--- citation: Mark- och miljööverdomstolen, mål P 13782-25 court: Mark- och miljööverdomstolen series: "https://ratiolex.se/mod/" type: DOM_ELLER_BESLUT decision_form: dom date: 2026-05-18 published: 2026-05-18 retrieved: 2026-09-08 case_numbers: - P 13782-25 url: "https://ratiolex.se/mod/2026/mmod-mal-p-13782-25/" source: "https://rattspraxis.etjanst.domstol.se/api/v1/publiceringar/0c3faaa3-c71e-4365-a03d-84c5f0198aba" source_organization: Domstolsverket license: Allmän handling. Texten är domstolens egen och återges ord för ord. --- # Mark- och miljööverdomstolen, mål P 13782-25 MÖD har bedömt att ett 2,2 meter högt plank som placeras 5 meter på punktprickad mark inte är en liten avvikelse. Mark- och miljödomstolens dom och nämndens beslut har därför ändrats och ansökan om bygglov avslagits. --- s. 1 Sida 1 av 8 i domstolens handling - SVEA HOVRÄTT · Mark- och miljööverdomstolen · 060205 - DOM · 2026-05-18 · Stockholm - Mål nr · P 13782-25 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Vänersborgs tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2025-09-29 i mål nr P 4221-25, se bilaga A ## PARTER Klagande 1. T.B. 2. M.H. Motpart 1. Miljö- och byggnadsnämnden i Hammarö kommun Box 26 663 21 Skoghall 2. A.W. 3. N.W. SAKEN Bygglov för plank på fastigheten X i Hammarö kommun ## MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT Mark- och miljööverdomstolen ändrar mark- och miljödomstolens dom och Miljö- och byggnadsnämnden i Hammarö kommuns beslut den 18 februari 2025 (dnr 2025/1005, MBN § 19) att ge bygglov för plank på fastigheten X samt avslår bygglovsansökan. s. 2 Sida 2 av 8 i domstolens handling ## YRKANDEN M.M. I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN T.B. och M.H. har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen med ändring av mark- och miljödomstolens dom ska upphäva Miljö- och byggnads- nämnden i Hammarö kommuns beslut att bevilja bygglov. De har till stöd för sitt överklagande i huvudsak anfört detsamma som i mark- och miljödomstolen. Miljö- och byggnadsnämnden i Hammarö kommun (nämnden) har vidhållit sitt beslut att bevilja bygglov. A.W. och N.W. har motsatt sig ändring av mark- och miljödomstolens dom. De har till stöd för sitt överklagande i huvudsak anfört följande. Detaljplanen reglerar inte avstånd till tomtgräns eller maximal höjd för plank. Vidare finns det i plan- och bygglagen (2010:900), PBL, inga sådana bestämmelser. Placeringen delvis på mark som inte får bebyggas utgör en liten avvikelse. ## MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL Den 1 december 2025 infördes nya bestämmelser i PBL. I fråga om de prövningar som ska göras i detta mål gäller dock enligt övergångsbestämmelserna att äldre bestämmelser fortfarande ska tillämpas. Vid Mark- och miljööverdomstolens bedömningar nedan tillämpas således bestämmelserna i PBL i deras lydelse före den 1 december 2025. Mark- och miljööverdomstolen instämmer i underinstansernas bedömningar att placer- ingen av planket, delvis på mark som inte får bebyggas, så kallad punktprickad mark, innebär en avvikelse från detaljplanen. Frågan i målet är om avvikelsen kan anses utgöra en sådan liten avvikelse som är förenlig med detaljplanens syfte för vilken bygglov ändå kan beviljas enligt 9 kap. 31 b § 1 PBL. En mindre avvikelse kan föreligga vid t.ex. placering av en byggnad någon meter in på punktprickad mark, överskridande av högsta tillåtna byggnadshöjd av byggnads- tekniska eller andra skäl och överskridande av tillåten byggnadsarea för att en bättre s. 3 Sida 3 av 8 i domstolens handling planlösning ska kunna uppnås (prop. 1985/86:1 s. 714). Begreppet ”mindre avvikelse” har i PBL bytts ut mot ”liten avvikelse” utan att någon ändring i sak varit avsedd. Frågan om en avvikelse från en detaljplan är att anse som mindre bör inte bedömas utifrån absoluta mått och tal utan bör ses i förhållande till samtliga föreliggande omständigheter. Vid bedömningen kan bland annat beaktas storleken på den markyta som är undantagen för bebyggelse, risken för prejudicerande verkan liksom om det finns något annat rimligt alternativ till den ansökta åtgärden, exempelvis om placering kan ske planenligt. (Se t.ex. RÅ 1990 ref. 53 II och Mark- och miljööverdomstolens dom den 20 april 2018 i mål nr P 11779-17.) I ansökan anges att syftet med planket är att minska insyn och skydda mot störande faktorer. Någon närmare redogörelse för vilka störande faktorer som åsyftas finns inte. Vidare anges att anledningen till att cirka fem meter av planket placeras på punktprickad mark är för att kunna ansluta det till en befintlig cirka tio meter lång tujahäck, som börjar vid den främre tomtgränsen, och därigenom skapa en enhetlig och estetiskt tilltalande lösning. Av ritningarna framgår att planket avses utföras längs med större delen av fastighetsgränsen mellan fastigheterna A och X, att total längd är 50 meter och att höjden är 2,2 meter. Planket ska utföras med stående brädor och är inte genomsiktligt. Åtgärden får anses förenlig med detaljplanens övergripande syfte som bl.a. är att skapa lämpliga tomter för bostadsändamål. Mark- och miljööverdomstolen bedömer, till skillnad från underinstanserna, att det inte kan utläsas ur detaljplanen att bredden på den punktprickade marken lagts ut i avsikt att G skulle bli en genom- fartsled. Av planbeskrivningen framgår i stället att en planerad förlängning av Göterstavägen torde medföra en minskning av den genomfartstrafik som då belastade G. Av plankartan framgår vidare att bredare områden med punktprickad mark förekommer i anslutning till många gator inom planområdet. Mark- och miljööverdomstolen gör följande bedömning. Planket kommer att placeras flera meter in på punktprickad mark, det är dessutom förhållandevis högt och är inte genomsiktligt. Det har inte framkommit några beaktansvärda skäl till att planket s. 4 Sida 4 av 8 i domstolens handling behöver ha denna placering. Vidare torde syftet med åtgärden i huvudsak kunna åstadkommas utan avvikelse från detaljplanen, genom exempelvis plantering av växter eller en annan utformning. Mot bakgrund av det nu anförda kan avvikelsen inte betraktas som liten. Det finns därför inte förutsättningar att bevilja bygglov för den sökta åtgärden. Med hänsyn till utgången i fråga om åtgärden kan anses utgöra en liten avvikelse saknas det anledning för Mark- och miljööverdomstolen att ta ställning till om övriga förutsättningar för bygglov är uppfyllda. Med ändring av mark- och miljödomstolens dom ska därför nämndens beslut upphävas och ansökan om bygglov avslås. Domen får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte överklagas. I avgörandet har deltagit hovrättsrådet Malin Wik, tekniska rådet Ewa Andrén Holst, hovrättsrådet Katarina Welin och tf. hovrättsassessorn Kine Karlstedt Ek, referent. Föredragande har varit Nina Hedvall Nordebo. s. 5 Sida 5 av 8 i domstolens handling ### Bilaga A VÄNERSBORGS TINGSRÄTT DOM Målnummer Mark- och miljödomstolen 2025-09-29 P 4221-25 Meddelad i Vänersborg KLAGANDE 1. T.B. 2. M.H. MOTPARTER 1. Miljö- och byggnadsnämnden i Hammarö kommun Box 26 663 21 Skoghall 2. A.W. 3. N.W. ÖVERKLAGAT BESLUT Länsstyrelsen i Värmlands läns beslut den 3 september 2025 i ärende nr 2295-2025, se bilaga 1 SAKEN Bygglov för plank på fastigheten X i Hammarö kommun ## DOMSLUT Mark- och miljödomstolen avslår överklagandet. Avgörandet är elektroniskt undertecknat s. 6 Sida 6 av 8 i domstolens handling BAKGRUND Miljö- och byggnadsnämnden i Hammarö kommun (nämnden) beslutade den 18 februari 2025 att ge bygglov för plank på fastigheten X. T.B. överklagade nämndens beslut till Länsstyrelsen i Värmlands län (länsstyrelsen) som den 3 september 2025 avslog överklagandet. T.B. och M.H. har nu överklagat länsstyrelsens beslut. YRKANDEN M.M. T.B. och M.H. yrkar att beslutet om bygglov ska upphävas. Till grund för sin talan anför de i huvudsak följande. Det är en stor avvikelse om det skulle beviljas ett undantag för att sätta ett för högt plank så nära tomtgränsen. Den stora avvikelsen kvarstår om det inte följer de normer som finns med avstånd till tomtgräns och höjd m.m. I nuläget har sökandena valt att sätta upp annat insynsskydd/skärm i stället för plank. DOMSKÄL Tillämpliga bestämmelser framgår av länsstyrelsens beslut, se bilaga 1. A.W. och N.W. har ansökt om bygglov för uppförande av plank på fastigheten X i Hammarö kommun. Fastigheten omfattas av en stadsplan från 1965. Enligt ansökan ska planket vara 50 meter långt och ca 2,20 meter högt. Planket är delvis tänkt att placeras på punktprickad mark som enligt stadsplanen innebär att marken inte får bebyggas. Totalt är det fem meter av den punktprickade marken som kommer att beröras av byggnationen, vilket innebär att den delen av planket utgör en avvikelse från detaljplanen. Klagandena har anfört att planket inte följer normer avseende höjd och avstånd till fastighetsgräns. Mark- och miljödomstolen konstaterar att det i ett ärende s. 7 Sida 7 av 8 i domstolens handling om bygglov för plank inte finns några regler i plan- och bygglagen (2010:900), eller bestämmelser i aktuell stadsplan, som särskilt reglerar frågan om minsta avstånd till fastighetsgräns eller höjd. Vad klagandena har anfört i denna del innebär således inte att det finns skäl att upphäva nämndens beslut om bygglov. Klagandena har därtill anfört att avvikelsen från detaljplanen är för stor. När det gäller frågan huruvida den aktuella avvikelsen från detaljplanen kan anses utgöra en sådan liten avvikelse som, om den är förenlig med planens syfte, innebär att bygglov kan ges med stöd av 9 kap. 31 b § 1 p plan- och bygglagen gör mark- och miljödomstolen följande bedömning. Bedömningen av om en avvikelse från detaljplanen kan ses som en liten avvikelse ska göras med hänsyn till samtliga omständigheter i målet och inte bara utifrån absoluta mått och tal (jfr rättsfallet RÅ 1990 ref 53 II). Av handlingarna i målet framgår det att det är totalt fem meter av det 50 meter långa planket som kommer att beröra punktprickad mark. Mark- och miljö- domstolen delar underinstansernas bedömning att avvikelsen är att bedöma som en liten avvikelse som är förenlig med detaljplanens syfte bl.a. mot bakgrund av att det är en förhållandevis liten del av planket som kommer att beröra punktprickad mark. Därtill framgår att den punktprickade marken i söder mot G totalt är 15 meter bred och att anledningen till den punktprickade markens bredd enligt nämnden är att G på 60-talet skulle göras om till en genomfartsled, men att dessa planer aldrig blev förverkligade. Mark- och miljödomstolen instämmer i länsstyrelsens bedömning att vad nämnden har anfört angående anledningen till den breda punktprickade marken utgör ytterligare ett skäl att godta avvikelsen. Mark- och miljödomstolen bedömer sammantaget att det inte har framkommit skäl att upphäva nämndens beslut om bygglov för plank. Överklagandet ska följaktligen avslås. s. 8 Sida 8 av 8 i domstolens handling HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (MMD-02) Överklagande senast den 20 oktober 2025. Sebastian Hallman Martin Kvarnbäck I domstolens avgörande har deltagit rådmannen Sebastian Hallman, ordförande, och tekniska rådet Martin Kvarnbäck. Föredragande har varit beredningsjuristen Sara Törnkvist. --- Källa: Domstolsverkets rättspraxisdatabas. Kontrollera mot originalet innan avgörandet åberopas: https://rattspraxis.etjanst.domstol.se/api/v1/publiceringar/0c3faaa3-c71e-4365-a03d-84c5f0198aba