# ARN 2017-13307 — Ärendereferat 2017-13307

- Myndighet: Allmänna reklamationsnämnden
- Avgöranden och beslut
- Allmänna reklamationsnämnden: https://www.arn.se/om-arn/vagledande-beslut/
- Sidan hos Ratio Lex: https://ratiolex.se/myndigheter/arn/beslut/2017-13307/

> Myndigheters och nämnders avgöranden är inte prejudikat. JO och JK utövar tillsyn.

> Texten är läst ur myndighetens egen publicering, som Ratio Lex hämtat.

2017-13307
             Fråga om avtal om streamingtjänst undantas från ångerrätten (2 kap. 11 § distans-
             avtalslagen).

2018-07-03   Beslut 2018-05-18; 2017-13307

       022
             ON begärde att få tillbaka det som han har betalat för tjänsten och betalningsbefrielse från
             krav med anledning av avtalet.

             I sin anmälan till nämnden uppgav ON följande. Han tecknade ett abonnemang avseende
             streamingtjänsten C More i juni 2017. Avtalet ingicks utanför företagets fasta affärslokaler.
             Han fick inte någon avtalsbekräftelse förrän i oktober 2017. Han har inte samtyckt till
             företagets villkor om att han avsäger sig rätten att utnyttja sig ångerrätt genom att påbörja
             användandet av tjänsten. I oktober 2017 meddelade han företaget att han ville ångra avtalet.

             C More Entertainment motsatte sig kravet.

             Företaget uppgav följande i sitt svar till nämnden. Avtalet tecknades på Skellefteå Kraft
             Arena. Enligt avtalet gällde en bindningstid om 24 månader. ON intygade i samband med
             tecknandet av abonnemanget att han tagit del av företagets information om ångerrätt. Av
             avtalsvillkoren framgick att konsumenten gick med på att ångerrätten upphörde om tjänsten
             startades under ångerfristen. I syfte att försäkra sig om att ON har läst informationen bad
             C Mores säljare honom att särskilt underteckna dels den sida i avtalet där information om
             bindningstiden framgick, dels den sida där informationen om ångerrätten framgick. En
             avtalsbekräftelse skickades till av ON uppgiven e-postadress samma dag. – ON har inte längre
             rätt att åberopa ångerrätten eftersom han samtyckte till levererans under ångerfristen och
             avstod från ångerrätten. För det fall nämnden gör en annan bedömning ska ON inte ska få
             tillbaka vad han har betalat eftersom tjänsten har använts i betydande omfattning.

             Allmänna reklamationsnämnden gjorde följande bedömning.

             Parterna är överens om att det avtal som ingåtts omfattas av lagen om distansavtal och avtal
             utanför affärslokaler (distansavtalslagen).

             När ett avtal, som i detta fall, avser en tjänst är utgångspunkten enligt distansavtalslagen att
             konsumenten har rätt att frånträda avtalet genom att lämna ett meddelande om detta till
             näringsidkaren inom 14 dagar från den dag då avtalet ingicks (2 kap. 10 och 12 §§ distans-
             avtalslagen). I 2 kap. 11 § nämns vissa undantag från ångerrätten. Av betydelse i detta
             sammanhang är punkterna 1 och 11.

             Enligt punkten 1 gäller ångerrätten inte för avtal som avser en tjänst som har fullgjorts, om
             konsumenten uttryckligen har samtyckt till att tjänsten börjar utföras och gått med på att det
             inte finns någon ångerrätt när tjänsten har fullgjorts. Med att tjänsten har fullgjorts avses att
             tjänsten helt och fullt har avslutats (se prop. 2013/14:15 s. 89).

             Enligt punkten 11 gäller ångerrätten inte för avtal som avser digitalt innehåll som levererats
             på något annat sätt än på ett fysiskt medium, om konsumenten uttryckligen har samtyckt till

leverans på detta sätt och gått med på att det inte finns någon ångerrätt. Undantaget genomför
artikel 16 m) i det s.k. konsumenträttighetsdirektivet (2011/83/EU). Av direktivet framgår att
uttrycket ”digitalt innehåll som inte levererats på något annat sätt än på ett fysiskt medium”
avser köp av t.ex. datorprogram, applikationer, spel eller filmer där åtkomsten sker genom
nedladdning eller strömning (se skäl 19 i direktivet och angiven prop. s. 89).

EU-kommissionen har i sin vägledning till direktivet framhållit att avtal om digitalt innehåll
ska skiljas från avtal om s.k. digitala tjänster och att de särskilda bestämmelserna rörande
avtal om digitalt innehåll i direktivet inte är tillämpliga i dessa fall. I ett förslag till direktiv
med ändringar i bl.a. konsumenträttighetsdirektivet, COM/2018/ 185 final, förtydligas hur
gränsdragningen ska göras mellan de båda avtalstyperna. Enligt skäl 21 i förslaget känne-
tecknas digitala tjänster av att näringsidkaren kontinuerligt är involverad under avtalets löptid
för att konsumenten ska kunna använda tjänsten, t.ex. genom tillgång till skapande,
behandling, lagring och delning av data i digital form. Som exempel nämns abonnemangs-
avtal till plattformar, molnlagring, webbaserad e-post, sociala medier och molnapplikationer.
Tjänsteleverantörens kontinuerliga engagemang motiverar tillämpningen av bestämmelserna
om ångerrätt som gör det möjligt för konsumenter att prova tjänsten och, under en 14-
dagarsperiod från det att avtalet ingåtts, besluta om de vill behålla den eller inte. I motsats till
detta kännetecknas avtal om digitalt innehåll av att näringsidkaren vidtar en engångsåtgärd för
att tillhandahålla konsumenten ett särskilt digitalt innehåll, t.ex. specifika musik- eller
videofiler. Den typen av engångsåtgärd för att tillhandahålla digitalt innehåll grundas på
undantaget från ångerrätten i artikel 16 m i direktivet som innebär att konsumenten förlorar
sin ångerrätt när fullgörandet av avtalet påbörjas genom nedladdning eller strömning av
innehållet.

Avtalet mellan parterna rör ett abonnemang på en s.k. streamingtjänst avseende filmer m.m.
med bindningstid under 24 månader. Av den utredning som presenterats i ärendet framgår att
ON har undertecknat företagets avtalsvillkor, enligt vilka ångerrätten upphör att gälla om
tjänsten startas under ångerfristen. Nämnden konstaterar att den avtalade tjänsten inte är sådan
att den har fullgjorts på det sättet som avses i punkten 1 i den nämnda paragrafen. I enlighet
med det som redogjorts för ovan bedömer nämnden att det inte heller är fråga om ett avtal om
sådant digitalt innehåll som avses i punkten 11 utan att det rör sig om en digital tjänst. Ingen
av dessa undantag från ångerrätten är alltså tillämplig i detta fall. Avtalet omfattas inte heller
av något annat undantag från ångerrätten.

Eftersom distansavtalslagen är tvingande till konsumentens förmån saknar det avtalade
villkoret om upphörande av ångerrätten verkan (se 1 kap. 4 § distansavtalslagen). ON har
alltså rätt att ångra köpet trots att han har börjat utnyttja tjänsten.

C More har i ärendet inte visat att företaget lämnat information om ångerrätten på det sätt som
följer av distansavtalslagen. Förutom den felaktiga informationen om förutsättningarna för
ångerrätten har företaget inte visat att information lämnats om att det finns ett standard-
formulär för ångerrättens utövande och var ON kan ta del av ett sådant. Detta innebär att
ångerfristen inte har börjat löpa och att ON har ångrat avtalet i rätt tid. Att företaget inte har
lämnat information om ångerrätten på rätt föreskrivet sätt och inte heller om skyldigheten att

ersätta en proportionell andel av det avtalade priset för tjänsten, innebär också att ON inte är
skyldig att ersätta företaget för den tid han har använt tjänsten (se 2 kap. 15 § 3 distansavtals-
lagen).

C More ska därför rekommenderas att låta ON frånträda avtalet genom att återbetala det som
ON har betalat för tjänsten och avstå från betalningskrav med anledning av avtalet.

         Skiljaktig mening

         En ledamot var skiljaktig och anförde följande. Parterna har avtalat om att ånger-
         rätten ska upphöra om tjänsten startas under ångerfristen. Enligt min uppfattning är
         undantaget från ångerrätten för digitalt innehåll tillämpligt i detta fall, varför det
         avtalade villkoret om avstående från ångerrätten är giltigt. Tjänsten (streaming av
         film, sport, tv-program och serier) har startats under ångerfristen och har, enligt
         motparten, använts i betydande omfattning. ON:s krav ska därför avslås.

Citera som: ARN 2017-13307
