# FKAR 2008:6 — Försäkringskassans allmänna råd om ändring i Riksförsäkringsverkets allmänna råd (RAR 2002:17) om sjukersättning och aktivitetsersättning

- Myndighet: Försäkringskassan
- Föreskrifter och allmänna råd: Försäkringskassans allmänna råd (FKAR)
- Datum: 2008-06-18
- Dokumentet hos myndigheten: https://lagrummet.forsakringskassan.se/download/18.3d0ede8b171aacde18e22ec7/1592479997526/pdf_A2008_6.pdf
- Sidan hos Ratio Lex: https://ratiolex.se/myndigheter/fk/fkar/2008-6/

> Föreskrifter är bindande normer som myndigheten meddelar med stöd av ett bemyndigande (8 kap. regeringsformen). Allmänna råd är inte bindande.

> Texten är läst ur myndighetens egen publicering, som Ratio Lex hämtat (PDF, textlager).

Försäkringskassans allmänna råd
Barn, familj och handikapp

ISSN 1652-8743

                                                                                  FKAR 2008:6

Försäkringskassans allmänna råd om ändring i Riks-
försäkringsverkets allmänna råd (RAR 2002:17) om
sjukersättning och aktivitetsersättning;

beslutade den 18 juni 2008.

Försäkringskassan beslutar i fråga om Riksförsäkringsverkets allmänna råd
(2002:17) om sjukersättning och aktivitetsersättning
dels att det allmänna rådet till 7 kap. 1 § fjärde stycket lagen (1962:381) om
allmän försäkring ska upphöra att gälla,
dels att de nuvarande allmänna råden till 7 kap. 3 § första och andra stycke-
na lagen (1962:381) om allmän försäkring ska avse bestämmelserna i deras
lydelse före den 1 juli 2008 och ha följande lydelse,
dels att beskrivningen av innehållet i 7 kap. 3 § första och andra styckena,
16 kap. 1 § tredje stycket och 20 kap. 2 a § första stycket lagen (1962:381)
om allmän försäkring samt de allmänna råden till 16 kap. 1 § tredje stycket
och 20 kap. 2 a § första stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring ska
ha följande lydelse,
dels att det i de allmänna råden ska införas följande allmänna råd till 7 kap.
3 § första och andra styckena lagen (1962:381) om allmän försäkring.

Till lagen (1962:381) om allmän försäkring
7 kap. 3 § första stycket
Innehållet i bestämmelsen
Vid bedömningen av i vad mån arbetsförmågan är nedsatt ska det beaktas
om den försäkrade har en sådan förmåga att han eller hon kan försörja sig
själv genom förvärvsarbete på arbetsmarknaden. Bedömningen ska göras
efter samma grunder oavsett arten av den föreliggande nedsättningen av
prestationsförmågan. Med inkomst av arbete likställs i skälig omfattning
värdet av hushållsarbete i hemmet.

Allmänna råd
Om en försäkrad har minskat sin arbetstid på grund av sjukdom bör Försäk-
ringskassan vid bedömningen av hans eller hennes förmåga att försörja sig
själv, beakta om minskningen av arbetsinkomsten står i proportion till ar-
betstidsminskningen.

Vid bedömningen av arbetsförmågans nedsättning för egenföretagare bör
värdet av det arbete som företagaren själv utför bedömas med ledning av
vad han eller hon måste betala någon annan person för att få arbetet utfört.
Vid beaktande av rörelseinkomster bör man ta hänsyn till att dessa kan vara
att anse som kapitalavkastning i skiftande utsträckning. Dessutom bör hän-
syn tas till att rörelseinkomster kan vara starkt konjunkturkänsliga och i vis-
sa yrken vara beroende av förhållanden som en företagare inte kan råda
över.


                                                                             1

FKAR 2008:6




              För att hushållsarbete i hemmet ska påverka bedömningen av rätten till
              sjukersättning och aktivitetsersättning, bör utredningen visa att arbetsinsat-
              sen skulle kunna användas i ett förvärvsarbete på arbetsmarknaden och att
              den försäkrades arbetsförmåga därmed inte kan anses vara helt eller i det
              närmaste helt nedsatt.

              7 kap. 3 § första stycket i dess lydelse före den 1 juli 2008
              Innehållet i bestämmelsen
              Vid bedömningen av i vad mån arbetsförmågan är nedsatt ska beaktas den
              försäkrades förmåga att försörja sig själv genom sådant förvärvsarbete som
              är normalt förekommande på arbetsmarknaden, eller genom annat lämpligt
              arbete som är tillgängligt för den försäkrade. Bedömningen ska göras efter
              samma grunder oavsett arten av den föreliggande nedsättningen av presta-
              tionsförmågan. Med inkomst av arbete likställs i skälig omfattning värdet av
              hushållsarbete i hemmet.

              Allmänna råd
              Om en försäkrad på grund av sjukdom minskat sin arbetstid bör Försäk-
              ringskassan vid bedömningen av hans eller hennes förmåga att försörja sig
              själv, beakta om minskningen av arbetsinkomsten står i proportion till ar-
              betstidsminskningen.

              Vid bedömningen av arbetsförmågans nedsättning för egenföretagare bör
              värdet av det arbete företagaren själv utför bedömas med ledning av vad han
              eller hon måste betala någon annan person för att få arbetet utfört. Vid beak-
              tande av rörelseinkomster bör man ta hänsyn till att dessa kan vara att anse
              som kapitalavkastning i skiftande utsträckning. Dessutom bör hänsyn tas till
              att rörelseinkomster kan vara starkt konjunkturkänsliga och i vissa yrken
              vara beroende av förhållanden som en företagare inte kan råda över.

              För att hushållsarbete i hemmet ska påverka bedömningen av rätten till
              sjukersättning och aktivitetsersättning, bör utredningen visa att arbetsinsat-
              sen skulle kunna användas i ett på arbetsmarknaden normalt förekommande
              arbete och att den försäkrades arbetsförmåga därmed inte kan anses vara
              helt eller i det närmaste helt nedsatt.

              7 kap. 3 § andra stycket
              Bedömningen av arbetsförmågans nedsättning enligt första stycket skall gö-
              ras i förhållande till ett heltidsarbete.

              Allmänna råd
              Med heltidsarbete bör avses en arbetstid på 40 timmar i veckan om det inte
              finns något kollektivavtal inom arbetsområdet som anger annat.

              7 kap. 3 § andra stycket i dess lydelse före den 1 juli 2008
              Innehållet i bestämmelsen
              Om det finns särskilda skäl för det får Försäkringskassan vid bedömningen
              av arbetsförmågans nedsättning beakta den försäkrades ålder samt den för-
              säkrades bosättningsförhållanden, utbildning, tidigare verksamhet och andra
              liknande omständigheter. Bedömningen av arbetsförmågans nedsättning en-

              2

                                                                                        FKAR 2008:6




ligt första stycket ska göras i förhållande till ett heltidsarbete.

Allmänna råd
Det är endast när den försäkrades arbetsförmåga av medicinska skäl är ned-
satt med minst en fjärdedel i ett på arbetsmarknaden normalt förekommande
arbete, som Försäkringskassan i sin bedömning av arbetsförmågans nedsätt-
ning bör väga in andra faktorer än rent medicinska.

Ju längre tid den försäkrade har kvar till den allmänna pensionsåldern, desto
starkare faktorer bör krävas för att Försäkringskassan ska kunna ta hänsyn
till åldern vid bedömningen av arbetsförmågans nedsättning. Om den för-
säkrade är under 60 år bör det finnas andra mycket tungt vägande omstän-
digheter som tillsammans med åldern försvårar försörjningsförmågan.

Det förhållandet att äldre arbetskraft kan vara dåligt efterfrågad på arbets-
marknaden bör inte ensamt leda till att en rimlighetsbedömning görs.

Med heltidsarbete bör avses en arbetstid på 40 timmar i veckan om det inte
finns kollektivavtal inom arbetsområdet som anger annat.

16 kap. 1 § tredje stycket
Innehållet i bestämmelsen
Uppbär en försäkrad aktivitetsersättning, får den tid för vilken förmånen ska
utges förlängas utan att ansökan har gjorts.

Allmänna råd
Det är endast om det finns en särskild anledning som Försäkringskassan bör
förlänga aktivitetsersättning utan ansökan. En särskild anledning kan till ex-
empel vara att den försäkrade saknar sjukdomsinsikt.

20 kap. 2 a § första stycket
Innehållet i bestämmelsen
Om det inte utan betydande dröjsmål kan avgöras om rätt till ersättning
finns, men det finns sannolika skäl för att sådan rätt finns, ska Försäkrings-
kassan besluta att ersättning ska betalas ut med ett skäligt belopp om detta är
av väsentlig betydelse för den försäkrade (s.k. provisoriskt beslut).

Allmänna råd
Försäkringskassan bör inte provisoriskt bevilja sjukersättning och aktivitetser-
sättning för längre tid än tre månader. Undantag kan göras om Försäkringskassan
avvaktar en särskild utredning. Ett nytt provisoriskt beslut bör därefter endast fat-
tas om det inträffar omständigheter som Försäkringskassan inte kan påverka.


Dessa allmänna råd gäller från och med den 1 juli 2008.

FÖRSÄKRINGSKASSAN

EVA NORDQVIST

                                       Susanne Bengtsson
                                                                                   3

Citera som: FKAR 2008:6
