# ARN 1997-2728 — Ärendereferat 1997-2728

- Myndighet: Allmänna reklamationsnämnden
- Avgöranden och beslut
- Allmänna reklamationsnämnden: https://www.arn.se/om-arn/vagledande-beslut/
- Sidan hos Ratio Lex: https://ratiolex.se/myndigheter/arn/beslut/1997-2728/

> Myndigheters och nämnders avgöranden är inte prejudikat. JO och JK utövar tillsyn.

> Texten är läst ur myndighetens egen publicering, som Ratio Lex hämtat.

Fråga om hur skyndsamt förlust av ett kontokort måste anmälas för att



            2024-05-02
                         kortinnehavaren skall undgå betalningsansvar för obehörigt gjorda uttag (34 §


1997-2728
                         konsumentkreditlagen)
                         Avgörande 1997-10-31; 1997-2728


                         K blev en förmiddag i november 1996 bestulen på sitt kontokort i sin bostad. Dörren till
                         bostaden var olåst, men ytterporten låst med kodlås. Kontokortet låg i K:s plånbok, som i sin
                         tur låg i hennes handväska. När hon vid 18-tiden behövde sin plånbok kunde hon inte finna
                         den. Hon ägnade kvällen åt att försöka hitta den. Någon tanke på att den blivit stulen hade
                         hon inte. Hon spärrade kortet först nästa dag. Det visade sig därefter att någon obehörig
                         person lyckats ta ut 8 000 kr via uttagsautomat.

                         Banken krävde att K skulle stå för uttagen eftersom kortet inte spärrats omedelbart efter det
                         att hon upptäckt förlusten.


                         Nämnden gjorde följande bedömning:

                         Nämnden kan konstatera att det i ärendet är ostridigt att K inte har förlorat kortet vare sig
                         genom att lämna ifrån sig detta till någon annan eller genom grov oaktsamhet utan att
                         förlusten har skett på annat sätt. Förutsättningarna för att en kontohavare vid sådant
                         förhållande skall vara betalningsskyldig för de uttag någon obehörig person gjort med kortet
                         anges i 34 § första stycket punkten 3 konsumentkreditlagen (1992:830). Enligt
                         nämnda stadgande krävs att kontohavaren inte anmält förlusten av kortet snarast efter
                         upptäckten. I förarbetena till konsumentkreditlagen (se prop. 1991/92: 83 s. 144 samt
                         1976/77:123 s.190 f.) berörs inte närmare frågan om vad som avses med snarast efter
                         upptäckten.

                         Av utredningen i ärendet framgår att förlusten av kontokortet sannolikt ägde rum under
                         förmiddagen den 11 november 1996. Av de uppgifter K själv lämnat, och som inte bestritts
                         av banken, framgår att hon inte saknade plånboken förrän kl.18.20 samma dag. Vidare
                         framgår att K funnit det osannolikt att någon gått in i hennes lägenhet och stulit plånboken,
                         att hon letat igenom lägenheten ett flertal gånger i tron att hon förlagt plånboken samt att hon
                         därefter lagt sig för “att sova på saken”. Det är ostridigt att spärranmälan av kortet gjordes på
                         morgonen den 12 november 1996.

                         Med hänsyn till att K - i enlighet med vad som framgår av utredningen - under den för
                         förlusten aktuella tidpunkten befunnit sig i bostaden måste det enligt nämndens mening anses
                         naturligt att hon svårligen kunde tro att en stöld hade ägt rum. Det framstår därför som
                         acceptabelt att hon, innan anmälan görs, grundligt söker igenom bostaden och noga tänker
                         över var hon kan ha förlagt plånboken. Enligt nämndens mening får det under dessa
                         omständigheter godtas att anmälan sker först nästa morgon när hon inser att hon måste ha
                         förlorat sin plånbok med det aktuella kortet. Nämnden finner sålunda att förlusten av kortet
                         får anses ha anmälts tillräckligt skyndsamt. Vid sådant förhållande är K inte
                         betalningsansvarig för de obehöriga uttag som företagits med kortet.

Citera som: ARN 1997-2728
