# FKAR 2010:12 — Försäkringskassans allmänna råd om ändring i Riksförsäkringsverkets allmänna råd (RAR 2002:2) om sjukpenninggrundande inkomst och årsarbetstid

- Myndighet: Försäkringskassan
- Föreskrifter och allmänna råd: Försäkringskassans allmänna råd (FKAR)
- Datum: 2010-12-03
- Dokumentet hos myndigheten: https://lagrummet.forsakringskassan.se/download/18.3d0ede8b171aacde18e22ed9/1592479998625/pdf_A2010_12.pdf
- Sidan hos Ratio Lex: https://ratiolex.se/myndigheter/fk/fkar/2010-12/

> Föreskrifter är bindande normer som myndigheten meddelar med stöd av ett bemyndigande (8 kap. regeringsformen). Allmänna råd är inte bindande.

> Texten är läst ur myndighetens egen publicering, som Ratio Lex hämtat (PDF, textlager).

Försäkringskassans allmänna råd
Barn, familj och handikapp, Sjukförmåner

ISSN 1652-8743

Försäkringskassans allmänna råd                                                   FKAR 2010:12

om ändring i Riksförsäkringsverkets allmänna råd
(RAR 2002:2) om sjukpenninggrundande inkomst och
årsarbetstid;


beslutade den 3 december 2010.

Försäkringskassan beslutar i fråga om Riksförsäkringsverkets allmänna råd
(RAR 2002:2) om sjukpenninggrundande inkomst och årsarbetstid

dels att de allmänna råden till 3 kap. 2 § första stycket lagen (1962:381) om
allmän försäkring ska avse 25 kap. 2 § socialförsäkringsbalken,

dels att de allmänna råden till 3 kap. 2 b § första stycket lagen (1962:381)
om allmän försäkring ska avse 25 kap. 25 och 26 §§ socialförsäkringsbalken
och att beskrivningen av innehållet i bestämmelserna ska ha följande
lydelse,

dels att de allmänna råden till 3 kap. 5 § andra stycket lagen (1962:381) om
allmän försäkring ska avse 26 kap. 6 § socialförsäkringsbalken och att be-
skrivningen av innehållet i bestämmelsen ska ha följande lydelse,

dels att det allmänna rådet till 3 kap. 5 § tredje stycket 4 lagen (1962:381)
om allmän försäkring ska avse 26 kap. 14 § socialförsäkringsbalken samt att
beskrivningen av innehållet i bestämmelsen och det allmänna rådet till be-
stämmelsen ska ha följande lydelse,

dels att de allmänna råden till 3 kap. 5 § tredje stycket 5 lagen (1962:381)
om allmän försäkring ska avse 26 kap. 15 § socialförsäkringsbalken och att
beskrivningen av innehållet i bestämmelsen ska ha följande lydelse,

dels att de allmänna råden till 3 kap. 6 § andra stycket lagen (1962:381) om
allmän försäkring ska avse 110 kap. 13 § första stycket socialförsäkrings-
balken och att beskrivningen av innehållet i bestämmelsen ska ha följande
lydelse,

dels att beskrivningen av och innehållet i de allmänna råden till 5 § första
stycket Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1998:12) om sjukpen-
ninggrundande inkomst ska ha följande lydelse.

Till socialförsäkringsbalken
25 kap. 2 §
Innehållet i bestämmelsen
Sjukpenninggrundande inkomst är den årliga inkomst i pengar som en för-
säkrad kan antas komma att tills vidare få för eget arbete antingen

1. som arbetstagare i allmän eller enskild tjänst (inkomst av anställning),
                                                                              1

FKAR 2010:12      eller
               2. på annan grund (inkomst av annat förvärvsarbete)

               Allmänna råd
               Om det på grund av att inkomsterna från anställningen är oregelbundna blir
               svårt att bedöma vilken inkomst en försäkrad kan antas komma att få, bör
               den sjukpenninggrundande inkomsten beräknas med ledning av ett genom-
               snitt av tidigare inkomster från anställningen. Hur lång period som kan be-
               aktas vid sådan beräkning bör bedömas med ledning av omständigheterna i
               det enskilda ärendet.

               För personer med sjukpenninggrundande inkomst beräknad på inkomster
               från en pågående anställning bör den sjukpenninggrundande inkomsten be-
               räknas efter den försäkrades faktiska löneförändring som framgår av avtal
               mellan den försäkrade och dennes arbetsgivare.

               För en aktiebolagsdelägare kan sjukpenninggrundande inkomst beräknas
               efter löneförändring genom en skälighetsbedömning med ledning av de tre
               senaste årens taxerade löneuttag. En genomsnittsberäkning kan tillämpas om
               löneuttaget varierat. Om inkomsterna gradvis stigit kan en trendberäkning
               vara mer lämplig.

               25 kap. 25 och 26 §§
               Innehållet i bestämmelserna
               Årsarbetstid ska beräknas för en försäkrad som har en sjukpenninggrundan-
               de inkomst som helt eller delvis avser anställning. Årsarbetstiden beräknas
               när den enligt särskilda bestämmelser har betydelse för beräkningen av en
               förmån.

               Årsarbetstiden är det antal timmar eller dagar per år som en försäkrad tills
               vidare kan antas komma att ha som ordinarie arbetstid eller motsvarande
               normal arbetstid i sitt förvärvsarbete.

               Allmänna råd
               I de fall det finns avtal om att ett arbete beräknas ta en viss tid i anspråk,
               men den försäkrade får utföra arbetet på kortare tid, bör den avtalade arbets-
               tiden användas vid beräkning av årsarbetstiden.

               I årsarbetstiden för idrottsutövare eller liknande yrkesgrupper bör ingå

               1. träningstid,
               2. matchtid eller tävlingstid, och
               3. annan tid där den försäkrade får full ekonomisk kompensation.

               26 kap. 6 §
               Innehållet i bestämmelsen
               En ändring av den fastställda sjukpenninggrundande inkomsten ska gälla
               från och med den dag då anledningen till ändringen uppkom.

               Den ändrade sjukpenninggrundande inkomsten får dock läggas till grund för
               ersättning tidigast från och med den första dagen i den ersättningsperiod
               2

som infaller i anslutning till att Försäkringskassan har fått kännedom om          FKAR 2010:12
inkomständringen.

Allmänna råd
För en person med inkomst av anställning bör dagen för anledning till änd-
ring på grund av löneändring vara den dag då löneavtalet undertecknats. Om
den nya lönen har utbetalats utan att ett löneavtal undertecknats bör anled-
ningen till ändringen anses ha uppkommit den första dagen i den månad då
en sådan utbetalning gjorts.

Löpande ersättningsperioder med olika slags ersättningar bör ses som olika
ersättningsperioder om anledningen till att ersättningarna utbetalas är olika.

Om den årliga inkomst som den försäkrade kan antas komma att få tills vi-
dare har ändrats på grund av att Skatteverket vid taxering beslutat om ny
skatterättslig nettointäkt, bör Skatteverkets beslutsdag vara den dag anled-
ningen till ändringen uppkommit.

26 kap. 14 §
Innehållet i bestämmelsen
SGI-skydd gäller under tid då den försäkrade är gravid och avbryter eller
inskränker sitt förvärvsarbete tidigast sex månader före barnets födelse eller
den beräknade tidpunkten för födelsen.

Allmänna råd
Att avbryta eller inskränka arbetssökande på grund av graviditet enligt 26
kap. 14 § socialförsäkringsbalken bör jämställas med att avbryta eller in-
skränka förvärvsarbete. Detta bör endast gälla den som omfattas av SGI-
skydd enligt 3 § förordningen (2000:1418) om tillämpningen av vissa
skyddsbestämmelser för sjukpenninggrundande inkomst.

26 kap. 15 §
Innehållet i bestämmelsen
SGI-skydd gäller under tid då den försäkrade helt eller delvis avstår från
förvärvsarbete för vård av barn, om den försäkrade är förälder till barnet el-
ler likställs med förälder enligt 1 § föräldraledighetslagen (1995:584) och
barnet inte fyllt ett år.

Det som föreskrivs i första stycket gäller även vid adoption av barn som inte
fyllt tio år eller vid mottagande av sådant barn i avsikt att adoptera det, om
mindre än ett år förflutit sedan den försäkrade fick barnet i sin vård.

Allmänna råd
Enligt rättspraxis fortsätter SGI-skyddet att gälla även efter barnets ettårsdag
om den försäkrade i oavbruten följd är helt eller delvis ledig från förvärvs-
arbete och under den tiden får föräldrapenning.

För att kunna anses vara ledig i oavbruten följd från förvärvsarbete för vård
av barn som fyllt ett år bör en försäkrad som är

1. helt ledig från förvärvsarbete ta ut totalt minst fem föräldrapenningdagar
                                                                              3

FKAR 2010:12      per kalendervecka
               2. delvis ledig från förvärvsarbete ta ut ett proportionellt färre antal föräld-
                  rapenningdagar än den som är helt ledig från förvärvsarbete enligt 1.

               Bedömningen av om uttaget enligt andra stycket 2 motsvarar minskningen i
               arbetstid bör göras i förhållande till den arbetstid som ligger till grund för
               den sjukpenninggrundande inkomst som gällde före arbetstidsminskningen.
               Bedömningen av om uttaget enligt andra stycket 1 och 2 motsvarar minsk-
               ningen i arbetstid bör göras antingen dag för dag eller över en period av en
               kalendervecka. När arbetstiden per kalendervecka varierar bör bedömningen
               i stället göras utifrån den längre schemalagda arbetstidscykel som den för-
               säkrade har vid uttagstillfället.

               Uttag av föräldrapenning enligt andra stycket kan göras på sjukpenning-,
               grund- eller lägstanivå.

               110 kap. 13 § första stycket
               Innehållet i bestämmelsen
               Försäkringskassan ska se till att ärendena blir utredda i den omfattning som
               deras beskaffenhet kräver.

               Allmänna råd
               Försäkringskassan bör inte utreda storleken på den sjukpenninggrundande
               inkomsten när den försäkrade i samband med anmälan av ett ersättnings-
               ärende meddelar

               1. att inkomsten eller andra omständigheter av betydelse inte har föränd-
                  rats, eller
               2. att inkomsten har förändrats, men både den tidigare registrerade inkoms-
                  ten och den nya inkomsten är högre än sju och ett halvt prisbasbelopp,
                  eller högre än tio prisbasbelopp när det gäller beräkning av föräldrapen-
                  ning.

               Första stycket 2 gäller inte när den försäkrade har både inkomst av anställ-
               ning och inkomst av annat förvärvsarbete och fördelningen mellan dessa
               inkomstslag kan ha förändrats av betydelse för den sjukpenninggrundande
               inkomsten.

               Försäkringskassan bör inte heller utreda storleken på den sjukpenning-
               grundande inkomsten om en meddelad höjning av en inkomst från anställ-
               ning anses rimlig. En höjning bör anses som rimlig om

                  •   den inte överstiger tre och en halv procent per år jämfört med senast
                      fastställd sjukpenninggrundande inkomst och
                  •   det vid tidpunkten för ändringen av den sjukpenninggrundande in-
                      komsten har förflutit minst ett år sedan den senast ändrades.


               Försäkringskassan bör vidare inte utreda storleken på den sjukpenning-
               grundande inkomsten om en höjning av en inkomst från anställning översti-
               ger tre och en halv procent per år om höjningen med hänsyn till andra om-
               4

ständigheter är rimlig.                                                            FKAR 2010:12

Storleken på den sjukpenninggrundande inkomsten bör, oavsett inkomst-
slag, alltid utredas om det finns anledning att anta att de meddelade uppgif-
terna är felaktiga. Utredning bör också ske om det i ärendet finns något an-
nat som tyder på att omständigheter av betydelse för den sjukpenning-
grundande inkomsten har förändrats. En sådan omständighet kan exempel-
vis vara att arbetstiden har minskat i omfattning.

Till Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1998:12) om sjuk-
penninggrundande inkomst
5 § första stycket
Innehållet i bestämmelsen
Har en försäkrad med inkomst av annat förvärvsarbete än anställning under
en följd av år i särskild självdeklaration redovisat lägre skatterättslig netto-
intäkt än vad som motsvarar skälig avlöning för liknande arbete för annans
räkning, ska Försäkringskassan beräkna den sjukpenninggrundande inkoms-
ten av detta arbete med ledning av de tre senaste årens taxering.

Försäkringskassan får beräkna den sjukpenninggrundande inkomsten till ett
högre belopp än vad som framgår av den försäkrades skatterättsliga nettoin-
täkt om

− näringsverksamheten fortfarande, efter utgången av den tid som anges
  av 25 kap. 9 § socialförsäkringsbalken om allmän försäkring, är under
  uppbyggnad, eller
− det finns andra särskilda skäl som att näringsverksamheten har stark
  skuldbelastning, ändrade förvärvsförhållanden eller tillfälliga förluster.

Allmänna råd
Vid jämförelse av taxerade inkomster mellan år bör en omräkning av tidiga-
re års taxerade inkomster göras med hjälp av innevarande års förhöjda pris-
basbelopp.

Om de tre senaste årens taxerade inkomster visar en uppåtgående eller ned-
åtgående trend bör detta beaktas vid beräkning av sjukpenninggrundande
inkomst. Om det går att göra en rimlig bedömning av årets beräknade netto-
intäkt bör beräkningen av den sjukpenninggrundande inkomsten göras med
utgångspunkt från innevarande verksamhetsår.

En uppåtgående trend bör antas fortsätta om det inte med säkerhet kan kon-
stateras att inkomstnivån kommer att sjunka i fortsättningen. Om en nedåt-
gående trend kan antas bli bruten under året bör detta beaktas vid beräkning
av den sjukpenninggrundande inkomsten.

Om de tre senaste årens taxerade inkomster inte uppvisar någon trend bör
som huvudprincip genomsnittet av dessa inkomster användas för att faststäl-
la den sjukpenninggrundande inkomsten. Detsamma bör gälla i de fall en
inkomsttrend skapats genom tillämpning av bestämmelserna i inkomstskat-
telagen (1999:1229) om räntefördelning, expansionsfonder eller periodise-
                                                                          5

FKAR 2010:12   ringsfonder.

               Om en näringsverksamhet fortfarande, efter utgången av den tid som anges i
               25 kap. 9 § socialförsäkringsbalken, är under uppbyggnad, bör Försäkrings-
               kassan fastställa den sjukpenninggrundande inkomsten till den jämförelse-
               inkomst som framgår av bestämmelsen.

               Detta bör gälla även om jämförelseinkomsten är högre än den inkomst den
               försäkrade själv uppger. Om det däremot är sannolikt att nettointäkten efter
               uppbyggnadsskedet inte kommer att uppgå till jämförelseinkomsten bör
               Försäkringskassan fastställa den sjukpenninggrundande inkomsten till den
               nettointäkt som den försäkrade beräknas få när uppbyggnaden av verksam-
               heten är genomförd.

               Stark skuldbelastning bör anses föreligga när de långfristiga skulderna upp-
               går till 55 procent av tillgångarna.

               I bedömningen av på vilket sätt stark skuldbelastning ska påverka nettoin-
               täkten bör den referensränta som gäller vid årets ingång användas.

               Vid bedömning av om nettointäkten under en följd av år understigit jämfö-
               relseinkomsten, och vid beräkning av den sjukpenninggrundande inkomsten,
               bör bortses från inkomstår som inneburit en tillfällig förlust.


               Dessa allmänna råd gäller från och med den 1 januari 2011.

               FÖRSÄKRINGSKASSAN

               EVA NORDQVIST

                                                  Jenny Lindmark




               6

Citera som: FKAR 2010:12
