# FKAR 2006:2 — Försäkringskassans allmänna råd om ändring i Riksförsäkringsverkets allmänna råd (RAR 2002:9) om handikappersättning

- Myndighet: Försäkringskassan
- Föreskrifter och allmänna råd: Försäkringskassans allmänna råd (FKAR)
- Datum: 2006-03-29
- Dokumentet hos myndigheten: https://lagrummet.forsakringskassan.se/download/18.3d0ede8b171aacde18e22eb7/1592479996555/pdf_A2006_2.pdf
- Sidan hos Ratio Lex: https://ratiolex.se/myndigheter/fk/fkar/2006-2/

> Föreskrifter är bindande normer som myndigheten meddelar med stöd av ett bemyndigande (8 kap. regeringsformen). Allmänna råd är inte bindande.

> Texten är läst ur myndighetens egen publicering, som Ratio Lex hämtat (PDF, textlager).

Försäkringskassans allmänna råd
Barn, familj och handikapp

ISSN 1652-8743

Försäkringskassans allmänna råd om ändring i Riks-                                                 FKAR 2006:2

försäkringsverkets allmänna råd (RAR 2002:9) om
handikappersättning;

beslutade den 29 mars 2006.

Försäkringskassan beslutar i fråga om Riksförsäkringsverkets allmänna råd
(2002:9) om handikappersättning
dels att det allmänna rådet till 6 § andra stycket (1998:703) om handikapp-
ersättning och vårdbidrag skall upphöra att gälla,
dels att de allmänna råden till 5 § samma lag skall ha följande lydelse.

Till lagen (1998:703) om handikappersättning och vårdbidrag
5 § första stycket1
Innehållet i bestämmelsen
Rätt till handikappersättning har en funktionshindrad från och med juli må-
nad det år han eller hon fyller 19 år och som innan han eller hon fyllt 65 år
för avsevärd tid har fått sin funktionsförmåga nedsatt i sådan omfattning att
han eller hon
1. i sin dagliga livsföring behöver mera tidskrävande hjälp av annan,
2. för att kunna förvärvsarbeta behöver fortlöpande hjälp av annan, eller
3. i annat fall har betydande merutgifter.

Allmänna råd
Med hjälp i den dagliga livsföringen bör avses behov av personlig omvård-
nad samt behov att få hjälp med matlagning, bäddning, städning och annat
hushållsarbete.

Behov av påminnelse, vägledning, instruktioner, uppmuntran m.m. för
att den enskilde ska kunna utföra saker på egen hand bör beaktas vid beräk-
ningen av hjälpbehovet.

Betydande merutgifter till följd av funktionshinder kan ensamma grunda
rätt till handikappersättning. Merutgifterna bör uppgå till minst 28,5 procent
av prisbasbeloppet för att anses vara betydande.

Gränsvärdet för rätt till handikappersättning på 53 procent av prisbasbe-
loppet som enbart grundas på merutgifter bör bestämmas till 45,5 procent av
detta belopp. På samma sätt bör gränsvärdet för handikappersättning på 69
procent av prisbasbeloppet bestämmas till 61,5 procent av detta belopp.

Kostnader för fördyrad kost med anledning av ett funktionshinder bör god-
tas som merutgifter om sådan kost av läkare, dietist eller motsvarande sak-
kunnig anses vara nödvändig på grund av funktionsnedsättningen.


1
    Ändringen innebär bl.a. att rekommendationerna i andra, femte-tionde, tolfte, femtonde,
    sjuttonde-nittonde, tjugoandra, tjugosjunde-tjugonionde, trettioförsta och trettiotredje
    styckena upphävs.
                                                                                               1

FKAR 2006:2   Rätten till handikappersättning till en funktionshindrad som växelvis vårdas
              på institution och i eget hem bör beräknas på hjälpbehovet och merutgif-
              terna under de perioder som han eller hon bor hemma.

              Kostnader för hjälp och tillsyn för en funktionshindrad som bor i en servi-
              celägenhet och som har omfattande behov av sådana slag bör godtas som
              merutgifter. Som merutgifter bör godtas högst de kostnader kommunen be-
              räknar för hjälpen. Motsvarande behov bör inte räknas in i hjälpbehovet.

              Kostnader för ett extra rum eller större bostadsyta som behövs för vårdut-
              rustning, tekniska hjälpmedel eller som behandlingsrum bör godtas som
              merutgifter. Vid beräkningen av merutgifter för ett extra rum i bostaden bör
              ledning tas av de bestämmelser som gäller för beskattning av naturaförmå-
              ner i form av fri bostad. Vid beräkning av kostnad för större bostadsyta bör
              ledning tas av bostadsförmånsvärdet på bostadsorten.

              Kostnader för kapitalvaror, till exempel en tvättmaskin, diskmaskin eller
              speciell dammsugare, som har anskaffats särskilt och bedöms som nödvän-
              dig till följd av en persons funktionshinder bör godtas som merutgifter. Vid
              beräkningen av merutgifterna bör en användningstid på 10 år beaktas om det
              inte finns skäl för kortare användningstid.

              När merutgifter skall fastställas för anpassning av dator eller för datapro-
              gram bör en användningstid på tre år beaktas om det inte finns skäl för kor-
              tare användningstid.

              Sjuk- och behandlingsresor som är föranledda av ett funktionshinder bör
              ersättas genom handikappersättning till ett belopp som motsvarar den fak-
              tiska kostnaden för resorna. Detta gäller oavsett färdmedel. Ersättningen
              lämnas till den del som ansvarig huvudman inte ger ersättning. Om resorna
              sker med bil och en person inte har rätt till ersättning från sjukvårdshuvud-
              mannen bör merutgifterna för resorna beräknas enligt bestämmelserna i för-
              ordningen (1991:1321) om rehabiliteringsersättning.

              Kostnader för andra resor än sjuk- och behandlingsresor med bil bör er-
              sättas genom handikappersättning om personen på grund av väsentliga svå-
              righeter inte kan använda allmänna kommunikationer.

              Kostnader för resor till och från arbetet med bil bör inte godtas som mer-
              utgift.

              Resor till och från studier med bil bör ersättas genom handikappersätt-
              ningen till ett belopp som motsvarar den faktiska kostnader för resorna. Av-
              drag bör göras för vad resorna skulle ha kostat om allmänna kommunikatio-
              ner hade använts.

              För andra resor än sjuk- och behandlingsresor, resor till och från studier
              eller arbete med bil bör godtas ett belopp motsvarande 5 procent av prisbas-
              beloppet årligen om inte den enskilde kan visa på högre kostnader. Beloppet
              avrundas till närmast jämna hundratal kronor.

              2

Vid beräkningen av ersättningsnivå för resor med bil bör merutgifterna          FKAR 2006:2
för resorna beräknas enligt bestämmelserna i förordningen (1991:1321) om
rehabiliteringsersättning.

Avgifter för resor med färdtjänst bör ersättas genom handikappersättning.
Hela avgiften eller om det finns ett högkostnadsskydd upp till detta skydd
bör betraktas som merutgift. Avdrag bör göras för vad resorna skulle ha kos-
tat om allmänna kommunikationer hade använts.

För en försäkrad som använder rullstol och av den anledningen behöver
större bil, minibuss eller en så kallad van för resor bör 15 procent av
skillnaden i inköpskostnaderna för ett sådant fordon och en bil i mellanstor-
lek årligen godtas som merutgifter. Vid denna beräkning fördelas ersätt-
ningen för merkostnaden för denna typ av bil på sju år. Detta motsvarar den
tid efter vilken förnyat bilstöd normalt kan fås enligt bestämmelserna i för-
ordningen (1988:890) om bilstöd till handikappade.

Kostnad för försäkring av en större bil i jämförelse med försäkringskost-
nader för en bil i mellanstorlek inom samma försäkringsbolag bör godtas
som merutgift för en person som är rullstolsburen och av den anledningen
behöver en större bil.

Kostnad för hyra av garage bör betraktas som en merutgift om garage är
nödvändigt på grund av en funktionsnedsättning.


Dessa allmänna råd gäller från och med den 24 april 2006.

FÖRSÄKRINGSKASSAN

STIG ORUSTFJORD

                                   Christine Liljendahl




                                                                            3

Citera som: FKAR 2006:2
