# ARN 2016-07232 — Ärendereferat 2016-07232

- Myndighet: Allmänna reklamationsnämnden
- Avgöranden och beslut
- Allmänna reklamationsnämnden: https://www.arn.se/om-arn/vagledande-beslut/
- Sidan hos Ratio Lex: https://ratiolex.se/myndigheter/arn/beslut/2016-07232/

> Myndigheters och nämnders avgöranden är inte prejudikat. JO och JK utövar tillsyn.

> Texten är läst ur myndighetens egen publicering, som Ratio Lex hämtat.

2016-07232
             Avtalsvillkor om automatisk förlängning av avtal (köp av kosttillskott) var oskäligt
             enligt 36 § avtalslagen.

2017-02-16   Beslut 2017-01-25; 2016-07232

       036
             WS begärde att få ångra köpet av ett abonnemang på kapslar med ”grönt kaffeböneextrakt”.

             Han hittade VC:s annons på internet. Där stod det att företaget var säkert på att han skulle gå
             ner i vikt och att man därför erbjöd ett gratis introduktionspaket för 30 dagar. Det enda han
             skulle betala var fraktkostnaden om 49 kr. Efter en månad skickade VC tre burkar utan att han
             hade beställt dessa. Det kom också en faktura på 1 066 kr. Han ville inte ha burkarna och har
             rätt att ångra sig i ett år eftersom han inte fick någon information om sin ångerrätt.

             Företaget VC motsatte sig kravet.

             Den 16 maj 2016 beställde WS produkten via internet. En beställning registreras bara om
             kunden kryssar för rutan att han/hon godkänner villkoren. Det är kundens ansvar att läsa
             igenom villkoren innan beställningen görs. Till beställningen hör ett provpaket och en
             tidsbunden prenumeration med två leveranser som skickas inom en sexmånadersperiod. För
             provpaketet gäller 14 dagars ångerrätt.

             För de ordinarie leveranserna gäller ingen ångerrätt och företaget godkänner inte returer.
             Kunden har alltid möjlighet att be om anstånd eller en avbetalningsplan. Företaget har
             tillmötesgått WS:s begäran om annullering och han kommer inte att få fler leveranser.

             Allmänna reklamationsnämnden, i utökad sammansättning, gjorde följande bedömning.

             WS anser att han blivit lurad av företaget då han trodde att han skulle få ett gratis
             introduktionspaket. Han vill inte ha produkten. Han hävdar vidare att han inte fått någon
             information om ångerrätt.

             Det är enligt nämnden uppenbart att WS, trots att han uttrycker sig mycket kortfattat i sin
             anmälan till nämnden, begär att bli befriad från det förlängda avtalet. Nämnden anser sig i ett
             sådant fall ha frihet att pröva både frågan om avtalet är oskäligt och frågan om ångerrätt
             föreligger.

             Är avtalet oskäligt?

             Nämnden konstaterar inledningsvis att automatisk avtalsförlängning av abonnemang och
             prenumerationer varken är otillåten eller generellt sett olämplig. I vissa fall är det föreskrivet i
             lag1 att ett avtal ska förlängas, om det inte sägs upp.

             Enligt 36 § avtalslagen får avtalsvillkor jämkas eller lämnas utan avseende om villkoret är
             oskäligt med hänsyn till avtalets innehåll, omständigheterna vid dess tillkomst, senare
             inträffade förhållanden och omständigheterna i övrigt. Enligt bestämmelsen ska särskild

             1
                 Lagen (2014:1449) om konsumentskydd vid automatisk avtalsförlängning.

hänsyn tas till behovet av skydd för den som i egenskap av konsument intar en underlägsen
ställning i avtalsförhållandet.

Högsta domstolen har haft anledning att ta ställning till avtalad, automatisk förlängning av
konsumentavtal. Enligt domstolen bör vid en sådan bedömning bland annat hänsyn tas till om
det kan anses ligga i konsumentens intresse att avtalet förlängs. Det måste också tas hänsyn
till under hur lång tid avtalet löper och med vilken tid förlängning sker. Om det på marknaden
finns alternativ till den tjänst eller vara som avtalet avser, kan det ligga i konsumentens
intresse att avtalet inte förlängs utan att denne ges chans att utnyttja konkurrensmöjligheterna.
Vid en skälighetsbedömning ska hänsyn också tas till frågan om en förlängning innebär en
ekonomisk belastning som blir särskilt kännbar för konsumenten och om förlängningen sker
för en lång period.

Nämnden har i flera fall, och utan direkt koppling till frågan om automatisk förlängning av
avtal, prövat om ett avtalsvillkor är oskäligt. En omständighet som tillmätts betydelse är om
villkoret är tydligt formulerat och om det med hänsyn till dess betydelse fått en rimlig
exponering. Det har exempelvis inte ansetts acceptabelt att ett villkor tryckts med mycket
liten stil och varit avfattat på engelska. Ett annat exempel är att näringsidkarens erbjudande
presenterats på ett sådant sätt att konsumenten haft grundad anledning att tro att inskränkande
villkor inte skulle förekomma. Därutöver har ifrågasatts avtal med ”sidolöpare” som inneburit
automatiskt medlemskap i en organisation. Till dessa exempel bör enligt nämnden läggas att
det är oacceptabelt att konsumenten först i efterhand får del av överblickbara villkor. Likaså
är det oacceptabelt om betungande villkor får en undanskymd plats i ett ordrikt och
svårtillgängligt dokument. Enligt nämnden är det rimligt att kräva att viktiga begränsningar
tydligt framhålls.

Företaget har redovisat en kopia på det beställningsformulär som finns på företagets hemsida.
Företaget påstår att WS vid beställningen kryssat för att han tagit del av och godkänt
avtalsvillkoren och att dessa inneburit att han först får ett provpaket och därefter en
tidsbunden prenumeration med två leveranser inom en sexmånadersperiod. Företaget har även
gett in två dokument, nämligen ”Beställningsbekräftelse” och ”Kontraktsvillkor”. I det första
dokumentet anges att beställningen avser första månadens introduktionspaket (60 kapslar) för
endast frakt- och expeditionskostnad samt att en förvaringsask levereras utan kostnad. Utöver
detta avsnitt, som nämnden genom dess utformning och innehåll uppfattar som en
orderbekräftelse, innehåller dokumenten en relativt omfattande text. I denna anges bland
annat att om kunden är nöjd, fortsätter en prenumeration i sex månader. På annan plats i
dokumentet anges att om kunden bara vill ha introduktionspaketet, ska kunden meddela detta
inom fjorton dagar från det han eller hon tog emot introduktionspaket. Skiljt från denna
information anges att en prenumeration under sex månader kostar 2 132 kr. Det andra
dokumentet innehåller i huvudsak detsamma.

Det framgår inte av utredningen att den automatiska övergången från en provförsändelse till
en sexmånadersprenumeration på produkten främst legat i WSs intresse. Det finns
konkurrerande produkter på marknaden. Det torde inte medföra några allvarliga problem för
honom att kompensera ett avbrott i leveransen med en likvärdig produkt från en annan

leverantör. Däremot innefattar en förlängning ett betungande moment för honom. Det handlar
om en relativt lång bindningstid i förhållande till provperioden och en inte obetydlig kostnad.
Reglerna för att avbryta prenumerationen och konsekvenserna av att så inte sker redovisas
inte klart och överskådligt i den dokumentation som företaget hänvisar till.

Sammantaget anser nämnden, mot bakgrund av de kriterier som hänsyn bör tas till vid en
skälighetsbedömning av en förlängningsklausul, att klausulen i detta fall framstår som oskälig
både när det gäller motivet för den och med hänsyn till redovisning av förutsättningar och
villkor. Den ska därför lämnas utan avseende. Det innebär att prenumerationen, för det fall
den inte redan avbrutits, ska upphöra och att WS inte är betalningsskyldig för annat än
provleveransen.

Hade WS rätt att ångra köpet?

Vid det ställningstagande som nämnden redovisat saknar frågan om ånger enligt
distansavtalslagen betydelse. Nämnden vill dock framhålla följande.

Distansavtalslagen2 innehåller tvingande regler om konsumentens rätt att ångra distansavtal. I
lagen anges detaljerat vilken information om ångerrätten som näringsidkaren ska lämna, när
den ska lämnas och i vilken form. Uppfylls informationskraven har konsumenten rätt att ångra
ett avtal om köp av en vara inom fjorton dagar från det att hen tog emot varan. Brister
näringsidkaren i sin skyldighet att informera, har konsumenten ändå rätt att ångra sig.
Ångerfristen blir dock i ett sådant fall utsträckt och upphör senast ett år efter det att
ångerfristen skulle ha löpt ut om informationen hade getts på föreskrivet sätt (2 kap. 12 §
fjärde stycket).

Beställningsformuläret innehåller, förutom fälten där beställaren ska ange namn, adress m.m.,
ett stort, finstilt textavsnitt med en mycket detaljerad redogörelse för distansavtalslagens
tillkomsthistoria. Det framgår inte av den text som redovisats för nämnden om WS fått all den
information som krävs enligt lagen. Enligt nämndens bedömning är texten varken klar eller
begriplig för en konsument som står i begrepp att göra ett köp.

Nämnden konstaterar att eftersom företaget inte lämnat föreskriven information om ångerrätt
till WS, förelåg sådan rätt när han invände mot det förlängda avtalet.

Skiljaktig mening

En av nämndens ledamöter var skiljaktig och anförde följande. Vid en samlad bedömning av
samtliga omständigheter i ärendet anser jag inte att avtalsvillkoren är så otydliga eller
orimliga som krävs för att avtalet ska anses ogiltigt enligt 36 § avtalslagen. I likhet med
majoriteten anser jag att anmälaren har rätt att ångra köpet då företaget inte informerat om
ångerrätten på föreskrivet sätt.




2
    Lagen (2005:59) om distansavtal och avtal utanför affärslokaler.

Citera som: ARN 2016-07232
