---
citation: Mark- och miljööverdomstolen, mål P 12137-25
court: Mark- och miljööverdomstolen
series: "https://ratiolex.se/mod/"
type: DOM_ELLER_BESLUT
decision_form: dom
date: 2026-10-07
published: 2026-10-07
retrieved: 2026-10-07
case_numbers:
  - P 12137-25
url: "https://ratiolex.se/mod/2026/mmod-mal-p-12137-25/"
source: "https://rattspraxis.etjanst.domstol.se/api/v1/publiceringar/c689577c-e664-4b0a-bc38-4aa7a236f249"
source_organization: Domstolsverket
license: Allmän handling. Texten är domstolens egen och återges ord för ord.
---

# Mark- och miljööverdomstolen, mål P 12137-25

MÖD har konstaterat att marklovsplikten vid schakt- och fyllnadsarbeten inom en tomt numera förutsätter att markens höjdläge ändras mer än 0,5 meter på det berörda området. I konsekvens härmed har MÖD funnit att endast de ytor där åtgärderna föranlett en ändring av höjdläget som överstigit denna nivå kan utgöra del av sanktionsarean och därmed ligga till grund för beräkningen av byggsanktionsavgift. I avsaknad av en kompletterande utredning om ytan för de marklovspliktiga åtgärderna har MÖD därför upphävt nämndens beslut att ta ut byggsanktionsavgift.

---

s. 1 Sida 1 av 15 i domstolens handling

- SVEA HOVRÄTT · Mark- och miljööverdomstolen · 060305

- DOM · 2026-10-07 · Stockholm

- Mål nr · P 12137-25

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Vänersborgs tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2025-08-15 i mål nr P 2976-25, se bilaga A

## PARTER

Klagande Aktiebolaget Hindås Villastad

Ombud: J

Motpart Bygg- och miljönämnden i Bollebygds kommun

SAKEN Byggsanktionsavgift rörande fastigheten m.fl. i Bollebygds kommun

## MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

Mark- och miljööverdomstolen ändrar mark- och miljödomstolens dom och upphäver Bygg- och miljönämnden i Bollebygds kommuns beslut den 14 april 2025 (§ 52, dnr BMN-2024-377) att ta ut byggsanktionsavgift.

s. 2 Sida 2 av 15 i domstolens handling

## BAKGRUND

Bygg- och miljönämnden i Bollebygds kommun (nämnden) beslutade den 14 april 2025 att ta ut en sanktionsavgift på 370 912 kr av Aktiebolaget Hindås Villastad (bolaget) för att utan startbesked ha utfört schakt- och fyllnadsarbeten som avsevärt har förändrat höjdläget på tomtmark inom detaljplanelagt område. Markarbetena har inneburit att tomterna, som tidigare sluttade, har schaktats ur och fyllts upp så att dessa numera huvudsakligen är plana.

Bilden visar de förändringar av marknivån som skett på tomterna. Ju mörkare blå färg, desto mer har marken fyllts ut. Ju mörkare röd färg, desto mer har marken schaktats ur.

Bolaget överklagade nämndens beslut men underinstanserna har avslagit bolagets överklaganden. Mark- och miljödomstolens dom har nu överklagats av bolaget.

## YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Bolaget har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska upphäva nämndens beslut om byggsanktionsavgift alternativt sätta ned den beslutade byggsanktionsavgiften.

Nämnden har motsatt sig ändring av mark- och miljödomstolens dom.

s. 3 Sida 3 av 15 i domstolens handling

## UTVECKLING AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Bolaget har anfört detsamma som vid mark- och miljödomstolen med i huvudsak följande tillägg. Bolagets företrädare fick i möte och telefonsamtal med kommunens bygglovshandläggare besked om att de aktuella markförändringarna kunde genomföras utan ett nytt skriftligt lov. Detta intygas av den kontrollansvarige M i dennes vittnesattest av den 11 augusti 2025. Det är således fråga om ett ursäktligt misstag baserat på en bedömning som gjorts på goda grunder i stunden. Det är också högst osäkert om samtliga aktuella ytor skulle omfattas av marklovsplikt enligt den nya regleringen i 9 kap. 47 § plan- och bygglagen (2010:900), PBL, i dess lydelse efter den 1 december 2025. Om delar av åtgärderna inte längre omfattas av marklovsplikt kan dessa ytor rimligen inte heller ligga till grund för beräkning av sanktionsarea och byggsanktionsavgift.

Nämnden har vidhållit vad den tidigare fört fram och har här tillagt följande. Det är korrekt att det förekommit en dialog om att genomföra mindre justeringar av marknivån som inte är lovpliktiga. Det ligger dock inom den kontrollansvariges ansvar och förväntade kompetens att känna till att ändringar av marknivån av den här storleksordningen är lovpliktiga. Då markförändringarna på respektive tomt överstiger 0,5 meter så är ändringen av marknivån lovpliktig i dag likväl som när markarbetena genomfördes. Det innebär vidare att den sanktionsgrundande arean inte förändrats.

## MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

### Rättsliga utgångspunkter

Vid tiden för nämndens beslut krävdes enligt 9 kap. 11 § PBL marklov för schaktning eller fyllning som inom ett område med detaljplan avsevärt ändrar höjdläget inom en tomt eller för mark inom en allmän plats, om inte kommunen bestämt annat i detalj- planen. I den praxis som utbildats kring denna reglering har uttalats bl.a. att bedöm- ningen av om en nivåförändring inom en tomt är avsevärd, och om marklov därför krävs, ska ske med beaktande av förhållandena på platsen och med särskild hänsyn till grannars intressen men att en nivåförändring om 0,5 meter kan utgöra en riktlinje för

s. 4 Sida 4 av 15 i domstolens handling

vad som utgör en avsevärd ändring. Likaså har det i denna praxis framhållits att höjdförändringen ska relateras till den del av tomten där åtgärden vidtas, och inte hela tomtens höjdläge. (Se bl.a. MÖD 2015:53 och Mark- och miljööverdomstolens domar den 14 juni 2018 i mål nr P 7602-17 och den 11 april 2023 i mål nr P 1299-22.)

Numera gäller i stället, enligt 9 kap. 47 § 1 PBL i dess lydelse efter den 1 december 2025, att det i ett område som omfattas av detaljplan krävs marklov för schaktning eller fyllning, om åtgärden ändrar höjdläget mer än 0,5 meter och åtgärden inte innebär att markytan höjs eller sänks till den nivå som har bestämts i detaljplanen. Enligt förarbetena till den nya bestämmelsen innebär detta att marklovsplikten inte längre förutsätter att det görs en bedömning av om åtgärden avsevärt ändrar höjdläget, utan att kravet på marklov inträder vid ett visst mått (se prop. 2024/25:169 s. 441). Enligt övergångsbestämmelserna till den nyss sagda bestämmelsen ska, i fråga om tillsyns- åtgärder och påföljder med anledning av en åtgärd som innebär en överträdelse av de äldre bestämmelserna, de nya bestämmelserna tillämpas om åtgärden enligt dessa inte är en överträdelse eller leder till en lindrigare påföljd (se andra punkten i övergångs- bestämmelserna till lagen [2025:974] om ändring i PBL).

Påförande av byggsanktionsavgift utgör ett straff i Europakonventionens mening. Eftersom sådana mål uppvisar stora likheter med brottmål följer av fast praxis att de straffrättsliga principerna ska tillämpas bl.a. i fråga om krav på precisering av över- trädelsen och rättskraft, liksom avseende bevisbörda och beviskrav. Domstolen har att försäkra sig om att samtliga förutsättningar för att ta ut avgiften föreligger och att avgiften är korrekt beräknad, även om den enskilde inte har ifrågasatt de uppgifter som lagts till grund för avgiftsuttaget. Det ankommer alltså på domstolen att inte enbart ta ställning till den sanktionsgrundande överträdelsen utan också till sanktionsavgiftens storlek. Det är inte förenligt med grundläggande straffrättsliga principer att återförvisa ärendet för att beslutsmyndigheten ska få tillfälle att fatta ett nytt beslut om byggsank- tionsavgift. Beslutsmyndigheten har möjlighet att i domstol tydliggöra överträdelsen och lägga fram ytterligare utredning till stöd för att viss avgift ska dömas ut, under förutsättning att saken inte ändras eller förutsättningarna för överprövningen påverkas i sådan mån att rättssäkerheten äventyras. (Se NJA 2013 s. 842, MÖD 2021:20 och

s. 5 Sida 5 av 15 i domstolens handling

MÖD 2020:19 samt Mark- och miljööverdomstolens domar den 22 januari 2025 i mål nr P 13961-23 och den 10 april 2025 i mål nr P 17637-24.)

### Bedömningen i detta fall

Som underinstanserna har funnit är det utrett att de schakt- och fyllnadsarbeten som bolaget utförde efter det att slutbesked meddelats den 7 april 2023 innefattade flertaliga och omfattande ändringar av markens höjdlägen inom de sju aktuella tomterna. Av utredningen framgår att det på samtliga sju tomter fanns ytor där höjdläget ändrats mer än 0,5 meter jämfört med de nivåer som gällde vid tiden för slutbeskedet. Det står även klart att de efterföljande åtgärderna utfördes utan att något nytt marklov och startbesked hade getts. Förfarandet utgör därmed i sig grund för att kunna påföra bolaget en byggsanktionsavgift enligt såväl de nya som de äldre bestämmelserna i PBL.

Fråga kvarstår emellertid om marklovspliktens närmare omfattning och de därmed sammanhängande frågorna om sanktionsarean och byggsanktionsavgiftens storlek, sett i ljuset av de ändringar i PBL som trädde i kraft den 1 december 2025.

Med utgångspunkt i då gällande lagstiftning baserades nämndens beslut på bedöm- ningen att markåtgärderna innefattade en avsevärd, och därmed lovpliktig, förändring av höjdläget inom alla de sju tomterna och att åtgärderna berörde tomterna i deras helhet, varför sanktionsarean och avgiften beräknades utifrån den totala arealen för de sju tomterna.

Enligt nu gällande reglering avseende marklovsplikt finns emellertid inte längre något utrymme för att, i ett fall som detta, göra en bedömning av om åtgärden avsevärt ändrar höjdläget, utan kravet på marklov inträder vid åtgärder som innebär höjdföränd- ringar om mer än 0,5 meter (se 9 kap. 47 § 1 PBL). Enligt Mark- och miljööverdom- stolen kan bestämmelsen inte tolkas på annat sätt än att själva förändringen av markens höjdläge numera är en nödvändig förutsättning för lovplikt. I konsekvens härmed kan endast de ytor inom tomterna där arbeten utförts och på vilka det därvid uppkommit en

s. 6 Sida 6 av 15 i domstolens handling

höjdförändring av sådan storlek att marklovsplikt förelegat utgöra del av sanktionsarean och därmed ligga till grund för beräkningen av byggsanktionsavgift.

Under handläggningen här har parterna beretts tillfälle att lämna synpunkter på vilken betydelse den nya formuleringen av kravet på marklov må ha för beräkningen av sanktionsarean och därmed vid beräkningen av byggsanktionsavgiften. Utredningen har dock inte tillförts någon uppgift om den samlade arean för de ytor där höjdföränd- ringen efter åtgärderna varit sådan att marklovsplikt föreligger enligt nu gällande reglering. Det är därför inte möjligt att här avhjälpa bristen och göra en korrekt avgiftsberäkning. Det finns inte heller förutsättningar för att återförvisa målet till nämnden för nytt avgiftsbeslut. Mot denna bakgrund ska mark- och miljödomstolens dom ändras och nämndens beslut om byggsanktionsavgift upphävas.

Vid denna utgång saknas det skäl att pröva bolagets övriga invändningar mot byggsanktionsavgiften, liksom frågorna om eftergift eller nedsättning av avgiften.

Domen får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte överklagas.

I avgörandet har deltagit hovrättsråden Anna Tiberg, Jonas Högström, referent, och Kristina Dreijer samt tekniska rådet Johan Hjalmarsson.

s. 7 Sida 7 av 15 i domstolens handling

VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM Målnummer Mark- och miljödomstolen Meddelad i Vänersborg P 2976-25 2025-08-15

## PARTER

Klagande AB Hindås Villastad,

Ombud: J

Motpart Bygg- och miljönämnden i Bollebygds kommun

ÖVERKLAGAT BESLUT Länsstyrelsen i Västra Götalands läns beslut 2025-05-28 i ärende nr 22668-2025, se bilaga 1

SAKEN Överklagande av länsstyrelsens beslut 2025-05-28, dnr 22668-2025, angående byggsanktionsavgift rörande m.fl. i Bollebygds kommun

## DOMSLUT

Mark- och miljödomstolen avslår överklagandet.

s. 8 Sida 8 av 15 i domstolens handling

## BAKGRUND

Bygg- och miljönämnden i Bollebygds kommun (nämnden) beslutade den 14 april 2025 (§ 52, dnr BMN-2024-377) att ta ut en sanktionsavgift på 370 912 kr av AB Hindås Villastad (bolaget) för att ha utfört schakt- och fyllnadsarbeten som avsevärt har förändrat höjdläget på tomtmark inom detaljplanelagt område utan startbesked på rubricerade fastigheter. Bolaget överklagade nämndens beslut och länsstyrelsen avslog överklagandet. Länsstyrelsens beslut har nu överklagats av bolaget.

## YRKANDEN M.M.

Bolaget har yrkat att domstolen upphäver beslutet om byggsanktionsavgift eller i vart fall sätter ned avgiften till en fjärdedel av ursprungsbeloppet. Bolaget har vidare begärt att domstolen inhiberar beslutet om byggsanktionsavgift.

Till stöd för sitt överklagande har bolaget anfört följande. Bolaget äger och utvecklar fastigheterna m.fl. för småhustomter. Ett marklov för iordningställande av tomterna beviljades den 9 februari 2022, och startbesked lämnades den 1 juni 2022. Bolaget genomförde därefter de lovliga schakt- och fyllnadsarbetena i enlighet med marklovet. Slutbesked för dessa arbeten utfärdades den 7 april 2023, vilket avslutade det ursprungliga marklovsärendet.

Under senare delen av 2023 utförde bolaget ytterligare markarbeten på ovan nämnda fastigheter i form av höjdjusteringar och utfyllnader utöver vad som omfattades av det första marklovet. Dessa åtgärder vidtogs för att förbättra tomternas beskaffenhet inför försäljning och bebyggelse. Innan arbetena inleddes fördes en tät dialog med kommunens lovhandläggare för att klargöra förutsättningarna. Enligt bolaget lämnade L då ett tydligt muntligt besked som innebar att de planerade höjdjusteringarna kunde utföras, och att en reviderad inmätning eller kompletterande handlingar kunde

s. 9 Sida 9 av 15 i domstolens handling

inlämnas i efterhand. Baserat på detta klartecken, och i tron att kommunen inte hade några invändningar påbörjades markarbetena under hösten 2023.

I början av 2024 uppmärksammade kommunens bygg- och miljöförvaltning att marknivåerna på tomterna hade förändrats ytterligare efter det ursprungliga slutbeskedet. En tillsynsutredning inleddes den 12 februari 2024. Bolaget erkände att höjdjusteringarna hade utförts efter det första slutbeskedet, men upplyste samtidigt om den muntliga kommunikationen med bygglovshandläggaren ( ) som föranlett åtgärderna.

Kommunen har inte förnekat att sådan kommunikation ägt rum, men har anfört att något formellt medgivande inte dokumenterats. Så snart situationen klarlagts ansökte bolaget om ett nytt marklov i efterhand för de utförda höjdjusteringarna. Bygg- och miljönämnden beviljade detta nya marklov och utfärdade erforderligt startbesked i början av 2024, följt av slutbesked för de utförda arbetena. De vidtagna åtgärderna legaliserades därmed i efterhand innan frågan om sanktionsavgift togs upp i nämnden.

Trots att åtgärderna nu hade godkänts och införlivats i gällande lov beslutade Bygg- och miljönämnden den 14 april 2025 att påföra bolaget en byggsanktionsavgift om 370 912 kr för att arbetena utförts utan föregående startbesked. Nämnden bedömde att höjdändringarna var så pass omfattande att de krävde marklov och startbesked enligt PBL, och att överträdelsen (att påbörja en lovpliktig åtgärd utan startbesked) därför utlöste sanktionsavgift enligt regelverket (jfr PBF 9 kap. 5 § p.8 och 9 kap. 7 §). Det noterades att marknivåerna ännu inte hade återställts, något som rimligen beror på att de i stället hade legitimerats genom det efterföljande lovet.

Byggsanktionsavgiften bör undanröjas eftersom Bolaget företog de aktuella åtgärderna först efter att ha inhämtat råd och klartecken från kommunens behöriga tjänsteman. Bolaget hade fortlöpande kontakt med bygglovshandläggaren (ansvarig för ärendet) och fick

s. 10 Sida 10 av 15 i domstolens handling

uttryckligen beskedet att de ifrågavarande markjusteringarna kunde genomföras. Det framstår som orimligt att en byggherre som försäkrat sig om kommunens inställning och agerat utifrån ett besked från ansvarig handläggare,

på grund av bristande skriftlig dokumentation. Myndigheten har med andra ord underförstått tillåtit åtgärden och bör då inte i efterhand få bestraffa den, ett sådant agerande strider mot grundläggande krav på förutsebarhet och rimlighet i myndighetsutövningen. Bolaget åberopar härvid rättsfallet MÖD 2019:11. I det fallet tog en byggherre en byggnad i bruk efter att muntligen ha erhållit slutbesked av en handläggare (trots att skriftligt slutbesked saknades). Mark- och miljööverdomstolen ansåg att ett muntligt besked av detta slag får rättsverkan och att byggsanktionsavgift därför inte skulle tas ut. Domstolen betonade att det under omständigheterna åtminstone hade varit oskäligt att påföra avgiften, trots att formellt skriftligt besked saknades. Förevarande fall uppvisar tydliga likheter: Bolaget fick på motsvarande sätt ett muntligt

förlitan på detta. Att myndigheten underlåtit att dokumentera eller formalisera sitt besked bör inte drabba den enskilde. Även i övrigt talar principer om myndigheters serviceskyldighet och tydlighet i kommunikation för att avgiften inte ska tas ut i detta fall. Bolaget gjorde vad som kunde begäras för att förvissa sig om att de planerade åtgärderna var godtagbara: rätt myndighet kontaktades i förväg, fullständiga upplysningar lämnades om åtgärdernas art, och det muntliga besked som gavs var entydigt positivt. Kriterierna för att kunna förlita sig på ett myndighetsbesked är således uppfyllda.

Enligt praxis kan ett felaktigt besked från en myndighet om lovplikten medföra att sanktionsavgift efterges eller nedsätts förutsatt att byggherren haft särskilt skäl att rådfråga myndigheten, vänt sig till rätt instans och lämnat ett riktigt underlag. Det är precis vad bolaget gjort i detta fall. Bolaget hade därför fog att förlita sig på handläggarens klartecken. Varken uppsåt eller oaktsamhet kan läggas bolaget till last tvärtom har bolaget aktivt sökt följa regelverket och agerat i nära samråd med kommunen för att undvika överträdelse.

s. 11 Sida 11 av 15 i domstolens handling

Sammantaget föreligger starka skäl att helt efterge byggsanktionsavgiften med hänsyn till de särskilda omständigheterna kring det muntliga beskedet och Bolagets goda tro. Det ter sig orimligt att kommunen först signalerar grönt ljus och sedan bestraffar samma åtgärder. En sådan ordning skulle underminera förtroendet för myndighetsutövningen. Bolaget hemställer därför att domstolen beaktar den nära dialog som skett med byggnadsinspektören och finner att något sanktionsansvar inte bör utkrävas i denna situation.

Byggsanktionsavgiften framstår vidare som obefogad eftersom den påtalade överträdelsen i praktiken redan har avhjälpts och legaliserats innan sanktionsfrågan avgjordes. När det stod klart att formellt lov krävdes, agerade bolaget skyndsamt och ansökte om marklov i efterhand för att reglera situationen något som också beviljades av nämnden. Visserligen bortfaller inte en redan påkommen sanktionsavgift automatiskt genom att lov och startbesked erhållits i efterhand (jfr 11 kap. 54 § PBL). Det är emellertid av stor betydelse att kommunen, genom att bevilja lovet, retroaktivt godkänt de utförda markändringarna ur plan- och bygglagens synvinkel. Åtgärderna uppfyllde alltså de materiella kraven i lagstiftningen, vilket bekräftas av att lov gavs utan att några ändringar eller ytterligare åtgärder krävdes. Kommunen konstaterade dessutom själv i nämndprotokoll att det inte vore rimligt att kräva återställande av marknivåerna. Tomterna hade vid det laget iordningställts enligt de nya nivåer som godkänts och hade delvis sålts vidare till tredje man, vilket gjorde ett återställande både orimligt och onödigt. Med andra ord ansåg nämnden att inget allmänt intresse krävde att markförhållandena återställdes till ursprungsläget. Syftet med byggsanktionsavgifter är främst att upprätthålla respekten för regelverket och förhindra att överträdelser medför obehöriga fördelar för överträdaren. I förevarande fall kan bolaget emellertid inte anses ha försökt kringgå reglerna i syfte att vinna någon otillbörlig fördel. Bolaget erhöll inget förmånligare resultat än om lov hade sökts i förväg snarare tvärtom, då processen i efterhand innebar tidsutdräkt och extra kostnader. Att åtgärderna uppfyllde samtliga krav i regelverket bekräftas av att lov beviljades och slutbesked gavs

s. 12 Sida 12 av 15 i domstolens handling

utan anmärkningar. Ingen skada på allmänna eller enskilda intressen har uppstått; ingen granne eller tredje man har lidit men av att marken justerades i enlighet med detaljplanens syfte (att åstadkomma byggklara tomter). Överträdelsen består alltså enbart i att den formella ordningsföljden brast, något som sedermera korrigerats. Mot denna bakgrund framstår avgiften som en rent formell sanktion utan koppling till något materiellt missförhållande. Proportionalitetsprincipen bör beaktas: när en överträdelse är av rent formell karaktär och åtgärden i sig har bedömts lämplig, finns det anledning att avstå från sanktion eller åtminstone att avsevärt mildra påföljden. Att påföra en hög avgift i en sådan situation gagnar inte något allmänintresse regelverkets efterlevnad har ju redan säkerställts genom det i efterhand beviljade lovet. Sanktionens syfte är därmed till stora delar uppnått, vilket talar för att avgiften bör upphävas helt.

Skulle Mark- och miljödomstolen, trots vad som anförts ovan, finna att en sanktionsavgift ska tas ut, bör avgiften jämkas kraftigt med hänsyn till överträdelsens art och omständigheterna i fallet. Enligt 11 kap. 53 a § PBL får en byggsanktionsavgift sättas ned om avgiften inte står i rimlig proportion till överträdelsen. Lagstiftaren har betonat att vid denna skälighetsprövning ska särskilt beaktas om överträdelsen skett utan uppsåt eller oaktsamhet eller om den framstår som mindre allvarlig i övrigt. Den förevarande situationen uppfyller dessa kriterier med råge:

bolaget efter att först ha rådgjort med ansvarig myndighetsperson. Det förelåg ingen avsikt att bryta mot reglerna bolaget trodde sig tvärtom följa dem. I den mån en formell överträdelse skett beror det på kommunens bristande interna hantering, inte på likgiltighet från bolaget. Bolaget hade fog att tro att allt var i sin ordning när arbetena sattes igång, givet det muntliga klartecken som givits. Med andra ord saknas skäl att påstå att Bolaget varit försumlig; snarare har bolaget försökt göra rätt.

s. 13 Sida 13 av 15 i domstolens handling

påbörjades utan föregående startbesked en administrativ förseelse. I sak har emellertid åtgärderna bedömts fullt acceptabla och har legaliserats i efterhand. Inga allmänna eller enskilda intressen har skadats; ingen granne har invänt eller drabbats. Överträdelsen är därmed att betrakta som mindre allvarlig och enbart av formell natur. Förarbetena till 11 kap. 53 a § PBL ger också vid handen att en överträdelse som inte medfört någon skada och där åtgärden i sig överensstämmer med gällande bestämmelser kan anses vara av mindre allvarlig art. Det är precis situationen i detta fall.

Mot bakgrund av ovanstående framstår det som uppenbart att en fullt utdömd avgift om 370 912 kr är oproportionerligt hög. Beloppet ter sig synnerligen betungande med tanke på att det i sak rör sig om lovliga och lämpliga åtgärder det som brustit är endast formalia kring startbeskedet, till följd av missförstånd och bristande dokumentation. Att påföra en så hög avgift riskerar att drabba Bolaget ekonomiskt på ett sätt som inte står i rimligt förhållande till förseelsen. Det kan tilläggas att Bolaget redan hos Länsstyrelsen yrkade nedsättning till en fjärdedel, vilket visar att bolaget är berett att ta ansvar för situationen men samtidigt eftersträvar en rimligare påföljd. Sammanfattningsvis gör Bolaget gällande att det föreligger synnerliga skäl att helt efterge byggsanktionsavgiften. I andra hand föreligger åtminstone förmildrande och ostridiga omständigheter som motiverar en kraftig nedsättning av avgiften (till minimibeloppet en fjärdedel av ursprungsbeloppet). I båda fallen bör det beaktas att Bolaget har agerat öppet och i dialog med kommunen, att åtgärderna sedermera godkänts, samt att syftet med sanktionen därigenom till stora delar redan har uppnåtts (d.v.s. att säkerställa efterlevnaden av lovplikten). Att ändå ta ut en maximal avgift i denna situation skulle uppfattas som oskäligt strängt och ägnat att underminera det goodwill som annars uppnås när en näringsidkare frivilligt rättar till ett misstag.

s. 14 Sida 14 av 15 i domstolens handling

Till stöd för yrkandet om inhibition har bolaget anfört att verkställigheten av byggsanktionsavgiften bör skjutas upp under handläggningstiden eftersom ett omedelbart betalningskrav om 370 912 kr skulle medföra betydande ekonomisk skada för bolaget.

Bolaget har som bevisning åberopat följande skriftliga bevisning: Fotografier av området/tomterna m.fl. före de omtvistad samt fotografier av samma område efter utförda höjdjusteringar (visar markens slutliga utformning och att justeringarna varit måttliga). E-post från (företrädare för AB Hindås Villastad) daterad 4 april 2023, där han bekräftar att vid slutsamrådet uttryckligen godkände förfarandet. E-post från 29 mars 2023 och 21 mars 2023, där mötet den 4 april 2023 fastställs och höjdavstämning anges som en av huvudpunkterna. Dessa visar att höjdjusteringarna var kända och föremål för diskussion redan före åtgärdernas utförande. E-post från till företrädare för AB Hindås Villastad, daterad 2023, innehållande information om att mindre höjdjusteringar kunde utföras. E- post från (bygglovarkitekt, Bollebygds kommun) till Klaganden, 2024, rörande uppföljning av markåtgärderna och nämndens ställningstagande. Bygg- och miljönämndens beslut om marklov i efterhand för de utförda höjdjusteringarna (inklusive dnr och datum). Utfärdat startbesked och slutbesked (2024) för de i efterhand lovliggjorda arbetena. Utdrag ur Bygg- och miljönämndens protokoll 2024/2025 där det framgår att återställning av marknivåerna bedömts orimlig. Bolaget har härutöver åberopat en vittnesattest av certifierade kontrollansvarige M som i huvudsak uppgett följande. Han närvarade vid slutsamråd på plats den 4 april 2023, närvarande var bland andra bygglovshandläggaren och företrädare för bolaget, . Under mötet diskuterades bland annat höjdjusteringar av genomföra höjdjusteringarna och skicka in de uppdaterade höjduppgifterna när och av sådan karaktär att byggherren därmed kunde uppfatta det som ett godkännande att

s. 15 Sida 15 av 15 i domstolens handling

genomföra de planerade åtgärderna och att kommunens inställning därmed var att ett nytt marklov inte krävdes utan justeringarna skulle hanteras som en relationsändring i befintligt marklov.

## DOMSKÄL

Efter att ha gått igenom utredningen i målet samt övervägt vad bolaget anfört gör domstolen följande bedömning. Med hänsyn till de förhållandevis stora avvikelser som skett i förhållande till det ursprungliga marklovet har det ankommit på bolaget att veta att skriftligt lov är nödvändigt vid så stora förändringar. Detta förhållande stärks enligt domstolens uppfattning av att förändringen avser varierande markförändringar över ett antal blivande tomter, vilka svårligen kan överenskommas muntligen och efter åtgärd följas upp för kontroll av om överenskommelsen följts.

Mot den bakgrunden delar domstolen länsstyrelsens bedömning om att det varken finns skäl för avgiftsbefrielse enligt 11 kap. 53 § PBL eller nedsättning av avgiften med stöd av 11 kap. 53 a § PBL. Överklagandet ska alltså avslås.

Eftersom domstolen prövar överklagandet i sak saknas anledning att ta ställning till frågan om inhibition.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (MMD-02)

Överklagande senast den 5 september 2025.

I domstolens avgörande har rådmannen Catrin Ångman, ordförande, och tekniska rådet Gunnar Åkerlund.

---

Källa: Domstolsverkets rättspraxisdatabas. Kontrollera mot originalet innan avgörandet åberopas: https://rattspraxis.etjanst.domstol.se/api/v1/publiceringar/c689577c-e664-4b0a-bc38-4aa7a236f249