. K W och P W har anfört detsamma som i mark- och miljö-domstolen med i huvudsak följande tillägg. De har i samtal med lantmäterimyndigheten tydligt och med kraft ifrågasatt rimlig- heten i fastighetsbestämningen. Lantmäterimyndigheten har dock informerat dem om att det är tvunget att göra en fastighetsbestämning för att kunna genomföra deras önskan att stycka av tomten. Lantmäterimyndigheten hade till exempel kunnat föreslå excentrisk gränsmarkering eller att den tänkta avstyckningen flyttades in på fastigheten så att den inte angränsade mot samfälld väg. Efter avrådan från lantmäterimyndigheten återtog de önskan om fiskerätt, varför de betvivlar att tid har lagts på efterforskningar samt prisuppskattningar angående detta. Befintliga vägar är inmätta långt utanför den tänkta tomten. När gränsmarkeringarna sattes ut vid sammanträdet ifrågasatte de behovet av två tjänstemän från lantmäterimyndigheten för detta, varvid en tjänsteman avlägsnade sig. s. 5 Sida 5 av 17 i domstolens handling De håller med om att det hade varit önskvärt med en mer konkret beskrivning på vad som avhandlades i samtalen. Det skulle då framgått att de motsatte sig fastighets- bestämningen. Lantmäterimyndigheten borde också ha förklarat att det var på grund av att den nya gränsen skulle ansluta mot den oklara samfällighetsgränsen som fastighets- bestämning behövdes, men så har inte skett. ## MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL Avgifter för lantmäteriförrättningar är författningsstyrda och eftersom inget avtal har träffats om fast pris för den aktuella förrättningen ska avgiften beräknas efter den tid som behövts för handläggning av förrättningen och införande i fastighetsregistret, se 4 § förordningen (1995:1459) om avgifter vid lantmäteriförrättningar. Utgångspunkten är att myndigheten har rätt till full kostnadstäckning för det arbete som lagts ned om kostnaden har varit skälig. Mark- och miljööverdomstolen finner inte skäl att ifrågasätta att den tid som har redo- visats i och för sig har lagts ned i ärendet. Domstolen har därför att pröva om tiden har behövts med hänsyn till ärendets karaktär och omfattning. Vid denna prövning har domstolen först att ta ställning till om det varit nödvändigt att genomföra en fastighetsbestämning. Enligt 14 kap. 1 a § första stycket 1 fastighetsbildningslagen (1970:988), FBL, finns en möjlighet för lantmäterimyndigheten att på eget initiativ pröva en fråga om fastighets- bestämning om det behövs vid en fastighetsbildningsförrättning. Mark- och miljödom- stolen har bedömt att fastighetsbestämning inte behövts bland annat eftersom de tre gränsmarkeringarna som ingår i fastighetsbestämningsbeslutet inte har fått nya gräns- markeringar utan tvärtom sedan tidigare haft befintliga markeringar. Lantmäteri- myndigheten har i Mark- och miljööverdomstolen förklarat att gränsmarkeringarna 7733 och 7734 inte har funnits sedan tidigare, men av förbiseende har gränsmarker- ingarna inte tilldelats statusen ”ny” i förrättningskartan. Mark- och miljööverdom- stolen ser inte något skäl att ifrågasätta lantmäterimyndighetens förklaring att de två gränsmarkeringarna 7733 och 7734 av förbiseende angetts med fel status i den tekniska beskrivningen på förrättningskartan. Domstolen gör vidare bedömningen att s. 6 Sida 6 av 17 i domstolens handling gränsen mellan X och Y har haft ett så oklart läge att fastighets-bestämning genom officialinitiativ enligt 14 kap. 1 a § första stycket 1 FBL i och för sig har varit motiverad i den aktuella förrättningen. Den tekniska beskrivningen på förrättningskartan i arkivakten bör dock rättas av lantmäterimyndigheten så att det framgår att gränsmarkeringarna är nya. K W och P W har gjort gällande att de under förrättningen ifrågasatt behovet av fastighetsbestämning och att lantmäterimyndigheten haft en skyldighet att föreslå alternativa lösningar till lokalisering och utformning av styckningslotten för att undvika en fastighetsbestämning. Enligt 4 kap 25 § första stycket FBL ska lantmäterimyndigheten utreda förutsätt- ningarna för fastighetsbildning och därvid rådgöra med sakägarna. När det gäller val av åtgärd inom förrättningen finns det ett utrymme för lantmäterimyndigheten att välja åtgärd för att på det mest lämpliga och rationella sättet uppnå syftet med ansökan (se prop. 1969:128 del B s. 215 och 365 f). Lantmäterimyndigheten kan därvid föreslå åtgärder som på ett bättre sätt tillgodoser vad sökanden vill åstadkomma med sin ansökan. Sådana åtgärder måste dock leda till en fastighetsbildning som stämmer väl överens med bestämmelserna i 3 kap. FBL. K W:s och P W: ansökan om avstyckning har varit tydlig vad gäller syfte och omfattning. Av handlingarna i ärendet framgår att lantmäteri-myndigheten har motiverat fastighetsbestämningen med att den aktuella gränsen har varit oklar. Utredningen ger inte stöd för att K W och P W under förrättningen på något sätt har ifrågasatt åtgärden avseende fastighetsbestämning. En del av kommunikationen har dock skett genom telefonsamtal, utan närmare redo-görelse om vad som då har avhandlats. Det kan dock konstateras att K W:s och P W ansökan genom hela förrättningen har varit densamma sett till bl.a. omfattning, läge och syfte, såväl före s. 7 Sida 7 av 17 i domstolens handling alternativ till fastighetsbestämning av gränsen i det aktuella fallet. I Lantmäteriets Handbok för Enhetligt arbetssätt anges att alternativen till fastighetsbestämning, när gränsen för en bostadsfastighet ska ansluta mot en samfälld väg med oklart läge, antingen är excentriska gränsmarkeringar eller att styckningslotten flyttas längre in på stamfastigheten så att ett mellanliggande område lämnas mot den samfällda vägen. Alternativet med excentriska gränsmarkeringar hade enligt Mark- och miljööver- domstolen varit olämpligt i det aktuella fallet mot bakgrund av att styckningslotten ut- gör en hörntomt med gräns mot den samfällda vägen i två väderstreck. Alternativet att flytta in styckningslotten på stamfastigheten hade inneburit en fastighetsbildning i strid med lämplighetskravet i 3 kap. 1 § FBL. Det kan därmed inte anses ha ålegat lantmäterimyndigheten att självmant upplysa om dessa alternativ. Mark- och miljööverdomstolen gör således bedömningen att lantmäterimyndigheten har haft skäl att initiera fastighetsbestämningen enligt 14 kap. 1 a § första stycket 1 FBL och att det inte funnits anledning för lantmäterimyndigheten att upplysa om alternativa åtgärder. Mark- och miljööverdomstolen bedömer att ärendet kan ses som ett tämligen normalt ärende för att bilda en bostadstomt på landsbygden då det inte heller är ovanligt att fastighetsbestämning av gräns kan behöva ske. Mark- och miljööverdomstolen anser, även med beaktande av den av lantmäterimyndigheten medgivna nedskrivningen, att de debiterade förrättningskostnaderna är väl höga med hänsyn till att det varit fråga om en förhållandevis okomplicerad fastighetsbildningsåtgärd. Skälig kostnad med hänsyn till ärendets art och omfattning får enligt domstolen anses vara totalt 110 000 kr, varav 30 000 kr för fastighetsbestämningen och 80 000 kr för förrättningen i övrigt. Kostnaden för fastighetsbestämning ska fördelas med hälften vardera på K W och P W. Mark- och miljödomstolens dom ska därför ändras på så sätt att betalningsplikten för K W fastställs till 95 000 kr och för P W till 15 000 kr. s. 8 Sida 8 av 17 i domstolens handling Domen får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte överklagas. I avgörandet har deltagit hovrättsråden Anna Tiberg, Margaretha Gistorp, referent, och Maria L. McMurray, samt tekniska rådet Lennart Gustafsson. Föredragande har varit Alexander Persson. s. 9 Sida 9 av 17 i domstolens handling ### Bilaga A NACKA TINGSRÄTT DOM Målnummer Mark- och miljödomstolen 2025-10-15 F 5627-25 meddelad i Nacka KLAGANDE 1. K W andel (½) i X i Gnesta kommun 2. P W andel (½) i X i Gnesta kommun ## ÖVERKLAGAT BESLUT Lantmäteriets debiteringsbeslut den 15 maj 2025 i ärende nr D24373 (fakturorna 902321231 och 902321223) SAKEN Debitering av förrättningskostnad DOMSLUT Mark- och miljödomstolen reducerar betalningsplikten för K W till 79 985 kr. Mark- och miljödomstolen upphäver hela betalningsplikten för P W. Avgörandet är elektroniskt undertecknat s. 10 Sida 10 av 17 i domstolens handling ## BAKGRUND Den 15 maj 2025 fattade Lantmäteriet, LM, debiteringsbeslut (sände slut- fakturor) i ett ärende avseende fastighetsbestämning berörande X och Y samt avstyckning från X i Gnesta kommun. Sammanlagt med tidigare delfakturor hade LM därmed debiterat ägarna av X, K W och P W totalt 159 970 kr. Ur förrättningskartan. Fastighetsbestämning skedde av gränsen 7713-7733-7734 ## YRKANDE K W och P W har överklagat debiteringsbesluten och – såsom mark- och miljödomstolen förstått dem – yrkat att domstolen ska upphäva debiteringsbesluten eller kraftigt reducera deras betalningsplikt. s. 11 Sida 11 av 17 i domstolens handling K W:s OCH P W:S UTVECKLING AV TALAN Till stöd för sitt yrkande har K W och P W anfört bl.a. följande. De är privatpersoner utan juridisk eller teknisk expertis inom fastighetsfrågor. I sin kontakt med LM sökte de vägledning för att lösa en enkel gränsfråga – ett ärende som borde ha kunnat lösas genom exempelvis flytt av gräns. I stället initierades en omfattande utredning av LM, som de inte begärt. Detta medförde oproportionerligt hög kostnad. De borde ha blivit bättre informerade om möjliga alternativ och konsekvenserna av dessa, både juridiskt och ekonomiskt. Att i detta skede debitera för ett omfattande arbete som kunde ha undvikits om de hade fått tydlig vägledning, strider mot principen om god förvaltningssed och rimlig kundbehandling. De har fått flera fakturor helt ospecificerade i detta ärende. Det har varit tre olika handläggare som alla har varit tvungna att sätta sig in i ärendet. En lantmätare avbokade ett möte ute på platsen och sen hörde de från grannar att LM varit där vid ett annat tillfälle utan att informera dem om detta. Då inmättes väg långt utöver det aktuella ärendet samt mellan fastigheter som inte är deras. De ställer sig frågande till LM:s yttrande i målet att det i vissa fall är omfatt- ande sakägarkontakter med ändringar av ansökan som driver upp kostnaden. Något sådant har inte förekommit i föreliggande ärende. De har varit väldigt restriktiva med kontakt med LM och inte ändrat något, förutom att ta bort en utredning om fiskerätt. s. 12 Sida 12 av 17 i domstolens handling ## LM:S INSTÄLLNING LM har yttrat sig i målet och medgivit att förrättningskostnaden skrivs ned med 20 400 kr motsvarande 12 timmars arbete med timtaxan 1 700 kr med följden att förrättningskostnaden i sin helhet uppgår till 139 570 kr. I övrigt har LM avstyrkt bifall till överklagandet. ## LM:S UTVECKLING AV TALAN Till stöd för sin inställning har LM anfört bl.a. följande. LM har själv tagit initiativ till att utreda och bestämma gränsen mellan X och Y. Bestämningen av gränsen behövdes för att genomföra avstyckningen från X. Fakturering av kostnaden i aktuellt ärende har skett med tillämpning av be- stämmelserna i 4 § lantmäteriavgiftsförordningen då överenskommelse om fast avgift enligt 5 § har inte träffats. Därmed har avgiften beräknats efter den tid som behövts för handläggningen samt de eventuella andra kostnader för hand- läggningen, vilka myndigheten haft utlägg för. I ärendet har totalt debiterats 91,35 timmar. Någon nedskrivning har inte skett. De debiterade timmarna fördelar sig mellan de olika arbetsmomenten enligt följande: Aktivitet Timmar Beredning (FHB) 20,00 Extern kommunikation (FHK) 4,95 Fastighetsutredning, arkivutredning (FHU) 7,25 Sammanträde (FHS) 4,25 Beräkning och kartframställning (FBK) 22,00 Prövning och beslut (FHP) 26,75 Leveranskontroll (FHQ) 1,65 Mätning, besiktning, utstakning (FÄM) 4,50 Totalt 91,35 s. 13 Sida 13 av 17 i domstolens handling LM kan konstatera att tidföringen avviker från 6 § LMFS 2022:5 om att avgift ska betalas per påbörjad kvart med en fjärdedel av timtaxan. Debi- teringen för en påbörjad kvart skulle därmed gjorts med 0,25 timmar i stället för mindre intervaller såsom t.ex. 0,85 timmar. I det fallet skulle LM således debiterat en hel timmes arbete. Eftersom beslutet inte kan korrigeras till nackdel för klagandena ska det således endast korrigeras nedåt i före- kommande fall. Till bemötande av klagandenas skäl för sitt överklagande har LM följande att anföra. Handläggningen går i huvudsak att följa genom att studera relevanta dokument såsom karta, beskrivning, protokoll och dagbok. Vid en översyn av tidrapporteringen kan dock LM se att tidrapporteringen i stora delar består av korta tidsintervaller utspridda över olika datum. Även om korta insatser i förrättningen ibland är motiverade och förrättningslantmätare i förekom- mande fall vid möten diskuterar förrättningen och fördelar den tid som diskussionen upptagit på den aktuella förrättningen, så kan LM medge att en så utspridd tidföring under en så pass utsträckt tidsperiod inte framstår som optimal ur ett tidseffektivitetshänseende. Detta eftersom den som handlägger förrättningen vid varje tillfälle behöver sätta sig in i förrättningens premisser på nytt och landa i var i förrättningen man befinner sig för tillfället. I vissa fall, där det förekommit intensiva sakägarkontakter och upprepade änd- ringar i ansökan eller preciseringar av denna, driver denna omställningstid inte sällan upp kostnaden i ärendet. Sett till den aktuella förrättningens komplexitet och omfattning samt hur sakägarkontakterna sett ut i förevarande fall kan LM dock medge att den slutliga kostnaden landat något högt. Orsaken till tidföring- ens utformning och den slutliga förrättningskostnaden är att den i viss mån omfattar upplärnings- eller kompetensutvecklingstid och tid för överlämning av förrättningen. Med detta sagt är det angeläget att tingsrätten beaktar följande. En rättssäker handläggning av förrättningar innebär administrativa uppgifter, dokumentation, s. 14 Sida 14 av 17 i domstolens handling utredningsarbete med inhämtning av information samt olika rättsliga prövning- ar. Vilken omfattning och svårighetsgrad ärendet medför i de olika del- momenten är ofta svårt att uppskatta i ett inledande skede. Därutöver tillkom- mer som regel hantering av frågor som sakägare tillför under processens gång. Gällande det klagandena anfört om att LM med fastighetsbestämningen genomfört onödigt arbete, är det LM:s uppfattning att denna fråga inte kan prövas i målet. Förrättningslantmätarens beslut om att ta officialinitiativ till fastighetsbestämningen överklagas med stöd av 15 kap. 6 § fastighetsbildnings- lagen inom fyra veckor från dess att LM tillämpar interna riktlinjer vid genom- förandet av förrättningen. Förrättningen avslutades den 4 april 2025 och därmed vann beslutet om officialinitiativ laga kraft den 2 maj 2025. LM bedömer att den fråga som kan prövas således rör skäligheten i nedlagd tid för bland annat fastighetsbestämningen. Av pedagogiska skäl, och i syfte att belysa de olika nivåer eller typer av regelverk som förrättningslantmätaren har att förhålla sig till, vill LM dock informera om att LM i fråga om vilken lägsta kvalitet som en fastighetsgräns får ha vid ny- eller ombildning tillämpar instruktionen Fältarbete med bas- nivåer vid förrättningsmätning som ingår i LM:s Handbok för Enhetligt arbetssätt. I avsnitt 5.2.4 på s. 35 i aktuell version (2.2) av handboken framgår en rad omständigheter när fastighetsbestämning som utgångspunkt bör genomföras. Om samfälligheten kan konstateras löpa på andra sidan vägens verkliga sträckning än den tillkommande gränsen så behövs inte fastighets- bestämning, se avsnitt 5.2.6. Om fastigheten som angränsar till samfälld väg består av flera ägoslag och den mark som ligger i omedelbar angränsning till den oklara gränsen inte kommer utgöras av tomtmark kan det i vissa fall vara lämpligt att sätta en excentrisk gränsmarkering som visar riktningen på gränsen men inte var den slutar, se avsnitt 5.2.5. Lantmäterimyndigheten bör dock i sådana fall beakta sannolikheten att området i själva verket kommer att användas som tomtmark, se exempelavsnitt 5.2.4 på s. 38. I förevarande förrättning har utgångspunkten varit att marken som avstyckades i sin helhet s. 15 Sida 15 av 17 i domstolens handling skulle användas som tomtmark och det var inte möjligt att konstatera att vägen löpte på en bit ifrån den yrkade gränsen. Klagandena har inte heller varit förhindrade att inkomma med en justering av sitt yrkande i syfte att undvika bestämning av gränsen. Klagandena har också anmärkt på att LM mätt in andra gränser än de som varit berörda i förrättningen. Det framgår inte av överklagandet vilka gränser eller var dessa inmätningar ägde rum men generellt i förrättningar där gränser är oklara gäller att gränsmarkeringar som går att hitta på marken mäts in för att använda som referenspunkter. Den digitala registerkartan är inte uppdaterad i alla delar och det finns många äldre gränsmarkeringar som aldrig mätts in med hjälp av modern teknik. Genom att mäta in befintliga äldre gränsmarkeringar och bestående landmärken såsom bergknallar eller annat som förekommer i terrängen kan den oklara gränsens lokalisering tolkas in, jämföras med äldre förrättningsakter och bestämmas. Den omständighet att LM gjort inmätningar på andra platser än där den oklara gränsen finns, innebär således inte att det utgjort ett överflödigt arbete. Sammanfattningsvis omfattar förrättningen i fråga en lång rad juridiska prövningar såsom bland annat oskadlighetsprövning gällande jord- och skogs- bruk, fastighetsrättsliga utredningar betingade av avstyckningen respektive fastighetsbestämningen och överväganden om kostnadsfördelning i fastig- hetsbestämningen. Fastighetsutredningen har varit något mer omfattande med anledning av behovet av fastighetsbestämning. Förvisso har fastighetsbestäm- ningen inte visat sig vara tvistig, men sammanträde föranleder extra kostnader i form av förberedelser och efterarbete, utöver själva sammanträdestiden. Vid beaktande av det som anförts ovan, anser LM att det är motiverat att skriva ned kostnaden för fem timmars beredning och sju timmars beräkning och kartframställning till en slutlig förrättningskostnad om 139 570 kr. Till resterande del av den överklagade kostnaden är det LM:s uppfattning att den debiterade kostnaden är skälig, motsvarande det i förrättningen utförda arbetet och att det inte finns skäl att reducera kostnaden för hanteringen av ärendet s. 16 Sida 16 av 17 i domstolens handling ytterligare. Handläggningen har skett på ett korrekt sätt och debiteringen har skett i skälig omfattning. ## DOMSKÄL Med stöd av 16 kap. 8 § första stycket fastighetsbildningslagen (1970:988), FBL, avgör mark- och miljödomstolen målet utan att hålla sammanträde. K W och P W har slutfört sin talan. LM:s fastighetsbestämningsbeslut innehåller endast ett fastslående av var tre gränspunkter är belägna. Detta beslut har inte överklagats. Om gränspunkternas placering fanns ingen tvist. Det finns inte i akten någon handling, med överklagandehänvisning, med ett beslut av LM att ta officialinitiativ till fastighetsbestämning. Att det enligt 14 kap. 1 a § 1 FBL finns en möjlighet att ta officialinitiativ till fastighetsbestämning om det behövs vid en fastighets- bildningsförrättning, utgör endast skäl för fastighetsbestämningsbeslutet och skäl för beslut kan inte överklagas, såsom LM tycks mena i sitt yttrande i målet. Mark- och miljödomstolen menar att frågan om LM med fastighets- bestämningen genomfört onödigt arbete kan prövas inom ramen för detta mål. Enligt de interna riktlinjer som LM hänvisar till i sitt yttrande i målet, finns det kvalitetskrav på nya gränser för bostadstomter, enligt vilka osäkerheten får vara maximalt 5 cm. Mark- och miljödomstolen uppfattar detta kvalitetskrav som en intern ambition inom myndigheten vid skapande av nya gränsmarke- ringar. Domstolen konstaterar att det beträffande befintliga äldre gränser inte finns något legalkrav som kan anses grunda en generell rätt att vidta tvångs- åtgärder mot sakägare, i form av officialinitierad fastighetsbestämning, så snart en osäkerhet kan bedömas vara större än 5 cm. I stället får behovet bedömas från fall till fall utifrån om det är nödvändigt för att kunna genomföra en sökt fastighetsbildningsåtgärd. Bedömningen ska göras med noggrann försiktighet, eftersom tvångsåtgärder ska tillgripas restriktivt. I detta fall bedömer domstolen att fastighetsbestämning inte har behövts för att kunna genomföra avstyckningen. Av förrättningskartan framgår dels att ingen s. 17 Sida 17 av 17 i domstolens handling av de tre gränspunkterna som ingår i LM:s fastighetsbestämningsbeslut har fått ny gränsmarkering utan tvärtom sedan tidigare har befintliga markeringar, dels att den på marken befintliga vägen uppenbart inte korsar den sedan tidigare markerade gränsen. Domstolen kan inte se att det förevarit något hinder att med de nya gränspunkterna 7735, 7736 och 7737 skapa den nya gränsen för avstyckningslotten med bibehållande av befintliga gränsförhållanden i övrigt, inklusive eventuella smärre osäkerheter. Kostnaden för fastighetsbestämningen ska således inte belasta K W och P W. Då det inte framkommit av debiteringsbesluten (fakturorna) eller av vad LM yttrat i målet, hur stor andel av förrättningskostnaden som är hänförlig till fastighetsbestämning, ska betalningsplikten för K W och P W reduceras med marginal så att denna oklarhet inte kommer dem till last (jfr MÖD F 5529-18). Domstolen bedömer därvid att skälig reducering av deras sammanlagda betalningsplikt är en halvering, dvs. en minskning med 79 985 kr. Den återstående delen av den debiterade förrättningskostnaden avser därmed endast avstyckning och ska – i enlighet med LM:s beslut om fördelning av förrättningskostnad – betalas av K W. P W befrias således helt från betalningsansvar. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 1 Överklagande kan ske senast den 5 november 2025. I domstolens avgörande har rådmannen Anna Hagstad och tekniska rådet Björn Rossipal deltagit. --- Källa: Domstolsverkets rättspraxisdatabas. Kontrollera mot originalet innan avgörandet åberopas: https://rattspraxis.etjanst.domstol.se/api/v1/publiceringar/43e66688-0ed9-40d6-8c76-211d570a41a1