# FKAR 2009:3 — Försäkringskassans allmänna råd om ändring i Riksförsäkringsverkets allmänna råd (RAR 2002:9) om handikappersättning

- Myndighet: Försäkringskassan
- Föreskrifter och allmänna råd: Försäkringskassans allmänna råd (FKAR)
- Datum: 2009-04-29
- Dokumentet hos myndigheten: https://lagrummet.forsakringskassan.se/download/18.3d0ede8b171aacde18e22ecd/1592479997866/pdf_A2009_3.pdf
- Sidan hos Ratio Lex: https://ratiolex.se/myndigheter/fk/fkar/2009-3/

> Föreskrifter är bindande normer som myndigheten meddelar med stöd av ett bemyndigande (8 kap. regeringsformen). Allmänna råd är inte bindande.

> Texten är läst ur myndighetens egen publicering, som Ratio Lex hämtat (PDF, textlager).

Försäkringskassans allmänna råd
Barn, familj och handikapp

ISSN 1652-8743

                                                                                 FKAR 2009:3

Försäkringskassans allmänna råd om ändring i Riks-
försäkringsverkets allmänna råd (RAR 2002:9) om
handikappersättning;

beslutade den 29 april 2009.

Försäkringskassan beslutar att de allmänna råden till 5 § första stycket lagen
(1998:703) om handikappersättning och vårdbidrag i Riksförsäkringsverkets
allmänna råd (RAR 2002:9) ska ha följande lydelse.

Till lagen (1998:703) om handikappersättning och vårdbidrag

5 § första stycket
Innehållet i bestämmelsen

Rätt till handikappersättning har en funktionshindrad från och med juli må-
nad det år han eller hon fyller 19 år och som innan han eller hon fyllt 65 år
för avsevärd tid har fått sin funktionsförmåga nedsatt i sådan omfattning att
han eller hon
1. i sin dagliga livsföring behöver mera tidskrävande hjälp av annan,
2. för att kunna förvärvsarbeta behöver fortlöpande hjälp av annan, eller
3. i annat fall har betydande merutgifter.

Allmänna råd
Med hjälp i den dagliga livsföringen bör avses behov av personlig omvård-
nad samt behov att få hjälp med matlagning, bäddning, städning och annat
hushållsarbete.

Behov av påminnelse, vägledning, instruktioner, uppmuntran m.m. för att
den enskilde ska kunna utföra saker på egen hand bör beaktas vid beräk-
ningen av hjälpbehovet.

Betydande merutgifter till följd av funktionshinder kan ensamma grunda rätt
till handikappersättning. Merutgifterna bör uppgå till minst 28,5 procent av
prisbasbeloppet för att anses vara betydande.

Gränsvärdet för rätt till handikappersättning på 53 procent av prisbasbelop-
pet som enbart grundas på merutgifter bör bestämmas till 45,5 procent av
detta belopp. På samma sätt bör gränsvärdet för handikappersättning på 69
procent av prisbasbeloppet bestämmas till 61,5 procent av detta belopp.

Kostnader för fördyrad kost med anledning av ett funktionshinder bör god-
tas som merutgifter om sådan kost av läkare, dietist eller motsvarande sak-
kunnig anses vara nödvändig på grund av funktionsnedsättningen.

Rätten till handikappersättning till en funktionshindrad som växelvis vårdas
på institution och i eget hem bör beräknas på hjälpbehovet och merutgifter-
                                                                            1

FKAR 2009:3




              na under de perioder som han eller hon bor hemma.

              Kostnader för hjälp och tillsyn för en funktionshindrad som bor i en service-
              lägenhet och som har omfattande behov av sådana slag bör godtas som mer-
              utgifter. Som merutgifter bör godtas högst de kostnader kommunen beräk-
              nar för hjälpen. Motsvarande behov bör inte räknas in i hjälpbehovet.

              Kostnader för ett extra rum eller större bostadsyta som behövs för vårdut-
              rustning, tekniska hjälpmedel eller som behandlingsrum bör godtas som
              merutgifter. Vid beräkningen av merutgifter för ett extra rum i bostaden bör
              ledning tas av de bestämmelser som gäller för beskattning av naturaförmå-
              ner i form av fri bostad. Vid beräkning av kostnad för större bostadsyta bör
              ledning tas av bostadsförmånsvärdet på bostadsorten.

              Kostnader för kapitalvaror, till exempel en tvättmaskin, diskmaskin eller
              speciell dammsugare, som har anskaffats särskilt och bedöms som nödvän-
              dig till följd av en persons funktionshinder bör godtas som merutgifter. Vid
              beräkningen av merutgifterna bör en användningstid på 10 år beaktas om det
              inte finns skäl för kortare användningstid.

              När merutgifter skall fastställas för anpassning av dator eller för datapro-
              gram bör en användningstid på tre år beaktas om det inte finns skäl för kor-
              tare användningstid.

              Sjuk- och behandlingsresor som är föranledda av ett funktionshinder bör
              ersättas genom handikappersättning till ett belopp som motsvarar den fak-
              tiska kostnaden för resorna. Detta gäller oavsett färdmedel. Ersättningen
              lämnas till den del som ansvarig huvudman inte ger ersättning. Om resorna
              sker med bil och en person inte har rätt till ersättning från sjukvårdshuvud-
              mannen bör merutgifterna för resorna beräknas enligt bestämmelserna i för-
              ordningen (1991:1321) om rehabiliteringsersättning.

              Kostnader för andra resor än sjuk- och behandlingsresor med bil bör ersättas
              genom handikappersättning om personen på grund av väsentliga svårigheter
              inte kan använda allmänna kommunikationer.

              Kostnader för resor till och från arbete eller studier med bil bör inte godtas
              som merutgift om en försäkrad även utan sin funktionsnedsättning skulle
              behövt använda bil för dessa resor.

              För en försäkrad som reser till och från arbete eller studier med bil och som
              på grund av sin funktionsnedsättning inte kan använda allmänna kommuni-
              kationer bör merutgifter i form av fasta och rörliga kostnader för bilen god-
              tas som merutgifter. Detta gäller under förutsättning att den försäkrade inte
              beviljats färdtjänst för resor till och från arbete eller studier.

              Som fast kostnad för resor till och från arbete eller studier med bil bör räk-
              nas 12 procent av egen kapitalkostnad till den del som inte bilstöd i form av
              grund- och anskaffningsbidrag eller kontantbidrag från kommun eller lands-
              ting utbetalats. Vid beräkning av kapitalkostnaden bör inte högre kostnad än
              för en bil i mellanstorlek godtas annat än om en större bil är motiverad av
              2

                                                                                  FKAR 2009:3




funktionsnedsättningen. Vid denna beräkning fördelas ersättningen för kapi-
talkostnaden på nio år. Detta motsvarar den tid efter vilken förnyat bilstöd
normalt kan fås enligt bestämmelserna i förordningen (1988:890) om bilstöd
till personer med funktionshinder.

Som fast kostnad för resor till och från arbete eller studier med bil bör även
räknas kostnader för försäkring, besiktning och fordonsskatt.

Som fasta kostnader för resor till och från arbete eller studier bör även räk-
nas kostnader för till exempel biltvätt, parkering och trängselavgift. Dessa
kostnader bör godtas till ett belopp motsvarande 3 procent av prisbasbelop-
pet årligen om inte den enskilde kan visa på högre kostnader. Beloppet av-
rundas till närmast jämna hundratal kronor.

Rörliga kostnader för resor till och från arbete eller studier bör beräknas en-
ligt bestämmelserna i förordningen (1991:1321) om rehabiliteringsersätt-
ning. Avdrag bör göras för de kostnader som skulle ha uppstått om allmänna
kommunikationer hade kunnat användas.

Om Försäkringskassan godtagit kostnader för resor till och från arbete eller
studier med bil bör kostnader för andra resor med bil än sjuk- och behand-
lingsresor anses täckta av det belopp som beräknats för de fasta och rörliga
kostnaderna för bilen.

Om Försäkringskassan inte godtagit kostnader för resor till och från arbete
eller studier med bil bör kostnader för andra resor med bil än sjuk- och be-
handlingsresor godtas till ett belopp motsvarande 5 procent av prisbasbelop-
pet årligen om inte den enskilde kan visa på högre kostnader. Beloppet av-
rundas till närmast jämna hundratal kronor.

Avgifter för resor med färdtjänst bör ersättas genom handikappersättning.
Hela avgiften eller om det finns ett högkostnadsskydd upp till detta skydd
bör betraktas som merutgift. Avdrag bör göras för vad resorna skulle ha kos-
tat om allmänna kommunikationer hade använts.

För en försäkrad som använder rullstol och av den anledningen behöver
större bil, minibuss eller en så kallad van för resor bör 12 procent av skill-
naden i inköpskostnaderna för ett sådant fordon och en bil i mellanstorlek
årligen godtas som merutgifter. Vid denna beräkning fördelas ersättningen
för merkostnaden för denna typ av bil på nio år. Detta motsvarar den tid ef-
ter vilken förnyat bilstöd normalt kan fås enligt bestämmelserna i förord-
ningen (1988:890) om bilstöd till personer med funktionshinder.

Kostnad för försäkring av en större bil i jämförelse med försäkringskostna-
der för en bil i mellanstorlek inom samma försäkringsbolag bör godtas som
merutgift för en person som är rullstolsburen och av den anledningen behö-
ver en större bil.

Kostnad för hyra av garage bör betraktas som en merutgift om garage är
nödvändigt på grund av en funktionsnedsättning.

                                                                             3

FKAR 2009:3




              Dessa allmänna råd gäller från och med den 6 maj 2009.

              FÖRSÄKRINGSKASSAN

              EVA NORDQVIST
                                        Christine Liljendahl




              4

Citera som: FKAR 2009:3
